Implementeringsmodell för RFID

Steg 1. Projektets omfattning. I det här steget krävs det att man bildar sig en förståelse för vad RFID är kapabel till. Det innebär i sin tur att man även förstår systemets begränsningar då inget system är perfekt. Genom att komma fram till detta minskar man risken för att ha orealistiska förväntningar och mål. De uppställda målen är viktiga eftersom de verkar som en vägledare för implementationsgruppen. Att förstå systemets begränsningar är även viktigt för ledarna när de ska bedöma ifall systemet är lämpligt för deras organisation. Till exempel försämras läsbarheten i RFID avsevärt när metaller eller flytande vätskor befinner sig mellan läsare och tagg. Därför måste ledare strategiskt placera taggarna på oproblematiska ytor.

Nästa steg är att förstå varför RFID bör implementeras och vad som i dagsläget behöver förbättras. Ibland kan det vara bra att ta fram kortsiktiga mål för att uppmuntra till fortsatt arbete och kontinuerlig förbättring. Långsiktiga mål är väsentliga och bör ligga i linje med företagets strategi (Ting et al. 2013).

Steg 2. Analysera nuvarande system. För att analysera och utvärdera nuvarande system används olika datainsamlingsmetoder. Personal och övriga intressenter som använder det nuvarande systemet intervjuas. Observationer av det fysiska flödet genomförs för att förstå hur de taggade produkterna kommer att röra sig. Även informationsflödet studeras för att bland annat se hur beslutsfattandet sker i dagsläget. Övrig information som samlas in om den nuvarande processen kan innefatta bland annat utrustning, dokumentationer och

operationsdata. Däremot är kravet på informationen att den endast är relevant för RFID och processen. När den nuvarande processen har studerats och informationen samlas in, är det dags för analysering och utvärdering med hjälp av diagram och modeller. Det görs för att hitta områden i processen som kan förbättras och prioriteras (Ting et al. 2013).

Steg 3. Systemdesign. Den nya processen bör designas. Designstadiet bör innefatta en behovsanalys, val av mjukvara och hårdvara samt utvecklingen av den nya processen.

Behovsanalysen i detta stadiet kommer som en uppöljning av informationsanalysen.

Det kan till och med krävas att hela processen görs om, men oftast är små justeringar

tillräckliga. Ett stort problem vid implementeringen av ett RFID system är att definiera vilken process som behöver förändras. Det är av hög vikt att man testar både mjukvara och hårdvara innan systemet implementeras fullt ut för att få en framgångsrik implementation. Testningen kommer även att visa beslutsfattare hur mjuk och hårdvaran kommer arbeta tillsammans i ett integrerat system. Med hjälp av behovsanalysen får man svar på vilken hårdvara (taggar, antenn och läsare) man behöver. Valet av hårdvara styrs ofta av vilket material taggarna kommer att sitta på då läsbarheten påverkas. Till exempel är produkter täckta av metall extremt svåra att läsa av. Detta gäller även produkter som är fyllda med vätska eller består av elektroniska komponenter, nylon eller glasfiber. Därför kan man säga att RFID inte har en felfri läsbarhet. När valet av mjukvara görs bör man avläsa vilka radiovågor som redan finns i miljön för att se till att de inte kommer störa de nya som tillkommer med RFID. Mjukvaran och dess kopplingar mellan nätverk bör visualiseras med hjälp av mjukvaruarkitektur. Vid det här laget bör den nya processen tas fram, alternativt bör den nuvarande processen förändras och förbättras med hjälp av RFID. RFID systemet kan även innebära att vissa delar av en process förenklas eller elimineras (Ting et al. 2013).

Likt andra områden där RFID kan implementeras finns det en generell standard som används när det kommer till användandet av RFID inom massaindustrin. Ett exempel på ett område där en sådan här standard har tagits fram är inom avläsningen av just massabalar. En speciell aspekt med detta område är att fördelarna med en RFID-implementation i massa och

kartongindustrin är att många aktörer måste samverka för att nå framgång när det kommer till exempelvis systemdesignen. Således har ett generellt ramverk skapats för att ligga till grund för en standard inom den berörda industrin. Ramverket fokuserar på de grundläggande förutsättningarna för implementationens systemdesign och berör således aspekter som avläsningsområden och funktionella krav som bör finnas på systemet. Det existerar två huvudsakliga möjligheter när det kommer till balavläsning: avläsning på batchnivå alternativt avläsning av enskilda balar. En batch består oftast av åtta individuella balar. Utöver detta måste tagen klara av de omständigheter som karaktäriserar flödeskedjans miljö, tagen måste även klara av normalt slitage, regn eller andra aspekter som är kopplade till logistiken. För att kunna läsa av en batch med balar måste identifieringen vara möjlig att genomföra från minst två olika håll på höljet för att säkerställa en effektivitet i processen. På individuell nivå måste avläsningen vara genomförbar på minst en sidan (GS1).

Avläsningsområdena för en balbatch finns visualiserad i figur 17 och 18. Där den första figuren visar avläsningsområdet från ovansidan och den andra figuren visar

avläsningsområdet ur ett horisontellt perspektiv. Anledningen till att en balbatch måste kunna läsas av från två sidor kan härledas ur det faktum att en truck måste kunna lyfta balbatchen från båda hållen på grund av effektivitetsskäl.

Figur 17 Avläsning av balbatch sett från ovansida

Figur 18 Avläsning av balbatch sett från sidan

I figur 19 och 20 visas avläsningen av individuella balar. Noterbart är här att tagen endast behöver vara lokaliserad på ena sidan av balhöljet. Anledningen till detta är att när väl balen

är separerad så existerar inte behovet av en tvåsidig avläsning som är fallet när en balbatch avläses.

Figur 19 Avläsning av individuell bal sett från sidan

Figur 20 Avläsning av individuell bal sett från ovansidan

Det som kan konstateras här är att avläsningsområdena skiljer sig åt vid en jämförelse mellan en avläsning av en balbatch respektive en avläsning av en individuell bal. I de test som GS1

genomfört tillsammans med andra aktörer har avläsaren varit placerad direkt mot mitten av balhöljet. Således kan det existera en differens när det kommer till avläsning från ett kortare avstånd då den kon som illustrerats i modellerna blir smalare. Detta är någonting som starkt påverkas av den enskilda taggens egenskaper när det kommer till det “synfält” som krävs för en framgångsrik avläsning. Sammanfattningsvis bör det återigen konstateras att GS1s

undersökning är ett minimikrav där det finns eventuella differenser när det kommer till de individuella RFID-taggarna. Utöver detta är GS1s standard en form av “minimikrav” och således kan det även existera fall där en avläsning går att göra över längre distanser (GS1 2021).

Steg 4. Prototypen testas.

En prototyp av systemet testas antingen i ett laboratorium eller i den tilltänkta miljön för att se till att flödet fungerar tillsammans med RFID teknologin. Testningen utförs även i syfte om att lära upp dess framtida användare. När prototypen har testats och man är tillfredsställd med resultatet, kan den verkliga implementeringen påbörjas. Ifall det under testningen uppstår fel och problem inleder den tekniska personalen en felsökning med syfte att avhjälpa dem. Testningens upplägg bör bestå av ett flertal förutsägbara scenarion för att testa

systemets flexibilitet och stabilitet (Ting et al. 2013).

Steg 5. Implementation

Under implementationen anpassas, installeras och driftsätts systemet. Alla inblandade tränas för förändring och under tiden implementationen sker är det inte ovanligt att det existerande systemet samexisterar för att med tiden fasas ut. En konfiguration av mittenvaran krävs för att informationen ska distribueras till databaser och applikationer korrekt och ett säkerhetssystem bör också upprättas med kontroll över datans tillgänglighet. Utöver det bör policies införas som stödjer implementationen av det nya systemet. I detta stadie är det även viktigt att ha tillgång till träningsmaterial då användare kommer att behöva ha tekniska och grundläggande kunskaper om teknologin innan den är implementerad fullt ut. Ledare bör även lyssna på vad de som kommer att arbeta med teknologin har att säga om dess användbarhet för att undvika konflikter och påskynda implementationsprocessen (Ting et al. 2013).

Steg 6. Kontinuerlig förbättring

Det sista steget i implementationsprocessen är att se till att det blir en kontinuerlig

förbättring. För att kunna göra det krävs det att systemet hela tiden övervakas och utvärderas.

Systemets prestanda bör jämföras med de uppställda mål man tagit fram under

implementationen. Vad användarna tycker om systemet är viktigt. Deras synpunkter kan samlas upp genom intervjuer där man försöker att lösa eventuella operativa eller tekniska svårigheter (Ting et al. 2013).