De alternativa lokaliseringar som tagits fram inom utrednings-området redovisas här tillsammans med ett nollalternativ och alternativ befintlig väg.
För lokaliseringsalternativen, inom utredningsområdet, presen-teras en jämförelse mellan alternativen vad gäller bland annat väglängd mellan en gemensam startpunkt längs väg 99, söder om Kaunisvaara, och en gemensam slutpunkt väster om Junosu-ando. Dessa jämförelser gällande väglängd, vägförkortning och andel nybyggd väg redovisas i figur 6.1-1 Av figuren framgår att Genvägens nordliga alternativ ger den största vägförkortningen, medan alternativ Mitt och Syd kräver kortast sträcka nybyggd väg.
6.1. Nollalternativet
Nollalternativet, som är ett jämförelsealternativ, innebär att malmtransporterna fortsätter trafikera väg 99 och väg 395 och att endast normal drift och underhåll utförs. Förutsättningarna beskrivs i kapitel 2, med förväntad trafik och de åtgärder på vä-garna samt bullerskyddsåtgärder som planeras vara genomförda till år 2017. Vägen kommer inte att hålla, vilket innebär att efter några år kommer väg 395 vara ofarbar väster om Huhtanen.
I konsekvensbeskrivningarna, kapitel 7, jämförs föreslagna vägkorridorer med nollalternativet. Nollalternativet innebär att de problem som beskrivs i kapitel 2 och 3 kommer att kvarstå och på sikt eventuellt försämras.
6.2. Alternativ Befintlig väg
I detta alternativ går malmtransporterna på befintlig väg 99 och väg 395 från Kaunisvaara och vidare förbi Junosuando till Svap-pavaara under överskådlig tid. Se figur 5.2-1.
Alternativet innebär att fullständiga bärighets- och breddnings-åtgärder genomförs på den befintliga vägen. Vägarna breddas till åtta meter. Vägarna går genom en rad byar, liksom riksintres-sen och Natura 2000-områden. Vilka byar som berörs beskrivs närmare under befintliga förhållanden i kapitel 2.
En bro i nytt läge intill befintlig bro anläggs över Torne älv vid Autio. Lämpliga brolägen kan var intill befintlig bro eller ca 1 km uppströms befintlig bro. Det senare broläget ger möjlighet till förändring av sträckningen för väg 99 till en bättre linjeförings-standard. Brolängden kan bli upp till 250 m beroende på val av lokalisering.
Omfattande gång- och cykelåtgärder, trafiksäkerhetsåtgärder samt bulleråtgärder genomförs i byarna.
I Anttis genomförs åtgärder för att minska risk för översväm-ning. Det kan ske genom att åtgärder sker på befintlig väg i form av trummor eller en brolösning. Det kan även ske genom att en förbifart anläggs vid Anttis.
Alternativet medför att nya vägplaner behöver upprättas framledes, när vägen inte håller längre, för väg 99 Kaunisvaara-Autio, samt väg 395 mellan Autio och Palokorva. Val av åtgärd för sträckan från Palokorva till strax väster om Tornefors sker i denna vägplan.
6.3. Genvägen
Detta alternativ innebär anläggande av en ny vägsträckning, kallad Genvägen. Inom utredningsområdet för Genvägen har olika lokaliseringsalternativ studerats, se figur 5.2-1.
Även väglinjer har studerats inom alternativen. För samtliga korridorer är det möjligt att uppfylla kraven för nybyggnad av väg med referenshastigheten 100 km/h, se figur 6.3-1.
Påverkan på befintlig väg
Inget alternativ för Genvägen medför förändring av de arbets-planer och vägarbets-planer som tas fram för sträckan Kaunisvaara-Palokorva.
Val av åtgärd för sträckan från Palokorva till strax väster om Tornefors sker i denna vägplan. Beroende på val av sträckning för Genvägen breddas vägen till 7,5 meter eller 8 meter. Den bredare vägsektionen gäller sträckor på väg 395 där malmtran-sporter kommer att gå kontinuerligt. Då förstärks vägen för att malmtransporter ska trafikera den under överskådlig tid. Den smalare vägsektionen gäller sträckor där malmtransporterna går tillfälligt till dess att de flyttas över på Genvägen.
Gemensam sträckning
Alla alternativ utgår från väg 99 söder om Sahavaara i en ge-mensam korridor. Inom korridoren finns möjlighet att bygga väg söder eller norr om Salmijärvet. Detsamma gäller vid berget Sammakkovaara, där det på östsluttningen finns ett planerat naturreservat, som inte ingår i vägkorridoren.
Alternativ Nord
Alternativet har gemensam sträckning med alternativ Mitt fram till vattendraget Lompolojoki. Alternativet viker av norr om Pel-lijärvi. Strax efter passage över Ainettijoki delas korridoren upp i alternativ Nord-Nord och alternativ Nord-Syd.
Alternativ Nord -Nord
Alternativet passerar berget Petäjävaara och korsar därefter Lainio älv på en ca 220 m lång bro. Korridoren går sedan an-tingen längs befintlig väg 886 till Junosuando eller i en sträcka väster om väg 886 och ansluter till väg 395 väster om Junosu-ando. Bron över Torneälven för väg 886 måste åtgärdas. Passeras Torne älv väster om Junosuando medför det en ny ca 470 m lång
Figur 6.3 -1 Tabell med jämförelser av minsta horisontal- samt vertikalradie och maxi- bro.
mal lutning för Genvägsalternativen.
Lokaliserings-alternativ Minsta
horison-talradie Minsta
vertikal-radie Maximal lutning
Alt. Nord-Nord 1200 8000 4,2 %
Alt. Nord-Syd 1500 8000 4,2 %
Alt. Mitt 1500 8000 4,4 %
Alt. Syd 1000 6000 4,2 %
Figur 6-1 Tabell med jämförelser av färdsträcka mellan lokaliseringsalternativ, befint-lig väg och nollalternativ.
Lokaliserings-alternativ Färdsträcka
km Varav
befintlig väg km
Varav ny-byggd väg
km
Färdförkort-ning km
Nollalternativ 69 69 0 0
Alt. Befintlig väg 69 69 0 0
Alt. Nord-Nord 43 2 41 -26
Alt. Nord-Syd 43 8 35 -26
Alt. Mitt 46 14 32 -22
Alt. Syd 47 14 33 -21
Alternativet fortsätter sedan på befintlig väg. Från Palokorva fram till utredningsområdet för Vägplan Junosuando by breddas väg 395 till 7,5 m och förstärks för tillfälliga malmtransporter.
Resterande del av väg 395 åtgärdas inom Vägplan Junosuando by.
Alternativ Nord -Syd
Alternativet följer vattendraget Ainettijoki västerut och korsar Lainioälven på en 290 m lång bro. Alternativet går över Piipiön-saari och korsar sedan Torneälven på en 260 m lång bro, för att ansluta till väg 395 vid Tornefors.
Alternativet fortsätter sedan på befintlig väg. Från Palokorva fram till utredningsområdet för Vägplan Junosuando by breddas väg 395 till 7,5 m och förstärks för tillfälliga malmtransporter.
Resterande del av väg 395 åtgärdas inom Vägplan Junosuando by.
Alternativ Mitt
Alternativet korsar väg 884 (mot Käymäjärvi). Alternativet korsar Käymäjoki och forsätter västerut längs med vattendraget Lompolojoki som korsas. Korridoren går norr om skyddszonen för det planerade dagbrottet i Pellivuoma. Väster om Pellirova viker korridoren söderut och passerar söder om Pellijärvi och Poikurijärvi. Därefter går korridoren västerut, korsar Torne älv på en ca 260 m lång bro och ansluter till väg 395 norr om Huhta-nen.
Alternativet ansluter till väg 395 i en plankorsning och fortsätter sedan på befintlig väg, vilket medför att befintlig väg breddas till 8 meter och förstärks från Palokorva fram till utredningsområet för Vägplan Junosuando by.
Resterande del av väg 395 åtgärdas inom Vägplan Junosuando by.
Alternativ Syd
Alternativet fortsätter söderut och korsar väg 884 (mot Käy-mäjärvi) och Käymäjoki samt Lompolojoki. Korridoren fort-sätter söder om skyddszonen för det planerade dagbrottet i Pellivuoma och korsar Pellijoki. Därefter fortsätter korridoren västerut mellan berget Poitajavaara och Poitajarova. Alternativet passerar sjön Tuppijärvi, korsar Torne älv på en ca 250 m lång bro och ansluter sedan till väg 395 norr om Huhtanen.
Alternativet ansluter till väg 395 i en plankorsning och fortsätter sedan på befintlig väg, vilket medför att befintlig väg breddas till
8 meter och förstärks från Palokorva fram till utredningsområet för Vägplan Junosuando by.
Resterande del av väg 395 åtgärdas inom Vägplan Junosuando by.
6.4. Översiktliga geotekniska undersökningar
Översiktliga geotekniska undersökningar har utförts under vintersäsongen 2013 med så kallad manuell sticksondering för bedömning av torvdjup på myrar. Provtagningspunkterna har valts att utföras vid intressanta passager av myrområden med hänsyn till utformade korridorer.
Utifrån de utförda sticksonderingarna har en översiktlig geo-rådskarta tagits fram för de olika korridorsalternativen. Denna utgår från existerande jordartskarta där myrområden klassifi-cerats i tre olika klasser, se faktarutor på nästa uppslag. Jordar-tskartan redovisar en schematisk bild och vissa skillnader kan förekomma mot verkliga förhållanden på detaljnivå. Dock ger den en tydlig och översiktlig bild över geotekniska förhållanden i utredningsområdet, se figur 6.4-1.
Områdesspecifika beskrivningar
I georådskartan har områden markerats där grundläggningsför-utsättningarna bedöms som mer problematiska. Dessa beskrivs separat nedan utifrån numrering i figur 6.4-1.
Område 1 – Salmijärvet
Området består av vidsträckta och till stora delar öppna myrar med fläckvis beväxning och angränsar till fyra mindre sjöar (Sal-mijärvet). Området bedöms som väldigt blött och torvdjupen är mellan 3-6 meter. Vid sticksonderingar har i extremfall noterats stopp i fastare jordar på upp mot 7,5 meters djup (lös friktions-jord underlagrar torven).
Det markerade området bör helt och hållet undvikas vid even-tuell nydragning av väg då det bedöms som mycket kostnadsdri-vande med hänsyn till byggnadstekniska aspekter. En dragning av vägen norr om detta område bör utföras samt även utredas möjlighet att skära in något i det skyddsområde som tagits hänsyn för, avseende framtida gruvdrift i Sahavaara, ytterligare norr om aktuell korridorsgräns.
Område 2 – Lompolojoki/Pellivuoma
Området utgörs av en vidsträckt myr som delvis följer Lom-polojoki. Området smalnar av i den norra delen upp mot
Lompolovaara och är bredare mot Pellirova. I den norra delen har mycket stora torvdjup noterats mot Lompolojoki, ca 4-8 meter. Dock varierar torvmäktigheten relativt mycket på kort sträcka och en mer detaljerad undersökning måste göras innan slutligt val av väglinje.
I områdets södra delar är torvdjupet mer ringa, ca 3-4 meter.
Dock är området bredare och längre passage över myr krävs. I södra delen passeras ett antal partier med tätare skog av varie-rad storlek. Det finns även en viss möjlighet att förlägga väglin-jen över moränformationer där marken utgörs av fastmark för att på så vis minimera passage över myr med stora torvmäktig-heter. En sådan formation finns i områdets centrala del. Inom området förekommer mark som med hänsyn till byggnadstek-niska aspekter är något till mycket kostnadsdrivande. Och det finns även möjlighet till en mer gynnsam dragning av väglinjen.
Område 3 – Myr syd om Petäjävaara
Området ligger mellan två fastmarkspartier (moränformationer) som höjer sig upp något från angränsande myr. Västerut an-gränsar ett omfattande och vidsträckt myrområde som är glest bevuxet. Lokalt förekommer stora torvmäktigheter i anknytning till något som ser ut att vara en gammal bäckfåra som fyllts upp.
En avgränsning av dessa djupa torvmäktigheter har inte kunnat göras i detta skede. Sticksonderingarna har som djupast nått till 4,5-6 meter och närmare fastmarkspartierna där myren är glest bevuxen av tall är det grundare, ca 2-3 meter.
Vid en eventuell nydragning av väg genom området skall i detta skede förutsättas en viss fördyrning av anläggningskostnaderna på en kortare sträcka, ca 50 meter. Vid mer detaljerade un-dersökningar kan det dock finnas alternativa dragningar som minimerar denna kostnadsdrivande passage.
Område 4 – Myr norr om Karhujärvi
Området utgörs av ett utpräglat moränbacklandskap med stora variationer i terrängen. Mindre myrar och sjöar ligger mel-lan åsliknande formationer av morän och i aktuellt område har konstaterats stora mäktigheter på torven vid dessa myrar.
Sticksonderingen har konstaterat mäktigheter på 4-5,5 meter med lös torv och blöta förhållanden.
Området bör därför undvikas och det finns goda möjligheter att lyfta upp väglinjen på fastmark längs det höjdparti av morän som finns norr om myren. Därför behöver inte området anses som kostnadsdrivande.
Figur 6.4-1 Georådskarta Genvägen. © SGU dnr 0-1920/2010, © Lantmäteriet MS 2009/09632
Område 5 – Myr syd om Ainettijoki vid Oravamaa
Området utgörs av delvis öppen och bevuxen myr, norr om området slingrar sig Ainettijoki fram. Området antas vara blött och därför något svårt att passera med en eventuell väglinje.
Sticksonderingar har konstaterat mäktigheter som mest ca 3 meter med lös torv. Området anses därigenom som något kostnadsdrivande (svår myr) på grund av vattenproblematik vid schakter. Mer detaljerad undersökning i senare skede och förskjutning av väglinjen kan möjligen minimera merkostna-derna för passage över sträckan.
Område 6 – Puthaanvuoma/Piipiönsaari
Området utgörs av stora, sammanhängande och till stor del öppna myrområden. Moränformationer förekommer liknande öar i landskapet och sticker upp ett antal meter från omgivande myr. Dessa fastmarkspartier bör följas med en eventuell väglinje för att undvika och minimera passage över myr.
Sticksonderingar som utförts på myrar har i vissa fall konsta-terat torvmäktigheter på upp mot 4,5 meter i de södra delarna av korridoren. Det finns dock goda förutsättningar att hitta en väglinje som minimerar schaktmängden av torv och som löper fram mellan fastmarkspartier av morän i de norra delarna av korridoren. Vid rätt linjeföring bedöms inte området vara kost-nadsdrivande för anläggandet av ny väg.
Område 7 – Myr sydost om Poikurijärvi
Området utgörs av en större, öppen myr med sparsam beväx-ning. Befintlig skogsbilsväg löper på fastmark sydost om myren och även eventuell ny väglinje bör skjutas åt detta håll och följa befintlig väg.
Sticksonderingar ute på myren har konstaterat torvmäktigheter på 3-5 meter och blöta förhållanden. Vid kanten mot fastmark avtar torvmäktigheten drastiskt och är ca 1-2 meter. Väglinjen bör tryckas in mot befintlig skogsbilväg och skyddszonsgränsen för Pellivuoma gruvområde. Kan myrpassage undvikas bedöms delsträckan ej vara kostnadsdrivande.
Område 8 – Myr väst om Poitajavaara
Området utgörs av en stor, vidsträckt myr som är sparsamt bevuxen med mindre tall. Myren angränsar norrut till ett blötmarksområde som liknar mer en sjö. Mycket blöta förhål-landen antas förekomma i de norra delarna av korridoren, vilka bör undvikas.
Sticksonderingar som utförts konstaterar torvmäktighet på 3-4 meter. Dock antas ännu större djup förekomma i områdets norra delar. I de södra delarna är torvmäktigheten betydligt mindre och generellt 1,5-3 meter
Område 9 – Siikavaara mot Roanpää
Området utgörs av lokalt öppen myr med omkringliggande tallbevuxen myr. I öst finns en utpräglad moränformation (drumlin) med rösberg i dagen som höjer sig några tiotal meter över myren.
Enbart enstaka sticksonderingar har utförts där väglinjen faller från moränformationen ner på myr och en mäktighet på ca 4 meter med lös torv har konstaterats. En utökad un-dersökning bör genomföras för att kunna hitta möjliga passa-ger med mindre torvdjup. Dock bedöms sträckan med större torvmäktigheter vara begränsad och därigenom endast något kostnadsdrivande. En något mer nordlig dragning (100-200 meter) av väglinjen bedöms i detta skede mer gynnsam ur byggnadstekniskt hänseende.
Område 10 – Myr ost om Marjamännikkö
Området utgörs av ett antal myrar mellan moränformationer som lokalt är mycket blöta och skär tvärs genom korridoren vilket gör det svårt att undvika.
Sticksonderingar i området har konstaterat torvmäktigheter på 3-5 meter. Till senare skede bör en utökad inventering/
undersökning göras av myrens utbredning för att hitta mest gynnsamma läget för väglinjen. Området ses som något till mycket kostnadsdrivande.
Område 11 – Myr sydväst om Marjamännikkö
Området utgörs av en mindre lokal myr intill ett höjdparti med berg i dagen.
Sticksondering har utförts i ett fåtal punkter på myren. I de nordligare delarna är torvdjupet ner mot 3 meter men grun-dare i dess södra delar, ca 2 meter. Området bedöms ej som kostnadsdrivande då torvdjupen är relativt grunda och goda möjligheter finns att hitta ett läge för väglinjen som minime-rar utskiftningsarbeten.
Område 12 – Isolehonvuoma väst om Pelijoki
Området utgör början av ett större myrområde (Isolehon-vuoma) som förbinds med Pellijoki. Myren är till stora delar öppen och där beväxning existerar består den av gles tall.
Myren skär tvärs genom korridoren.
Svår myr (orangemarkerad)
Inom dessa områden bedöms svåra grundläggningsförutsättningar råda, torvdjupen är mellan ca 3-4,5 meter och oftast föreligger blöta, närmast sjöliknande förhållanden.
Grundläggning av väg kan troligen utföras genom konventionell schakt av torv ner till fast mark (morän). Återfyllning med sprängsten utförs till ur-sprunglig myrs överyta, därefter överbyggnad enligt dimensionering. I dessa områden skall speciella åtgärder för hantering av vatten förutsättas vilket med största sannolikhet kommer att fördyra förstärkningsarbeten.
Inom vissa delar med denna typ av myr kan det bli aktuellt med alternativa förstärkningsåtgärder, så som nedpressning med överlast, träpålning eller liknande.
Grundläggning av väg inom dessa områden bedöms generellt vara något kostnadsdrivande.
Normal myr (gulmarkerad)
Inom dessa områden bedöms relativt goda grundläggningsförutsättningar råda, torvdjupen är mellan ca 0-3 meter. Merparten av myrarna inom områ-det utgörs av denna kategori.
Grundläggning av väg kan utföras genom konventionell schakt av torv ner till fast mark (morän). Återfyllning med sprängsten utförs till ursprunglig myrs överyta, därefter överbyggnad enligt dimensionering. Undantagsvis kan pro-blematik med stora mängder vatten förekomma inom dessa områden som riskerar att fördyra förstärkningsarbetet.
Grundläggning av väg inom dessa områden bedöms generellt ej vara kost-nadsdrivande.
Mycket svår myr (rödmarkerad)
Inom dessa områden bedöms mycket svåra grundläggningsförutsättningar råda. Torvdjupen är över 4,5 meter, upp mot 7-8 meter som mest och nästin-till uteslutande föreligger blöta, närmast sjöliknande förhållanden.
Grundläggning av väg bedöms ej kunna utföras genom konventionell schakt av torv och alternativa förstärkningsåtgärder förordas så som nedpressning som kombineras med överlast (liggtid på överlast 6-12 månader). Andra alternativa förstärkningsmetoder kan vara pålning (trä- eller betongpålning) eller stabilisering av torv med olika inblandningsmedel.
I dessa områden skall även speciella åtgärder för hantering av vatten förut-sättas vilket med största sannolikhet kommer att fördyra förstärkningsarbe-ten.
Grundläggning av väg inom dessa områden bedöms generellt vara mycket kostnadsdrivande och dragning av väg genom dessa områden bör undvikas i de fall det går.
Grundläggning av väg inom dessa områden bedöms generellt vara något kostnadsdrivande.
Sticksonderingen konstaterar mäktigheter på 2 till 3,5 meter med lös torv. I områdets västra delar är torvmäktigheten större än i dess östra delar. Området bedöms som något kostnadsdri-vande ur ett byggnadstekniskt hänseende och kan vara svårt att undvika. Mer detaljerad inventering bör göras för att optimera väglinjens dragning över myren i syfte att minimera utskiftning av torv.
Område 13 – Ruuttivuoma mot Poitajarova
Området utgörs av Ruuttivuomas norra ände som skär in i kor-ridoren mellan två moränformationer. Myren är glest bevuxen med ett mer omfattande parti slyskog i närheten av en bäck som rinner längs med myren. Befintlig skogsbilväg går över myren i områdets norra delar.
Sticksonderingarna som utförts konstaterar torvmäktigheter på 2,5-3,5 meter. Området anses något kostnadsdrivande ur ett byggnadstekniskt hänseende och bör om möjligt undvikas med en nordlig dragning av eventuell väglinje.
Område 14 – Myr mellan Virkasenjärvi och Tuppijärvi
Området utgörs av myrar och blötmark mellan två sjöar. Sydost om Tuppijärvi förekommer utpräglade moränformationer (drumliner) som bör nyttjas vid dragning av eventuell väglinje.
Sticksonderingar som utförts konstaterar torvmäktigheter på som mest ca 3 meter. Området bör dock undvikas då större torvmäktigheter än så kan förväntas samt fördyrande åtgärder vid passage av vattendrag (som exempelvis bro). Väglinjen bör exempelvis flyttas upp på moränformationer (drumliner) som går i vägens längdriktning på båda sidor om sjöarna.
Allmänna byggnadstekniska råd Lösmark
Den tänkta väglinjen bör söka sig till fastare partier om möjligt Vid myrområden består marken överst av torv. Torvdjupet är generellt mellan 0-3 meter över sträckan men djup på 4-8 meter förekommer. Torven underlagras av fast morän eller lösare skikt med silt och sand vilket kan föranleda en djupare grundlägg-ningsnivå än torvens underkant.
Ett antal vattendrag, bäckar och älvar finns inom utredningsom-rådet och i angränsning till dessa kan även lösare älvsediment förekomma (företrädesvis siltiga sediment med begränsat lerinnehåll). Dessa sediment bedöms inte uppnå några större mäktigheter men skall beaktas vid grundläggning av bro
Fastmark
Inom fastmarkspartierna består marken huvudsakligen av morän och berg i dagen. Även isälvssediment (sand och block)
Inom fastmarkspartierna består marken huvudsakligen av morän och berg i dagen. Även isälvssediment (sand och block)