7. Effekter och konsekvenser av olika alternativ
7.7. Genvägen Alternativ Syd
För Genvägens olika alternativ finns effekter och konsekvenser som skiljer alternativen åt. Nedan beskrivs vad som är alternativ-skiljande för Genvägen Alternativ Syd.
Konsekvensbedömningen av de generella effekterna som beskrivs i kapitel 7.4 sammanfattas inledningsvis för varje intresse. Avslut-ningsvis görs en sammantagen bedömning där både generella och alternativskiljande konsekvenser hanteras.
Trafik Restid
Samtliga alternativ av Genvägen innebär positiva konsekvenser gällande restid. Restiden för alternativ Syd varierar mellan 30 och 36 minuter, vilket innebär en restidsförkortning på 16 minuter jämfört med nollalternativet.
Komfort
Konsekvenserna för komfort blir positiva eftersom nybyggna-tion av väg ger god vägstandard.
Sträckan befintlig väg väster om Huhtanen åtgärdas enligt föreslagen trafikteknisk standard vilket ger en ökad komfort.
Framkomlighet
Alternativet bedöms medföra positiva konsekvenser för fram-komligheten jämfört med nollalternativet.
Sträckan befintlig väg väster om Huhtanen åtgärdas enligt före-slagen trafikteknisk standard vilket ger en ökad framkomlighet.
Trafiksäkerhet
Alternativ Syd innebär längst sträcka på befintlig väg 395 vilken håller lägre standard än en ny väg. Alternativet innebär också att malmtransporter går genom Junosuando och Tornfors.
Alternativet innebär omfattande gång- och cykelåtgärder i hela Junosuando och trafikmiljön i Tornefors ses över. Det kan inne-bära ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter jämfört med nollalternativet. Konsekvenserna bedöms som positiva jämfört med nollalternativet.
Samhälle
Samhällsutveckling
Genvägen har en positiv inverkan på boendemiljöer, arbets-pendling och möjlighet att nå målpunkter och konsekvenserna bedöms positiva.
Överensstämmelser med planer enligt plan- och bygglagen
Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet bedöms bli oförändrade.
Jämställdhet
Förslaget ökar tillgängligheten för de som bor i Junosuando, Tornefors och Lovikka, vilket kan underlätta för fler att pendla.
Förslaget innebär större trygghet och trafiksäkerhet även för lokala resor inom byarna med andra färdsätt än bil, vilket kan gynna kvinnor mer än män. Samtidigt kan den påverkan som trafiken ger minska byarnas attraktivitet som bostadsorter.
Attraktiva bostadsorter är en av flera faktorer som är viktiga för att i högre utsträckning kunna locka kvinnor att stanna kvar i Pajala kommun.
Konsekvensen bedöms som neutral.
Klimatpåverkan av transportsystemet
Beräkningar och antaganden redovisas i bilaga 3.
Alternativet förkortar transportsträckan cirka 22 km och inne-bär byggande av cirka 33 km ny väg. Alternativet inneinne-bär byg-gande av en stor bro som dock inte ingår i de schablonmässiga beräkningarna. Driftåtgärder kommer att krävas för den nya vägen men även för de vägar som ingår i nollalternativet.
Byggande och drift
En schablonmässig beräkning visar att totalt koldioxidutsläpp från byggande och drift under 40 år innebär ungefär 36 600 ton koldioxid.
Transporter
Malmtransporternas kortare transportsträcka ger en besparing på ca 4 900 ton koldioxid per år och för övrig trafik omkring 360 ton per år. Det innebär att den sammanlagda koldioxidbesparing från trafiken blir cirka 5 300 ton per år.
Jämförelse koldioxidutsläpp byggande/drift och transporter
En sammanvägning mellan koldioxidutsläpp under byggande och drift och besparing av koldioxidutsläpp på grund av för-kortade transporter ger att efter cirka sju år är alternativet Syd positivt ur klimatsynpunkt. Eftersom broar inte är medtagna i beräkningarna är osäkerheterna stora. Konsekvenserna bedöms som positiva.
Hälsa och boendemiljö
För de som bor i Junosuando kan det under byggtiden komma att innebära störningar såsom buller från arbetsmaskiner, sprängning, damning etc.
Alternativ Mitt och Syd har samma påverkan på hälsa och boendemiljö och berör flest boende av Genvägsalternativen.
Skillnaden mot Nord-Syd är liten (enstaka berörda i Tornefors).
Rörelsemönster och närmiljö
Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen.
Alternativet innebär gång- och cykelåtgärder i hela Junosuando vilket kan minska barriäreffekten. Konsekvenserna bedöms som positiva även för boende i Junosuando. Dock kvarstår en viss barriäreffekt där eftersom den tunga trafiken fortfarande kom-mer att gå genom orten.
Sammantaget för Alternativ Syd bedöms konsekvenserna som positiva.
Buller
Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen.
Skyddsåtgärder för väsentlig ombyggnad görs på de sträckor där malmtransporter kommer att gå, Tornefors och Junosuando.
Riktvärden inomhus kommer då inte att överskridas, se fakta-ruta ”Riktvärden för buller” i kapitel 2. Riktvärden utomhus kan överskridas om utemiljön inte kan åtgärdas fullt ut med rimliga åtgärder. Viss återstående bullerstörning och hälsopåverkan är inte utesluten men konsekvenserna blir ändå positiva.
Sammantaget bedöms konsekvenserna i jämförelse med nollal-ternativet som positiva.
Vibrationer
Konsekvenserna bedöms som positiva och skiljer inte alternati-ven åt.
Luftkvalitet
Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen.
Den hälsopåverkan från trafikens luftföroreningar som finns i nollalternativet kvarstår i Junosuando och Tornefors. Miljö-kvalitetsnormen överskrids inte och det blir ingen skillnad i konsekvenser. Sammantaget för Alternativ Syd bedöms konse-kvenserna som positiva.
Förorenade områden
Konsekvenserna bedöms som små och skiljer inte alternativen åt.
Landskapets värden Landskapsbild
Den generella konsekvensbedömningen i kapitel 7.4 visar att konsekvenserna vad gäller landskapsbilden för Genvägen be-döms vara märkbart negativa. Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir positiva för den visuella barriäreffekten på sträckan Kaunisvaara till Huhtanen.
Genvägen går genom ett storskaligt landskap. En bro korsar Torneälven vid Huhtanen. Bullerskyddsåtgärder i form av plank genom Junosuando blir nödvändiga.
Konsekvenserna bedöms vara märkbart negativa vad gäller ny väg.
I Junosuando by blir konsekvenserna för landskapsbilden märkbart negativa.
Sammantaget för alternativ Syd är konsekvenserna positiva för alla boendemiljöer utom Junosuando.
Den sammantagna bedömningen för landskapsbild görs un-der förutsättning att föreslagna gestaltningsprinciper följs.
De negativa konsekvenser som en ny väg utgör uppvägs här av de positiva konsekvenser som uppstår genom tätorter och byar. Fler människor bor och vistas längs befintliga vägar än i naturlandskapet för Genvägen och minskade störningar längs befintliga vägar får därför större direkt påverkan för människor än kontrastverkan i naturlandskapet. Sammantaget bedöms konsekvenserna därför som positiva.
Naturmiljö
Alternativet innebär intrång i flera stora våtmarksområden av nationell betydelse. De utmärker sig genom sin storlek och orördhet och hyser genom sin mångformighet och jordmån höga botaniska och zoologiska värden. I figur 7.7-1 redovisas effekter och konsekvenser för våtmarker av klass 1, myrskydds-planeområden, Naturreservat, Natura 2000-områden och riks-intressen. Fler av dessa områden sammanfaller med varandra.
Delar av våtmarker av klass 2 berörs också, men redovisas inte i tabellen. För dessa områden uppstår främst små konsekvenser.
De effekter och konsekvenser som är generella för Genvägen är gråmarkerade i figuren.
Naturmiljö Genvägen Alternativ Syd
Våtmarksinventering Länsstyrelsens bedömning Effekter och konsekvenser
Salmivuoma-Ruotovuoma klass 1 Variationsrikt, mångformigt skogs-myr-komplex där stora delar utgör rikkärr. Hotade och sällsynta natur-typer och arter förekommer med rik fauna och flora.
Intressanta miljöer för fågellivet.
En ny väg kan, trots aktivt linjeval och skyddsåtgärder, till-sammans med gruvetableringarna komma att leda till en fragmentering av våtmarksområdet och betydande påverkan på områdets värden i sin helhet. Vägen innebär att hydrolo-gin påverkas och områdets karaktär som relativt opåverkad våtmark inte består. Stora konsekvenser
Saalovuoma-Huhanvuoma klass 1 Mångformigt relativt orört myrkomplex. Inslag av fast-marksholmar. Mosaik av myrtyper. Representativitet strängflarkkärr. Biotoper för rödlistade arter.
Går till viss del att undvika delar av området genom aktiv-linjeval. Kan medföra betydande påverkan på de områden som berörs. Influensområdet kan bli större beroende på hur våtmarksområdenas hydrologi påverkas. Märkbara till stora konsekvenser
Siikavuoma-Pellivuoma klass 1 Stort orört myrområde med stor betydelse för
fågel-livet. Goda förutsättningar för aktivt linjeval så att så lite av
områ-det berörs. Störningskänsliga fåglar kan påverkas i anslutning till vägen,men om skyddsåtgärder vidtas kan störningarna begränsas. Märkbara konsekvenser
Myrskyddsplan Länsstyrelsens bedömning Effekter och konsekvenser
Vännijänkkä Variationsrikt, mångformigt skogs-myr-komplex. Stora delar utgör rikkärr. Hotade och sällsynta naturtyper och arter. Rik fauna och flora. Biotoper för rödlistade arter. Intressanta miljöer för fågellivet.
En ny väg kan, trots aktivt linjeval och skyddsåtgärder, till-sammans med gruvetableringarna komma att leda till en fragmentering av våtmarksområdet och betydande påverkan på områdets värden i sin helhet. Vägen innebär att hydrolo-gin påverkas och områdets karaktär som relativt opåverkad våtmark inte består. Stora konsekvenser
Naturreservat och Natura 2000 Grunder för utpekandet Påverkan på bevarandestatus
Tervajoki Naturtyper och en art som finns med i art- och
habi-tatdirektivet (SCI). Mosaik av olika typer av naturskog och myrmark med höga flora- och faunavärden.
Området ligger utanför korridoren och berörs således ej av direkta ingrepp. Konsekvenserna av de störningar som upp-står är små. Bedöms inte påverka bevarandestatus för Natura 2000-arter eller -naturtyper.
Torne- och Kalix älvsystem Naturtyper och en art som finns med i art- och habitatdirektivet (SCI). En av de få stora oreglerade älvarna med ursprungliga, naturligt reproducerande bestånd av östersjölax och havsöring.
Kortsiktigt påverkan, främst i form av grumling. Om skyddsåt-gärder vidtas för att minimera påverkan på vattendragen bedöms alternativet inte påverka bevarandestatus för Natura 2000-arter eller naturtyper.
Riksintresse Urvalskriterier Påtaglig skada
Jupukka-Tervajoki-Ahenvuoma Variationsrikt, mångformigt skogs-myrkomplex. Delar opåverkade. Hotade och sällsynta arter och naturty-per. Rik flora och fauna
En ny väg kan, trots aktivt linjeval och skyddsåtgärder, till-sammans med gruvetableringarna komma att leda till en fragmentering av våtmarksområdet och betydande påverkan på områdets värden i sin helhet. Bedöms kunna medföra påtag-lig skada
Torneälven Framstående exempel på stor fjällälv. Ett av Europas största oreglerade vattendrag. Hotade och sårbara biotoper/arter. Delvis rik flora och fauna. Storslagna särpräglade naturavsnitt. Bifurkationen Tärendö älv särskilt utpekad. Framstående exempel på en av värl-dens största och längsta bifurkationer.
Kortsiktigt påverkan, främst i form av grumling. Åtgärderna ger inte konsekvenser för riksintresset på sikt och ändrar inte förutsättningarna för vattendraget som livsmiljö. Om skyddsåtgärder vidtas för att minimera påverkan på vattendraget bedöms alternativet inte kunna medföra påtaglig skada.
Figur 7.7-1Effekter och konsekvenser naturmiljö Genvägen Aternativ Syd, generella effekter och konsekvenser för Genvägen gråmarkerade.
Samlad bedömning
Flera områden med mycket höga naturvärden berörs, främst i de östra delarna av området. Det finns risk för påtaglig skada på riksintresset Jupukka-Tervajoki-Ahenvuoma. Om skyddsåtgär-der vidtas kan våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion bibehållas till stor del. Oavsett linjeval och skyddsåt-gärder kommer emellertid en ny väg att påverka våtmarkernas orördhet genom direkta intrång, störningar samt ökad tillgäng-lighet och mänsklig närvaro. Genom ett aktivt linjeval går kon-sekvensera för våtmarkerna i väster till stor del att mildra, men det finns trots att skyddsåtgärder vidtas en viss risk att skogliga värden och hotade fågelarter påverkas. Tillsammans med de kumulativa effekterna av gruvnäringen bedöms de intrång som görs och de störningseffekter som uppstår i värdefulla våt-marksområden sammantaget medföra stora konsekvenser för naturmiljön i området.
Riksintressen, Natura 2000 och miljökvalitetsnormer för vatten
Alternativet riskerar att innebära påtaglig skada för riksintres-sen men bedöms inte påverka bevarandestatus för Natura 2000 områden. Se ovan samt tabell 7.7-1.
Om vattenövergångarna anläggs på ett sätt som bevarar de na-turliga miljöerna och grumling minimeras bedöms alternativet inte påverka miljökvalitetsnormerna.
Möjliga skyddsåtgärder
För att minska negativa konsekvenser för naturmiljön och hotade arter är valet av väglinje viktigt. Med ett aktivt linjeval med även inventeringar som grund kan effekterna och konse-kvenserna mildras eller undvikas. Genom anpassningar inom korridoren går det även till viss del att undvika delar av våt-marksområden och minimera påverkan vid passage.
Där vägen delar en våtmark bör den hydrologiska kontakten mellan delarna upprätthållas så att konsekvenserna begränsas till att i första hand omfatta vägens närområde.
För att begränsa effekter och konsekvenser för fågellivet är ett aktivt linjeval som grundar sig på kända fågelförekomster samt inventeringar av fågellivet det mest effektiva. En skyddszon, val av beläggning och hastighetsbegränsningar under vissa tider på året kan vara andra åtgärder för att begränsa skada.
För att minimera negativa konsekvenser för vattenmiljöerna bör vattenövergångarna anläggs på ett sätt som bevarar de naturliga miljöerna, grumling minimeras och hänsyn tas till lekperioder för vandrande fisk. Åtgärder som syftar till att uttrar ska kunna passera vägen på ett trafiksäkert sätt kan bli aktuella.
Kulturmiljö
Generella konsekvenserna vad gäller kulturmiljö för Genvägen jämfört med nollalternativet bedöms vara negativa men inte alternativskiljande mellan Genvägsalternativen
Alternativet har sin början vid väg 99 i utredningsområdets östra del. På ömse sidor om väg 884 finns registrerade fornläm-ningar inom alternativet. Öster om väg 884 ligger en rengärda (Raä Pajala 1273) och väster om väg 884 ett flertal husgrunder och kolningslämningar (Pajala 372, 377 och 376).
Alternativ Syd fortsätter därefter mot väster och sammanfaller med Alternativ Mitt öster om Torneälven. Alternativet berör på motsvarande sätt som Alternativ Mitt Raä Junosuando 174 som utgörs av boplatslämningar samt en kolningsanläggning.
Efter passagen övre Torneälven ansluter Alternativ Syd till väg 395 vid riksintresseområdet Palokorva (BD 52).
Med nuvarande kunskap om kulturmiljön bedöms Alternativ Syd innebära märkbart negativa konsekvenser orsakat av det intrång vägalternativet innebär i registrerade fornlämningar.
Intrång i Palokorva riskerar att påverka miljöns värdekärna innebära stora negativa konsekvenser för kulturmiljöns värden.
Rikintressen
Alternativet följer väg 395 norr om Huhtanen och gränsar då till riksintresseområdet Tornefors. Korridoren är avgränsad för att undvika intrång i riksintresset. Vägområdet bedöms inte innebära ett fysiskt intrång i befintliga lämningar i Tornefors riksintresseområde.
Alternativet bedöms kunna medföra risk för påtaglig skada på riksintresset Palokorva.
Möjliga skyddsåtgärder
Anpassningar av linjevalet kan göras så att riksintresset Palokor-va inte påtagligt skadas. Korridorens bredd medger att vägen, om så krävs, i sin helhet läggs utanför riksintresseområdet.
När vägens läge bestämts kan anpassning göras för att minimera intrång i fornlämningsmiljöer.
Inga räcken för att bibehålla sikten vid riksintresseområdet Tor-nefors. Inga upplag, etableringsytor eller arbetsvägar i närhet av fornlämningar eller andra kulturmiljöer. Skyddsområden kring fornlämningar och kulturmiljöer föreslås stängslas in.
Om fornlämningar, kulturlager eller fynd påträffas ska arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsens kultur-miljöenhet.
Friluftsliv
Konsekvenserna på friluftslivet bedöms som små negativa till positiva för alla alternativ av Genvägen
Alternativet går genom relativt orörda områden som nyttjas för rekreation, jakt, fiske samt svamp- och bärplockning. Vid pas-sagen över Torne älv korsars område av riksintresse för frilufts-livet.
De störningar och barriäreffekter som den nya vägen innebär kan medföra märkbart negativa konsekvenser lokalt, främst i anslutning till Kaunisjokibron, Salmikoski och riksintresset Tor-neälven. Då en relativt liten del av det stora området berörs och upplevelsevärdet till stor del kvarstår bedöms konsekvenserna av det nya intrånget rådet i sin helhet som små.
Sammantaget med den trafikavlastning som sker på väg 395 som löper längs Torne älv innebär Genvägen små till positiva konse-kvenser.
Riksintressen
Alternativet bedöms inte medföra risk att medföra påtaglig skada på riksintresset för friluftsliv eftersom intrången är begränsade och de delar som berörs redan är störda av den befintliga vägen. Trafiken vid Torne älv minskar vilket innebär positiva konsekvenser för riksintressets värden.
Möjliga skyddsåtgärder
Om ny bro anläggs över Torne älv kan en passagemöjlighet under bron anläggas. Tillgängligheten till riksintresset kan förbättras genom parkeringsfickor och rastplatser.
Anslutning till väg 99 kan läggas och utformas så att den mi-nimerar störningen för Salmikosko och naturrastplatsen vid Kaunisjokibron.
Rennäring
Konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet blir negativa, genom förlust av vinterbetesmarker, fragmentering av områden, risk för störd betesro och renpåkörningar samt barriäreffekter.
Brukandet försvåras och innebär merarbete för samebyn. Kon-sekvenserna för riksintresset Käymäjärvi är osäkra men efter-som området efter-som berörs i huvudsak inte används av samebyn bedöms konsekvenserna som små till märkbara.
Alternativet innebär en barriär för en flyttled av riksintresse för rennäringen, väster om sjön Tuppijärvi. Alternativet berör perifera delar av ytterligare tre riksintresseområden (Siikavaara,
Laurikkavaara och Lainioälven) som pekats ut som värdefulla vinterbetesmarker, se figur 7.2-7. De ingår till stor del med de områden som Sattajärvi sameby pekat ut som kärn- och nyckel-områden i sin renbruksplan (Laenrova-Anttis nyckelområde och Lovikka-Anttis kärnområde) se figur 7.2-8.
Alternativet innebär ett betesbortfall och fragmentering av sam-manhängande vinterbetesmarker som är viktiga för samebyn.
Exempelvis norra delarna av Sattajärvi samebys nyckelområde vid Torneälven. Detta område är utpekat som mark med en totalkvalitet som har avgörande betydelse för möjligheterna att varaktigt bedriva renskötsel inom samebyn, se figur 7.2-8.
Alternativet går centralt genom samebyns sammanhängande vinterbetesmarker. .
Alternativ Syd och de gruvetableringar som påbörjats och pla-neras kan tillsammans leda till en märkbar fragmentering och störning av marker som är viktiga för rennäringen.
Tillsammans med effekterna av gruvetableringarna bedöms konsekvenserna av alternativ Syd som stora eftersom alterna-tivet riskerar att innebära betydande påverkan på samebyns möjlighet att passera och nyttja viktiga marker och det blir därmed svårare att bedrivande rennäring i området.
Större konsekvenser för Sattajärvi sameby blir det också om för-slaget om norskt konventionsområde går igenom, då samebyns kvarvarande vinterbetesområden blir viktigare och mer känsliga för intrång.
Riksintressen
För flyttleden av riksintresse innebär Alternativet en barriär i ett tidigare ostört område och riskerar att påtagligt försvåra ren-näringens bedrivande.
Intrången i riksintresseområden Siikavaara och Lainioälven innebär ett permanent betesbortfall om vägen byggs där. In-trånget är däremot perifert i riksintresseområdet, i aktivt brukat skogslandskap och påverkar inte området som helhet. Alter-nativet bedöms inte riskera att påtagligt försvåra bedrivandet av renskötsel. Dessamma gäller i viss mån riksintresseområdet Laurikkavaara.
Bedömningen av inverkan riksintresset Käymäjärvi är osäkert på grund av områdets storlek och variation men eftersom områ-det huvudsak inte används av samebyn bedöms alternativet inte påtagligt försvåra möjligheten att bedriva rennäringen.
Möjliga skyddsåtgärder
Ett aktivt linjeval för att undvika särskilt känsliga områden för rennäringen kan göras inom korridoren.
Åtgärder kan genomföras för att möjliggöra flytt av renar över Genvägen. Åtgärder kan också genomföras för att möjliggöra bete på båda sidor om vägen så att betesbortfallet minskas och att renpåkörningarna minimeras. Åtgärder tas fram i samråd med samebyn.
Skogs och jordbruk
Konsekvenserna för jord- och skogsbruk bedöms som små.
Vattenförekomster och vattenförsörjning
Påverkan på grundvattenförekomsten mellan Kaunisvaara-Käymäjärvi är inte alternativskiljande. Miljökvalitetsnormen bedöms inte påverkas och små konsekvenser bedöms uppstå.
Detsamma gäller grundvattenförekomsten mellan Junosuando och Kangos.
Risk finns att anläggningsarbetena kan påverka vattentäkten i Junosuando. Konsekvenserna bedöms som små om de uppsatta skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdet i Junosuando följs. Miljökvalitetsnormen bedöms inte påverkas.
Berg, grus och mineralresurser
Konsekvenserna för berg- och grusresurser kan inte värderas då beräkningen av massor är mycket osäker i detta skede. Konse-kvenserna bedöms som positiva för mineraltillgångar.
Utifrån genomförda mängdberäkningar estimeras det att cirka
Utifrån genomförda mängdberäkningar estimeras det att cirka