Projekt Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara Genväg Kaunisvaara - Junosuando

(1)

SAMRÅDSHANDLING

Projekt Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara Genväg Kaunisvaara - Junosuando

Pajala kommun, Norrbottens län

Vägplan, val av lokaliseringsalternativ Datum: 2013-05-03

Projektnummer: BD-133571

(2)

MEDVERKANDE

Trafikverket

Anders Lindmark Projektledare Gun-Marie Mårtensson Delprojektledare Malin Delvenne Miljö

Gunnar Zweifeldt Geoteknik Vectura

Thomas Sällström Uppdragsledare Bodil Öhman Deluppdragsledare Nina Rovala Utredning och rapport Sofia Rosendahl Utredning och rapport Anders Lundström Vägutformning

Martin Sundvall Geoteknik Katarina Jonsson Miljö

Carina Öberg Miljö, kulturmijö

Malin Lindmark Miljö, barnkonsekvensanalys Joacim Svahn Miljö

Christina Berggren Miljö,

Britta Pedersen Miljö, Landskap

Elin Oja Miljö, kartor

Hans Robertsson Konstbyggnad Titel: Vägplan Genväg Kaunisvaara - Junosuando

Utgivningsdatum: 2013-05-03 Objektnr: BD-133571

Diarienr: TRV 2013/4341 Utgivare: Trafikverket

Projektledare: Anders Lindmark

Distributör: Trafikverket, Box 809, 971 25 LULEÅ , telefon: 0771-921 921

(3)

Innehållsförteckning

1. Beskrivning av projektets bakgrund 7

1.1 Bakgrund 7

1.2 Behov av förändringar 7

1.3 Ändamål 8

1.4 Projektmål inom MaKS 8

1.5 Planläggningsprocess 9

1.6 Analys enligt fyrstegsprincipen 10

2. Befintliga förhållanden 13

2.1 Avgränsning 13

2.2 Trafiktekniska förutsättningar 13

2.3 Samhälle 17

2.4 Riksintressen och Natura 2000 18

2.5 Klimatpåverkan av transportsystemet 20

2.6 Hälsa och boendemiljö 20

2.7 Landskapets karaktär 25

2.8 Landskapets värden 27

2.9 Geotekniska förutsättningar 39

3. Analys av transportsystemet 40

3.1 Funktionsanalys 40

3.2 Hänsynsanalys 41

4. Beslut om betydande miljöpåverkan 42 5. Förutsättningar för lokaliseringen 42

5.1 Metod 42

5.2 Alternativgenerering 43

5.3 Trafikteknisk standard 44

5.4 Trafik 44

5.5 Vägens funktion i transportsystemet 44

5.6 Gestaltningsprinciper 45

6. Alternativa lokaliseringar 46

6.1 Nollalternativet 46

6.2 Alternativ Befintlig väg 46

6.3 Genvägen 46

6.4 Översiktliga geotekniska undersökningar 47

7. Effekter och konsekvenser av olika alternativ 51

7.1 Metodik 51

7.2 Jämförande bedömning av konsekvenser 53

7.3 Alternativ Befintlig väg 55

7.4 Genvägen, generella effekter och konsekvenser 58

7.5 Genvägen Alternativ Nord 61

7.6 Genvägen Alternativ Mitt 67

7.7 Genvägen Alternativ Syd 71

7.8 Kostnader 74

7.9 Samhällsekonomi 75

8. Bortval av alternativ 87

8.1 Alternativ Nord-Nord 87

9. Måluppfyllelse och samlad bedömning 88

9.1 Projektmål Samhällsutveckling 88

9.2 Projektmål Genomförandetid 89

9.3 Projektmål Funktion 89

9.4 Projektmål Klimat och resurseffektivitet 89

9.5 Projektmål God hälsa 90

9.6 Projektmål Natur- och kulturmiljö 90

9.7 Projektmål Trafiksäkerhet 91

9.8 Projektmål Kostnad 91

9.9 Projektmål Samhällsekonomi 91

9.10 Barnens Bästa 92

9.11 Kumulativa effekter av Vägplan Junosuando 92

9.12 Samlad bedömning 93

10. Fortsatt arbete 94

10.1 Nästa steg i planläggningsprocessen 94

10.2 Lagkrav för miljö 94

10.3 Riktlinjer beträffande speciella frågeställningar 94 10.4 Frågor som kräver särskild uppmärksamhet 94

11. Källor 95

11.1 Tryckta källor 95

11.2 Elektroniska källor 95

Bilaga 1 Beslut om att Genväg blir allmän väg 97 Bilaga 2 Beslut om betydande miljöpåverkan 98

Bilaga 3 Klimatberäkningar 100

(4)

(5)

Sammanfattning

I Pajala kommun och Kiruna kommun finns ett flertal mineralfyndig- heter och gruvbolaget Northland Resources AB har flera järnmalms- fyndigheter på den svenska sidan. Två av dessa ligger vid Kaunisvaara, cirka 25 km norr om Pajala. Gruvverksamheten har påbörjats och planeras att ha full produktion 2015.

Projektet Malmtransporter i Norrbotten, MINe, drivs av Trafikverket och syftet är att ta fram hållbara malmtransporter från Kaunisvaara till Narviks hamn. En åtgärdsvalsprocess har genomförts. Det är tyd- ligt att de allmänna vägarna i området åtminstone till en början måste användas för transporterna. Dessutom föreslogs en Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando. Den 9 oktober 2012 beslöts att Gen- vägen skall bli en allmän väg, (bilaga 1), och att studier och samråds- handling ska ske enligt Trafikverkets planeringsprocess. På längre sikt kan andra lösningar bli aktuella, t.ex. järnväg.

I projektet Malmtransporter Kaunisvaara–Svappavaara har sex förstudier upprättas tidigare och kompletterades sedan med samråds- underlag gällande Genvägen mellan Kaunisvaara, väg 99, och Junosu- ando, väg 395. I denna samrådshandling utreds lokaliseringsalternativ och teknisk standard för Genvägen. Miljökonsekvensbeskrivning påbörjas, vilken färdigställs efter att val av lokaliseringsalternativ är genomfört och planförslaget utformas.

Ändamål och behov av förändringar

De befintliga vägarna har inte tillräcklig bärighet och standard för att klara av de tunga malmtransporterna. Trafikverket har fattat beslut om att befintliga vägar ska rustas men problemen med trafiksäkerhet och störningar kvarstår.

Syftet med Malmtransporter Kaunisvaara–Svappavaara (MaKS-pro- jektet) är att möjliggöra malmtransporter på det allmänna vägnätet från 2013 och framåt. En Genväg från Kaunisvaara till Junosuando kommer att avlasta miljön längs älvstranden samt minska den tunga trafiken genom byarna öster om Junosuando.

Ändamålet med Genvägen är att:

• den ska ge en väsentlig vägförkortning jämfört med nuva- rande vägsträckning från Kaunisvaara till Junosuando

• den ska innebära en hög användbarhet för gruvnäringen Detta bidrar till en kostnadseffektiv och robust väg, dels för malm- transporterna och dels för övriga transporter, exempelvis arbetspend- ling.

Projektmål

Projektmålen är kopplade till de transportpolitiska målen och med utgångspunkt från dessa har projektmålen, med delmål, grupperats under Funktion, Hänsyn och Ekonomi.

Funktion - Tillgänglighet

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska med- verka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Trans- portsystemet ska vara jämställt.

Här finns delmål för samhällsutveckling, genomförandetid och funk- tion.

Hänsyn - Säkerhet, miljö och hälsa

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska an- passas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa.

Här finns delmål för klimat och resurseffektivitet, god hälsa, natur- och kulturmiljö samt trafiksäkerhet.

Ekonomi

Transportförsörjningen ska vara samhällsekonomiskt lönsam och långsiktigt hållbar.

Ekonomiska delmål är uppdelade i åtgärdskostnad och samhällseko- nomi.

Lokaliseringsalternativ

Inom utredningsområdet för Genvägen har en avvägning skett mellan intrång i områden som är viktiga för rennäringen, områden som har höga naturvärden och intrång i gruvverksamhetens intressen. Inom utredningsområdet för Genvägen finns även stora myrmarker att ta hänsyn till.

Ändamålet för projektet har legat till grund för utformningen av kor- ridorer samt lokaliseringsalternativ i korridorerna. De korridorer som utreds har utformats för att minimera intrång i skyddsvärda miljöer samt för att ge så goda byggnadstekniska förutsättningar som möjligt.

Nollalternativet

Nollalternativet, som är ett jämförelsealternativ, innebär att malm- transporterna fortsätter trafikera väg 99 och väg 395 och att endast normal drift och underhåll utförs.

Alternativ Befintlig väg

Malmtransporterna går på befintlig väg 99 och väg 395 från Kaunis- vaara och vidare förbi Junosuando till Svappavaara under överskådlig tid. Befintlig väg blir 8 m bred och dimensionerad för fordon med to- talvikt 90 ton. En bro i nytt läge intill befintlig bro anläggs över Torne älv vid Autio. Omfattande gång- och cykelåtgärder, trafiksäkerhets- åtgärder samt bulleråtgärder genomförs i byarna. I Anttis genomförs åtgärder för att minska risk för översvämning. Alternativet medför att nya vägplaner behöver upprättas för väg 99 Kaunisvaara-Autio, samt väg 395 mellan Autio och Palokorva.

Genvägen

En Genväg, 8 m bred och dimensionerad för fordon med totalvikt 90 ton anläggs som förbinder väg 99 med väg 395. Genvägen kräver även omgående åtgärder på befintligt vägnät för att klara malmtranspor- terna fram till dess att vägen är byggd.

Inom utredningsområdet för Genvägen har olika lokaliseringsalterna- tiv studerats. Alla alternativ utgår från väg 99 söder om Sahavaara i en gemensam korridor. Känsliga områden vid Salmijärvet och Sammak- kovaara kan passeras på olika sätt. Väster om berget Sammakkovaara delar korridoren upp sig i tre korridorsträckningar.

Alternativ Nord

Alternativ Nord korsar väg 884 (mot Käymäjärvi). Alternativet korsar Käymäjoki och forsätter västerut längs med vattendraget Lompolojoki som korsas. Korridoren går norr om skyddszonen för det planerade dagbrottet i Pellivuoma. Alternativet viker av norr om Pellijärvi. Strax efter passage över Ainettijoki delas korridoren upp i alternativ Nord- Nord och alternativ Nord-Syd.

Alternativ Nord-Nord

Alternativet passerar berget Petäjävaara och korsar därefter Lainio älv på en cirka 220 m lång bro. Korridoren går sedan antingen längs befintlig väg 886 till Junosuando eller i en sträcka väster om väg 886 och ansluter till väg 395 väster om Junosuando.

Bron över Torneälven för väg 886 måste åtgärdas. Passeras Torne älv väster om Junosuando medför det en ny ca 470 m lång bro.

Alternativet fortsätter sedan på befintlig väg, vilket medför att befint- lig väg på kort sträcka fram till utredningsområdets västra gräns bred- das till 8 m och förstärks för kontinuerliga malmtransporter.



   



 



   



 









  

















 



 









 



 

  









 



  

  





   













 

 



 















   







 



 



  









 



 









  

 



















 





 







 



 



 



Junosuando

Lovikka

Pajala Kaunisvaara 395

99 Sahavaara

Autio Huhtanen

Tornefors

Käymäjärvi Lainioälven

Antinrova

Anttis Peräjävaara Juhonpieti

Torneälven

Tuppijärvi

Käymäjärvi

Salmijärvet

Torneä lven

Torneälven Sammakkovaara Käymävaara

Toravaara

Lompolovaara Petäjävaara

Poitajavaara Pellirova

Suksivaara

Laurikkavaara

Poitajarova

Vännijänkkäjupukka Piipiönsaari

Aihkivinsa Järvenvinsa

Käryvaara Ainettijoki

Käym äjoki Lompolojoki

Suksijoki Kaun

isjoki Yli-Liekojärvi

Ainettijärvi

Kaunisjärvi Kangos

Pellijoki

Siikajärvi Pellijärvi Poikurijärvi Pussujärvi

Isojärvi

Puukkojärvi

Pahturijärvi Kaitajärvi Lompolojärvi

Kursujärvi

Sammakkojärvi Tervajoki 884 884

885

983 886

395 395

887

Pellivuoma

Tapuli

869 869.01

394

Erkheikki Tärendöälven

Alternativ Utredningsområde Korridorgränser Alternativ Nord-Nord Alternativ Nord-Syd Alternativ Mitt Alternativ Syd Alternativ Befintlig väg

0 4 km

°

Översiktskarta över alternativen. Se även kapitel 5.2.

(6)

Från Palokorva fram till den västra korsningen med Genvägen bred- das väg 395 till 7,5 m och förstärks för tillfälliga malmtransporter.

Alternativ Nord-Syd

Alternativet följer vattendraget Ainettijoki västerut och korsar Lainio- älven. Alternativet går över Piipiönsaari och korsar sedan Torneälven för att ansluta till väg 395 vid Tornefors.

Alternativet fortsätter sedan på befintlig väg, vilket medför att befint- lig väg från Tornefors till utredningsområdets västra gräns breddas till 8 m och förstärks för kontinuerliga malmtransporter.

Från Palokorva fram till den västra korsningen med Genvägen bred- das väg 395 till 7,5 m och förstärks för tillfälliga malmtransporter.

Alternativ Mitt

Alternativet har gemensam sträckning med alternativ Nord fram till vattendraget Lompolojoki. Väster om Pellirova viker korridoren söderut och passerar söder om Pellijärvi och Poikurijärvi. Därefter går korridoren västerut, korsar Torne älv på en cirka 250 m lång bro och ansluter till väg 395 norr om Huhtanen.

Alternativet fortsätter sedan på befintlig väg, vilket medför att befint- lig väg breddas till 8 m och förstärks från Palokorva till strax väster om Junosuando.

Alternativ Syd

Alternativ Syd fortsätter från Sammakkovaara söderut och korsar väg 884 (mot Käymäjärvi) och Käymäjoki samt Lompolojoki. Korridoren fortsätter söder om skyddszonen för det planerade dagbrottet i Pel- livuoma och korsar Pellijoki. Därefter fortsätter korridoren västerut mellan berget Poitajavaara och Poitajarova. Alternativet passerar sjön Tuppijärvi och går ihop med alternativ Mitt vid passagen över Torne älv vid Huhtanen där korridoren ansluter till väg 395.

Alternativet fortsätter sedan på befintlig väg, vilket medför att befint- lig väg breddas till 8 m och förstärks från Palokorva till strax väster om Junosuando.

Effekter och konsekvenser

I nollalternativet kvarstår buller och trafiksäkerhetsproblem på be- fintlig väg 99 och väg 395.

Alternativ Befintlig väg

Restiden motsvarar nollalternativets och ger ingen eller mycket liten konsekvens. Samma bedömning gäller överensstämmelser med planer där alternativet är förenligt med översiktsplanen. Även jämställdhet ger ingen konsekvens jämfört med nollalternativet.

Alternativet innebär positiva konsekvenser för komfort, framkomlig- het, trafiksäkerhet och samhällsutveckling.

Då bullerskyddsåtgärder utförs blir konsekvenserna för hälsa och bo-

endemiljö svagt positiva. Skydd av vattentäkt minskar risk för förore- ning. För övriga miljöaspekter blir konsekvenserna små.

Genvägen generellt

Samtliga alternativ i Genvägen ger kortare restider för jämfört med nollalterativet. Restiderna innebär 16-20 minuters restidsförkortning och innebär en positiv konsekvens.

Samtliga alternativ ger positiv konsekvens för komfort, framkomlig- het, trafiksäkerhet och samhällsutveckling.

Samtliga alternativ är förenliga med översiktsplanen för Pajala. Inget av alternativen bedöms heller medföra behov av att upprätta nya detaljplaner för att genomföra projektet. Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet bedöms bli oförändrade.

Konsekvensen för jämställdhet bedöms som oförändrad för samtliga alternativ i Genvägen i jämförelse med nollalternativet.

Alla Genvägsalternativ ger positiva konsekvenser för boendemiljöerna och hälsan samt för landskapsbilden och friluftslivet längs de befint- liga vägarna och Torneälven.

Alla Genvägsalternativ ger däremot stora konsekvenser för natur- miljö genom intrång i områden med höga naturvärden, främst berörs våtmarker av regionalt och nationellt värde. Samtliga alternativ berör två områden av riksintresse för naturvård och en våtmark som ingår i Sveriges myrskyddsplan. Rennäringen och kulturmiljöintressena får också märkbara eller stora konsekvenser.

Förekomsten av fornlämningar är relativt outforskat och samtliga alternativ kan innebära negativa konsekvenser för kulturmiljön.

För samtliga intressen kan negativa konsekvenser mildras vid val av väglinje och med hjälp av skyddsåtgärder.

Alternativ Nord-Nord

Positivt för samtliga boendemiljöer. Stora konsekvenser för naturmil- jöer och berör ytterligare ett riksintressant myrkomplex. Inga riks- intressen för kulturmiljön berörs. Rennäringen får också märkbara konsekvenser genom påverkan på riksintressen och känsliga områden.

Alternativ Nord-Syd

Positivt för flertalet boendemiljöer. Stora konsekvenser för naturmil- jöeroch berör ytterligare ett riksintressant myrkomplex. Risk för viss indirekt påverkan på riksintresse för kulturmiljö. Rennäringen får också märkbara konsekvenser genom påverkan på riksintressen och känsliga områden.

Alternativ Mitt

Positivt för flertalet boendemiljöer. Stora konsekvenser för naturmil- jöer och berör i viss mån ytterligare ett riksintressant myrkomplex.

Risk för stora konsekvenser för kulturmiljö genom påverkan på riksin- tresse. Stora konsekvenser för rennäring genom intrång i flera viktiga områden.

Alternativ Syd

Positivt för flertalet boendemiljöer. Stora konsekvenser för naturmil- jöer. Risk för stora konsekvenser för kulturmiljö genom påverkan på riksintresse. Stora konsekvenser för rennäring genom intrång i flera viktiga områden och fragmentering av vindterbetesmark.

Samråd

De samråd som genomförts finns dokumenterade i Samrådsredogö- relse Genväg Kaunisvaara-Junosuando Vägplan. Under framtagandet av denna handling har samråd hållits med berörd allmänhet, som även getts möjlighet att komma med synpunkter.

Bortval av alternativ

Alternativ Nord-Nord har valts bort med motiveringen att det innebär avsevärt högre kostnader, det innebär längre sträcka nybyggd väg och det ger sämre funktion för arbetspendling.

Val av alternativ

Inför Trafikverkets val av lokaliseringsalternativ behövs Pajala kom-

muns och länsstyrelsen sammanvägda ståndpunkter. Trafikverket

kommer att begära in yttranden från dem så att de kan ge en helhets-

syn på framför allt val av lokalisering. Berörda myndigheter och orga-

nisationer ges också tillfälle att ge sina synpunkter. Alternativet som

väljs utreds vidare i vägplanen och miljökonsekvensbeskrivningen

(MKB) färdigställs.

(7)

1.2. Behov av förändringar

I de tidigare förstudierna i MaKS-projektet har det framkommit att buller och trafiksäkerhet genom byarna längs väg 99 och väg 395 kommer att bli ett problem när gruvtransporterna kör för fullt år 2015.

Trafik mellan Kaunisvaara och Junosuando är i dagsläget hän-visad till väg 99 och väg 395. Sträckan mellan orterna är cirka 69 km lång. De allmänna vägarna går genom byar, vilket medför problem för oskyddade trafikanter och de som bor nära vägen. Vägarna går längs Torne älv, som bl.a. är ett riksintresse för friluftsliv, och den ökade trafiken gör att tillgänglighet och upplevelse påverkas negativt.

Vägarna går intill eller genom Natura 2000-områden, samt passerar Torneälven och ett antal mindre vattendrag som ingår i Natura 2000 området Kalix och Torne älvsystem.

Vägarna är smala och krokiga och har inte den bärighet och standard som krävs för de tunga malmtransporter som upp- står i samband med gruvetableringar i området. Den kraftiga

1. Beskrivning av projektets bakgrund

1.1. Bakgrund

I norra Sverige, inom bland andra Kiruna kommun och Pajala kommun finns det rikligt med mineralfyndigheter. I figur 1.1-1 visas mineralfyndigheter samt områden där undersökningstill- stånd begärts inom och i närheten av utredningsområdet. LKAB har gruvverksamhet i området och under senare år har även andra aktörer visat intresse för malmbrytning. I Kaunisvaara har Northland Resources AB byggt upp en anläggning för gruvverk- samhet. Brytning av malm har påbörjats.

MINe projektet (Malmtransporter i Norrbotten) drivs av Trafikverket. Projektet ska resultera i hållbara gruvtransporter mellan Kaunisvaara och Narviks hamn. Som en del av projektet genomförde Trafikverket Åtgärdsval Kaunisvaara-Malmbanan och Pajala med omnejd, under hösten 2011 (Trafikverket 2012 b).

I åtgärdsvalet studerades ett stort antal åtgärder. Under åtgärds- valsprocessen blev det tydligt att de allmänna vägar som finns i

området måste användas för att nå en fungerande transportked- ja till år 2013 när gruvdriften kommer igång. Dessutom föreslogs en Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando. På längre sikt kan det bli aktuellt med andra åtgärder, som järnväg.

Malmtransporter Kaunisvaara - Svappavaara, MaKS, är en följd av MINeprojektet. Syftet med Malmtransporter Kaunisvaara – Svappavaara (MaKS-projektet) är att möjliggöra malmtran- sporter på det allmänna vägnätet från 2013 och framåt. Projektet startade med sex förstudier för de befintliga allmänna vägarna mellan Kaunisvaara och Svappavaara. Dessa förstudier utreds vidare i arbetsplaner, vägplaner samt bygghandlingar.

Den 9 oktober 2012 beslöts att den så kallade Genvägen skall bli en allmän väg, (bilaga 1), och att studier och samrådshandling ska ske enligt Trafikverkets planeringsprocess. Det sker i denna vägplan. Inom utredningsområdet finns möjlighet att koppla samman de lokaliseringsalternativ som utreds i denna vägplan med dem som utreds i vägplan Junosuando by.

!

!!

Æ ^B ÿ

Æ

ÿ B

Æ

ÿ B

Æ

ÿ Æ B ÿ ^B

I 2 I 2

Svappavaara

Vittangi

Masugnsbyn

Junosuando Merasjärvi

Pajala Kaunisvaara

Anttis

Autio o

Sahavaara

Pellivuoma

Sahavaara Tapuli 395

395 Lovikka

Gruvberget Leväniemi

Æ

ÿ B

Æ

ÿ B Northland LKAB

Masugnsbyn

PA JA LA K O

M M

U N KIR

A UN

K O

M M N U

Mertainen 6 km

´ ÿ B Æ

99 E45

E10 ³⁹⁵

86 7 86 5

88 6

833 86 4

884 40 3 887

88 0 89 1

39 2 86 2

86 9

983 39 4 88 8

863 94 3

882 89 6

88 0

876 88 5

982 879

868 89 0

Mineralfyndigheter inom utredningsområdet Utredningsområde

Förstudieområde

Æ

ÿ B Pågående gruvbrytning

I

2 Omlastningsterminal

Æ

ÿ B Planerad gruvbrytning

Ansökta undersökningstillstånd Beviljade bearbetningskoncessioner Markanvisning till koncession Beviljade undersökningstillstånd

0 5 10

Km °

Figur 1.1-1 Mineralfyndigheter i närheten av utredningsområdet (utdrag från Bergsstaten i oktober 2012). © Lantmäteriet MS 2009/09632

(8)

genom att malmtransporter och arbetspendlare väljer Genvä- gen. Genvägen ska ge goda rese- och transportmöjligheter och öka robustheten i vägnätet inom Pajala kommun. Projektet ska tidigt undersöka förutsättningarna för rennäringen i området och verka för en livskraftig rennäring samt god arbetsmiljö för renskötare på och vid vägen.

Projektmål Genomförandetid

Säkerställa malmtransporter 2013 och att identifierade åtgärder genomförs enligt överenskomna tidplaner.

För Genvägen innebär det att:

Projektet skall genomföras enligt tidplan, samt föreslå byggbara åtgärder som kan genomföras på ett snabbt och effektivt sätt.

Projektmål Funktion

Transportlösningarna fyller såväl näringslivets som övriga samhällets behov i närtid och möjliggör långsiktigt kostnadsef- fektiva och robusta gods- och persontransporter.

För Genvägen innebär det att:

Genvägen ska vara attraktiv för malmtransporter så att den är gen och ger god framkomlighet. Den skall bidra till god funktion för näringsliv, boende och arbetande i byarna. Det innebär att skapa förutsättningar för ett ökat kollektivtrafikresande samt ökad framkomlighet i området efter slutfört projekt. Projektet ska tidigt klargöra önskad vägstandard.

Hänsyn - Säkerhet, miljö och hälsa

Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transport- systemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmå- len nås samt bidra till ökad hälsa.

Projektmål Klimat och resurseffektivitet

Söka klimatneutrala och resurseffektiva transportlösningar ge- nom en ständig optimering av infrastruktur och transportteknik.

För Genvägen innebär det att:

Genvägen ska bidra till ett transportsnålt samhälle genom att öka tillgängligheten för näringslivstransporterna samt under- lätta kollektivt resande. Projektet ska resultera i god hushåll- ning med resurser och energieffektiva lösningar. Det skall vara möjligt att löpande utveckla och effektivisera infrastrukturen och transporttekniken mot ett klimat- och resurseffektivt an- vändande.

ökningen av tung trafik innebär att det krävs åtgärder i vägsyste- met för att få ett fungerande transportsystem i området.

Tidigare utredningar har visat att en Genväg mellan Kaunisvaa- ra och Junosuando skulle ge samhällsekonomisk nytta, eftersom den medför en kortare transportsträcka för malmtransporterna mellan Kaunisvaara och Junosuando samt att befolkningen i byarna efter befintliga vägar skulle störas i mindre omfattning.

Dessutom ges tillgång till ytterligare malmfyndigheter av riks- intresse. I området mellan Kaunisvaara och Junosuando finns höga naturvärden, riksintressen och Natura 2000-områden, vilket gör att Genvägen även medför negativa konsekvenser.

1.3. Ändamål

En Genväg från Kaunisvaara till Junosuando kommer att avlasta miljön längs älvstranden samt minska den tunga trafiken genom byarna öster om Junosuando.

Ändamålet med Genvägen är att:

• den ska ge en väsentlig vägförkortning jämfört med nuva- rande vägsträckning från Kaunisvaara till Junosuando

• den ska innebära en hög användbarhet för gruvnäringen Detta bidrar till en kostnadseffektiv och robust väg, dels för malmtransporterna och dels för övriga transporter, exempelvis arbetspendling.

Vägplanens samrådsunderlag har klarlagt problemsituationen och utgjorde underlag för Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan (2013-04-02), se kapitel 4 samt bilaga 2.

I denna vägplans samrådshandling ska lokaliseringsalternativ och teknisk standard för Genvägen utredas. Miljökonsekvenbe- skrivning påbörjas, vilken färdigställs efter att val av lokalise- ringsalternativ är genomfört och planförslaget utformas.

1.4. Projektmål inom MaKS

Här redovisas de projektmål som gäller för hela MaKS-projek- tet, och i dessa har transportpolitikens mål inarbetats. Projekt- målen har preciserats med vad som gäller för Vägplan Genväg Kaunisvaara-Junosuando.

De miljökvalitetsmål som är relevanta för projektet är Begrän- sad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv. För mer information om övergripande mål och strategier, se samrådsunderlag.

Transportpolitikens övergripande mål

Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekono- miskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

Med utgångspunkt från det transportpolitiska målet har pro- jektmålen grupperats under Funktion, Hänsyn och Ekonomi.

Funktion - Tillgänglighet

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

Projektmål Samhällsutveckling

En attraktiv boendemiljö och ett positivt företagsklimat har medfört ökade förutsättningar för att företag etableras och utvecklas och bidrar till den kommunala och regionala utveck- lingen.

För Genvägen innebär det att:

Projektet ska bidra till att göra orterna längs väg 99 och väg 395 fram till Junosuando attraktiva för boende och näringsliv,

Vy från väg 395 där malmtransporter körs på befintlig väg. Vägen är kurvig och smal

och har inte den bärighet som krävs för tunga transporter under en längre tid.

(9)

Projektmål God hälsa

Transportlösningar bidrar till människors goda hälsa tack vare ett tryggt samhälle, god boende- och levnadsmiljö och möjlighe- ter till medinflytande längs sträckan Kaunisvaara–Malmbanan och Pajala med omnejd.

För Genvägen innebär det att:

Genvägen ska stimulera till mer fysisk aktivitet genom att säker- ställa tillgänglighet till rekreations- och friluftsområden. Projek- tet skall präglas av tydlig kommunikation som skapar trygghet och medinflytande för de berörda. Projektet skall ta hänsyn till goda boendemiljöer, så att inga gräns- eller riktvärden för buller och luft överskrids

Projektmål Natur- och kulturmiljö

Natur- och kulturmiljö med höga värden i berörda områden ska så långt som möjligt bibehålla sina kvaliteter och ha förutsätt- ningar för att utvecklas och synliggöras.

För Genvägen innebär det att:

Projektet ska ta hänsyn till och bevara kvaliteten i berörda mil- jöer så att naturvärden består. Särskild hänsyn ska till skydds- värda och skyddade våtmarker samt utter och vandrande fisk.

Natur- och kulturvärden i odlingslandskapet kring byarna och kulturvärden vid Palokorva ska ha förutsättningar att utvecklas och synliggöras. Särskild hänsyn skall tas till kulturvärden kopplade till renskötsel i området.

Projektmål Trafiksäkerhet

Både resenärer och boende har en säker trafikmiljö under såväl byggtid som drift av transportsystemet.

För Genvägen innebär det att:

Genvägen ska bidra till en säker trafikmiljö för boende, fordons- trafik och oskyddade trafikanter. Detta skall gälla både under byggtid och när åtgärderna är färdiga och i drift.

Ekonomi

Transportförsörjningen ska vara samhällsekonomiskt lönsam och långsiktigt hållbar.

Projektmål Kostnad

Såväl investerings/åtgärdskostnad som drift- och underhålls- kostnad ska vara kostnadseffektiva och acceptabla på kort sikt.

att dra fram vägen. Samrådet i det tidiga skedet med framför allt allmänheten ska inledas innan det finns alternativa korridorer, sträckningar eller liknande.

Sträckning och utformning av vägen ska klarläggas längre fram i processen – som innehåller löpande samrådsaktiviteter – och läggs slutligen fast i en rättsverkande plan.

Syftet med en vägplan är att reglera lokalisering och utformning av väganläggningen med de försiktighets- och skyddsåtgärder som behövs med hänsyn till vägens omgivningspåverkan, samt att underlätta markåtkomst för vägändamålet. Planen ska omfatta en funktionell enhet. Planen ska på ett begripligt sätt redovisa den planerade väganläggningen så att berörda förstår detta och kan komma med synpunkter.

Vid planläggning av väg och prövning av ärenden om byggande av väg ska de allmänna hänsynsreglerna, hushållningsbestäm- melserna och reglerna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken tillämpas. Vid planläggning, byggande och underhåll av väg ska hänsyn tas till såväl enskilda intressen som till allmänna intres- sen såsom miljöskydd, naturvård och kulturmiljö. En estetisk utformning ska eftersträvas.

Om det under planläggningsarbetet visar sig att väsentliga förut- sättningar förändras, vilka påverkar projektets genomförbarhet av exempelvis miljömässiga, tekniska eller ekonomiska skäl, kan arbetet avbrytas. Utfört arbete, genomförda samråd mm ska i så fall dokumenteras tillsammans med motiven till att arbetet avbryts.

För Genvägen innebär det att:

Åtgärder som genomförs med pressad tidplan ska ändå ge- nomföras på ett effektivt och kostnadsmedvetet sätt och i detta arbete skall även drift- och underhållskostnader av föreslagna åtgärder vägas in.

Projektmål Samhällsekonomi

Åtgärderna ska vara samhällsekonomiskt effektiva och långsik- tigt hållbara.

För Genvägen innebär det att:

Genvägen ska vara samhällsnyttig på lång sikt.

1.5. Planläggningsprocess

Den 1 januari 2013 trädde ny lagstiftning i kraft som innebär att Trafikverkets investerings- och underhållsåtgärder som innebär byggande av väg ska följa Trafikverkets planläggningsprocess, se figur 1.5-1. Innan planläggningsprocessen inleds genomförs ofta åtgärdsvalsstudier som blir en utgångspunkt för det fortsatta arbetet.

Under planeringsprocessen tas en vägplan fram som fastställs.

Arbetet med vägplanen inleds med att ett samrådsunderlag sammanställs. Av det framgår vilken kunskap från allmänhet, statliga myndigheter, kommuner, organisationer etc. som kom- mit till Trafikverkets kännedom. Informationen bearbetas och analyseras för att precisera de förutsättningar och hinder av olika slag i det berörda området som kan påverka möjligheterna

Figur 1.5 - 1 Trafikverkets planläggningsprocess

(10)

I åtgärdsvalet studerades ett stort antal åtgärder från alla stegen i fyrstegsprincipen, vilka kombinerades till åtgärdspaket. De fyra tänkbara paketen är;

Åtgärdspaket 1: Gruvtransporterna löses med åtgärder på befint- lig väg.

Åtgärdspaket 2: En Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando samt upprustning av befintlig väg mellan Kaunisvaara och Svap- pavaara.

Åtgärdspaket 3: En Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando samt upprustning av befintlig väg mellan Kaunisvaara och Svappavaara med förbifarter i Masugnsbyn, Junosuando och Vittangi.

Åtgärdspaket 4: En järnväg mellan Kaunisvaara och Svappa- vaara.

Analysen av åtgärderna och hur väl de uppfyller uppsatta mål visar att en järnväg uppfyller ställda projektmål bäst, men är en kostsam investering och tar cirka 8-10 års tid att genomföra.

Dessutom är osäkerheten stor kring livslängden på gruvverk- samheten. För ett järnvägsalternativ krävs även omgående åtgärder på befintligt vägnät för att klara malmtransporterna fram till dess att en järnväg är byggd.

De två åtgärdspaketen med en Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando har god måluppfyllelse. Genvägen innebär stora be- sparingar i bränsle och ger mervärde i trafiksäkerhetshänseende vilket är positivt i samhällsekonomisk hänseende. Dessutom kan denna nydragning av väg ge tillträde till geologiskt intressanta områden i annars väglöst land. Genvägen kräver även omgående åtgärder på befintligt vägnät för att klara malmtransporterna fram till dess att vägen är byggd. Sammantaget har åtgärdspa- keten med Genväg bäst måluppfyllelse då hänsyn tas till tids- aspekten, kostnad och en osäker framtid för gruvverksamheten.

Trafikverket har valt att arbeta vidare med åtgärdspaket 3 för att vidare undersöka vilka nyttor som kan nås med de förbifarter som detta åtgärdspaket medför.

Vägplan Genvägen

Den 9 oktober 2012 beslutade Trafikverket att Genväg, en ny väg mellan Kaunisvaara och Junosuando i Pajala kommun ska ingå som en viktig del i MaKS-projektet, samt ska vara en allmän väg och ingå i det statliga vägnätet, se bilaga 1 Beslut om Genväg blir allmän väg.

1.6. Analys enligt fyrstegsprincipen

Fyrstegsprincipen beskriver ett förhållningsätt i analyser av åtgärder för att lösa identifierade problem och brister. Tra- fikverket använder sig av principen vid planering av transport- systemet.

Principen bör ses som ett allmänt förhållningsätt i åtgärdsana- lyser och inte som modell som ska tillämpas i något specifikt planeringsskede. Den har utvecklats till en allmän planerings- princip för hushållning av resurser och minskning av transport- systemets negativa effekter.

Åtgärdsvalsprocess

Under hösten 2011 genomförde Trafikverket Åtgärdsval Kau- nisvaara-Malmbanan och Pajala med omnejd. I detta projekt deltog företrädare för Trafikverket, Northland Resources AB, PEAB, Nordiska investeringsbanken, Svevia, Pajala kommun, Pajala utveckling AB, Gällivare kommun, Kiruna kommun samt Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Motiven till att vägen blir allmän är:

• Minskad påverkan på boende till följd av malmtransporter då delar av sträckan har ett allmänintresse.

• Fler intressenter har tillgång till vägen vilket medför en ökad tillgänglighet för allmänhet och näringsliv.

• Samhällsutvecklingen gynnas genom en högre tillgänglighet.

• En allmän väg medför ett effektivare utnyttjande av infra- strukturen.

• Genvägen möjliggör effektivare arbetspendling.

Tre av de förstudier som genomfördes inom MaKS-projektet för de befintliga allmänna vägarna, gränsar och till viss del överlap- par vägplan Genväg Kaunisvaara - Junosuando, varför förstudi- erna delvis utgjort underlag till denna vägplan.

I två av dessa förstudier, för väg 99 delen Kaunisvaara – Autio (Trafikverket 2012 g), och väg 395 Autio – Tornefors (Trafikver- ket 2012 f ) redovisades två alternativ. Dels alternativ 1 med fullständiga bärighets- och breddningsåtgärder av befintlig väg med syftet att gruvtrafiken skulle gå på befintliga vägar under överskådlig tid. Dels alternativ 2 med upprustning av befintliga vägar med breddning- och bärighetsåtgärder samt att en Genväg skulle anläggas på sikt, där malmtransporterna skulle gå när den var färdigställd. Trafikverket har tagit ställning för att driva projekten vidare i arbetsplaner enligt alternativ 2.

I förstudien väg 395, delen Junosuando (Trafikverket 2012 a) redovisades dels alternativ 1, upprustning befintlig sträckning och dels alternativ 2, förbifart Junosuando. Trafikverket har tagit ställning för att driva projektet vidare i en vägutredning för att jämföra de olika alternativa sträckningarna samt befintlig sträckning.

I förstudien gav alternativ 2, förbifart Junosuando positiva effekter för bland annat oskyddade trafikanter. Effekten berodde till stor del av att de tunga malmtransporterna skulle ledas till förbifarten. Efter förstudien har (Cliffton Mining entreprenören som kör malmtransporterna mellan Kaunisvaara - Svappavaara) etablerat sig i Junosuandos västra del med effekten att de fort- satt kommer köra tomma malmtransporter genom samhället även om en förbifart anläggs. Detta är en ny förutsättning som kommer att beskrivas och konsekvensbedömmas i denna väg- plan.

Fyrstegsprincipen

1. Tänk om

Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt.

2. Optimera

Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effek- tivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen.

3. Bygg om

Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggna- tioner.

4. Bygg nytt

Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder.

Åtgärdsvalsprocessen

Åtgärdsvalsprocessen är ett nytt sätt att arbeta i tidiga skeden med sam- hällsutveckling och utveckling av transportinfrastruktur och arbetet föregår den fysiska planeringsprocessen.

Detta innebär att möjligheter i de fyra trafikslagen, sjö, luft, väg och järnväg,

och kombinationer dem emellan, ska tas tillvara på bästa sätt, där åtgärder

från olika huvudmäns ansvarsområden ska kunna kombineras enligt fyrstegs-

principen för att uppnå god funktionalitet.

(11)

Junosuando

Pajala

Kaunisvaara

395 99 Sahavaara

Autio Huhtanen

Tornefors

Käymäjärvi Lain ioä

lve n

Antinrova

Anttis Peräjävaara Juhonpieti

Torne älven

Tuppijärvi

Käymäjärvi

Salmijärvet

Torn eälv en

Torneälven Sammakkovaara Käymävaara

Toravaara

Lompolovaara Petäjävaara

Poitajavaara

Pellirova

Suksivaara

Laurikkavaara

Poitajarova

Vännijänkkäjupukka Piipiönsaari

Aihkivinsa Järvenvinsa

Käryvaara Ainett ijoki

Käym äjok i Lom polo joki

Su ks ijo ki Ka un

isjo ki Yli-Liekojärvi

Ainettijärvi

Kaunisjärvi Kangos

Pellij oki

Siikajärvi Pellijärvi Poikurijärvi Pussujärvi

Isojärvi

Puukkojärvi

Pahturijärvi Kaitajärvi Lompolojärvi

Kursujärvi

Sammakkojärvi

Tervajoki

884 884

885 983 88 6

395 395

88 7

887 Tervavuoma

Tervajoki Torne- och Kalix älvsystem

Palokorva

Pellivuoma

Sahavaara Tapuli

Vännijänkkä Kärnområde

Käymäjärvi Kärnområde

Siikavaara Kärnområde

Laurikkavaara

Kärnområde Lainioälven

Kärnområde Lovikka 86 9

869 .01

Tornefors

Kokkovuoma

39 4 Lovikka

Tänkbara åtgärder Förstudieområde

Skyddszon planerade dagbrott Skyddszon med malmpotential Alternativ A

Alternativ B

Gemensam sträckning Anslutningsalternativ Jämförelsealternativ Kurvrätning

Stigningsfält

Riksintresse kulturmiljö Natura 2000

Natura 2000 vatten Riksintresse mineral Myrskyddsplan Riksintresse rennäring Riksintresse väg

0 3

km °

Figur 1.6.-1 Tänkbara åtgärder, alternativen redovisas schematiskt som stråk, enligt samrådsunderlaget.

(12)

Till denna vägplan har utställda arbetsplaner samt tidigare upp- rättade förstudier utgjort underlag, se figur 1.6-2. För sträckan Palokorva-Junosuando finns inget beslut om åtgärd och detta utreds i denna vägplan, samt i vägplan Junosuando by.

I och med den nya lagstiftningen utgår begreppet förstudie, arbetsplan och vägutredning och ersätts av den sammantagna processen Vägplan. I den ingår samrådsunderlag (tidigare förstudie), val av lokaliseringsalternativ (tidigare vägutredning) samt planförslag (tidigare arbetsplan).

Samråd har skett med Vägplan Genväg Kaunisvaara - Junosu- ando, Samrådsunderlag (Trafikverket 2013 b) som grund, se Samrådsredogörelse Vägplan Genväg Kaunisvaara-Junosuando.

Möjliga stråk för Genvägen som redovisades i samrådsunderla- get presenteras i figur 1.6 -1. Vägplan Genväg drivs nu vidare i en samrådshandling där en lokaliseringsstudie görs. I lokaliserings- studien utarbetas tänkbara lokaliseringsalternativ som beskrivs och sedan konsekvensbedöms bland annat utifrån miljösyn- punkt.

Barnkonsekvensanalys

Riksdagen har beslutat att FN:s konvention om barnets rät- tigheter ska genomsyra samhällets alla verksamheter. Enligt Trafikverkets policy för barn ska Trafikverket arbeta inom väg- transportsystemet med FN:s konvention om barnets rättigheter som utgångspunkt.

Barnkonsekvensanalys (BKA) görs för att utveckla barnperspek- tivet i vägplaneringsprocessen och därmed förbättra beslutsun- derlaget. Syftet med analysen är att pröva och redovisa vilken eller vilka åtgärder som är det bästa för de barn som berörs av projektet.

i samråd med berörda samebyar där dessa givits möjlighet att föreslå skadelindrande åtgärder.

PM Förutsättningsanalys Vilda djur, (Trafikverket 2012 d) behandlar rovdjur, klövdjur samt mindre arter av däggdjur och hur de påverkas av trafik, driftsåtgärder samt den befintliga infrastrukturen inom utredningsområdet. Metoden som an- vänts är studier av befintligt inventeringsmaterial, samtal med driftpersonal för de aktuella vägsträckorna samt tillgängliga rapporter inom vilt- och naturvård. Åtgärder för att minimera barriäreffekter orsakade av trafikökning föreslås, samt för att komma till rätta med problem orsakade av exempelvis fellagda trummor i befintlig infrastruktur.

PM Förutsättningsanalys Torne och Kalix älvsystem, (Tra- fikverket 2012 e) behandlar Natura 2000 området Torne och Kalix älvsystem samt hur detta påverkas av de vägåtgärder som föreslås i projektet Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara.

Metoden som använts är litteraturstudier samt genomgång av genomförda inventeringar och studier. Intervjuer har genom- förts med myndigheter, fiskevårdsföreningar samt lokalbefolk- ning. Åtgärder för att minimera skada på Natura 2000 området föreslås.

I förstudierna kartlades barnens rörelsemönster genom inter- vjuer med barn boende i Kaunisvaara, Erkheikki/Juhonpieti, Anttis, Lovikka och Junosuando våren 2012. Där gjordes även bedömningar av barnens bästa.

Förutsättningsanalyser

Inom MaKS-projektet har tre förutsättningsanalyser utförts med avseende på åtgärder av befintliga allmänna vägar. Infor- mationen från dessa har inarbetats i tidigare samrådsunderlag.

PM Förutsättningsanalys Rennäring, (Trafikverket 2012 c) be- handlar hur berörda samebyar påverkas av malmtransporterna, den ökade trafiken och vägåtgärder. Även påverkan från övriga verksamheter i området beskrivs. Främst behandlas samebyar- nas möjligheter att bedriva renskötsel, men även annan verk- samhet inom samebyn. Förutsättningsanalysen har tagits fram

Barn som bor på orterna längs väg 99 och väg 395 har varit deltaktiga i projektet, Bilderna visar samråd med barn våren 2012. Barnen berättade om sina skol- och fritidsvä- gar samt hur de upplevde vägen då, om de självständigt fick röra sig på vägen samt hur de trodde att den ökade tunga trfiken skulle påverka dem.

Väg Sträcka Skede Underlag Alternativ

99 Kaunisvaara-Autio Arbetsplan Arbetsplan väg 99 Kaunisvaara-

Autio etapp 1 Planförslag

99 Kaunisvaara-Autio Arbetsplan Arbetsplan väg 99 Kaunisvaara-

Autio etapp 2 Planförslag

395 Autio-Anttis Förstudie Förstudie väg 395 Autio-Tornefors Alternativ 2 395 Anttis-Lovikka Förstudie Förstudie väg 395 Autio-Tornefors Alternativ 2 395 Lovikka-Palokorva Arbetsplan Arbetsplan väg 395 Lovikka-

Palokorva Planförslag

395 Palokorva-Tornefors Vägplan Vägplan Genväg Kaunisvaara-

Junosuando Väljs utifrån detta

underlag

395 Tornefors-Junosuando Vägplan Vägplan Junosuando by Väljs utifrån detta underlag

Figur 1.6-2 Utställda arbetsplaner samt tidiagare upprättade förstudier.

(13)

2. Befintliga förhållanden

I kapitel 2 beskrivs befintliga förhållanden översiktligt där tidigare samrådshandlingar har använts som underlag.

Befintliga förhållanden beskriver hur situationen förväntas se ut år 2017. Då är trafiken av främst tunga malmtransporter betydligt högre än idag längs väg 99 och väg 395 och då är breddnings- och förstärkningsåtgärder på väg 99 och väg 395 till viss del genom- förda. Befintliga förhållanden motsvarar nollalternativet i kapitel 6.

2.1. Avgränsning

Geografisk

Vägplanen omfattar området mellan väg 99, i höjd med gruvan i Kaunisvaara, fram till möjlig anslutning till väg 395. Inom utredningsområdet ska det vara möjligt att anlägga en genväg som innebär en vägförkortning för malmtransporterna. Utred- ningsområdet redovisas i figur 2.1-1.

Vägplanen omfattar även befintlig väg 99 mellan Kaunisvaara och Autio, väg 395 mellan Autio och Junosuando samt ett om- råde av cirka 100 meter på vardera sida om vägen. Vid Autio utreds ett cirka 2 km brett område från bron över Torneälv och 2 km väster om befintligt broläge.

Situationen som redovisas hämtas från de planförlag som re- dovisas i utställda arbetsplaner, se figur 1.6-2. För övriga delar av sträckan väg 395 Autio-Lovikka redovisas de enligt det ställ- ningstagande Trafikverket tagit i samband med förstudien.

För den sträcka av väg 395 som ligger väster om Huhtanen beror valet av åtgärder på vilket alternativ i denna vägplan som blir valt som lokaliseringsalternativ. Därför beskrivs det i fortsätt- ningen av detta kapitel som att inga åtgärder är genomförda på vägen. I kapitel 6 kommer sedan förslag till åtgärder även för denna sträcka.

Angränsande projekt och handlingar

Denna vägplan gränsar mot vägplan Väg 395 Junosuando by, (Trafikverket 2013 a.) i vilken lokaliseringsalternativen Befintlig väg samt Förbifart utreds. Utredningsområdet visas i figur 2.1-1.

För mer ingående beskrivningar av befintliga förhållanden för tätorten Junosuando, se samrådshandlingen för den angräns- ande vägplanen (Trafikverket 2013 a). Beslut om åtgärder på väg

395 genom Junosuando kommer att tas med Vägplan Junosu- ando by som underlag.

I den västra delen av utredningsområdet finns möjlighet att koppla samman Genvägen med befintlig väg 395 genom Junosu- ando. Vid Tornefors finns möjlighet att koppla samman Genvä- gen med en eventuell förbifart Junosuando.

2.2. Trafiktekniska förutsättningar

Väg 99 och väg 395 utgör riksintresse för kommunikation en- ligt miljöbalken 3 kap 8 §, se figur 2.4-1. Vägarna utgör även en transportled för farligt gods. Farligt gods är ett samlingsnamn för ämnen och produkter som är beskaffade så att de kan skada människor, egendom och annat gods, om det inte hanteras rätt under transport.