7. Effekter och konsekvenser av olika alternativ
7.6. Genvägen Alternativ Mitt
För Genvägens olika alternativ finns effekter och konsekvenser som skiljer alternativen åt. Nedan beskrivs vad som är alternativ-skiljande för Genvägen Alternativ Mitt.
Konsekvensbedömningen av de generella effekterna som beskrivs i kapitel 7.4 sammanfattas inledningsvis för varje intresse. Avslut-ningsvis görs en sammantagen bedömning där både generella och alternativskiljande konsekvenser hanteras.
Trafik Restid
Samtliga alternativ av Genvägen innebär positiva konsekvenser gällande restid. Restiden för alternativ Mitt varierar mellan 29 och 35 minuter, vilket innebär en restidsförkortning på 16-17 minuter jämfört med nollalternativet
Komfort
Konsekvenserna för komfort bedöms positiva eftersom nybygg-nation av väg ger god vägstandard.
Sträckan befintlig väg väster om Huhtanen åtgärdas enligt föreslagen trafikteknisk standard vilket ger en ökad komfort.
Framkomlighet
Alternativet bedöms medföra positiva konsekvenser för fram-komligheten jämfört med nollalternativet.
Sträckan befintlig väg väster om Huhtanen åtgärdas enligt före-slagen trafikteknisk standard vilket ger en ökad framkomlighet.
Trafiksäkerhet
Alternativ Mitt innebär längst sträcka på befintlig väg 395 vilken håller lägre standard än en ny väg. Alternativet innebär också att malmtransporter går genom Junosuando och Tornefors.
Omfattande gång- och cykelåtgärder genomförs därför i hela Junosuando och trafikmiljön i Tornefors ses över. Det kan inne-bära ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter jämfört med nollalternativet. Konsekvenserna bedöms som positiva jämfört med nollalternativet.
Samhälle
Samhällsutveckling
Genvägen har en positiv inverkan på boendemiljöer,
arbetspendling och möjlighet att nå målpunkter och konsekven-serna bedöms positiva.
Överensstämmelser med planer enligt plan- och bygglagen
Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet bedöms bli oförändrade.
Jämställdhet
Förslaget ökar tillgängligheten för de som bor i Junosuando, Tornefors och Lovikka, vilket kan underlätta för fler att pendla.
Förslaget innebär större trygghet och trafiksäkerhet även för lokala resor inom byarna med andra färdsätt än bil, vilket kan gynna kvinnor mer än män. Samtidigt kan den påverkan som trafiken ger minska byarnas attraktivitet som bostadsorter.
Attraktiva bostadsorter är en av flera faktorer som är viktiga för att i högre utsträckning kunna locka kvinnor att stanna kvar i Pajala kommun.
Konsekvensen bedöms som neutral.
Klimatpåverkan av transportsystemet
Beräkningar och antaganden redovisas i bilaga 3.
Alternativ Mitt förkortar transportsträckan ca 23 km och inne-bär byggande av ca 32 km ny väg. Alternativet inneinne-bär byggande av en stor bro som dock inte ingår i de schablonmässiga beräk-ningarna. Driftåtgärder kommer att krävas för den nya vägen men även för de vägar som ingår i nollalternativet.
Byggande och drift
En schablonmässig beräkning visar att totalt koldioxidutsläpp från byggande och drift under 40 år innebär ungefär 35 500 ton koldioxid.
Transporter
Malmtransporternas kortare transportsträcka ger en besparing på cirka 5 170 ton koldioxid per år samt övrig trafik omkring 376 ton per år. Det innebär en sammanlagd koldioxidbesparing från trafiken cirka 5 500 ton per år.
Jämförelse koldioxidutsläpp byggande/drift och transporter
En sammanvägning mellan koldioxidutsläpp under byggande och drift och besparing av koldioxidutsläpp på grund av förkor-tade transporter ger att efter cirka sex-sju år är alternativet Mitt positivt ur klimatsynpunkt. Eftersom broar inte är medtagna i beräkningarna är osäkerheterna stora. Konsekvenserna bedöms som positiva.
Hälsa och boendemiljö
För de som bor i Junosuando kan det under byggtiden komma att innebära störningar såsom buller från arbetsmaskiner, sprängning, damning etc.
Alternativ Mitt och Syd har samma påverkan på hälsa och boendemiljö och berör flest boende av Genvägsalternativen.
Skillnaden mot Nord-Syd är liten (enstaka berörda i Tornefors).
Rörelsemönster och närmiljö
Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen.
Alternativet innebär omfattande gång- och cykelåtgärder i hela Junosuando vilket kan minska barriäreffekten. Konsekvenserna bedöms som positiva även för boende i Junosuando. Dock kvarstår en viss barriäreffekt där eftersom den tunga trafiken fortfarande kommer att gå genom orten.
Sammantaget för alternativ Mitt bedöms konsekvenserna som positiva.
Buller
Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen.
Skyddsåtgärder för väsentlig ombyggnad görs på de sträckor där malmtransporter kommer att gå, Tornefors och Junosuando.
Riktvärden inomhus kommer då inte att överskridas, se fakta-ruta ”Riktvärden för buller” i kapitel 2. Riktvärden utomhus kan överskridas om utemiljön inte kan åtgärdas fullt ut med rimliga åtgärder. Viss återstående bullerstörning och hälopåverkan är inte utesluten men konsekvenserna blir ändå positiva.
Sammantaget för alternativ Mitt bedöms konsekvenserna som positiva
Vibrationer
Konsekvenserna bedöms som positiva och skiljer inte alternati-ven åt.
Luftkvalitet
Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen.
Den hälsopåverkan från trafikens luftföroreningar som finns i nollalternativet kvarstår i Junosuando och Tornefors. Miljö-kvalitetsnormen överskrids inte och det blir ingen skillnad i konsekvenser.
Figur 7.6-1 Effekter och konsekvenser naturmiljö Genvägen Aternativ Mitt, generella effekter och konsekvenser för Genvägen gråmarkerade.
Naturmiljö Genvägen Alternativ Mitt
Våtmarksinventering Länsstyrelsens bedömning Effekter och konsekvenser
Salmivuoma-Ruotovuoma klass 1 Variationsrikt, mångformigt skogs-myr-komplex där stora delar utgör rikkärr. Hotade och sällsynta naturtyper och arter förekommer med rik fauna och flora. Intressanta miljöer för fågellivet.
En ny väg kan, trots aktivt linjeval och skyddsåtgärder, tillsammans med gruvetableringarna komma att leda till en fragmentering av våtmarksområdet och betydande påverkan på områdets värden i sin helhet. Vägen innebär att hydrologin påverkas och områdets karaktär som relativt opåverkad våtmark inte består. Stora konsekvenser Tervavuoma-Lompolovuoma klass 1 Unikt område sett till storlek och orördhet. Har en av de största sammanhängande av
strängflarkkärren i regionen. Mosaik av myrar, skogsbeklädda moränholmar och sandåsar.
Naturskog på holmarna. Geomorfologiskt intressanta former. Mycket höga ornitologiska värden.
En ny väg i området innebär att en mindre del av området tas i anspråk. Anpassningar för att minimera påverkan möjliga. Begränsad påverkan på hydrologin. Störningskänsliga fågelarter kan påverkas i anslutning till vägen, men om skyddsåtgärder vidtas kan störningarna begränsas. Märkbara konsekvenser. Om en gruvetablering i Pellivuoma blir verklighet kan området utsättas för ytterligare intrång och störningar och effekterna av ny väg och gruva kan tillsam-mans medföra stora konsekvenser för området.
Siikavuoma-Pellivuoma klass 1 Stort orört myrområde med stor betydelse för fågellivet. Går till viss del att undvika delar av området. Risk för att skogliga värden och förekomster av hotade fågelarter påverkas, men genom aktivt linjeval och skyddsåtgärder kan störningarna till viss del begränsas. Kan medföra be-tydande påverkan på de områden som berörs. Influensområdet kan bli större beroende på hur våtmarksområde-nas hydrologi påverkas. Märkbara till stora konsekvenser. Om en gruvetablering i Pellivuoma blir verklighet kan området kan ny väg och gruva tillsammans medföra stora konsekvenser för området.
Myrskyddsplan Länsstyrelsens bedömning Effekter och konsekvenser
Vännijänkkä Variationsrikt, mångformigt skogs-myr-komplex. Stora delar utgör rikkärr. Hotade och sällsynta naturtyper och arter. Rik fauna och flora. Biotoper för rödlistade arter. Intressanta miljöer för fågellivet.
En ny väg kan, trots aktivt linjeval och skyddsåtgärder, tillsammans med gruvetableringarna komma att leda till en fragmentering av våtmarksområdet och betydande påverkan på områdets värden i sin helhet. Vägen innebär att hydrologin påverkas och områdets karaktär som relativt opåverkad våtmark inte består. Stora konsekvenser Tervavuoma Unikt område sett till storlek och orördhet. Har av de största sammanhängande av
sträng-flarkkärren i regionen. Värdefull skog på flera holmar. Geomorfologiskt intressanta former.
Mycket höga ornitologiska värden.
En ny väg i området innebär att en mindre del av området tas i anspråk. Anpassningar för att minimera påverkan möjliga. Störningskänsliga fågelarter kan påverkas i anslutning till vägen, men om skyddsåtgärder vidtas kan stör-ningarna begränsas. Märkbara konsekvenser
Naturreservat och Natura 2000 Grunder för utpekandet Påverkan på bevarandestatus
Tervajoki Naturtyper och en art som finns med i art- och habitatdirektivet (SCI). Mosaik av olika
typer av naturskog och myrmark. Höga flora- och faunavärden. Området ligger utanför korridoren och berörs således ej av direkta ingrepp. Konsekvenserna av de störningar som uppstår är små. Bedöms inte påverka bevarandestatus för Natura 2000-arter eller -naturtyper.
Torne- och Kalix älvsystem Naturtyper och en art som finns med i art- och habitatdirektivet (SCI). En av de få stora oreglerade älvarna med ursprungliga, naturligt reproducerande bestånd av östersjölax och havsöring.
Kortsiktigt påverkan, främst i form av grumling. Om skyddsåtgärder vidtas för att minimera påverkan på vattendragen bedöms alternativet inte påverka bevarandestatus för Natura 2000-arter eller naturtyper.
Riksintresse Urvalskriterier Påtaglig skada
Jupukka-Tervajoki-Ahenvuoma Variationsrikt, mångformigt skogs-myrkomplex. Delar opåverkade. Hotade och sällsynta
arter och naturtyper. Rik flora och fauna En ny väg kan, trots aktivt linjeval och skyddsåtgärder, tillsammans med gruvetableringarna komma att leda till en fragmentering av våtmarksområdet och betydande påverkan på områdets värden i sin helhet. Bedöms kunna medföra påtaglig skada
Ainettivuoma Framstående exempel på flack norrländsk myrterräng. Centrala delen väsentligt opåverkad.
Flertal hotade fågelarter. Delvis rik flora och fauna. Endast en liten del av det stora området kan komma att beröras. Stora delar av området kommer att förbi opå-verkade. Begränsad påverkan på fåglar i vägens närhet. Konsekvenserna kan mildras genom skyddsåtgärder och aktivt linjeval. Bedöms inte medföra påtaglig skada.
Torneälven Framstående exempel på stor fjällälv. Ett av Europas största oreglerade vattendrag. Hotade och sårbara biotoper/arter. Delvis rik flora och fauna. Storslagna särpräglade naturavsnitt.
Bifurkationen Tärendö älv särskilt utpekad. Framstående exempel på en av världens största och längsta bifurkationer.
Kortsiktigt påverkan, främst i form av grumling. Åtgärderna ger inte konsekvenser för riksintresset på sikt och ändrar inte förutsättningarna för vattendraget som livsmiljö. Om skyddsåtgärder vidtas för att minimera påverkan på vattendraget bedöms alternativet inte kunna medföra påtaglig skada.
Sammantaget för Alternativ Mitt bedöms konsekvenserna som positiva.
Förorenade områden
Konsekvenserna bedöms som små och skiljer inte alternativen åt.
Landskapets karaktär och värden Landskapsbild
Den generella konsekvensbedömningen i kapitel 7.4 visar att konsekvenserna vad gäller landskapsbilden för Genvägen be-döms vara märkbart negativa. Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva för den visuella barriäreffekten på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen.
Genvägen går genom ett storskaligt landskap. En bro korsar Torneälven vid Huhtanen. Bullerskyddsåtgärder i form av plank genom Junosuando blir nödvändiga.
Konsekvenserna bedöms vara märkbart negativa vad gäller ny väg.
I Junosuando by blir konsekvenserna för landskapsbilden märkbart negativa.
Sammantaget för alternativ Mitt är konsekvenserna positiva för alla boendemiljöer utom Junosuando.
Den sammantagna bedömningen för landskapsbild görs un-der förutsättning att föreslagna gestaltningsprinciper följs.
De negativa konsekvenser som en ny väg utgör uppvägs här av de positiva konsekvenser som uppstår genom tätorter och byar. Fler människor bor och vistas längs befintliga vägar än i naturlandskapet för Genvägen och minskade störningar längs befintliga vägar får därför större direkt påverkan för människor än kontrastverkan i naturlandskapet. Sammantaget bedöms konsekvenserna därför som positiva.
Naturmiljö
Alternativet innebär intrång i flera stora våtmarksområden av nationell betydelse. De utmärker sig genom sin storlek och orördhet och hyser genom sin mångformighet och jordmån höga botaniska och zoologiska värden. I figur 7.6-1 redovisas effekter och konsekvenser för våtmarker av klass 1, myrskydds-planeområden, Naturreservat, Natura 2000 områden och riks-intressen. Fler av dessa områden sammanfaller med varandra.
Delar av våtmarker av klass 2 berörs också, men redovisas inte i
tabellen. För dessa områden uppstår främst små konsekvenser.
De effekter och konsekvenser som är generella för Genvägen är gråmarkerade i figuren.
Samlad bedömning
Flera områden med mycket höga naturvärden berörs av alter-nativet, både i de östra och västra delarna av området. Det finns risk för påtaglig skada på riksintresset Jupukka-Tervajoki-Ahen-vuoma. En mindre del av riksintresset Ainettivuoma kan komma att beröras, men bedöms inte kunna medföra påtaglig skada. Om skyddsåtgärder vidtas kan våtmarkernas ekologiska och vat-tenhushållande funktion bibehållas till stor del. Oavsett linjeval och skyddsåtgärder kommer emellertid en ny väg att påverka våtmarkernas orördhet genom direkta intrång, störningar samt ökad tillgänglighet och mänsklig närvaro. Genom ett aktivt linje-val går konsekvensera för våtmarkerna i väster att mildra, men det finns trots att skyddsåtgärder vidtas risk att skogliga värden och hotade fågelarter påverkas. Tillsammans med de kumula-tiva effekterna av gruvnäringen bedöms de intrång som görs och de störningseffekter som uppstår i värdefulla våtmarksområden sammantaget medföra stora konsekvenser för naturmiljön i området.
Riksintressen, Natura 2000 och miljökvalitetsnormer för vatten
Alternativet riskerar att innebära påtaglig skada för riksintres-sen men bedöms inte påverka bevarandestatus för Natura 2000 områden. Se ovan samt tabell 7.6-1.
Om vattenövergångarna anläggs på ett sätt som bevarar de na-turliga miljöerna och grumling minimeras bedöms alternativet inte påverka miljökvalitetsnormerna eller riksintressen Torne älv.
Se vidare tabell 7.6-1.
Möjliga skyddsåtgärder
För att minska negativa konsekvenser för naturmiljön och hotade arter är valet av väglinje viktigt. Med ett aktivt linjeval med även inventeringar som grund kan effekterna och konse-kvenserna mildras eller undvikas. Genom anpassningar inom korridoren går det även till viss del att undvika delar av våt-marksområden och minimera påverkan vid passage.
Där vägen delar en våtmark bör den hydrologiska kontakten mellan delarna upprätthållas så att konsekvenserna begränsas till att i första hand omfatta vägens närområde.
För att begränsa effekter och konsekvenser för fågellivet är ett aktivt linjeval som grundar sig på kända fågelförekomster samt inventeringar av fågellivet det mest effektiva. En skyddszon, val av beläggning och hastighetsbegränsningar under vissa tider på året kan vara andra åtgärder för att begränsa skada.
För att minimera negativa konsekvenser för vattenmiljöerna bör vattenövergångarna anläggs på ett sätt som bevarar de naturliga miljöerna, grumling minimeras och hänsyn tas till lekperioder för vandrande fisk. Åtgärder som syftar till att uttrar ska kunna passera vägen på ett trafiksäkert sätt kan bli aktuella.
Kulturmiljö
Generella konsekvenserna vad gäller kulturmiljö för Genvägen jämfört med nollalternativet bedöms negativa men inte alterna-tivskiljande.
Alternativet har sin början vid väg 99 i utredningsområdets östra del. Alternativet går därefter söder om Käymäjärvi. Väster om fornlämningar; Raä Junosuando 335 och 336 viker alterna-tivet mot sydväst fram till Torneälven. På den östra sidan om älven finns två registrerade fornlämningar; Raä Junosuando 164 och Junosuando 174 vilka utgörs av boplatslämningar samt en kolningsanläggning
Efter passagen övre Torneälven ansluter Alternativ Mitt till väg 395 vid riksintresseområdet Palokorva (BD 52).
Efter utförd arkeologisk utredning och inventering av Alternativ Mitt kan kunskapen om områdets fornlämningsbild komma att fördjupas avsevärt.
Med nuvarande kunskap om kulturmiljön bedöms Alternativ Mitt innebära märkart negativa konsekvenser orsakat av det intrång vägalternativet innebär i registrerade fornlämningar. In-trång i Palokorva riskerar att påverka miljöns värdekärna vilket bedöms innebära stora negativa konsekvenser för kulturmiljöns värden.
Riksintressen
Alternativet följer väg 395 norr om Huhtanen och gränsar då till riksintresseområdet Tornefors. Korridoren är avgränsad för att undvika intrång i riksintresset. Vägområdet bedöms inte innebära ett fysiskt intrång i befintliga lämningar i Tornefors riksintresseområde.
Alternativ Mitt bedöms kunna medföra risk för påtaglig skada på riksintresset Palokorva.
Möjliga skyddsåtgärder
Anpassningar av linjevalet kan göras så att riksintresset Palokor-va inte påtagligt skadas. Korridorens bredd medger att vägen, om så krävs, i sin helhet läggs utanför riksintresseområdet.
När vägens läge bestämts kan anpassning göras för att minimera intrång i fornlämningsmiljöer.
Inga räcken för att bibehålla sikten vid riksintresseområdet Tor-nefors. Inga upplag, etableringsytor eller arbetsvägar i närhet av fornlämningar eller andra kulturmiljöer. Skyddsområden kring fornlämningar och kulturmiljöer föreslås stängslas in.
Om fornlämningar, kulturlager eller fynd påträffas ska arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsens kultur-miljöenhet.
Friluftsliv
Konsekvenserna på friluftslivet bedöms som små negativa till positiva för alla alternativ av Genvägen
Alternativet går genom relativt orörda områden som nyttjas för rekreation, jakt, fiske samt svamp- och bärplockning. Vid pas-sagen över Torne älv korsars område av riksintresse för frilufts-livet.
De störningar och barriäreffekter som den nya vägen innebär kan medföra märkbara konsekvenser lokalt, främst i anslutning till cykelleden Käymäjärvirundan, Kaunisjokibron, Salmikoski och riksintresset Torneälven. Då en relativt liten del av det stora området berörs och upplevelsevärdet till stor del kvarstår bedöms konsekvenserna för friluftslivet i området i sin helhet som små
Sammantaget med den trafikavlastning som sker på väg 395 som löper längs Torne älv innebär Genvägen små till positiva konse-kvenser.
Riksintressen
Alternativet bedöms inte medföra risk att medföra påtaglig skada på riksintresset för friluftsliv eftersom intrången är begränsade och de delar som berörs redan är störda av den befintliga vägen. Trafiken vid Torne älv minskar vilket innebär positiva konsekvenser för riksintressets värden.
Möjliga skyddsåtgärder
Om ny bro anläggs över Torne älv kan en passagemöjlighet under bron anläggas. Tillgängligheten till riksintresset kan
förbättras genom parkeringsfickor och rastplatser.
Anslutning till väg 99 kan läggas och utformas så att den mi-nimerar störningen för Salmikosko och naturrastplatsen vid Kaunisjokibron.
I första hand kan intrång på Käymäjärvirundan undvikas. I andra hand kan leden dras om i den del som berörs av vägen.
Rennäring
Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir negativa, genom förlust av vinterbetesmarker, fragmentering av områden, risk för störd betesro och renpåkörningar samt barriäreffekter.
Det innebär att brukandet försvåras och innebär merarbete för samebyn. Konsekvenserna för riksintresset Käymäjärvi är osäk-ra men eftersom området som berörs i huvudsak inte används av samebyn bedöms konsekvenserna som små till märkbara
Alternativ Mitt innebär en barriär för Sattajärvis flyttled, utpe-kat riksintresse samt fragmenterar även perifert riksintresseom-rådet Lainioälven som pekats ut som värdefull vinterbetesmark, se figur 7.2-7. Riksintresseområdet sammanfaller med ett områ-de som Sattajärvi sameby pekat ut i sin renbruksplan,se nedan.
Alternativet innebär ett betesbortfall och fragmentering av sam-manhängande vinterbetesmarker som är viktiga för samebyn.
Exempelvis delar av Sattajärvi samebys kärnområde som regel-bundet används för vinterbete. se figur 7.2-8 . Alternativet ligger dock i huvudsak norr om de områden som Sattajärvi sameby pekat ut som nyckelområden och som ytterst viktiga områden för samebyn och huvuddelen av det sammanhängande vinterbe-tesområdet berörs ej.
Alternativ Mitt och de gruvetableringar som påbörjats och pla-neras kan tillsammans leda till en märkbar fragmentering och störning av marker som är viktiga för rennäringen.
Större konsekvenser för Sattajärvi sameby blir det också om förslaget om norskt konventionsområde går igenom, då sam-ebyns kvarvarande vinterbetesområden blir viktigare och mer känsliga för intrång.
Sammantaget bedöms alternativ Mitt innebära stora negativa konsekvenser eftersom det innebär risk för en betydande på-verkan på flyttled och möjlighet att nyttja för samebyn viktiga marker och det blir svårare att bedrivande rennäring i området.
Riksintressen
För flyttleden av riksintresse innebär alternativ Mitt en barriär
För flyttleden av riksintresse innebär alternativ Mitt en barriär