Analys av data

Analys av data uppfattas många gånger som det sista steget i en forsknings-process. I detta steg skall det empiriska materialet belysas för att ge klarhet och möjlighet till utveckling av existerande teorier. Ett insamlat materialet är dock inte omedelbart disponibelt för analys (Huberman & Miles 1998). Istället krävs någon form av bearbetning där råmaterialet måste transkriberas, sorteras, korrigeras och redigeras. Min analysprocess kan beskrivas som en pågående process. Med detta avser jag att den text som har växt fram har visat nya relationer mellan begrepp och händelser som i sin tur har gett upphov till nya frågor och revideringar av initiala analyser. Teorier har gett upphov till empiriska undersökningar och empiriska upptäckter har i sin tur gett upphov till inläsningar på nya teoretiska områden. Den analys som gjorts kan därför inte beskrivas som det sista steget i min forskningsprocess, utan istället har materialet analyserats efterhand som det samlats in.

Studier som bygger på kvalitativa data i form av intervjuutskrifter, observations-anteckningar och skriftliga dokument kan växa sig mycket omfattande. Grovt räknat omfattade en utskriven genomsnittligt intervju för mig ca femton sidor.

Räknar vi sedan med 36 intervjuer innebär det att jag hade ett råmaterial på 540 sidor och då är inte interna och externa dokument eller observationsanteckningar inräknade. För att skapa mening i stora datamaterial behöver data således struk-tureras. I denna avhandling kan arbetet med att strukturera och analysera data beskrivas som ett kodningsarbete inspirerat av den analysmetod som Miles och Huberman (1994) rubricerar kodning och Merriam (1994) benämner klustring.

Analysmetoden som de båda författarna beskriver är influerad från tillväga-gångssättet i etnografiska studier och kan ses som en del av det pågående analysarbetet (Miles & Huberman 1994). Den information i form av stycken, ord och fraser som intervjuutskrifter innehåller har jag sorterat och grupperat i olika teman och tematiseringen har därefter legat till grund för de empiriska berättelserna som presenteras i kapitel fem och sex.

Sorterings- och kodningsarbetet i denna avhandling kan beskrivas enligt följande: inläsningen på de teorietiska områdena om instrumentet BSc, översättningsprocessen och sjukvårdsorganisationernas speciella förutsättningar gav upphov till en rad teman. Dessa teman fungerade som utgångspunkter vid intervjuerna. Intervjuerna renskrevs allt efterhand och i och med denna process, där jag lyssnade igenom samtalen ett flertal gånger, startade en första trevande analysfas. Genom intervjuerna och renskrivningen av dessa upptäckte jag nya empiriskt intressanta teman som exempelvis projektet ”Uppnå perfektion” i det svenska fallet och HAPS/HAA i de kanadensiska fallen. Efterhand som nya teman upptäcktes utökades intervjumallen. Samtidigt fortsatte arbetet med

inläsning av teorier vilket fick till följd att de empiriska upptäckterna kunde ställas i nytt ljus.

Miles och Huberman (1994) beskriver hur utskrifter av intervjuer medför att forskaren skapar en produkt som denne senare kan återkomma till för att läsa, kommentera, koda och analysera. Tabell 4.1 visar exempel på teman och nyckelord som förekommit i tematiseringen av mitt material. Arbetet med att koda informationen från intervjuutskrifterna startade när samtliga intervjuer tillhörande en organisatorisk enhet var renskrivna. Jag valde då att noggrant läsa igenom materialet och markera för mig utmärkande nyckelord och citat i marginalen. Nyckelorden relaterades därefter till de kategorier som jag initialt tagit fram ur den teoretiska referensramen. I vissa fall framträdde nya teman ur det empiriska materialet vilket skapade nya kategorier. Miles och Huberman (1994) beskriver hur arbetet med att kategorisera medför att vissa kategorier faller bort medan andra tillkommer just av den anledningen att kategorierna bättre grundas i det empiriska materialet. Vissa av de ursprungliga kategorierna visade sig dessutom bli alldeles för omfattande varför de fick delas upp i underkategorier. De empiriskt grundade kategorierna fick även till följd att jag ytterligare fördjupade mig i teorin samtidigt som jag fann nya teoretiska infallsvinklar. Min forskningsprocess kan således beskrivas som abduktivt.

Metoden [abduktion] blir härigenom ett slags kombination av de två tidigare nämnda induktiva och deduktiva, men tillför också nya moment. Under processens gång utvecklas dels det empiriska tillämpningsområdet successivt, dels justeras och förfinas även teorin (dvs det föreslagna övergripande mönstret). … Skillnaden är annorlunda formulerat, att den tillika inbegriper förståelse.

(Alvesson & Sköldberg 1994:42)

Den abduktiva processen har inte inneburit att jag har avvisat teoretiska förföreställningar. Tvärtom har jag använt teorierna som inspirationskälla för att upptäcka mönster i det empiriska materialet. Sökandet efter nya teoretiska infallsvinklar har däremot inte upphört med utformandet av den teoretiska förklaringsramen. Teorikapitlen skall därmed inte ses som begränsande utan snarare som en plattform för vidare utveckling och sökande av teorier som kan belysa och öppna upp för alternativa sätt att förstå hur aktörer översätter BSc.

Exempel teman Exempel nyckelord 1. Design (allmänt) centrala mål och mått finns

enkelhet är viktigt för att det skall fungera

"home made"

1.1 Visioner och mått vissa landstingsövergripande mått mät det som vi är dåliga på standardisering av produktion

2. Användning (allmänt) kompass för planeringsarbete kvalitetsutveckling

styr genom dialog Exempel nya teman

Jämförelser med vad och hur? mellan mått inom kliniken till viss del benchmarking nationella kvalitetsregister

BSc kopplat till andra verktyg Uppnå perfektion och PDSA-hjulet Kvalitetsförbättring och BSc

Jämförelse nationellt genom kvalitetsregister

Tabell 4.1. Exempel på teman och nyckelord

De berättelser som presenteras i kapitel fem och sex har sammanställts utifrån de nyckelord och slutliga teman som framträtt ur datamaterialet. Berättelserna presenteras i en realistisk stil (van Maanen 1988) där jag som författare inte syns utan istället är det intervjupersonernas intryck och utsagor som presenteras.

Anledningen till att jag valt att presentera det empiriska materialet enligt en realistisk stil är att jag vill ge läsaren chansen att själv bilda sig en uppfattning om hur det ekonomiska styrinstrumentet BSc har översatts i sjukvården. Jag har således inte för avsikt att utesluta andra tolkningar än den jag gör. Czarniawska (2001) skriver att även då forskaren talar med en röst, kan dennes texter innehålla en mångfald av dialekter, röster, accenter och ståndpunkter från fältet.

Genom att presentera mitt material från politiker, administratörer och medicinskt professionella i en realistisk stil avser jag att bjuda in läsaren att själv se mönster i materialet och skapa sig en bild av rimligheten i mina analyser och trovärdig-heten i studiens resultat.

Analysen av det svenska och de kanadensiska fallen och strukturen på analyskapitlet är organiserat efter tre aspekter. För det första har objektiveringen och hur BSc har förändrats från idé till objekt över tid varit i fokus. Som utgångspunkt för resonemanget har den idémodell (Czarniawska & Joerges 1996) som presenterades i kapitel tre stått. För det andra har aktörerna och

interaktionen mellan modell, ledning och personal varit i fokus. Den teoretiska utgångspunkten i den andra analysdelen har varit de tre logikerna, som även de presenterades i kapitel tre, och diskussionen om intressekonflikter mellan olika aktörer i samband med en översättningsprocess. För det tredje har materia-liseringen eller den praktiska användningen varit i fokus. Som utgångspunkt för diskussionen i den tredje analysaspekten har det teoretiska resonemanget som återfinns i kapitel två legat, det vill säga resonemanget om ekonomistyrningens övergripande syften, dess avsedda och dess tilldelade användning (Mellemvik et al. 1988; Ramberg 1997) samt vad som framkommit i litteraturgenomgången av studier om BSc i sjukvården. Att analyskapitlet strukturerades efter de tre teoretiska aspekterna har att göra med att jag anser att aspekterna kompletterar varandra på samma gång som de tillsammans ger en bättre bild av det fenomen som är fokus i denna studie. Vad jag åsyftar är att vi inte kan förstå hur BSc praktiskt används i sjukvårdsorganisationerna om vi inte ser till hela översätt-ningsprocessen och vad som skett över tid. Materialiseringen är ett stadium av flera och vad som skett i de tidigare stadierna i översättningsprocessen kommer alltså att påverka vad som sker i materialiseringsstadiet. Vidare består sjukvårds-kontexten av flera olika aktörer vilka vägleds av olika logiker. En viktig poäng inom den skandinaviska institutionella teoribildningen är att det är aktörer som driver en översättning. För att vi skall kunna förstå den praktiska användningen av BSc måste vi således även se till sjukvårdskontextens aktörer och hur de har agerat och handlat i översättningsprocessen. Analyskapitlets tre delar, objektiv-ering, aktörer och materialisobjektiv-ering, hör således samman och belyser studiens fenomen från olika perspektiv. Genomgående i analysen har erfarenheterna från den svenska studien ställts mot erfarenheterna från den kanadensiska studien.

Det bör dock nämnas att det inte har varit min avsikt att endast belysa skillnaderna mellan de två sjukvårdssektorerna, utan likaväl de likheter som blev tydliga.

I samband med analysen av den praktiska användningen blev det tydligt att de teoretiska diskussionerna som presenterades i kapitel två behövde kompletteras med några nya teoretiska infallsvinklar. Mellemvik et al. (1988) respektive Ramberg (1997) beskriver exempelvis hur ett styrinstrument kan användas för att markera ansvar. Av de empiriska beskrivningarna blev det dock tydligt att ansvar hade olika innebörder, något som fick olika konsekvenser i organisationen. En vidare utredning av begreppet ansvar blev därför nödvändigt vilket medförde inläsning på ”accountability”-området (Roberts 1991, 1996); ny teori om detta presenteras i analyskapitlet. På samma sätt blev det i de empiriska beskriv-ningarna tydligt att informationen från mätbeskriv-ningarna i BSc hade till syfte att skapa transparens. I begreppet transparens visade det sig dock finnas flera olika innebörder varför en begreppsutredning och en precisering blev nödvändig i analyskapitlet. Slutligen har analysen kompletterats med teori kring legitimitet. I diskussionen om tilldelad användning (Mellemvik et al. 1988; Ramberg 1997) visade det sig nämligen bli betydelsefullt att uppmärksamma begreppet legitimitet och ta hjälp av teorier som gjort en bestämning av begreppet legitimitet och legitimering (ex. Karlsson 1991).

5. Den svenska studien

I detta kapitel presenteras det svenska fallet, Landstinget i Jönköpings län, och hur aktörer inom landstinget över tid har arbetat med verktyget BSc. I jämförelse med andra landsting i Sverige var Landstinget i Jönköpings län tidigt ute med att introducera och börja använda BSc. Redan år 1996 introducerades BSc i lands-tinget och allt sedan dess har verktyget kommit att omarbetas och anpassas till verksamheten. Avsikten i detta kapitel är inte att göra en fullständig kronologisk genomgång av utvecklingen av BSc inom landstinget. Istället kommer jag att göra nedslag i utvecklingen och lyfta fram händelser som har beskrivits som centrala för utvecklingen. Kapitlet skildrar arbetet med BSc på tre olika nivåer i landstinget, övergripande landstingsnivå, förvaltningsnivå och kliniknivå. Den förvaltning som beskrivs utgörs av Värnamo sjukvårdsområde och inom förvaltningen skildras arbetet med BSc på två kliniker, anestesikliniken och kvinnokliniken.

Kapitlet inleds i 5.1 med en kort beskrivning av landstingets organisation.

Därefter följer i 5.2 en genomgång av utvecklingen av BSc på landstings- och förvaltningsnivå från introduktionen 1996 och fram till 2007 då studien avslut-ades. Under rubrik 5.3 skildras den praktiska användningen av BSc på lands-tingsnivå och inom förvaltningen Värnamo sjukvårdsområde. Efter utredningen av arbetet med BSc på landstings- och förvaltningsnivå beskrivs i 5.4 hur verktyget BSc har utvecklats från 1996 och framåt inom de två klinikerna. I 5.5 skildras därefter den praktiska användningen av BSc på klinikerna. Även om fokus i kapitlet är att redogöra för hur BSc har utvecklats på landstings-, förvaltnings- och kliniknivå inom landstinget, så bör reaktionerna från aktörer på landstingets politiska nivå inte förbigås. Under rubrik 5.6 och 5.7 skildras därför kort de politiska reaktionerna på införandet av BSc och den praktiska använd-ning som verktyget kommit att få på politisk nivå. Kapitlet avslutas med en sammanfattning i 5.8.