4. Tillvägagångssätt
5.6. De politiska reaktionerna vid introducerandet av BSc
Som tidigare beskrivits introducerades och upprättades BSc av tjänstemän på central ledningsnivå samtidigt som försöksverksamhet startade på nio kliniker i landstinget. Ett särskilt styrkort för den politiska ledningen inom landstinget har således aldrig upprättats och inte heller har detta ansetts eftersträvansvärt på grund av den tydliga åtskillnaden mellan uppgifter och ansvarsroller för politiker respektive tjänstemän.
BSc är inte politikernas sätt att följa upp verksamheten på utan det är verksamhetsledningens sätt. Sedan rapporteras det till politikerna, men vi använder oss inte i någon större utsträckning av verktyget. (Ledamot inom Hälso- och sjukvårdsutskottet Värnamo) Det här med styrkort […] det bygger på den tanke som vi hade politiskt ifrån början, det vill säga att vi skall decentralisera så mycket som möjligt och politiken skall sköta sin del vilken ligger utanför det här verksamhetshuset. (Ledamot inom Landstings-styrelsen)
I enlighet med den strikta rollfördelningen har beslutet om att inrätta och arbeta efter BSc-konceptet även tagits av den centrala förvaltningsledningen snarare än av den politiska ledningen. Trots detta var reaktionerna ifrån landstingets politiker blandade första gången som BSc:s struktur presenterades i landstingets budget och flerårsplan.
När detta [strukturen] infördes i vår budget och flerårsplan var det många ledamöter som gick upp i talarstolen och uttalade sig om att det här var fruktansvärt. Att använda sig av BSc och tala om kunder, perspektiv och så vidare var att likställa sjukvården med en industri. (Ledamot inom Landstingsstyrelsen)
Enligt uttalanden har dock de flesta politiker på senare år insett att en modell är eftersträvansvärd för att strukturera upp arbetet som sker inom koncernen. Att dra åt olika håll och upprätta skilda modeller för skilda delar av koncernen medför endast svårigheter då jämförelser skall göras eller gemensamma mål skall upprättas. Med BSc erhålls en fast struktur och en systematik som även lekmän kan känna en trygghet i.
På samma sätt som BSc är ett styrverktyg för verksamhetsledningen beskrivs utvecklingsarbetet Uppnå perfektion som ett arbete som berör verksamheten
snarare än den politiska ledningen i landstinget. Hur verksamheten arbetar för att utveckla gamla metoder och ta fram nya för att förbättra och effektivisera arbetet kring de fem strategiska målområdena är en uppgift som hör till styrningen av den dagliga verksamheten och är således något som berör den centrala förvaltningsledningen snarare än politikerna.
5.6.1 Indikatorer av intresse
Trots att den politiska organisationen i landstinget i Jönköpings län inte direkt är involverad i arbetet med BSc finns en indirekt koppling till verktyget genom politisk bevakning av vissa indikatorer inom det övergripande styrkortet. Det mått som lyfts fram som den viktigaste indikatorn är det ekonomiska måttet ekonomi i balans. Rapporter kring resultat, kassabalans och användning av intäkter från ekonomiavdelningen presenteras månadsvis för landstingsstyrelsen.
Även hälso- och sjukvårdsutskottens ledamöter får del av ekonomisk information genom presentationer från sjukvårdsledningen och från basenheter.
Ytterligare en indikator av vikt för den politiska ledningen är måttet tillgänglighet. Denna indikator återfinns som ett mått i BSc men har även koppling till nationella politiska rekommendationer genom Dagmaröverens-kommelsen mellan staten och Landstingsförbundet om besöks- och vårdgarantier i svensk sjukvård. Besöks- och vårdgarantier avser tidsbegränsning för väntetider till primär- och specialistvård. Nytt från och med den 1 november 2005 är att vårdgarantin även omfattar väntetider för behandling (www.skl.se). Indikatorer av vikt för den politiska ledningen inom landstinget är således väntetider och telefontillgänglighet. Som beskrivits tidigare är båda dessa mått inkluderade i landstingets övergripande BSc.
En tredje indikator som uppmärksammas av landstingets politiska ledamöter är mått kring medarbetarna. Mått som följs inom området medarbetare är andelen helårsarbetare, sjukfrånvaro, andelen medarbetarsamtal och rekryterings-situationen. Samtliga av dessa mått följs upp för landstinget i stort och för de tre sjukvårdsområdena.
Självklart önskar man hela tiden fler och fler [indikatorer], men jag har diskuterat med dem som jobbar med styrkort och de berättar att verksamheter som har valt ut väldigt många indikatorer och haft höga ambitioner de har ofta havererat och ger upp. De som lyckas bäst är däremot dem som startar med väldigt få indikatorer och därefter utökar efter hand. (Ledamot inom Landstingsstyrelsen)
Slutligen följer den politiska ledningen även till viss del hur medborgarna upplever bemötande i vården. Detta sker genom redovisning för hälso- och sjukvårdsutskottets ledamöter av genomförda patientenkäter ute i verksamheten samt genom det så kallade nöjd-kund-index som sammanställs för basenheter, sjukvårdsområden och landstinget i stort.
5.6.2 Tillfredsställ medborgarna med sund ekonomi
Som tidigare nämnts har fyra perspektiv gjort sig gällande i och med införandet av verktyget BSc i landstinget. Vid beslutsfattande inom den politiska nivån diskuteras dock inte konsekvenser utifrån de fyra perspektiven. Istället är det andra informationskällor som ligger till grund vid beslutsfattande.
Utskotten har inte kommit dit än att man tittar på dem [perspektiven] när man lägger sina förslag. Förslagen är istället baserade på vad man har hört ifrån patienter och medborgare och tanken är att förslagen helst skall komma den vägen. (Ledamot inom Hälso- och sjukvårdsutskottet Värnamo)
Ledamöter tillhörande såväl landstingsstyrelsen som hälso- och sjukvårds-utskottet i Värnamo påpekar att medborgarnas och patienternas syn på verksam-heten är det mest centrala vid beslutsfattande. Deras önskemål och synpunkter väger tyngst när förslag till budget och flerårsplan skall läggas. Betoningen av medborgarnas önskemål är dock betydligt högre bland ledamöterna tillhörande hälso- och sjukvårdsutskottet än bland dem som tillhör landstingsstyrelsen.
Man kan tycka att en politiker borde fokusera på vad som är bra och dåligt för ekonomin, men ekonomi är inte vårt perspektiv.
Istället ser vi egentligen enbart till ett perspektiv och det är kund- och medborgarperspektivet. Processer, utbildning eller ekonomi, det är inte vårt uppdrag att fokusera på. Vårt uppdrag är att inta medborgarperspektivet och de övriga tre de är landstingsstyrelsens ansvar. (Ledamot inom Hälso- och sjukvårdsutskottet Värnamo)
Förutom att tillfredsställa medborgarnas krav anses det ekonomiska perspektivet med sitt mål om ekonomi i balans vara av stor betydelse för landstingsstyrelsens agerande. Mål kring ekonomiskt resultat och personalkostnader är indikatorer som följs noga och vittnar om det ekonomiska perspektivets betydelse för den politiska ledningen. Ekonomi upplevs även som en begränsningsfaktor för graden av genomförbar kundtillfredsställelse.
I dagsläget är det väldigt viktigt att se till om det vi gör verkligen har patient/kundnytta. För vi kommer inte att få särskilt mycket mer resurser att röra oss med för att klara alla de nya utmaningar som vi ställs inför. Därför tror jag att den viktigaste uppgiften i dagsläget är att arbeta med att gallra bort sådana aktiviteter som inte har någon effekt och som inte gör någon direkt nytta.
(Ledamot inom Landstingsstyrelsen)
Trots uttalanden om att medborgare eller det ekonomiska perspektivet har störst betydelse, anser intervjupersoner tillhörande både landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsutskottet att begreppet balans åsyftar en balans mellan perspektiv och mått. I och med att resultaten i BSc redovisas genom ett spindeldiagram
tydliggörs även om landstinget kan anses ha balans eller ej i sitt BSc, det vill säga om resultaten i något perspektiv är sämre än de andra.