kunskapsunderlaget vid kundreklamation?
5.3.3 Analys av Implementeringsmodell för RFID
Steg 1. Projektets omfattning.
Teori bakom det första steget i implementeringsmodellen behandlar bland annat RFIDs begränsningar och omfattning av ett implementeringsprojekt. Exempel på begränsningar är olika material som fungerar olika bra vid avläsning av RFID (Ting et al. 2013). Här
identifierade kvalitetschefen (2021-05-19) en materiell begränsning vilket var de metallband som balarna hålls ihop med. För att lösa det, kommer RFID-läsaren placeras efter att metallen är avtagen i balinrivningsprocessen. I teorin förekommer även kortsiktiga och långsiktiga mål för implementationen. Det kortsiktiga målet hos Kartongbruket är att skapa en grund för den kommande implementeringen och det långsiktiga målet är en lyckad implementering där det nya och det gamla avläsningssystemet fungerar parallellt (Ting et al. 2013; Kvalitetschef 2021-05-19).
Steg 2. Analysera nuvarande system
För Kartongbruket AB är det dem berörda aktörerna i balinrivningsprocessen som bör medverka vid en analys av det nuvarande systemet. Operatörerna vid processen lär vara en bra källa men även andra intressenter som har inblick eller samröre till processen för att ge en större bild av dagsläget (Kvalitetschef 2021-05-19). Teorin nämner modeller och diagram för utvärdering och analys i syfte om att upptäcka problem och förbättringsmöjligheter (Ting et al. 2013). Det fann kvalitetschefen (2021-05-19) inte vara nödvändigt och menade på att fysiska observationer, intervjuer, loggar och databaser skulle stå till grund för en god analys av det nuvarande systemet (Kvalitetschef 2021-05-19).
Steg 3. Systemdesign
Operatören som intervjuats anser att en avläsare bör vara placerad efter nedstaplaren för att på så vis möjliggöra en individuell avläsning av balarna (Operatör, 2021-04-08).
Kvalitetschefen (2021-05-07) är här inne på samma spår, att den bästa placeringen för en avläsare är när storbalen är nedstaplad till singelbal och metalltrådarna som håller ihop
genomförbart om avläsaren placeras en meter från den position balens kortsida pekar mot då den har staplats ned. Här kan det konstateras att GS1-standarden är någonting som Stora Enso använder sig av och således bör de minimimått som existerar i modell X5 och X6 användas som minimimått kring implementationen. Självklart kan det här vara möjligt för
Kartongbruket AB att undersöka djupare kring den optimala placeringen av avläsaren då avläsningsområdet enligt GS1 (2021) kan vara större än det faktiska minimimåttet. Men av analysmässiga skäl har denna studies författare valt att grunda sig i det minimimått som standarden konstaterar. Således kan det konstateras att den optimala placeringen för en avläsare är efter nedstaplaren för att på så vis möjliggöra en smidig avläsning av individuella balar när balen horisontellt är placerad mot avläsaren med en avläsningsdistans på minimalt 1 meter. Dessa tankar är även någonting som balorder (2021-04-21) bekräftar där denne pekar på att den nuvarande spårbarheten av balar är någonting som i längden skapar problem när det kommer till den informationsmängd som finns tillgänglig genom processen. Dessa problem kan härledas ur den nuvarande kameralösningens brister när det kommer till systemförandet av individuella balar. Detta är dock huvudsakligen ett spårbarhetsrelaterat problem, och således någonting som författarna kommer att behandla djupare i kommande underrubrik där spårbarheten i processen granskas.
När det kommer till den tekniska biten av systemdesignen anser Kvalitetschef (2021-05-07) att en RFID-implementering och i synnerhet den tekniska biten är någonting genomförbart.
Anledningen till detta är att det nuvarande kamerasystemet bygger på ett
bildhanteringssystem som är kopplad till kamerasystemet via nät. Detta är någonting som i praktiken fungerar vilket tyder på att systemdesignen gällande tillgång till nät redan finns på plats i lokalen. Dock så konstaterar Kvalitetschef (2021-05-07) att förändringar behöver genomföras i den programvara som används i processen. Den primära anledningen till detta är att programmet måste förstå om en bal ska avläsas med hjälp av antingen
kamerautrustningen(streckkod) eller RFID-avläsaren(RFID-tag). Det här är egentligen inga större justeringar i programvaran och Ting et al. (2013) är tydliga med att små justeringar oftast är tillräckliga när det kommer till systemdesignen i en implementeringsprocess där RFID är huvudfokuset. Kvalitetschef (2021-05-07) presenterade här en idé där RFID-läsaren initialt läser av en bal för att kontrollera om det finns en RFID-tag på balen om inte detta är fallet så kan systemet anta att det är en streckkod som finns på balen som då kan läsas av med hjälp av kamerautrustningen. Författarna till denna studie tror dock att detta är en idé som
måste vridas på för att uppnå en gedigen arbetsprocess och ett ultimat utgångsläge för
balinrivningsprocessen. Problemet med att RFID-avläsaren genomför den initiala avläsningen är att kamerautrustningens position i processen är statisk. Det går helt enkelt inte att påverka kamerans position i processen då den är för stor för att föra längre in i “processflödet”, det finns inte tillräckligt mycket utrymme för en kamerautrustning längre fram i processen (Operatör 2021-04-08). Vänder man på resonemanget och har kameraavläsningen som initial avläsningspunkt så kan en RFID-läsare placeras längre in i processen. Detta är någonting som enligt Kvalitetschefen (2021-05-07) behövs för att säkerställa att en följsamhet och säkerhet finns i processen, alltså att en RFID-läsare i “den bästa av världar” är placerad längre fram i processen och på så vis ger en följsamhet och säkerhet till processen. En sådan placering har fördelar när det kommer till spårbarheten och är någonting som kommer behandlas i
kommande analysdel gällande spårbarheten. Ett problem med kameraavläsningen som initial avläsningspunkt är om streckkoden inte kan läsas av på grund av någon anledning. Risken blir då att streckkodsmärkta balar rör sig vidare in i processen utan att ha blivit bokförda i databasen. I teorin så fungerar systemet men i praktiken så kan det bli så att företaget helt enkelt här får förlita sig på den erfarenhet som operatörerna har av processen. Ett exempel på det är Operatör (2021-04-08) som konstaterade att de har en gedigen kontroll över vad det är för bal som rivs in vid ett visst inrivningstillfälle. Dock är detta inte en optimal lösning då den mänskliga faktorn blir avgörande till att besluta kring vilken avläsningsmetodik som används vid en viss inrivningssession. I dagsläget har alla balar i en storbal samma identifikation i systemen. En konsekvens som blir av det är att systemet måste räkna ihop individuella balar till summan av en storbal för att kunna räkna hela balen som upplöst.
Ting et al. (2013) belyser vikten av att under systemdesignen ta fram och visualisera mjukvaruarkitekturen samt att förändra alternativt förbättra den nuvarande processen med hjälp av RFID. Med avseende på den information som finns tillgänglig har författarna till denna studie valt att återskapa och simplifiera figur 24 i figur 26 där
informationsflödet vid avläsningen av balar presenteras
Figur 26 Informationsflöde streckkod och RFID (egen illustration)
I denna figur utgår författarna från att kameraavläsningen är den initiala avläsningspunkten med avseende på tidigare nämnda resonemang gällande RFID-avläsarens placering. Noterbart är här att författarna bortsett från de eventuella fel som kan uppstå i informationshanteringen vid skapandet av den överskådliga illustrationen. En fullständig visualisering av
informationsflödet med eventuella fel finns dock tillgänglig i bilaga 4.
Steg 4. Prototypen testas
Testning av en prototyp kan enligt i teorin utföras i ett laboratorium eller på den plats där implementeringen ska ske (Ting et al. 2013). Kvalitetschefen (2021-05-19) menade här att det lämpligaste stället för en testning av prototypen hade varit på den tilltänkta platsen.
Anledningen till det är komplexiteten i att återskapa en miljö lik balinrivningsprocessen. Ett förslag är att en enklare anordning monteras upp i balinrivningsprocessen för testning innan den slutliga implementeringen påbörjas. Enligt teorin utförs denna testning för att upptäcka problem och avhjälpa dem samt testa systemets flexibilitet och stabilitet vilket
kvalitetschefen på Kartongbruket håller med om (Ting et al. 2013; Kvalitetschef 2021-05-19). Kvalitetschefen understryker även i deras fall att finna bra vinklar, höjder och utrustning för att avläsningen ska fungera så bra som möjligt.
Steg 5. Implementation
För Kartongbruket AB är en viktig punkt att det nuvarande avläsningssystemet och RFID-avläsningen ska kunna vara verksamma parallellt med varandra då olika leverantörer kommer att ha olika märkning. Teorin nämner att det ej är ovanligt med utfasning av tidigare system vilket inte kommer att bli fallet hos Kartongbruket (Ting et al. 2013; Kvalitetschef 2021-05-19). Ting et al. (2013) beskriver en del av implementationsfasen som konfiguration av mittenvaran. Hos Kartongbruket kommer RFID-systemets mittenvara att konfigureras på så sätt att data kan avläsas och skickas till samma databas som streckkodsavläsningen använder sig av (Kvalitetschef 2021-05-19). Vid samexistensen av de båda avläsningsmetoderna krävs det någon form av differentierade indikatorer för att markera vad för märkning som sitter på balen (Kvalitetschef 2021-05-19).
Steg 6. Kontinuerlig förbättring
Ting et al (2013) belyser uppföljning som ett viktigt steg för att se till att det sker kontinuerlig förbättring. Det existerande systemet hos Kartongbruket utvärderas med hjälp av loggar där tanken är att även RFID-systemet ska göra det (Kvalitetschef 2021-05-19). Teorin nämner även vikten av användarnas upplevelser som samlas upp genom bland annat intervjuer. Detta håller kvalitetschefen med om och menar att operatörerna kommer att vara den främsta källan för användares åsikter (Ting et al. 2013; Kvalitetschef 2021-05-19).
För att sammanfatta hur RFID-implementeringen kan komma att öka spårbarheten i balinrivningsprocessen och kunskapsunderlaget vid kundreklamationer kan ett förhållande mellan den nuvarande balinrivningsprocessen och en RIFD-baserad balinrivningsprocess skapas. Den nuvarande balinrivningsprocessen bygger till stor del på ett informationsflöde baserat på manuell informationsdelning och erfarenhet. Med en RFID-implementering kan Kartongbruket AB skapa ett branschspecifikt centraliserat och tillgängligt
informationssystem baserat på RFID-avläsning. Följande aspekter av ökad spårbarhet samt aspekter av ett större kunskapsunderlag kan komma som konsekvens av
RFID-implementering i balinrivningsprocessen:
● Spårbarheten i balinrivningsprocessen och relationen till inleveransprocessen bör grundas i ett centraliserat informationssystem där Kartongbruket ABs interna aktörer har tillgång till precis information som kan tillgodoses med hjälp av RFID. Det
tillgängliga kunskapsunderlaget är ett grundfundament för en gedigen spårbarhet och i längden en fungerande reklamationsprocess då kunderna i kartongindustrin allt mer strävar efter precis information kring de produkter och den process produkterna skapats genom.
● Ytterligare en aspekt av RFID-implementeringen kan vara att Kartongbruket AB får ett verktyg till att hantera “hål” i informationsflödet. Detta är en ytterst central aspekt när det kommer till en ökad spårbarhet. Ett centraliserat och tillgängligt
informationssystem kan ge ett större kunskapsunderlag vid reklamationer samt stärka spårbarheten i processen genom att möjliggöra för en procedurell och dynamisk datainsamling.
Utöver ovan nämnda resonemang har den nuvarande balinrivningsprocessen en identifieringsprocess som inte riktigt fungerar vid betraktelse av spårbarheten i
balinrivningsprocessen. Detta kan sättas i relation till den potentiellt individuella RFID-avläsningen som kan genomföras med RFID-systemet. Följande aspekter av ökad spårbarhet samt aspekter av ett större kunskapsunderlag kan komma som konsekvens av denna
förändring:
● Ett större kunskapsunderlag om vad som faktiskt rivs in. Detta skulle direkt stärka spårbarheten i balinrivningsprocessen men även indirekt stärka inleveransprocessen samt det spårbarhetsrelaterade förhållande som existerar mellan processerna. Genom en individuell RFID-avläsning kan operatörerna samt verksamheten i stort utnyttja ett större kunskapsunderlag vid eventuella kundreklamationer, här finns det en central aspekt och det är att kunna spåra vilken kvantitet och vilken kvalitet av massa som använts under en viss inrivningssession. Detta är det kunskapsunderlag som behövs för att möta kundernas reklamationer på ett sofistikerat och tillfredsställande vis.
Även detta behövs för att möta branschens ökade kundkrav kring spårbarhet gällande de produkter som kommer ut från produktionslokalen
Avslutningsvis kan det konstateras att det finns en historiskt liten kunskap kring balinrivningsprocessen. Med RFID som stöd kan Kartongbruket AB i framtiden göra relevanta analyser av balinrivningsprocessen. Följande aspekter av ökad spårbarhet samt aspekter av ett större kunskapsunderlag kan komma som konsekvens av
RFID-implementeringen inom detta område:
● Tidigare nämndes att en RFID-implementering kan hjälpa en verksamhet att få ett gedignare kunskapsunderlag kring en process som tidigare varit relativt outforskad.
Detta är någonting som kan påverka spårbarheten i balinrivningsprocessen då ett ökat kunskapsunderlag bör leda till att företaget kan analysera samt gå in i framtiden med en annan mer utvecklad bild av balinrivningsprocessen. Detta är någonting som stärks av teorin samt den insamlade empirin där kunskaperna kring processen idag är lägre än vad som är potentiellt möjligt med exempelvis ett RFID-system.
● Detta är någonting som kan påverka spårbarheten då kunskapsunderlaget kring
processen likt tidigare nämnt blir större. I längden kan även detta påverka förhållandet till reklamationer då berörda aktörer kan få en tydligare bild över processen och vart eventuella fel kan uppstå som påverkar kundens slutprodukt. Kvalitetschefen (2021-05-07) sammanfattar detta väl: “för att stärka den spårbarhet som finns måste berörda aktörer veta hur balinrivningsprocessen ska fungera” . Genom ett sådant
förhållningssätt kan företaget dra relevanta slutsatser samt öka sin kunskap om balinrivningsprocessen.
Nuvarande till stor del på manuell informationsdelning och över vad som rivs in stärker spårbarhet i en mer utvecklad bild av den relativt ostuderade
processens gång
“för att stärka den spårbarhet som finns måste berörda aktörer veta hur
balinrivningsprocessen ska fungera” (Kvalitetschef 2021-05-07)
Figur 27 Överblick över hur RFID kan stödja en ökad spårbarhet samt ge upphov till ett mer gediget kunskapsunderlag vid kundreklamationer
För att sammanfatta figur 27 kan det konstateras att med en RFID-implementering så kan det uppkomma spårbarhetsrelaterade förbättringsaspekter i balinrivningsprocessen. Spårbarheten och reklamationer är någonting som i teorin går “hand i hand” då kunden men framför allt verksamheten vill ha tillgång till en precis informationsmängd vid reklamation. En
individuell avläsning samt ett mer gediget informationshanteringssystem kan ge upphov till att Kartongbruket AB kan mitigera de risker hål i informationsflödet kan ge upphov till. Detta sammanfattas i tabell figur 27 och målet med RFID-implementeringen hos Kartongbruket AB bör vara att ge upphov till spårbarhetsrelaterade fördelar för att på så vis kunna säkerställa balinrivningsprocessen, och till följd av detta det kunskapsunderlag som ligger till grund vid en eventuell kundreklamation.