7. Effekter och konsekvenser av olika alternativ
7.5. Genvägen Alternativ Nord
För Genvägens olika alternativ finns effekter och konsekvenser som skiljer alternativen åt. Nedan beskrivs vad som är alternativ-skiljande för Genvägen Alternativ Nord.
Konsekvensbedömningen av de generella effekterna som beskrivs i kapitel 7.4 sammanfattas inledningsvis för varje intresse. Avslut-ningsvis görs en sammantagen bedömning där både generella och alternativskiljande konsekvenser hanteras.
Trafik Restid
Samtliga alternativ av Genvägen innebär positiva konsekvenser gällande restid. Restiden för alternativ Nord varierar mellan 26 och 32 minuter, vilket innebär en restidsförkortning på ca 20 minuter jämfört med nollalternativet.
Komfort
Konsekvenserna för komfort blir positiva eftersom nybyggna-tion av väg ger god vägstandard. Alternativ Nord innebär längsta sträckan nybyggd väg i förhållande till nollalternativet.
Framkomlighet
Alternativet bedöms medföra positiva konsekvenser för fram-komligheten jämfört med nollalternativet.
Alternativ Nord-Nord
Alternativ Nord-Nords västra gren ansluter till väg 395 väster om Junosuando, vilket gör att trafik som inte har målpunkter i Junosuando inte behöver passera genom samhället. Alternativet är mest positivt ur ett framkomlighetsperspektiv då trafiken kan hålla en hög hastighet eftersom passage av Junosuando undviks.
Alternativ Nord-Nords östra gren går längs befintlig väg 886 och ansluter till väg 395 i Junosuando. Trafiken går sedan genom samhället men ger trots detta bättre framkomlighet än nollalter-nativet.
Clifftons verksamhet i Junosuando medför att malmtransporter kommer att köra in i samhället från väster. Det gör att framkom-ligheten påverkas negativt väster om Clifftons anläggning.
Alternativ Nord-Syd
Anslutningen i Tornefors ger positiva konsekvenser i jämförelse med nollalternativet eftersom vägstandarden och framkomlig-heten på sträckan från Tornefors till Junosuando höjs.
Trafiksäkerhet
Alternativ Nord innebär kortast sträcka på befintlig väg. Trafik-säkerheten för samtliga trafikanter ökar jämfört med nollalter-nativet då en ny väg utformas med god standard efter gällande krav. Konsekvenserna bedöms positiva.
Alternativ Nord-Nord
Flest boendemiljöer undviks och alternativet är mest positivt ur ett trafiksäkerhetsperspektiv vad gäller oskyddade trafikanter och konflikter med fordon vid anslutningar till fastigheter. An-slutning till väg 395 kan göras utanför Junosuando. Alternativet innebär korsning med väg 886 men inom ett område som saknar bebyggelse.
Alternativ Nord-Syd
Genvägen ansluts till väg 395 i höjd med Tornefors. Malm-transporterna går därmed genom Tornefors och Junosuando.
Alternativet innebär omfattande gång- och cykelåtgärder i hela Junosuando och trafikmiljön i Tornefors ses över. Det kan innebära ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Konse-kvenserna bedöms som positiva jämfört med nollalternativet.
Samhälle
Samhällsutveckling
Genvägen har en positiv inverkan på boendemiljöer, arbets-pendling och möjlighet att nå målpunkter och konsekvenserna bedöms positiva.
Alternativ Nord-Nord
Alternativ Nord-Nords västra gren ger bättre boendemiljö för det stora flertalet av dem som bor i Junosuando eftersom den tunga trafiken leds utanför samhället. De som bor väster om Clifftons anläggning kommer dock att få en ökad störning, eftersom malmtransporterna kör in och ut från anläggningen till och från detta håll.
Alternativ Nord-Nords östra gren ansluter i Junosuando vilket ger sämre boendemiljön då de tunga transporterna leds genom Junosuando. Konsekvenserna bedöms ändå positiva i jämförelse med nollalternativet eftersom omfattande åtgärder genomförs i samhället.
Alternativ Nord-Syd
Alternativ Nord-Syd ansluter i Tornefors och medför att malm-transporter går både genom Tornefors och Junosuando. Konse-kvenserna bedöms ändå positiva i jämförelse med nollalternati-vet eftersom omfattande åtgärder genomförs i Junosuando och vägmiljön ses över i Tornefors.
Överensstämmelser med planer enligt plan- och bygglagen
Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet bedöms bli oförändrade.
Jämställdhet
Alternativ Nord-Nord ger en attraktivare boendemiljö och bättre pendlingsmöjligheter både från Kangos och från Juno-suando. Det ger fler möjliga bosättningsorter som kan nås inom rimlig tid från arbetsplatser i Kaunisvaara. Konsekvensen är positiv.
Alternativ Nord-Syd gynnar inte boende i Kangos på samma sätt avseende restid. Konsekvenserna kan bli negativa i Junosuando genom att byn avskärs från älven av tung trafik. Det finns risk att byn blir mindre attraktiv som bostadsort. Åtgärder för gång och cykel kan öka tillgängligheten för lokala resor med andra trafik-slag än bil, och kan öka tryggheten jämfört med nollalternativet.
Det förväntas gynna kvinnor något mer än män. Konsekvensen bedöms därför som neutral.
Klimatpåverkan av transportsystemet Alternativ Nord-Nord
Beräkningar och antaganden redovisas i bilaga 3.
Alternativet förkortar transportsträckan Kaunisvaara-Junosu-ando med cirka 26 km och innebär byggande av cirka 41 km ny väg. Alternativet innebär även byggande av en till två stora broar men dessa tillkommer och ingår inte i de schablonmässiga be-räkningarna. Driftåtgärder kommer att dels krävas för den nya vägen men även för de vägar som ingår i nollalternativet.
Byggande och drift
En schablonmässig beräkning visar att totalt koldioxidutsläpp från byggande och drift under 40 år innebär ungefär 45 500 ton koldioxid.
Transporter
Malmtransporternas kortare tranportsträcka ger en besparing på cirka 5 800 ton koldioxid per år samt övrig trafik omkring 425 ton per år. Det innebär att sammanlagd koldioxidbesparing från trafiken blir cirka 6300 ton per år.
Jämförelse koldioxidutsläpp byggande/drift och transporter
En sammanvägning mellan koldioxidutsläpp under byggande och drift och besparing av koldioxidutsläpp på grund av för-kortade transporter ger att efter cirka sju år är alternativet Nord-Nord positivt ur klimatsynpunkt. Eftersom broar inte är medtagna i beräkningarna är osäkerheterna stora.
Konsekvenserna bedöms som positiva.
Alternativ Nord-Syd
Alternativet förkortar transportsträckan Kaunisvaara-Junosu-ando cirka 26 km och innebär byggande av cirka 35 km ny väg.
Alternativet innebär byggande av två stora broar men dessa tillkommer och ingår inte i de schablonmässiga beräkningarna.
Driftåtgärder kommer att dels krävas för den nya vägen men även för de vägar som ingår i nollalternativet.
Byggande och drift
En schablonmässig beräkning visar att totalt koldioxidutsläpp från byggande och drift under 40 år innebär ungefär 39 000 ton koldioxid.
Transporter
Malmtransporternas kortare tranportsträcka ger en besparing på cirka 5 840 ton koldioxid per år samt övrig trafik omkring 425 ton per år. Sammanlagd koldioxidbesparing från trafiken cirka 6 200 ton per år.
Jämförelse koldioxidutsläpp byggande/drift och transporter
En sammanvägning mellan koldioxidutsläpp under byggande och drift och besparing av koldioxidutsläpp på grund av förkor-tade transporter ger att efter cirka sex till sju år är alternativet Nord-Syd positivt ur klimatsynpunkt. Eftersom broar inte är medtagna i beräkningarna är osäkerheterna stora.
Konsekvenserna bedöms som positiva.
Hälsa och boendemiljö
För de som bor i Junosuando kan det under byggtiden komma att innebära störningar såsom buller från arbetsmaskiner, sprängning, damning etc. Alternativ Nord-Nord innebär minst störningar i boendemiljöer under byggtid.
Rörelsemönster och närmiljö
Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen.
Alternativ Nord-Nord
Alternativets västra gren innebär att de flesta boendemiljöerna undviks och innebär mest positiva konsekvenser avseende barriäreffekter. Malmtransporter kommer att gå in för service i Junosuando och en viss kvarstående barriäreffekt särskilt för grupperna barn, äldre och personer med funktionsnedsättning finns från/till ett fåtal boendemiljöer i tätortens yttre västra del.
Alternativets östra gren innebär gång- och cykelåtgärder i Ju-nosuando väster om väg 886, vilket kan minska barriäreffekten.
Konsekvenserna bedöms som positiva även i den östra grenen.
Dock kvarstår en viss barriäreffekt eftersom den tunga trafiken fortfarande kommer att gå genom delar av orten.
Alternativ Nord-Syd
Alternativet innebär gång- och cykelåtgärder i hela Junosuando vilket kan minska barriäreffekten. Konsekvenserna bedöms som positiva även för boende i Junosuando. Dock kvarstår en viss barriäreffekt där eftersom den tunga trafiken fortfarande kom-mer att gå genom orten.
Sammantaget för alternativ Nord är konsekvenserera positiva när det gäller rörelsemönster och närmiljö och då främst i alter-nativet Nord-Nord
Buller
Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen.
Alternativ Nord-Nord
Alternativets västra gren i Junosuando innebär att de flesta boendemiljöerna undviks och innebär positiva konsekvenser avseende buller. Malmtransporter kommer att gå in för service i Junosuando och påverkar ett fåtal boendemiljöer i tätortens västra del.
Alternativets östra gren i Junosuando berör boendemiljöerna
väster om väg 886 och får större konsekvenser än den västra grenen. Skyddsåtgärder för att inte överskrida riktvärden för väsentlig ombyggnad av väg görs. Riktvärden inomhus kommer inte att överskridas där (se faktaruta ”Riktvärden för buller” i kapitel 2). Riktvärden utomhus kan överskridas om utemiljön inte kan åtgärdas fullt ut med rimliga åtgärder. Viss återstående bullerstörning är inte utesluten men konsekvenserna blir ändå positiva.
Alternativ Nord-Syd
Alternativet berör hela sträckan genom Junosuando, med större konsekvenser än Nord-Nord. Ett fåtal boendemiljöer i Tornefors får betydligt mindre trafik.
Skyddsåtgärder för att inte överskrida riktvärden för väsentlig ombyggnad av väg görs i Junosuando. Riktvärden inomhus kommer inte att överskridas där. Riktvärden utomhus kan överskridas om utemiljön inte kan åtgärdas fullt ut med rimliga åtgärder. Viss återstående bullerstörning är inte utesluten men konsekvenserna blir ändå positiva.
Sammantaget för alternativ Nord är konsekvenserna positiva när det gäller buller och då främst i alternativet Nord-Nord.
Vibrationer
Konsekvenserna bedöms som positiva och skiljer inte alternati-ven åt.
Luftkvalitet
Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen.
Alternativ Nord-Nord
Alternativets västra gren i Junosuando innebär att de flesta boendemiljöer undviks och innebär mest positiva konsekvenser avseende hälsopåverkan från luftföroreningar av alla alternativ.
Alternativets östra gren i Junosuando berör boendemiljöerna väster om väg 886 och får större konsekvenser än den västra grenen. Den hälsopåverkan från trafikens luftföroreningar som finns i nollalternativet kvarstår i Junosuando. Miljökvalitetsnor-men överskrids inte och det blir ingen skillnad i konsekvenser.
Alternativ Nord-Syd
Den hälsopåverkan från trafikens luftföroreningar som finns i nollalternativet kvarstår i Junosuando. Miljökvalitetsnormen överskrids inte och det blir ingen skillnad i konsekvenser.
Sammantaget för alternativ Nord är konsekvenserera positiva när det gäller luftkvalitet och då främst i alternativet Nord-Nord.
Förorenade områden
Konsekvenserna bedöms som små och skiljer inte alternativen åt.
Landskapets karaktär och värden Landskapsbild
Den generella konsekvensbedömningen i kapitel 7.4 visar att konsekvenserna vad gäller landskapsbilden för Genvägen be-döms vara märkbart negativa. Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva för den visuella barriäreffekten på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen.
Alternativ Nord-Nord
Genvägen går genom ett storskaligt landskap men även genom moränbacklandskap av mer småskalig karaktär, vilket är mer känsligt i skala och struktur. Broar korsar Lainioälven och även Torneälven i eller väster om Junosuando. Alternativets östra gren innebär bullerskyddsåtgärder i form av plank i Junosuando vilket ger en visuell barriäreffekt.
Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms vara märkbart negativa vad gäller ny väg.
I Junosuando blir konsekvenserna för landskapsbilden märk-bart negativa om östra grenen väljs och positiva om väster grenen väljs.
Alternativ Nord-Syd
Genvägen går genom ett storskaligt landskap. Broar korsar Lainioälven och även Torneälven söder om Junosuando vid Tornefors. Bullerskyddsåtgärder i form av plank genom Junosu-ando blir nödvändiga vilket ger en visuell barriäreffekt.
Konsekvenserna bedöms vara märkbart negativa vad gäller ny väg.
I Junosuando tätort blir konsekvenserna för landskapsbilden märkbart negativa.
Sammantaget för alternativ Nord är konsekvenserna positiva för alla boendemiljöer och då främst Nord-Nord.
Den sammantagna bedömningen för landskapsbild görs un-der förutsättning att föreslagna gestaltningsprinciper följs.
De negativa konsekvenser som en ny väg utgör uppvägs här av de positiva konsekvenser som uppstår genom tätorter och byar. Fler människor bor och vistas längs befintliga vägar än i naturlandskapet för Genvägen och minskade störningar längs befintliga vägar får därför större direkt påverkan för människor än kontrastverkan i naturlandskapet. Sammantaget bedöms konsekvenserna därför som positiva.
Naturmiljö Genvägen Alternativ Nord
Våtmarksinventering Länsstyrelsens bedömning Effekter och konsekvenser
Salmivuoma-Ruotovuoma klass 1 Variationsrikt, mångformigt skogs-myr-komplex där stora delar utgör rikkärr.
Hotade och sällsynta naturtyper och arter förekommer med rik fauna och flora.
Intressanta miljöer för fågellivet.
En ny väg kan, trots aktivt linjeval och skyddsåtgärder, tillsammans med gruvetableringarna komma att leda till en fragmentering av våtmarksområdet och betydande påverkan på områdets värden i sin helhet. Vägen innebär att hydrologin påverkas och områdets karaktär som relativt opåverkad våtmark inte består. Stora konsekvenser
Tervavuoma-Lompolovuoma
klass 1 Unikt område sett till storlek och orördhet. Har en av de största sammanhäng-ande av strängflarkkärren i regionen. Mosaik av myrar, skogsbeklädda moränhol-mar och sandåsar. Naturskog på holmoränhol-marna. Geomorfologiskt intressanta former.
Mycket höga ornitologiska värden.
En ny väg i området innebär att en mindre del av området tas i anspråk. Anpassningar för att minimera påverkan möjliga. Begränsad påverkan på hydrologin. Störningskänsliga fågelarter kan påverkas i anslutning till vägen, men om skyddsåtgärder vidtas kan störning-arna begränsas. Märkbara konsekvenser. Om en gruvetablering i Pellivuoma blir verklighet kan området utsättas för ytterligare intrång och störningar och effekterna av ny väg och gruva kan tillsammans medföra stora konsekvenser för området.
Siikavuoma-Pellivuoma klass 1 Stort orört myrområde med stor betydelse för fågellivet. Går till viss del att undvika delar av området. Risk för att skogliga värden och förekomster av hotade fågelarter påverkas. Om skydds-åtgärder vidtas kan störningarna till viss del begränsas. Kan medföra betydande påverkan på de områden som berörs. Influensområdet kan bli större beroende på hur våtmarksområdenas hydrologi påverkas. Märkbara till stora konsekvenser. Om en gruvetablering i Pellivuo-ma blir verklighet kan ny väg och gruva tillsamPellivuo-mans medföra stora konsekvenser för området.
Akavuoma-Ainettivuoma klass 1 Stort, sammanhängande, mångformigt, orört och ostört våtmarkskomplex. Rikt djurliv, främst fåglar. Väl utvecklade strängflarkkärr, skogskärr, bäckmader och en mosse med stor floristisk variation.
Går till viss del att undvika delar av området. Risk att skogliga värden och hotade fågelarter påverkas. Om skyddsåtgärder vidtas kan störningarna till viss del begränsas. Kan medföra betydande påverkan på de områden som berörs. Influensområdet kan bli större bero-ende på hur våtmarksområdenas hydrologi påverkas. Märkbara till stora konsekvenser
Myrskyddsplan Länsstyrelsens bedömning Effekter och konsekvenser
Vännijänkkä Variationsrikt, mångformigt skogs-myr-komplex. Stora delar utgör rikkärr.
Hotade och sällsynta naturtyper och arter. Rik fauna och flora. Biotoper för rödlistade arter. Intressanta miljöer för fågellivet.
En ny väg kan, trots aktivt linjeval och skyddsåtgärder, tillsammans med gruvetableringarna komma att leda till en fragmentering av våtmarksområdet och betydande påverkan på områdets värden i sin helhet. Vägen innebär att hydrologin påverkas och områdets karaktär som relativt opåverkad våtmark inte består. Stora konsekvenser
Tervavuoma Unikt område sett till storlek och orördhet. Har av de största sammanhängande av strängflarkkärren i regionen. Värdefull skog på flera holmar. Geomorfologiskt intressanta former. Mycket höga ornitologiska värden.
En ny väg i området innebär att en mindre del av området tas i anspråk. Anpassningar för att minimera påverkan möjliga. Störnings-känsliga fågelarter kan påverkas i anslutning till vägen, men om skyddsåtgärder vidtas kan störningarna begränsas. Märkbara konse-kvenser
Naturreservat och Natura 2000 Grunder för utpekandet Påverkan på bevarandestatus
Tervajoki Naturtyper och en art som finns med i art- och habitatdirektivet (SCI). Mosaik
av olika typer av naturskog och myrmark. Höga flora- och faunavärden. Området ligger utanför korridoren och berörs således ej av direkta ingrepp. Konsekvenserna av de störningar som uppstår är små.
Bedöms inte påverka bevarandestatus för Natura 2000-arter eller -naturtyper.
Tervavuoma Naturtyper och arter som finns med i art- och habitatdirektivet samt fågeldi-rektivet (SCI och SPA).Vidsträckt och orört myrområde. Mosaik av myrtyper, fastmarksholmar och sumpskogar. Rik fågelmyr.
Korridoren går som närmast 200 meter från Tervavuoma. En skyddande bård av skog som gör att avståndet till myrområdena, där de mer störningskänsliga arterna befinner sig, är uppemot 400 meter på sina ställen. Bullerstörningarna är små (Se faktaruta kapitel 2). En viss störningseffekt kan uppstå närmast vägen, men om skyddsåtgärder vidtas kan den begränsas. Konsekvenserna av ökad tillgänglighet är svårbedömda, men kan medföra negativa konsekvenser för störningskänsliga fåglar. Konsekvenserna kan bli märkbara närmast vägen men små för området i stort. Bedöms inte påverka bevarandestatus för Natura 2000-arter eller naturtyper.
Torne- och Kalix älvsystem Naturtyper och en art som finns med i art- och habitatdirektivet (SCI). En av de få stora oreglerade älvarna med ursprungliga, naturligt reproducerande bestånd av östersjölax och havsöring.
Kortsiktigt påverkan, främst i form av grumling. Om skyddsåtgärder vidtas för att minimera påverkan på vattendragen bedöms alternativet inte påverka bevarandestatus för Natura 2000-arter eller naturtyper.
Riksintresse Urvalskriterier Påtaglig skada
Jupukka-Tervajoki-Ahenvuoma Variationsrikt, mångformigt skogs-myrkomplex. Delar opåverkade. Hotade och
sällsynta arter och naturtyper. Rik flora och fauna En ny väg kan, trots aktivt linjeval och skyddsåtgärder, tillsammans med gruvetableringarna komma att leda till en fragmentering av våtmarksområdet och betydande påverkan på områdets värden i sin helhet. Bedöms kunna medföra påtaglig skada
Ainettivuoma Framstående exempel på flack norrländsk myrterräng. Centrala delen väsentligt
opåverkad. Flertal hotade fågelarter. Delvis rik flora och fauna. Även om skyddsåtgärder vidtas och delar av våtmarksområdena till viss del går att undvika genom aktivt linjeval finns risk för att skogliga värden och förekomster av hotade fågelarter påverkas. Kan medföra betydande påverkan på de områden som berörs. Bedöms kunna medföra påtaglig skada.
Torneälven Framstående exempel på stor fjällälv. Ett av Europas största oreglerade vatten-drag. Hotade och sårbara biotoper/arter. Delvis rik flora och fauna. Storslagna särpräglade naturavsnitt. Bifurkationen Tärendö älv särskilt utpekad. Framstå-ende exempel på en av världens största och längsta bifurkationer.
Kortsiktigt påverkan, främst i form av grumling. Åtgärderna ger inte konsekvenser för riksintresset på sikt och ändrar inte förutsätt-ningarna för vattendraget som livsmiljö. Bifurkationen kommer att bestå oavsett om ny bro byggs eller ej. Om skyddsåtgärder vidtas för att minimera påverkan på vattendraget bedöms alternativet inte kunna medföra påtaglig skada.
Lainio Stort vattendrag i särpräglat tundralandskap. Helt naturlig vattenregim.
Före-komst av hotade arter. Delvis rik flora och fauna. Kortsiktigt påverkan, främst i form av grumling. Åtgärderna ger inte konsekvenser för riksintresset på sikt och ändrar inte förutsätt-ningarna för vattendraget som livsmiljö. Om skyddsåtgärder vidtas för att minimera påverkan på vattendraget bedöms alternativet inte kunna medföra påtaglig skada.
Figur 7.5-1 Effekter och konsekvenser naturmiljö Genvägen Aternativ Nord, generella effekter och konsekvenser för Genvägen gråmarkerade.
orsakat av det intrång vägalternativet innebär i registrerade fornlämningar samt det intrång som kan ske i riksintresseområ-det Tornefors närområde.
Riksintressen
Alternativet bedöms inte medföra risk för påtaglig skada på område av riksintresse för kulturmiljö
Möjliga skyddsåtgärder
Anpassningar av linjevalet kan göras så att riksintresset Torne-fors synliggörs utan att området indirekt påverkas.
När vägens läge bestämts kan anpassning göras för att minimera intrång i fornlämningsmiljöer.
Inga upplag, etableringsytor eller arbetsvägar i närhet av forn-lämningar eller andra kulturmiljöer. Skyddsområden kring fornlämningar och kulturmiljöer föreslås stängslas in.
Om fornlämningar, kulturlager eller fynd påträffas ska arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsens kultur-miljöenhet.
Friluftsliv
Konsekvenserna på friluftslivet bedöms som små till positiva för
Konsekvenserna på friluftslivet bedöms som små till positiva för