7. Effekter och konsekvenser av olika alternativ
7.4. Genvägen, generella effekter och konsekvenser
För de olika alternativen för Genvägen (där ny väg byggs) finns ef-fekter och konsekvenser som inte skiljer sig mellan alternativ utan är generella. Dessa beskrivs nedan. De generella konsekvenserna finns sedan sammanfattade för varje Alternativ, kapitel 7.5 - 7.7.
Trafik Restid
Samtliga alternativ i Genvägen ger kortare restider för jämfört med nollalternativet. Restiderna bedöms bli 16-20 minuter kortare.
Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva.
Komfort
Sträckningarna i Genvägens olika alternativ innebär färre starter och stopp och mindre ryckighet på grund av en jämnare hastighet. Sträckor med nybyggd väg innebär god komfort med jämn vägyta.
Sträckan från Huhtanen till Junosuando åtgärdas enligt föresla-gen trafikteknisk standard vilket ger en god komfort i jämförelse med nollalternativet.
Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva.
Framkomlighet
På sträckor med nybyggd väg blir råder goda omkörningsförhål-landen.
Sträckan från Huhtanen till Junosuando åtgärdas enligt före-slagen trafikteknisk standard vilket ger god framkomlighet i jämförelse med nollalternativet.
Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva.
Trafiksäkerhet
Trafiksäkerheten för fordonstrafikanter och malmtransporter ökar jämfört med nollalternativet, en ny väg utformas med god standard efter gällande krav. Alternativet innebär färre konflikt-punkter för oskyddade trafikanter och fordon. Betydligt färre anslutningar skulle beröras av malmtransporterna.
När malmtransporterna leds längs Genvägen förbättras trafiksä-kerheten för fordonstrafikanter och oskyddade trafikanter längs väg 99 och väg 395 i jämförelse med nollalternativet.
Sträckan från Huhtanen till Junosuando ses över och trafiksä-kerhetshöjande åtgärder genomförs.
Konsekvenserna bedöms positiva i jämförelse med nollalterna-tivet.
Samhälle
Samhällsutveckling
Genvägen ger bättre förutsättningar för annan exploatering inom utredningsområdet. Pajala kommun får bättre tillgänglig-het och möjligtillgänglig-heter till arbetspendling från de västra delarna av kommunen till Kaunisvaara.
Malmtransporter längs Genvägens alternativ innebär mindre trafik och tunga transporter längs väg 99 och väg 395 på sträck-an Kaunisvaara till Huhtsträck-anen. Detta har en positiv inverksträck-an på boendemiljöer och arbetspendling på sträckan.
Överensstämmelser med planer enligt plan- och bygglagen
Samtliga alternativ är förenliga med översiktsplanen för Pajala.
Inget av alternativen bedöms heller medföra behov av att upp-rätta nya detaljplaner för att genomföra projektet.
Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet bedöms bli oförändrade.
Jämställdhet
Förbättrade pendlingsmöjligheter är en liten del i att kunna göra Pajala mer attraktivt för kvinnor. Det kommer dock inte vara huvudskälet för de flesta kvinnor om de väljer att bo (kvar) i Pajala kommun. Arbetsvillkor, näringslivets utveckling, ser-vice, ändrade attityder m m kommer att ha större betydelse för utvecklingen än förbättrade restider för pendlare.
Att ha lång restid till arbetet kan missgynna möjligheterna för kvinnor som oftare har ansvar för hem, barn och anhöriga.
Kvinnor väljer oftare bort långa resvägare än män, troligen med hänsyn till att en större andel av obetalt arbete utförs av kvinnor.
Konsekvenserna för jämställdheten kan innebära en viss för-bättring, men troligen främst för kvinnor utan små barn.
Klimatpåverkan av transportsystemet
Alla alternativ innebär förlust av skog. I beräkningarna har inte tagits med att en genväg, oavsett alternativ, innebär att skogs-områden som fungerar som kolsänkor försvinner. Effekterna av detta har därmed inte konsekvensbedömts men är en aspekt att beakta för alla alternativ.
Hälsa och boendemiljö
Eftersom det inte bor några människor inom korridorerna för ny väg kommer ingen eller mycket få personer där att besväras av buller, luftföroreningar och barriäreffekter i boendemiljön.
En viktig effekt av Genvägen innebär att trafiken på väg 99 och väg 395, på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen, minskar betyd-ligt. Huvuddelen av den tunga trafiken försvinner. I orterna på den sträckan bor 530 personer (enligt 2011 års befolkningsstatis-tik) vilka kan få en förbättrad boendemiljö om Genvägen byggs.
Barriäreffekter i boendemiljöer
Barriäreffekten i nollalternativet är störst för grupperna barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Om barriäreffek-ten minskar kan möjlighebarriäreffek-ten för barn att röra sig självständigt öka. Äldre och personer med funktionsnedsättning ges då bättre trygghet och tillgänglighet. Bättre förutsättningar för aktiv transport ökar möjligheterna att uppnå rekommendationer för fysisk aktivitet och därmed en rad positiva hälsoeffekter jämfört med nollalternativet.
Hälsopåverkan på grund av barriäreffekter minskar på sträckan Kaunisvaara till Huthanen. Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva på den sträckan.
Buller
Bullerstörningar och hälsopåverkan från buller minskar i boendemiljöer på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen. Konse-kvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva på den sträckan.
Vibrationer
Alla alternativ för Genvägen innebär att färre boendemiljöer utsätts för vibrationer jämfört med nollalternativet. Konsekven-serna bedöms som positiva och skiljer inte alternativen åt.
Luftkvalitet
Hälsopåverkan från luftföroreningar minskar i boendemiljöer på sträckan Kaunisvaara till Huthanen. Det finns ingen risk för överskridande av någon miljökvalitetsnorm.Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva på sträckan Kaunis-vaara till Huhtanen.
Förorenade områden
Det finns risk att anläggningsarbeten sker i anslutning till föro-renade områden i vägens närhet. Om föroföro-renade massor påträf-fas kommer dessa att hanteras i enlighet med Trafikverket och tillsynsmyndighetens riktlinjer. Konsekvenserna bedöms som små och skiljer inte alternativen åt.
Landskapets karaktär och värden Landskapsbild
Huruvida en ny väg är ett välkommet tillskott för landskapsbil-den eller förfular naturmiljön är en subjektiv bedömning. Fak-torer som viken typ av väg som ska byggas, för vilka hastigheter samt om man ser till trafikantens eller åskådarens perspektiv påverkar svaret.
Genvägen är ett nytt element i naturlandskapet och kommer att utgöra en stor kontrast. Landskapet fragmentiseras och vägen kommer även att utgöra en visuell barriär. Möjligheten och utmaningen är att utforma vägen med god arkitektur och att utgå ifrån landskapets förutsättningar, anpassa vägen i plan och profil, kartera landmärken och utblickar, identifiera landskaps-rummen och i så stor mån det är möjligt låta vägen samspela med omgivningarna. Strävan bör vara att vägen ska tillföra landskapet något istället för att bryta sönder det.
Ur ett trafikantperspektiv innebär en genväg att tillgängligheten ökar för människor att komma ut i dessa områden och ta del av det speciella naturlandskap som breder ut sig i området.
Ur åskådarperspektiv innebär en genväg ett främmande ele-ment i en orörd naturmiljö och därigenom en stor kontrast.
Föreslagen vägbredd för Genvägen är 8 meter och föreslagen referenshastighet är 100 km/timme utanför bebyggelse, samt 60 och 80 km/ timme i bebyggelse. Storleken och hastigheterna gör vägen till en visuell barriär för oskyddade trafikanter. Vägen bör i möjligaste mån följa landskapets former och topografi.
Fragmentering och visuella barriärer uppstår om vägen anläggs okänsligt tvärs igenom öppna landskapsrum. Den tunga gruv-trafiken innebär ytterligare störning i landskapsbilden för såväl människor som djur.
Utredningsområdets storskalighet liksom möjligheten till en medveten vägutformning gör att konsekvenserna vad gäller landskapsbilden för Genvägen bedöms vara märkbart negativa.
För väg 99 och väg 395, sträckan Kaunisvaara till Huhtanen innebär byggandet av Genvägen att trafiken längs sträckan
minskar vilket gör att den visuella barriären minskar och möj-ligheten att röra sig längs vägarna och på så sätt ta del av land-skapets visuella värden blir bättre.
Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva för den visuella barriäreffekten på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen.
Naturmiljö
Genvägen påverkar naturmiljön i form av fysiska intrång, genom påverkan på hydrologin samt genom störningar från trafik under byggande och drift. Anläggandet av en ny väg medför även indirekt en ökad tillgänglighet till områden som sedan tidigare är relativt opåverkade av mänsklig närvaro och aktivitet.
De fysiska intrången, genom den mark som tas i anspråk, kan medföra att delar av områden med höga naturvärden förstörs el-ler fragmenteras. Det kan innebära barriäreffekter för djur- och fågelliv och att ekologiska samband bryts.
I samband med att vägen byggs kan det befintliga skogsbilsnätet komma att upprustas för att arbetsfordon ska kunna köra där, vilket innebär ytterligare intrång. Vidare kan ytterligare bygg-vägar, upplags- och etableringsytor komma att krävas. Detta kommer att medföra kumulativa effekter för naturmiljön.
Byggandet av en ny väg kan även få följdeffekter för hydrologin i området, inte bara i anslutning till det fysiska intrånget utan även på längre avstånd. Även om det fysiska intrånget är begrän-sat kan influensområdet bli större. Förändrade grundvatten-strömmar kan medföra att vissa områden blir uttorkade medan andra blir försumpade. Detta kan på sikt medföra förändringar i flora och fauna.
Alternativet innebär ett intrång i ett landskap där kunskapen om biologisk mångfald delvis är okänd. Eventuella intrång i miljöer och ekologiska samband som direkt eller indirekt kan påverka hotade arter kan innebära negativa konsekvenser.
En ny väg i området kommer exempelvis att medföra intrång och störningar i livsmiljöer som är värdefulla för djur och fågel-liv. Såväl byggtid som drifttid kommer att medföra störningar för djur och fågelliv. Bullerstörningar förväntas uppkomma ett hundratal meter på vardera sidan om vägen (se faktaruta kapitel 2). För störningskänsliga fåglar kan detta medföra att häck-ningen misslyckas.
En ny väg genom området medför genom en ökad tillgänglighet även en ökad mänsklig närvaro och aktivitet. Detta kan komma
att medföra konsekvenser för exempelvis skyddsvärda och störningskänsliga fågelarter vars häckningsförutsättningar är beroende av låg grad av mänsklig närvaro.
Samtliga alternativ går genom stora våtmarksområden av na-tionell betydelse. De utmärker sig genom sin storlek och orörd-het och hyser genom sin mångformigorörd-het och jordmån höga botaniska och zoologiska värden. Effekter och konsekvenser samt möjliga skyddsåtgärder för dessa områden redovisas under respektive alternativ.
Konsekvenserna för utpekade biotopskyddsområden, nyckelbio-toper, sumpskogar och naturvärden bedöms som små då dessa utgör mindre områden som till stor del går att undvika genom planering av väglinjen.
Grumling av vattendrag kan i byggskedet uppstå antingen ge-nom schaktning och grävning direkt i vatten vid trumläggning, muddring och grundläggning för broar, eller genom yterosion från avtäckta markytor.
Alternativen innebär anläggande av nya broar eller trummor över flera biflöden till Torneälven samt broar över Torne och/
eller Lainio älv. Om broarna och trummorna anläggs på ett sätt som bevarar de naturliga miljöerna och om grumling minimeras bedöms konsekvenserna för Torne och Lainio älvar med biflö-den bli små till märkbara.
Den barriäreffekt som en ny väg innebär kommer att medföra negativa konsekvenser för vilt i området. Viltolyckorna bedöms vara som flest under de första åren som vägen är i drift för att sedan avta när djuren anpassat sig till den nya vägen. Trafik-mängderna längs vägen är ändå relativt små och konsekven-serna för älgpopulationen i stort bedöms bli små på längre sikt.
Det finns risk för effekter i naturgeografiska värdefulla miljöer där landskapet omformas i vägsträckning. Konsekvenserna bedöms dock som små då vägområden upptar en begränsad yta.
Alternativet kan även medföra positiva konsekvenser då en ny väg ökar tillgången till de naturgeografiska värdefulla miljöerna och förbättrar rekreationsmöjligheterna.
Kulturmiljö
Genvägen innebär intrång i ett landskap där förekomsten av fornlämningar är relativt outforskat. Samtliga alternativ i loka-liseringsstudien innebär att vägstråk passerar högsta kustlinjen (HK) ett flertal tillfällen vilket innebär att boplatser från den äldsta perioden kan komma att påverkas.
Oavsett val av alternativ riskeras direkt intrång i fornlämnings-miljöers värdekärnor samt att indirekta intrång sker vilket får till följd att samband mellan fornlämningar bryts.
Vid planering av väglinje kommer anpassning att ske för att minimera intrång i fornlämningsmiljöer.
Generella konsekvenserna vad gäller kulturmiljö för Genvägen jämfört med nollalternativet bedöms vara negativa men inte alternativskiljande mellan Genvägsalternativen.
Friluftsliv
Genvägen kommer att innebära en ny barriär för det rörliga friluftslivet samt medföra störningar i form av buller och trafik såväl under byggande som under driftstid. Detta kan komma att försämra upplevelsevärdet av de relativt opåverkade mark- och vattenområden som nyttjas för det rörliga friluftslivet.
Genvägen innebär samtidigt utökad tillgänglighet till området, vilket betyder att möjligheter till rekreation, jakt, fiske, svamp- och bärplockning ökar inom området.
En viktig effekt av Genvägen är att trafiken på väg 99 och väg 395, på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen minskar och de barriäreffekter och störningar som det innebär för friluftslivets riksintresse Torneälven minskar.
Konsekvenserna på friluftslivet bedöms som små negativa till positiva för alla alternativ av Genvägen.
Rennäring
Genvägen innebär att områden som är viktiga rennäringen till vissa delar tas i anspråk. Även områden av riksintresse för ren-näringen påverkas. Det medföra av förlust av betesmarker men främst en fragmentering av områden. Även om de fysiska in-trången är relativt små i jämförelse med områdenas storlek finns risk att vägen kommer utgöra en barriär, både genom fysiskt markintrång och utifrån trafikeringen på vägen. Den barriäref-fekt som Genvägen innebär kommer att medföra negativa kon-sekvenser för rennäringen som brukar stora, ofta sammanhäng-ande, markområden i obruten terräng.
Vid planering av väglinje kommer anpassning att ske för att mi-nimera intrånget i viktiga områden för rennäringen. Trafiken i sig och att transporterna sker dygnet runt vilket medför stor risk för störning och renpåkörningar. Om saltning av vägen kommer ske ökar risken ytterligare. Vidare medför vägen en ökad mänsk-lig närvaro och aktivitet, vilket kan få negativa effekter genom störning. Störning påverkar renarnas betesro och kan innebär ökade arbetsinsatser rennäringen.
Där Genvägen delar särskilt viktiga områden för rennäringen eller kärnområde bör åtgärder genomföras för att minimera bar-riären och den problematik som trafikeringen medför. Riksin-tresseområden för rennäringen berörs i planerad vägsträckning oavsett alternativ.
Samtliga Genvägsalternativ berör riksintresseområdet Käy-mäjärvi och utpekat kalvningsland för Muonio sameby. Framfö-rallt används områden längre norrut av samebyn vilket innebär att det finns få uppgifter som kan ligga till grund för i vad mån de olika alternativen påtagligt försvårar möjlighet att bedriva renäring i området. Möjliga skyddsåtgärder beskrivs under varje alternativ.
Den viktiga passagen för Muonio sameby mellan Käymäjoki och väg 884, väster om Sammakkovaara kan komma att påverkas av vägsträckningen för de olika alternativen där vägutformningen måste anpassas så att säkra renpassager kan ske.
Går förslaget om ett norskt konventionsområde (Skaitelandet/
Anttis) igenom påverkar det främst Sattajärvi sameby. Inga upp-gifter finns om hur området kan komma att bli brukat, därför eventuella konsekvenser för norsk sameby svåra att förutsäga.
Konventionsområdet och dess utbredning skulle idag med en ny väg bli delat i två mindre områden. Genvägen skulle generellt innebära vissa arealförluster, risk för renpåkörningar och en barriäreffekt.
Skogs och jordbruk
Ett visst intrång i jordbruksmark kan komma att ske där vägen ansluter till befintliga vägar.
Anläggandet av vägen innebär att skogsmark tas i anspråk.
I samband med att vägen byggs kan det befintliga skogsbilsnä-tet komma att användas för arbetsfordon. Förstärkningar av skogsbilsnätet kan komma att erfordras. Ytterligare byggvägar, upplags- och etableringsytor kan komma att erfordras i sam-band med byggandet av vägen, vilket innebär att skogsmark kan komma att tas i anspråk.
Den färdiga vägen kan, tillsammans med eventuellt tillkom-mande byggvägar, komma att innebära en förbättrad tillgänglig-het för skogsbruket.
Konsekvenserna för jord- och skogsbruk bedöms som små då intrånget är relativt begränsat samtidigt som tillgängligheten ökar.
Vattenförekomster och vattenförsörjning
Samtliga Genvägsalternativ berör grundvattenförekomsten mel-lan Kaunisvaara och Käymäjärvi. Anläggning av ny väg genom en grundvattenförekomst kan innebära behov av schakter inom området med risk för läckage av föroreningar och tillfälliga stör-ningar, i form av exempelvis grumling m.m. Om schakt kommer att ske under grundvattenytan kan en grundvattensänkning ske och eventuella brunnar i området påverkas.
Skyddsåtgärder mot grundvattensänkning och förorening av grundvatten kan vidtas vid passagen, där möjlighet finns för anpassningar av vägprofilen samt att ställa krav i anläggnings-processen. Med hög vägstandard minska även risken för olyckor med farligt gods på vägen i vattenresursens närhet.
Med inarbetade åtgärder bedöms alternativen medför små konsekvenser för grundvattenförekomsten mellan Kaunisvaara och Käymäjärvi. Miljökvalitetsnormen bedöms inte påvekas.
Detsamma gäller grundvattenförekomsten mellan Junosuando och Kangos.
Berg, grus och mineralresurser
Vid projekteringen eftersträvas massbalans. Alla massor som uppfyller kraven på material i olika delar av anläggningen kom-mer att återanvändas. En översiktlig beräkning visar på att det finns relativt goda förutsättningar för att uppnå massbalans. Ut-tag från täkter kan komma att krävas. Konsekvenserna bedöms som små till märkbara.
Den nya vägen innebär att möjligheten för ytterligare uttag av riksintressanta mineraltillgångar ökar, vilket bedöms som en positiv konsekvens.