”RFID-implementation i processindustrin:
En möjlig väg till spårbarhet och kunskap”
En fallstudie hos Kartongbruket AB
Författare:
Isak Gylfe 980414 ig222fw@student.lnu.se Victor Kniif 971201 vk222fn@student.lnu.se
Examinator: Peter Berling Handledare: Hana Hultén Termin: VT21
Kurskod: 4FE19E
Förord
Författarna vill börja med att tacka samtliga personer involverade i denna studie. Tack Kartongbruket AB som egentligen heter något annat för att vi fått chansen att utföra denna studie med ert gemensamma engagemang. Extra stort tack riktas till kvalitetchef, operatör, balorder och gruppchef då de spelat en oerhört stor roll i framtagandet av studiens empiri. Vi tackar även handledare Hana Hultén som under arbetets gång hållit oss på rätt spår och kommit med konstruktiv kritik. Vi tackar även examinator Peter Berling och våra opponenter som följt med och givit oss idéer och tankar under arbetets framtagande.
____________ ____________
Isak Gylfe Victor Kniif
Linnéuniversitetet Växjö, 2021-05-25
Sammanfattning
Titel: RFID-implementation i processindustrin: En möjlig väg till spårbarhet och kunskap Kurs: 4FE19E Examensarbete i Logistik för Civilekonomprogrammet
Författare: Victor Kniif & Isak Gylfe Handledare: Hana Hulthén
Bakgrund: Kartongbruket AB har en leverantör av balmassa som ska övergå till en RFID- märkning av sina balar. På grund av detta efterfrågas nya synvinklar på en RFID-
implementation gällande hanteringen av bal. De områden som studien grundar sig i är inleveransprocessen och balinrivningsprocessen. Vidare noteras spårbarhetsrelaterade problem till följd av att den nuvarande avläsningsmetodiken inte fungerar med en tillräcklig precision. Även samexistensen mellan det nuvarande systemet och RFID-avläsningen är något som identifieras som en punkt där nya synvinklar behövs. Valet av processindustrin och kartongindustrin grundar sig i ett teoretiskt gap gällande ovan nämnda koncept och problem inom denna specifika industri.
Syfte: Syftet med denna studie är att vara behjälplig gentemot Kartongbruket AB i deras kommande RFID-implementation, samt att fylla de identifierade teoretiska gapen.
Metod: Detta arbete är en fallstudie hos Kartongbruket AB. Empirin har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med relevanta interna aktörer, där intervjuobjekten identifierats med hjälp av ett snöbollsurval. Studien är av kvalitativ natur och den teoretiska
referensramen har skapats genom en litteraturstudie.
Slutsats: Denna studie har fastställt att RFID kan användas i inleveransprocessen för att på flera potentiella sätt göra lagersaldon mer pålitliga. Utöver detta kan det fastställas att ett RFID-baserat system kan leda till ett centraliserat spårbarhetssystem i balinrivningsprocessen där interna aktörer kan få ett större kunskapsunderlag vid kundreklamationer. Studiens presenterade implementationsmodell kan komma att användas som ett stöd för den kommande RFID-implementeringen. Avslutningsvis fastställer studien att
sammanstrålningsmodellen är den för Kartongbruket AB mest lämpade samexistensmodellen när RFID och streckkoder ska samköras i balinrivningsprocessen.
Nyckelord: Pulp, RFID, Implementation, Coexistence, Traceability, Inbound logistics och Process industry.
Abstract
Title: RFID implementation in process industry: A possible path towards traceability and knowledge
Course: 4FE19E - Degree project in Logistics, the Business Administration and Economics Programme.
Authors: Isak Gylfe & Victor Kniif Tutors: Hana Hulthén
Background: Kartongbruket AB has a supplier of bale pulp which is transitioning to an RFID marking of its bales. Due to this, new perspectives are requested on an RFID
implementation regarding the handling of bales. This study focuses on the inbound logistics process and the pulp bale handling process . Furthermore, traceability-related problems are noted due to the fact that the current scanning methodology does not work with sufficient precision. The coexistence between the current barcode reading system and the RFID reading system is also something that is identified as topic which needs to be studied. This study’s choice of the process industry and the cardboard industry is based on a theoretical gap regarding the above-mentioned concepts and problems in this specific industry.
Purpose:The purpose of this study is to be helpful to Kartongbruket AB in their upcoming RFID implementation, and to fill the identified theoretical gaps.
Method: This is a case study at Kartongbruket AB. Empirics have been collected through semi-structured interviews with relevant internal actors, where the respondents have been identified using a snowball selection method. The study is of a qualitative nature and the theoretical frame of reference has been created through a literature study.
Conclusion: This study concludes that RFID can be used in the inbound logistics process to make stock balances more reliable in several potential ways. In addition to this, it can be concluded that an RFID-based system can lead to a centralized traceability system in the pulp bale handling process where internal actors can gain a greater knowledge base in customer complaints cases. The study's presented implementation model may be used as a support for the upcoming RFID implementation. The study also establishes that the merging model is the most suitable coexistence model for Kartongbruket AB when RFID and barcodes are to be run together in the pulp bale handling process.
Keywords: Pulp, RFID, Implementation, Coexistence, Traceability, Inbound logistics and
Innehållsförteckning
Inledning 10
1.1 Bakgrund 10
1.1.1 Företagsbeskrivning 10
1.1.2 Ämnesbakgrund 10
1.1.2.1 Kartongtillverkningsprocessen 10
1.1.2.2 Balinrivningsprocessen 11
1.1.2.3 Spårbarhet 13
1.1.2.4 Grundläggande om RFID och användning i logistik 14
1.2 Problemdiskussion 15
1.2.1 Forskningsfråga 1. 15
1.2.2 Forskningsfråga 2. 16
1.2.3 Forskningsfråga 3. 18
1.3 Syfte och frågeställningar 20
1.4 Disposition 21
2. Metod 22
2.1 Forskningsstrategi 22
2.2 Vetenskapligt synsätt 23
2.3 Forskningsdesign 24
2.3.1 Fallstudie 24
2.3.2 Litteraturstudie 25
2.4 Urval 26
2.4.1 Fallstudie 26
2.4.2 Litteraturstudie 27
2.5 Datainsamling 29
2.5.1 Fallstudie 29
2.5.2 Litteraturstudie 31
2.6 Dataanalys 34
2.6.1 Fallstudie 34
2.6.2 Litteraturstudie 34
2.7 Kvalitetskriterier 35
2.7.1 Fallstudie 35
2.7.2 Litteraturstudie 35
2.8 Forskningsetiska överväganden 37
2.9 Individuellt bidrag och metodsammanfattning 38
3. Grundläggande RFID-teori 39
4. Hur kan RFID användas i inleveransprocessen för att göra lagersaldon mer pålitliga? 41
4.1 Teori 41
4.1.1 Inleveransprocessen 41
4.1.2 RFID och dess effekt på lagersaldon 42
4.2 Empiri 45
4.2.1 Inleveransprocessen hos Kartongbruket AB 45
4.2.2 Lagersaldoavvikelser hos Kartongbruket AB 46
4.3 Analys 48
4.3.1 RFID-användning i inleveransprocessen 48
5. Hur kan RFID implementeras och användas för att öka spårbarheten i
balinrivningsprocessen för att öka kunskapsunderlaget vid kundreklamation? 53
5.1 Teori 53
5.1.1 RFID-implementering 53
5.1.2 Implementeringsmodell för RFID 54
5.1.3 RFID och spårbarhet 59
5.2 Empiri 63
5.2.1 Balinrivningsprocessen hos Kartongbruket AB 63
5.2.2 Spårbarheten i balinrivningsprocessen 69
5.2.3 Implementeringsmodellen enligt Kartongbruket AB 71
5.3 Analys 75
5.3.1 RFID och spårbarhet i balinrivningsprocessen 75
5.3.2 Kundreklamationer 77
5.3.3 Analys av Implementeringsmodell för RFID 80
6. Hur kan RFID samexistera med den nuvarande avläsningstekniken i balinrivningsprocessen
på Kartongbruket AB? 89
6.1 Teori 89
6.1.1 Samexistens RFID och streckkoder 89
6.1.2 Modeller för samexistens 91
6.2 Empiri 95
6.2.1 Samexistens RFID och Streckkodsavläsning i Kartongbruket 95
6.3 Analys 97 6.3.1 Analys samexistens RFID och streckkodsavläsning i Kartongbruket 97
7.0 Slutsatser 100
7.1 Bidrag 101
7.1.1 Teoretiskt bidrag 101
7.1.2 praktiskt bidrag 102
7.1.3 Samhälleligt bidrag. 102
7.2 Begränsningar 103
7.3 Förslag till vidare forskning 104
Referenslista 106
Bilagor 111
Figurförteckning
Figur 1 - Processen bakom kartongtillverkning (Kartongbruket AB 2021) ... 11
Figur 2 - Förenklad bild av balinrivningsprocessen och inleveransprocessen (egen illustration). ... 13
Figur 3 Uppsatsens disposition ... 21
Figur 4 Urvalsträd stemmata: snöbollsurval (egen illustration) ... 27
Figur 5 Identifiering, Screening, validering samt inkludering av litteratur (Egen illustration) ... 28
Figur 6 Genomförda intervjuer ... 31
Figur 7 Genomförda sökningar i OneSearch ... 33
Figur 8 Genomförda sökningar i Business Source Ultimate (BSU) ... 34
Figur 9 Metodsammanfattning ... 38
Figur 10 Användningsområden Passiv RFID (Zelbst & Sower, 2012) ... 40
Figure 11 Visar ett varuhus lagerverksamhet (Smith & Srinivas 2019). ... 42
Figur 12 Illustration av en distributionskedja för detaljhandel från fabrik till varuhus och butik där RFID används (Anselmo et al 2010). ... 43
Figur 13 En kombination av figur 11 & 12 för att visualisera var RFID kan implementeras i inleveransprocessen. (Egen illustration med inspiration från Smith & Srinivas 2019 och Anselmo et al. 2010) ... 44
Figur 14 Brister i nuvarande inleveransprocess ... 48
Figur 15 Illustrerar en distributionskedja för detaljhandel från fabrik till varuhus och butik där RFID används. (Anselmo et al 2010). Det röda markerar området där RFID hade varit aktuellt i Kartongbrukets inleveransprocess. ... 51
Figur 16 RFID för att göra lagersaldon mer pålitliga ... 52
Figur 17 Avläsning av balbatch sett från ovansida ... 56
Figur 18 Avläsning av balbatch sett från sidan ... 56
Figur 19 Avläsning av individuell bal sett från sidan ... 57
Figur 20 Avläsning av individuell bal sett från ovansidan ... 57
Figur 21 Modell för RFID som spårbarhetsverktyg (Park & Lee 2008) ... 61
Figur 22 Layout Balmasa (Kartongbruket AB 2021) ... 64
Figur 24 Flödesdiagram över scanningen av bal - Informationsflödet (Kartongbruket AB
2021) ... 67
Figur 25 Modifierad illustration av balinrivningen där en RFID-avläsare är implementerad (egen illustration) ... 78
Figur 26 Informationsflöde streckkod och RFID (egen illustration) ... 83
Figur 27 Överblick över hur RFID kan stödja en ökad spårbarhet samt ge upphov till ett mer gediget kunskapsunderlag vid kundreklamationer ... 88
Figure 28 Samexistens streckkod - RFID (Romero, Lefebvre & Marcellis-Warin 2013)... 90
Figur 29 Gränsytor RFID-streckkoder (Schmidt, Thoroe, Schumann 2013) ... 92
Figure 30 Samexistens streckkod - RFID (Romero, Lefebvre & Marcellis-Warin 2013)... 97
Inledning
Inledningskapitlet behandlar bakgrunden till forskningsfrågorna som ligger till grund för detta arbete. Kapitlet inleds med en företagsbeskrivning följt av en ämnesbakgrund där produktion av kartong, balinrivningprocess, spårbarhet i produktion och RFID presenteras.
Inledningskapitlet fortsätter sedan med en problemdiskussion där forskningsfrågorna presenteras och problematiseras. Avslutningsvis presenteras arbetets syfte, frågeställningar och disposition.
1.1 Bakgrund
1.1.1 Företagsbeskrivning
Kartongbruket AB är verksamma inom massa- och pappersindustrin. Företaget består av en rad geografiskt spridda produktionsanläggningar vars ansvarsområden skiljer sig åt.
Vätskekartong, förpackningskartong, fluting, liner samt säckpapper är exempel på produkter företaget producerar i sina bruk. Kartongbruket AB arbetar även med innovationer kopplade till olika förpackningslösningar för att möta kundernas ökande krav på kvalitet och
hållbarhet. Företaget verkar på en global marknad med ett globalt nätverk av kunder och leverantörer. Detta arbete utgår ifrån företagets produktionsanläggning i Gävle där Kartongbruket AB huvudsakligen producerar vätskekartong (Kartongbruket AB 2021).
1.1.2 Ämnesbakgrund
1.1.2.1 Kartongtillverkningsprocessen
Kartongproduktion är en tvåstegsprocess där råmaterial från träd används för att tillverka massa som sedan förädlas och används i produktionen av kartong. Produktionsprocessen börjar med att Kartongbruket AB tar råmaterial från barr- eller lövträd. Från träden tas bark vilken används som bränsle. Den avbarkade veden görs sedan till flis som sedan kokas till massa med kemikalier i hög temperatur. Det femte steget är att massan raffineras, tvättas och förfinas i den mån som behövs med hänsyn till kravet på slutprodukten. Efter det framställs kartong som formas, pressas och torkas (Kartongbruket AB, 2021-01-25 ). Denna process visualiseras i figur 1 - “Processen bakom kartongtillverkning”
Figur 1 - Processen bakom kartongtillverkning (Kartongbruket AB 2021)
För att stödja det sjätte steget i processen, kartongproduktionen, finns det processer som hjälper till att möta variationer i efterfrågan av massa. Lägen kan uppstå då den befintliga massaproduktionen ej kan tillgodose behovet som finns i kartongproduktionen och då behövs stöd för att motverka en reduktion i produktionskapacitet alternativt stopp i produktionen.
Exempelvis kan planerade eller oplanerade stopp i massaproduktionen leda till ett läge där kartongproduktionen inte har en tillräckligt stor mängd massa för att producera den mängd kartong som är efterfrågad av kund. Således är sådana här processer nödvändiga för att bibehålla produktionstakten. (Gruppchef, 2020-01-21). Den process som Kartongbruket AB använder sig av för att stödja kartongproduktionen har vi valt att kalla för
balinrivningsprocessen.
1.1.2.2 Balinrivningsprocessen
Kartongbruket AB använder sig av ett antal olika processer för att återvinna fibermaterial i sin produktion. En sådan process är balinrivningsprocessen där återvunnet fibermaterial från kartong samt papper används för att utöka det ordinarie flödet av massa. En bal består av en stor mängd sammanpressat fibermaterial som sedermera upplöses i en pulper som kallas för riv. Balarna är simplifierat karaktäriserade i två huvudgrupper: oblekt samt blekt massa.
Genom balinrivningsprocessen kan massa skapas för att stödja den ordinarie
Balinrivningsprocessen hos Kartongbruket AB används då den existerande
massaproduktionen ej kan tillgodose det behov som finns i kartongproduktionen. Detta kan exempelvis härledas ur planerade och oplanerade stopp i massaflödet. Planerade stopp kan vara situationer då stopp på massabruket är schemalagda för att åtgärda någon typ av fel, alternativt genomgå de lagstadgade industrimässiga kontroller som industrier måste genomföra. Oplanerade stopp kan karaktäriseras utifrån dess ovissa natur där exempelvis plötsliga problem med massatillförseln leder till en situation där behovet av massa ej kan tillgodoses. Detta kan bero på att utrustning i massabruket plötsligt havererar alternativt på någon form av störning som stör massatillförseln. Balinrivningsprocessen används alltså likt tidigare nämnt för att mitigera sådana här typer av störningar genom att tillföra massa till flödet.
En av Kartongbrukets viktiga leverantörer av balmassa till balinrivningsprocessen är Stora Enso. När balarna levereras från Kartongbrukets samtliga leverantörer används XML- teknologi (Kvalitetschef, 2021-02-04; Stora Enso, 2021-02-15). Där XML är en teknologi som möjliggör elektronisk informationsöverföring (Bai et al 2017). Balarna levereras först in i systemet, sedan skapas ett bal-id och balen placeras på lagret. Stora Enso har i skrivande stund planer på att helt övergå till användandet av RFID gällande deras märkning av de levererade balarna. Den existerande streckkodsmärkningen ska således fasas ut till förmån för en RFID-baserad lösning. Stora Ensos lösning bygger på RFID-taggar som kan skrivas ut på papper, lösningen är därav baserad på naturliga råvaror och förnybara samt tillämpningsbara i balinrivningsprocessen hos Kartongbruket AB (Kvalitetschef, 2021-02-04; Stora Enso, 2021- 02-15). Denna studies frågeställningar särskiljer på balinrivningsprocessen och
inleveransprocessen. Figur 2 visualiserar relationen mellan de undersökta processerna.
Figur 2 - Förenklad bild av balinrivningsprocessen och inleveransprocessen (egen illustration).
Med RFID-teknologins implementering i processerna kommer även positiva konsekvenser som spårbarhet. Med allt ökande krav på realtidsresponsivitet letar tillverkare efter metoder och teknologi för att öka kontrollen över deras produktionsprocesser. Här visar tidigare studier att RFID har möjligheten att binda samman automation och informationsflöde vilket kan öka kostnadseffektiviteten tack vare ökad pålitlighet och spårbarhet (Li et al. 2017).
1.1.2.3 Spårbarhet
Spårbarhet är en viktig del av produktionen i ett producerande företag. Ett av målen med spårbarhet i tillverkning är att förse processen med kunskap och verktyg om hur felaktigheter och felaktigt produktionsbeteende kan bli åtgärdade. Dessa fel syns vanligtvis i en
slutprodukt men uppstår i tillverkningsprocessen. Spårbarhet i tillverkningsprocessen ser till att det finns information i framtiden om hur en produkt har tillverkats (Campos & Hardwick, 2008). Enligt ISO 8402 kan spårbarhet (traceability) definieras som möjligheten att spåra historiken, applikationen eller platsen där enheten identifierats. Tillverkande företag behöver spårbarhet mer än någonsin för att kunna få en inblick i sina verksamheter och processer. Det är här RFID, med en direktverkande spårnings och visibilitetsteknologi kommit in för att understödja hanteringen av processer, tillverkade varor och material (Wang 2014).
1.1.2.4 Grundläggande om RFID och användning i logistik
Radio frequency identification (RFID) är en informationsteknologi som kommunicerar genom radiovågor. Det är elektroniska taggar fästa på objekt som är kapabla till att spara information. Sedan är informationen redo att överföras till en läsare när så efterfrågas. RFID har flera fördelar gentemot klassisk streckkodsläsning. RFID är återanvändningsbara, kan hantera mer data, svårare att förfalska/manipulera och kan avläsas utan krav på att befinna sig i siktlinjen. Flera RFID taggar kan avläsas på samma gång till skillnad från
streckkodsavläsning (Choi et al. 2014). Framgångsrika distributionskedjor är responsiva. De kan anpassa sig efter förändringar snabbt. Med rätt visibilitetsteknologi som tillägg, kan RFID-teknologi genom att ge en realtids-inblick i en distributionskedja stänga eventuella informationsgap och öka responsiviteten (Xu 2009).
Tillverkande system står idag inför oförutsägbara händelser som kan leda till påskyndade ordrar, produktionsstopp och förseningar. Därför är integrationen av processen,
schemaläggningen och kontroll väsentlig för att kunna öka produktiviteten och effektiviteten (Li et al. 2017). Jämför man RFID med streckkodsbaserad avläsning finner man att
streckkodstekniken är ytterst begränsad när det kommer till spårbarhet (Huang et al. 2006).
När forskarna samlat in teori till denna studie rörande RFID har tidigare fallstudier varit till god användning. Forskarna har då kunnat uppmärksamma att det saknas forskning om RFID inom processindustrin. Denna studie ämnar därför att fylla de existerade teoretiska gap för RFID inom processindustrin och ännu mer specifikt; kartongtillverkningsindustrin.
Företag står även inför andra typer av svårigheter som rör hanteringen av råmaterial och färdigproducerade varor där streckkodsavläsning inte räcker till. Det kan vara problem som uppstår när färdigproducerade varor inte har de komponenter som krävs och det tillverkande företaget måste komplettera med ytterligare varor vilket kan ligga till grund för felaktigheter i lagersaldon. Även spårbarhet under monteringsfasen av komponenter till färdigproducerade varor är viktig. Detta för att till exempel kunna se när en skadad komponent ersatts ut mot en annan. Vanligtvis utförs dessa inspektioner manuellt med penna och papper i slutet av dagen vilket skulle kunna ersättas med ett RFID-system som plockar upp förändringar i realtid (Filho et al. 2014).
Ytterligare en aspekt av RFID-användning i tillverkning finns gällande uppföljningen och spårbarheten av kvalitetsrelaterade delar av ett företags distributionskedja. Ett exempel på detta är kundnöjdheten och de föränderliga kvalitetskrav som präglar dagens marknad. Med ett system baserat på RFID kan kvalitetskrav följas upp på ett säkrare sätt för att skapa nya incitament till kundnöjdhet och i förlängningen lojalitet. Implementerade RFID-system ökar kvaliteten och säkerheten i en flödeskedja vilket är väsentligt för flödeskedjans hållbarhet.
Ytterligare en dimension på kvaliteten och säkerhet i en verksamhets flödeskedja rör reklamationer från kunder. RFID som spårbarhetsverktyg kan användas för att spåra processer och produkter bakåt i en flödeskedja. På så vis kan verksamheten stärka kunskapsunderlaget i reklamationsarbetet vilket stärker kvaliteten och i längden
kundnöjdheten i verksamhetens kundbas (Chanchaichujit, Balasubramanian & Charmaine, 2020).
1.2 Problemdiskussion 1.2.1 Forskningsfråga 1.
Hur kan RFID användas i inleveransprocessen för att göra lagersaldon mer pålitliga?
Stora Enso är som tidigare nämnt en stor och närliggande leverantör av balar. I dagsläget skickas balarna till Kartongbruket AB i lastbil. När lastbilen lämnar Stora Enso skickas en XML-fil till Kartongbruket AB med all leveransinformation. Här uppstår en osäkerhet huruvida allt som skickats verkligen levererats. Ibland händer det även att Stora Ensos lastbil kommer fram före XML-filen vilket försvårar inleveransprocessen eftersom Kartongbruket inte har all leveransinformation. Stora Enso har planer på att helt och hållet övergå till att skicka deras balar med påsatta RFID-taggar. Problemet som uppstår där är att Kartongbruket AB inte har något förberett system eller teknologi för att kunna hantera RFID. Till följd av en avsaknad av RFID i dagsläget är det inte alltid lätt för Kartongbruket AB att veta vilken kvantitet eller vilken kvalitet som finns på lager. En konsekvens av det är att det ibland kan uppstå kvantitets eller kvalitetsbrist vilket i sin tur kan leda till förseningar eller
produktionsstopp. I dagsläget utförs även manuell inventering av det tillgängliga lagersaldot,
Lagerhantering är en viktig del i en effektiv distributionskedja. Beslut som tas är inte sällan baserade på tillgänglig lagerdata. Den traditionella metoden för att manuellt inventera lagret och hämta in data är väldigt kostsam (Hongwei et al. 2010). Detta blir nästan en påtvingad process ifall kartongbruket AB behöver kontrollera sitt lager. Effektivisering utgår i denna forskningsfråga från att öka kontrollen över den tillgängliga lagerdatan. Genom att
effektivisera inleveransprocessen bör företaget kunna skapa en större kontroll över den tillgängliga lagerdatan. Det effektivitetsmått som kommer användas i denna studie är:
huruvida det faktiska lagersaldot stämmer samt hur produktionstakten kan användas för att kontrollera detta. Tanken med denna forskningsfråga är att se om lagersaldot på ett tydligare sätt kan kontrolleras genom att använda RFID för att beräkna hur många balar som lämnar lager respektive hur många som kommer in.
Lagerhantering och vikten av att inventera lager är väl känt i teorin, där exempelvis Hongwei et al. konstaterar att manuell inventering är någonting som är väldigt kostsamt. Ett teoretiskt gap existerar dock gällande den undersökta industrin. RFID som möjlig säkerhet vid kontroll av lagersaldo genom en beräkning av produktionstakten är även det någonting som är ett outforskat område. Med säkerhet menar här författarna möjligheten till att kontrollera
lagersaldot (genom RFID) utifrån den produktionstakt som är aktuell i en viss tidpunkt, alltså ett förhållande mellan lagersaldot och produktionstakt där skillnaden mellan intaget av bal i lager och uttaget representerar lagersaldot.
1.2.2 Forskningsfråga 2.
Hur kan RFID implementeras och användas för att öka spårbarheten i balinrivningsprocessen för att öka kunskapsunderlaget vid kundreklamation?
Balinrivningsprocessen är starkt beroende av att tekniken gällande avläsning av balens identitet kan genomföras på ett tillfredsställande sätt. Den nuvarande identifieringen bygger på streckkoder som är sprayade på balens hölje, denna streckkod läses sedan av via en väggmonterad kamera. Problematiken som Kartongbruket AB upplever gällande
identifieringen är främst härledda ur kvaliteten på den sprayade streckkoden och skador på balhöljet. Kamerasystemet ligger också till grund för problematik där dålig kontrast, solljus
eller ifall något täcker över streckkoden kan skapa identifieringsproblem . Likt tidigare nämnt har Stora Enso planer på att helt övergå till en RFID-märkning på sina balar. Kartongbruket AB har i dagsläget ingen teknik för att avläsa dessa vilket är ett problem (Kvalitetschef 2021- 02-04).
RFID-implementering har tidigare präglats av en skepticism när det kommer till
kostnadsrelaterade aspekter, där den höga implementeringskostnaden varit central. Detta är någonting som förändrats i takt med att kostnaderna för läsare och taggar minskat. Den problematik som litteraturen belyser gällande implementeringen av RFID rör främst
operationaliseringen av implementation där den genererade datan från RFID kan vara mycket stor och påfrestande för de system som företag använder. En annan problematik som belyses är att RFID är en relativt ny teknologi när det kommer till operationaliseringen, på grund av detta existerar ett kunskapsgap som är problematisk. Förändringsbenägenheten hos de berörda av den nya teknologin är även någonting som kan vara problematiskt (Moretti et al.
2019). RFID-implementering är någonting nytt inom den industri som denna studie grundar sig i och således är det av intresse att undersöka implementeringsprocessen hos
Kartongbruket AB och evaluera denna mot den existerande teoretiska referensramen.
Ett annat problem som uppkommit till följd av kameraavläsningen är att balen endast avläses en gång och markeras som upplöst. Detta i samband med att den läggs på
påläggningstransportören. Själva förberedningsprocessen inför inrivningen i sin tur kan ta upp emot 30 minuter vilket innebär att avvikelser kan hinna uppstå på vägen. Exempelvis att en singelbal ej blir inrivd på grund av stopp i inrivningen samtidigt som hela balen är
markerad som inrivd. Detta leder till ett problem gällande spårbarheten. Spårbarheten av exempelvis en singelbal är essentiell då kunderna reklamerar en färdig produkt. Vid
reklamationer vill kunden veta hur deras färdiga kartong blivit tillverkad, vilken massa som använts och hur processen bakom den färdiga produkten påverkat slutresultatet
(Kvalitetschef, 2021-02-04).
Spårbarhet krävs för att kunna gå tillbaka i tiden och se vad som har producerats och på vilket vis slutprodukten producerats. För att på så sätt se hur ett eventuellt problem uppstått och hur detta kan åtgärdas. RFID kan här användas för att stärka den informationsgrund som finns för att bidra till ett responsivt informationsflöde med möjligheter till en stärkt spårbarhet.
Produktkvaliteten och kundnöjdhet är centrala områden där RFID som ett spårbarhetsverktyg i tillverkande processer kan användas för att bidra till en förbättring (Chanchaichujit,
Balasubramanian & Charmaine, 2020; Wang 2014; Campos & Hardwick, 2008).
Balmassainrivningen är en del av området som berör kundernas reklamationer och en process som i nuläget är en svår del av flödet att kunna analysera samt svara på till kunden. En
anledning till detta är att Kartongbruket AB inte riktigt vet vilka balar som blivit upplösta till följd av att den markeras som upplöst redan innan den faktiska upplösningspunkten. Således kan inte Kartongbruket AB i sin kommunikation med kunden exakt påvisa vilken bal som är en del av en specifik mängd massa som använts i kartongproduktionen. Problemet gällande spårbarheten kan härledas ur den nuvarande kameraavläsningen där kamerans dimensioner och behov av exempelvis speciella ljusförhållanden gör det omöjligt att ha avläsningen längre fram i inrivningsprocessen (Kvalitetschef, 2021-02-04). Spårbarhet är centralt för
tillverkande företag men det är ett relativt nytt område att applicera detta på reklamationer och det specifika problem som Kartongbruket AB upplever. Spårbarhet i den specifika industri Kartongbruket AB verkar inom är även det outforskat. Således är det av intresse att undersöka detta problem och jämföra detta mot den existerande teoretiska referensramen.
1.2.3 Forskningsfråga 3.
Hur kan RFID samexistera med den nuvarande avlänsningstekniken i balinrivningsprocessen på Kartongbruket AB?
Likt tidigare nämnt har Stora Enso som är en stor leverantör av balar planerat att övergå helt till RFID-teknologi när det kommer till identifieringen av deras balar. Det nämndes även att Kartongbruket AB i dagsläget inte har den teknik som krävs för att anamma detta system.
Ytterligare ett problem uppstår här där den nya RFID-tekniken som bör implementeras måste samexistera med den rådande kamerabaserade tekniken. Detta för att de resterande
leverantörerna i dagsläget inte planerar att byta ut sin streckkodsmärkning. Problemet blir här att hitta en arbetsgång och en process där i ett initialt läge dessa båda tekniker kan samverka.
Samexistensen som nämndes ovan är någonting som tidigare har beskrivits i litteraturen som en central aspekt när det kommer till en övergång mot RFID-baserade system. Detta har tydligt identifierats i tillverkningsindustrin där vissa leverantörer anammat en RFID-
märkning av sina produkter medans andra leverantörer fortsatt användandet av streckkoder.
Detta är ett problem där migrationsstrategier och strategier som rör olika typer av
hybridlösningar blivit centrala för att mitigera risker härledda ur implementeringen av ett nytt system. Standardisering är också någonting som blir lidande när olika typer av tekniker blir tvungna att samexistera. Idealfallet är att ha en enhetlig teknik till sina procedurer men detta är endast ett idealfall och någonting som verkligheten motbevisar (Schmidt, Thoroe &
Schumann 2013).
Litteraturen besitter dock gap när det kommer till processindustrier som inte är så beroende av olika komponenter i sin produktion. Exemplen som Schmidt, Thoroe & Schumann presenterar berör komponentintensiva produktioner som exempelvis biltillverkning etc.
Således existerar ett teoretiskt gap där processindustrin och främst RFID-implementering och samexistens med streckkoder i kartong/massa-industrin är ett outforskat område.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta arbete är att i samarbete med Kartongbruket AB undersöka: hur RFID kan användas för att öka pålitligheten i lagersaldon genom att ha en RFID incheckning i
inleveransprocessen, hur RFID ska implementeras och användas för att öka spårbarheten i balingrivningsprocessen och genom detta användas för att öka kunskapsunderlaget vid en kundreklamation, samt att undersöka hur RFID ska samexistera med den nuvarande avläsningstekniken. Genom detta hoppas författarna kunna skapa en kunskapsgrund för Kartongbruket ABs kommande implementationsarbete. Utöver detta vill författarna fylla de teoretiska gap som litteraturen besitter inom detta ämnesområde inom denna specifika industri. Vidare är studiens syfte att ligga till grund för framtida RFID-implementeringar i processindustrin överlag. Således ämnar studiens författare att stärka generaliserbarheten då resultatet i studien kan användas för RFID-implementeringar i samma industri.
F1. Hur kan RFID användas i inleveransprocessen för att göra lagersaldon mer pålitliga?
F2. Hur kan RFID implementeras för att öka spårbarheten i balinrivningsprocessen för att öka kunskapsunderlaget vid kundreklamation?
F3. Hur kan RFID samexistera med den nuvarande avläsningstekniken i balinrivningsprocessen på Kartongbruket AB?
1.4 Disposition
1. Inledning Bakgrund (Företagsbeskrivning & Ämnesbakgrund), Problemdiskussion, Syfte & frågeställningar, Disposition 2. Metod Forskningsstrategi, Vetenskapligt synsätt, Forskningsdesign,
Urval, Datainsamling, Dataanalys, Kvalitetskriterier, Forskningsetiska överväganden, Individuellt bidrag, Sammanfattning av metodval
3. Grundläggande RFID-teori
Grundläggande RFID-teori
4. Frågeställning 1 Teori (Inleveransprocessen, RFID och dess effekt på lagersaldon), Empiri, Analys
5. Frågeställning 2 Teori (RFID-implementering, Implementeringsmodell för RFID, RFID & spårbarhet), Empiri, Analys
6. Frågeställning 3 Teori (Samexistens RFID & streckkoder, Modeller för samexistens), Empiri, Analys
7. Slutsatser Bidrag (Teoretiskt, praktiskt, samhälleligt), Begränsningar, Förslag till vidare forskning
Figur 3 Uppsatsens disposition
2. Metod
Metodkapitlet presenterar de metodval som författarna valt till studien. Metodkapitlet är strukturerat utifrån de olika centrala metoddelarna som författarna utgått från vid
utformandet av studiens tillvägagångssätt. Dessa centrala metoddelar presenteras initialt, för att sedan förklaras hur dessa applicerats på studien. Kapitlet avslutas med en
metodsammanfattning där författarnas metodval åskådliggörs.
2.1 Forskningsstrategi
Företagsekonomisk forskning belyser två huvudsakliga tillvägagångssätt när det kommer till den grundläggande forskningsstrategin. Dessa benämns som kvalitativa respektive
kvantitativa forskningsstrategier. Kvalitativa forskningsstrategier utgår ifrån mindre
generaliserbara aspekter där exempelvis ord kan få en betydande roll för studiens utförande.
(Bryman & Bell 2017).
Den forskningsstrategi som valdes till denna studie var kvalitativ då teorin insamlats med utgångspunkt på forskningsfrågorna. Studiens syfte och frågeställningar har utgått ifrån det problem som Kartongbruket AB upplevt och har således främst kopplats till det enskilda företagets problematik. En kvalitativ forskningsstrategi har varit att föredra då det krävts egna tolkningar av den insamlade empirin och teorin för att kunna besvara de frågeställningar forskarna tagit fram. Bryman & Bell (2017) konstaterar att en kvalitativ forskningsstrategi är att föredra vid egna tolkningar av insamlad empiri och teori. Studiens forskningsdesign har även påverkat valet av ett kvalitativt förhållningssätt då fallstudier i enlighet med Yin (2007) ofta bidrar till att de kvalitativa forskningsaspekterna träder fram på ett tydligt vis.
För att möta de krav som kvalitativa studier för med sig inom logistikområdet har författarna till denna studie valt att använda sig av en metod som Trautrims et al. (2012) anser vara hänförbar till kvalitativa studier och som de kallar för “documentary method”. För att kunna besvara studiens frågeställningar var det nödvändigt för författarna att kombinera subjektiva och objektiva aspekter av observationer samt intervjuer. Subjektiviteten utgick främst i hur författarna angrep de olika intervjuerna genom att noga analysera samt tolka de olika
respondenternas åsikter gällande den problematik som studien grundat sig i. Här har
författarna noga tagit in de olika respondenternas olika narrativ samt studerat hur och varför respondenterna tolkar, alternativt skapar den verklighetsbild de presenterat under
intervjuerna. Istället för att se balinrivningsprocessen ur ett “vad-perspektiv”, där fokus ligger på vad denna process är och vad den gör har författarna annammat ett perspektiv baserat på frågan “hur”. Hur har denna process en inverkan på exempelvis spårbarheten samt hur påverkas ni av denna implementation har varit centrala frågor för att skapa en subjektiv verklighet. De objektiva aspekterna har dels utgått ifrån författarnas tolkning samt
konkretisering av de subjektiva aspekterna, samt den typ av typifiering författarna använt vid observationer av den undersökta processen. Författarna har även angripit
företagsinteraktioner ur ett ostrukturerat sätt, för att skapa en mer djupgående bild över den undersökta processen. Fokuset på relationen mellan subjektivitet och objektivitet samt paradigmskiftet från “vad-frågor” till “hur-frågor” är någonting som Trautrims et al. (2012) anser vara centralt inom “documentary method”. Således anser författarna att denna metod bör anses lämplig till denna studies kvalitativa explorativa natur.
2.2 Vetenskapligt synsätt
Kritisk realism är av filosofisk karaktär och ger en alternativ bild av vad etablerade
naturvetenskaplig praxis förmedlar. Genom detta skapar den kritiska realismen en möjlighet för forskaren att dels ta en ansats från den naturvetenskapliga verkligheten och sammanfoga denna med den sociala verkligheten (Bryman & Bell 2011).
Denna studie har grundat sig i kritisk realism som vetenskapligt synsätt. Författarna till denna studie har således antagit och konstaterat att den vetenskapliga sfär som undersökts endast är en av många olika tolkningar. Valet av kritisk realism som vetenskapligt synsätt kan
motiveras med den sociala verklighet som författarna till denna studie var tvungna att ta hänsyn till vid konstaterandet av studiens resultat. Utöver denna sociala verklighet var författarna tvungna att ta en ansats från naturvetenskapliga metoder vid exempelvis förslaget kring var RFID-läsaren skulle vara placerad. Då denna läsare måste vara fysiskt monterad på en objektiv punkt. Således var författarna tvungna att kombinera den sociala verkligheten och de anställdas åsikter med den naturvetenskapliga verkligheten för att uppnå ett gediget
resultat. I sådana här fall där kombinationen mellan den naturvetenskapliga verkligheten och den sociala verkligheten är essentiell anser Bryman & Bell (2011) att kritisk realism är den filosofi som kan anses mest tillämpbar.
2.3 Forskningsdesign
2.3.1 Fallstudie
Det är av stor vikt valet av forskningsdesign görs. Utefter valet bestäms i vilken omfattning datainsamling och analys utförs. En välbeprövad forskningsmetodik inom det
företagsekonomiska området när det kommer till analyser av enskilda organisationer, företag samt händelser är fallstudiedesignen. Kännetecken för en fallstudie är att forskarna ingående studerar och analyserar ett enskilt fall (Bryman & Bell 2011).
Denna studie har utförts enligt fallstudiedesign där fallet var en process hos Kartongbruket AB. Datainsamlingen i en fallstudie kan utföras både kvalitativt och kvantitativt (Bryman &
Bell 2011). I denna studie har uteslutande kvalitativ datainsamling genom intervjuer utförts.
Fallstudier ger forskaren möjlighet till att djupgående granska specifika fall vilket ofta leder till att de kvalitativa aspekterna träder fram tydligare än de kvantitativa (Yin 2007).
Anledningen till valet av fallstudie som forskningsdesign grundar sig i att metodiken är väletablerad inom företagsekonomisk forskning där studiens huvudfokus riktar sig mot ett fall. Fallstudiens väletablerade metodik är någonting som Bryman & Bell (2011) konstaterar.
Genom detta har denna studies författare anammat de krav och kriterier som en fallstudie medför. Dessa krav och kriterier har sin utgångspunkt i den definition som presenterades ovan. Dock var författarna till denna studie medvetna om att Yins (2007) definition av en fallstudie var tvungen att utökas för att möta den kritiska realism som präglat studien.
Fallstudiedesignen som Yin (2007) presenterar är starkt kopplad till positivismens ideal om en naturvetenskaplig sanning (Piekkari & Welch). Vid utformandet av denna studie var således författarna tvungna att se förbi detta och utöka metodiken med de aspekter som är kopplade till sammanlänkningen mellan den naturvetenskapliga och den sociala verkligheten.
Kausalitet har varit centralt för författarna vilket har medfört en fallstudie som dels har fokuserat på “naturvetenskapliga sanningar” - exempelvis vart RFID-läsaren ska placeras vid
fördelarna av implementationen. Kausaliten är någonting som präglat denna fallstudie och Piekkari & Welch konstaterar att vid studier som kretsar kring en utökat bild av kausalitet så får fallstudien ett utvecklat epistemologisk och ontologisk perspektiv som kan baseras på kritisk realism. Fallstudiemetoden har möjliggjort för forskarna att på ett djupgående sätt studera det specifika fallet hos Kartongbruket AB och dess balinrivningsprocess.
2.3.2 Litteraturstudie
Författarna till denna studie valde att använda sig av en systematisk litteraturstudie som grund för litteraturanskaffningen. Motiveringen till detta kan härledas ur den stora mängd tillgängliga artiklar som finns gällande ämnet RFID och de krav som detta medförde ur författarnas synvinkel. Vid en initial anblick över ämnesområdet kände författarna att ett system för insamlingen av litteratur var nödvändigt att ha för att genomföra en
tillfredsställande studie. Genom en systematisk litteraturstudie ansåg således författarna att fördelar gällande repeterbarhet och transparens i insamlings och utvärderingsprocessen kunde nås. I sådana här fall där kartläggningen och struktureringen av tillgänglig information inom ett ämnesområde är av vikt för att bedriva en studie anser Tranfield, Denyer & Smart (2003) att den systematiska litteraturstudien är en lämplig metod. Detta för att på ett systematiskt repeterbart vis “bryta ner” den tillgängliga informationsmängden till någonting hanterbart och transparent för forskaren (Tranfield, Denyer & Smart 2003). Fokuset på RFID inom
processindustrin upptäcktes i ett tidigt skede där den existerande teorin besitter stora gap när det kommer till just denna industri och i synnerhet inom kartongindustrin. På grund av detta har studiens författare ansett sig tvungna att använda sig av RFID-forskning inom andra industrier för att på så vis kunna skapa en gedigen teoretisk bas för att besvara studiens frågeställningar. Författarna har valt att utgå ifrån studiens frågeställningar vid utformandet av litteraturanskaffningen, och kring den metodik som använts för att extrahera relevant forskning. Denna symbios mellan studiens frågeställningar och extraktionen av litteratur är någonting som Kitchenham & Charters (2007) anser vara centralt vid utformandet av literaturanskaffningens metodik.
2.4 Urval
2.4.1 Fallstudie
Studiens syfte och forskningsfrågor påverkar valet av urvalsmetod. Kvalitativa studier skiljer sig i regel åt från de kvantitativa studierna när det kommer till urvalsmetoden, då fokuset i en kvalitativ studie ofta handlar om att välja exempelvis rätt personer eller rätt organisationer till någon typ av intervju (Bryman & Bell 2017).
Författarna till denna studie har använt sig av snöbollsurval som grund för den empiriska informationen som samlats in i den bedrivna fallstudien. Snöbollsurval är en typ av bekvämlighetsurval där forskaren initialt rör sig inom en mindre urvalssfär. Denna sfär utökas sedermera successivt genom att exempelvis olika personer i den initiala urvalsgruppen pekar på andra aktörer som kan vara relevanta för studien. Bryman & Bell (2017) Genom denna successiva utökning av urvalssfären kan forskaren snabbt och effektivt utvidga det nätverk som ligger till grund för studien och på så vis nå ut till relevanta aktörer (Bryman &
Bell 2017). Denna studies urvalsmetodik har grundat sig i ett snöbollsurval, där forskarna initialt använde sig av en kontaktperson som en form av nätverksgrund. Bryman & Bell (2017) anser att snöbollsurvalet är effektivt när forskarna snabbt behöver få tillgång till ett utökat kontaktnät inom exempelvis en organisation. Detta är någonting som stämmer väl överens med denna studies behov av information och kontaktpersoner. Den centrala
kontaktpersonen blev en gruppchef som hjälpte studiens författare att nå ut till andra aktörer inom Kartongbruket AB. Detta nätverk utvidgades sedan successivt för att på så vis skapa möjligheter till att dra djupare slutsatser kring balinrivningsprocessen och
inleveransprocessen. Genom denna urvalsmetodik kunde författarna relativt snabbt få tillgång till de relevanta personerna som arbetar med det problem som studien grundade sig i.
Urvalssfären ökade i snabb takt och forskarna fick upprepade gånger tillgång till nya
värdefulla inblickar från nya intervjuade interner tack vare ett välfungerande samarbete inom företaget samt god kommunikation med forskarna.
Snöbollsurval kan med fördel representeras med hjälp av ett urvalsträd (stemmata). Detta träd visar då i vilken riktning och hur snöbollen har färdats genom studiens urvalsprocess. Trädet visar en statisk bild av de tämligen dynamiska och sociala egenskaper snöbollsurvalet har.
inuti nätverket som 1. generationell position, 2. hur många kontakter deltagaren förmedlat, 3.
hur många som hänvisat till den specifika deltagaren och 4. vilket datum intervju hållits (Noy, Chaim 2008).
Figur 4 Urvalsträd stemmata: snöbollsurval (egen illustration)
2.4.2 Litteraturstudie
För att fastslå litteraturstudiens urval har författarna valt att ta inspiration från en metodologi som Xiao & Watson (2019) presenterar. Ursprungsmodellen finns presenterad i bilaga 1 och författarnas egen modell finns tillgänglig i figur 5 Urval 1 är urvalet av träffar där författarna har läst titeln samt/alternativt dess abstract och ansett detta bidragande till studien.
Författarna beslutade sig även för att exkludera icke peer-reviewed artiklar samt artiklar publicerade innan 2008 till Urval 1. Urval 2 är det slutgiltiga urvalet där författarna sållat ut irrelevanta artiklar genom att läsa igenom artiklarna presenterade i urval 1. Urval 2 inkluderar även kedjesökningar där författarna har studerat eventuella litteraturstudiers källor och genom detta adderat artiklar till urvalet. I figur 5 visualiseras författarnas tillvägagångssätt vid
skapandet av de urval som ligger till grund för studiens teorikapitel.
Figur 5 Identifiering, Screening, validering samt inkludering av litteratur (Egen illustration)
Författarna har haft som mål med litteraturstudien att kartlägga ett område samt att välja de artiklar som är bäst lämpade för studien. Fokuset har här varit på att: klargöra det teoretiska områdets omfång, skapa en överblick över området samt att skapa en kartläggning som författarna kunnat återvända till vid exempelvis behov av ytterligare teoretiska aspekter.
Genom detta har modell X1 skapats där identifieringen, screeningen samt valideringen och inkluderingen legat som grund för författarnas kartläggning av det “teoretiska landskapet”.
Ett sådant här förhållningssätt är någonting som Gough, Oliver och Thomas (2017) beskriver som nödvändigt vid hanteringen av ett stort ämnesområde där preciseringen av
litteraturstudiens urval är essentiell för studiens teoretiska referensram och i längden studiens resultat.
2.5 Datainsamling
2.5.1 Fallstudie
Inför datainsamlingen krävdes en gedigen förberedelse av forskarna. Datainsamling i en fallstudiedesign sker inte efter en manual och därför har forskarna hela tiden behövt tänka på samspelet mellan frågeställningar och datan som samlats in. Forskarna hade inför
datainsamlingstillfället tänkt på att ställa bra frågor och vara goda lyssnare. För att detta ska uppnås har det krävts att forskarna tolkat svaren så bra de kan och inte har låtit några
förutfattade meningar eller ideologiska uppfattningar påverka vad som tagits in. Forskarna har under studiens gång varit öppensinnade och hela tiden försökt betrakta nya situationer som möjligheter snarare än motgångar (Yin 2007).
För datainsamling finns det två olika metoder. Dessa är primär- och sekundärdatainsamling.
Vid insamling av primärdata samlas data in som ej samlats in tidigare. Detta görs med hjälp av exempelvis intervjuer, enkäter eller fokusgrupper (Bryman & Bell 2017). I denna studie har forskarna kommit fram till att det mest lämpliga för studiens syfte har varit att utföra en primärdatainsamling i intervjuform där intervjuerna hållits i semistrukturerad manér. Det vill säga att intervjuguiden innehållit olika teman som berörts samtidigt som den intervjuade fått stor frihet i sina svar. Även frågor utanför intervjuguiden och frågor som kommit upp till följd av svaren har ställts (Bryman & Bell 2017). I figur 6 presenteras de olika
respondenterna, vilken metodik som präglat datainsamlingen samt vilket ämne de olika tillfällena behandlade.
Befattning Datum Insamlingsmetod Ämne
Gruppchef 2020-01-21 Ostrukturerad
intervju
Introduktion till balinrivningsprocess en samt
vidarekoppling mot andra aktörer i processeen Kvalitetschef 2021-02-04 Ostrukturerad
intervju
Problembeskrivning, samt en mer
djupgående
processbeskrivning av
balinrivningsprocess en och
inleveransprocessen.
Vidare behandlades det nuvarande informationsflödet och spårbarheten i processen.
Gruppchef, Kvalitetschef
2021-02-24 Ostrukturerad intervju
Fastställande av problemformulering samt
frågeställningar.
Samt kontroll om eventuellt fysiskt besök på
produktionsanläggni ngen
Operatör 2021-04-08 Semistrukturerad Fokus på
intervju balinrivningsprocess en - dess
problematik och möjligheter med RFID.
Balorder 2021-04-21 Semistrukturerad
intervju
Fokus på
inleveransprocessen och
informationsindelnin g
Kvalitetschef 2021-05-07 Semistrukturerad intervju
Fokus på systemdesign Kvalitetschef 2021-05-19 Semistrukturerad
intervju
Fokus på RFID- implementering
Figur 6 Genomförda intervjuer
2.5.2 Litteraturstudie
Litteraturstudien har utgått ifrån sökningar i två databaser: OneSearch och Business source ultimate. För att skapa studiens teoretiska grund valde författarna att använda sökordet RFID i kombination med andra sekundära sökord som: Implementation, Coexistence, Traceability, Inbound logistics och Process industry. Vid insamlandet av artiklar till studien har författarna likt tidigare nämnt utgått ifrån figur 5. I figur 7 och 8 presenteras urvalen samt antal
sökresultat för de genomförda sökningarna. Tabellerna är uppdelade utefter den databas som använts vid sökningen. Eventuella inklusions samt exklusionskriterier är även en del av tabellen där exempelvis “AND” och trunktering har använts i vissa sökningar för att precisera den teori som hämtats in.
Databas:
OneSearch
Sökord Inklusions/ex klusionskrite rier
Antal träffar Urval 1 Urval 2
XML goods reciev
48
2# Traceability 61.965
2# AND process industry
AND 26.479
2# AND process industry AND pulp
AND 563 30 6
3# RFID
barcode
7412
3# AND Coexistence
AND 48 10 1
RFID retail industry
RFID 10194
implementati on framwork
#4 “RFID
implementati on
framework”
“” 8 2 1
#5 Inbound
logistics operations
“” 3097 142 14
Figur 7 Genomförda sökningar i OneSearch
Databas:
BSU
Sökord Inklusions/ex klusionskrite rier
Antal träffar Urval 1 Urval 2
2# Traceability 3.244
2# AND process industry
AND 18 7 2
3# RFID
barcode
164
3# AND Coexistence
AND 1 1 2
3# AND AND 1 1 1
Concurrent
4# RFID stock
balance
975 15 3
Figur 8 Genomförda sökningar i Business Source Ultimate (BSU)
2.6 Dataanalys
2.6.1 Fallstudie
Analysen av fallstudiedata grundas i den analytiska strategi som forskaren sätter upp i det initiala skedet av ett fallstudiegenomförande. Grunden i den analytiska strategin ligger i vad forskaren vill undersöka och vad som är det bakomliggande skälet till detta. Yin (2007) presenterar fem specifika tekniker som kan användas vid analys av fallstudier. Dessa tekniker är: “mönsterjämförelser, utformning av förklaringar, tidsserieanalyser, logiska modeller och synteser mellan olika fall”. Noterbart är här att de första fyra teknikerna är kompatibla med de flesta fallstudierna medans den sista tekniken är tillämpbar på flerfallsstudier. Den metod som lämpat sig bäst för denna studie har varit mönsterjämförelse där det empiriskt grundade mönstret som samlats in från Kartongbruket AB jämförts med ett förväntat eller förutsagt mönster från befintlig teori (Yin 2007).
2.6.2 Litteraturstudie
Grunden till litteraturstudiens dataanalys kan härledas ur de urval som presenteras i figur 7 och 8. Författarna har i ett första stadie analyserat de uppsökta artiklarnas
grundförutsättningar (exempelvis: peer-reviewed, publicering efter 2008 etc.), genom detta har författarna skapat sig förutsättningar till att bryta ned sökningen i de presenterade urvalen.
Vid genomläsningen av urval 1 har författarna bedrivit en överskådlig analys av de berörda artiklarna. Anledningen till den överskådliga analysen är examensarbetets tidsomfång där tiden inte fanns att läsa igenom artiklarna fullt ut från “pärm till pärm”. Således finns det risk att vissa gedigna artiklar i förhållande till forskningsfrågorna utelämnats. Målet författarna har haft med dataanalysen i litteraturstudien har varit att bygga någon form av syntes mellan den teoretiska referensramens artiklar. Syntesen har varit central för att bygga grunden till studiens analyskapitel samt resultat, den har även varit central för att identifiera det
forskningsgap som finns gällande RFID och kartongindustrin. Vikten av att finna syntes är någonting som Gough, Oliver och Thomas (2017) beskriver som centralt för att lyckas med en litteraturstudie.
2.7 Kvalitetskriterier
2.7.1 Fallstudie
Intern validitet innebär att forskarnas observationer ska stämma överens med teoretiska idéer som sedan utvecklas (Bryman & Bell 2017). Författarna till denna studie har försökt att stärka den interna validiteten genom en noggrant genomarbetad forskningsmetodik. Genom metodiken har författarna kunnat skapa ett utgångsläge där kausala samband mellan orsak och verkan varit centrala. Intervjuer med avseende på problematiken i företaget har skapat en grund för författarna att stärka den interna validiteten och reliabiliteten. Studiens
generaliserbarhet är någonting som kan diskuteras då forskningsdesignen bygger på en fallstudie och urvalet är baserat på ett internt snöbollsurval inom Kartongbruket AB. Den teoretiska referensramen och studiens problematik är dock någonting som är applicerbart på situationer med exempelvis organisationer som upplever en liknande problematik. Detta är någonting som stärker studiens generaliserbarhet då andra företag kan använda studiens resultat till egna handlingsplaner.
2.7.2 Litteraturstudie
För att öka validiteten i litteraturstudien har författarna använt sig av en metodik där
sökningar och artiklar bekräftats mellan författarna. Således har artiklarna och de genomförda sökningarna genomgått en granskning där den författare som inte har haft själva
huvudansvaret för en enskild sökning granskat sökningen och artiklarna för att notera eventuella felaktigheter. I den bästa av världar är denna validering någonting som hade kunnat genomföras av en helt fristående forskare alternativt student från en annan
studiegrupp. På grund av bekvämlighet och studiens omfattning är dock detta inte någonting som genomförts, författarna har alltså validerat materialet “mellan varandra”. Enligt O’Brien
& Mc Guckin (2016) är en sådan här typ av valideringskontroll någonting som är nödvändigt för att stärka en litteraturstudies validitet och trovärdighet. Ett av författarnas mål med litteraturstudien var att uppnå en form av transparens och systematik i förhållande till de
Gough, Oliver och Thomas (2017) två första dimensioner när det kommer till antaganden om en studies trovärdighet och rättvisande. För att stärka transparensen har författarna till denna studie följt (till den grad av omfattning examensarbetet kräver) det som kallas för PRISMA.
Prisma beskrivs av Gough, Oliver och Thomas (2017) som en standard som utgår ifrån det minimikrav som ställs på en litteraturstudie.
PRISMA kan verka som ett stöd för forskare som vill utföra en litteraturstudie och belyser aspekter som: rationella mål, registrering av insamlade artiklar, syntes i resultat, eventuell partiskhet i använda artiklar samt partiskhet i den internt utförda studien (Gough, Oliver &
Thomas 2017). I bilaga 2 och 3 finns en checklista från PRISMA som studiens författare har använt sig av för att kontrollera att en gedigen metodik användes igenom arbetet. Vissa element i denna checklista är dock förbisedda då examensarbetets omfång inte ansågs vara tillräckligt för att gå in i detalj på alla de presenterade nivåerna. Dessa element är ej ifyllda i matrisen och således något som författarna till denna studie inte tagit hänsyn till vid
utförandet av detta arbete.
För att stärka arbetets relevans har författarna återgått till de dimensioner Gough, Oliver och Thomas (2017) identifierat, där den andra dimensionen belyser hur de individuella studierna som inkluderas i litteraturgenomgången granskas och bedöms. Här har författarna till denna studie fokuserat på att bedöma relevansen till forskningsfrågan samt det presenterade resultatet för att få en överblick över hur relevant den insamlade teorin i slutändan är för analysen och resultatet. Genom att individuellt granska artiklarna för att sedan diskutera dessa artiklars för- respektive nackdelar har författarna kunnat begränsa studiens teoretiska referensram till de artiklar som ansågs vara bäst lämpade i förhållande till studiens
frågeställningar. Gough, Oliver och Thomas (2017) identifierar detta som en kritisk process för att bedöma den övergripande relevansen och förhållandet mellan forskningsfrågan och den insamlade teorin. Författarna till denna studie har dock även här frångått en del steg då tidsomfånget på examensarbetet inte ansågs vara nog för att tillgodose alla de krav som presenteras gällande den andra dimensionen.
2.8 Forskningsetiska överväganden
Författarna till denna studie har under hela processen tänkt och förhållit sig till ett antal forskningsetiska överväganden. Dessa överväganden är till stor del uppställda som “krav”
och presenteras nedan. Efter varje presenterat krav beskrivs om författarna till denna studie följt det presenterade kravet.
Samtyckeskravet vilket innebär att samtliga deltagare i studien är informerade om att de har rätt att avbryta sitt deltagande och att de deltar på egen fri vilja (Bryman & Bell 2017).
Studiens deltagare har blivit informerade om sina möjligheter att avbryta sitt deltagande.
Skulle så ske används inget material som redan samlats in från personen i studien.
Informationskravet vilket talar om att författarna varit tydliga om studiens syfte för samtliga deltagare. Författarna ska även vara tydliga om vad för information som samlats in och varför den samlats in (Bryman & Bell 2017). Författarna har tydligt informerat deltagarna om studiens syfte. All insamlad information står till förfogande för deltagarna att granska om så önskas.
Nyttjandekravet innebär att uppgifter som samlats in om personer, exklusivt ska användas i studiens syfte (Bryman & Bell 2017). Författarna till denna studie har följt detta krav.
Konfidentialitets- och anonymitetskravet vilket rör den insamlade informationens säkerhet.
Informationen ska behandlas på sådant sätt att utomstående och obehöriga ej kan komma åt den (Bryman & Bell 2017). Konfidentialitet och anonymitet har varit en central del i studien då fallstudie företaget förbehållit sig sin rätt att vara anonymt. All information om företaget och dess anställda har behandlats med strikt konfidentialitet och varsamhet. Studiens anonyma deltagare kommer ha möjligheten att granska studien innan den publiceras.
Falska förespeglingar vilket innebär att forskarna inte ska ge deltagarna felaktig eller ofullständig information på sådant sätt att deltagarna kan bli vilseledda om studiens gång eller resultat. (Bryman & Bell 2017). Författarna till denna studie har följt detta krav.
2.9 Individuellt bidrag och metodsammanfattning
Författarna har gemensamt stipulerat studiens syfte och frågeställningar. Detta fundament har sedan med jämbördig arbetsinsats utvidgats till studiens resultat. Genom ett gott samarbete mellan författarna har således en jämn arbetsfördelning banat väg för studiens färdigställande.
2.1 Forskningsstrategi ● Kvalitativ
2.2 Vetenskapligt synsätt ● Kritisk realism
2.3 Forskningsdesign ● Fallstudie
2.4 Urval av respondenter ● Bekvämlighetsurval - Snöbollsurval
2.5 Datainsamling ● Primärdatainsamling - Semi-
strukturerade intervjuer
2.6 Dataanalys ● Mönsterjämförelse
2.7 Kvalitetskriterier ● Validitet, Generaliserbarhet, Trovärdighet
2.8 Forskningsetiska överväganden ● Samtyckeskravet
● Informationskravet
● Nyttjandekravet
● Konfidentialitets &
anonymitetskravet
● Falska förespeglingar 2.9 Individuellt bidrag ● Jämbördig arbetsinsats
● Samarbete
Figur 9 Metodsammanfattning
Utöver metodsammanfattningen finns en analysmodell tillgänglig (bilaga 5). Analysmodellen visar kopplingen mellan teori, empiri och analys för respektive frågeställning.
3. Grundläggande RFID-teori
Detta kapitel redogör för begreppet RFID. Detta för att läsaren ska ha grundkunskaper med sig för att förstå övrig teori och empiri som rör forskningsfrågorna. I kapitlet berörs de olika dimensioner som bygger ett RFID-system. Även begrepp som passiva och aktiva taggar definieras. Avslutningsvis presenteras olika frekvensband och dess användningsområden.
RFID system består av tre dimensioner, den första är “enhetsdimensionen” vilken bygger på hårdvaran. Här återfinns själva taggen, en antenn och en läsare. Taggen i sig består av tre delar vilka är ett integrerat kretskort, en antenn och ett hölje. Läsaren i sin tur är en enhet som kan avläsa information och i vissa fall även skriva information. Antennen som sitter på taggen krävs för att kommunikationen ska vara möjlig. Denna tagg är kapabel till olika saker beroende på frekvensen (Choi et al. 2014).
RFID omfattar i huvudsak två typer av teknologier: passiva och aktiva RFID-taggar.
Skillnaden mellan passiva och aktiva RFID-taggar härleds ur hur strömförsörjningen ser ut i taggen och den datamängd som taggen är kapabel till att spara och hantera. Passiva RFID- taggar har ingen egen strömkälla utan är helt beroende av de radiovågor som sändaren skickar ut för att ge ström till taggen och överföra informationen. Medan de aktiva RFID-taggarna har egna strömkällor och således är kapabla till att alltid överföra information. När det kommer till informationshanteringen kan de aktiva taggarna spara och hantera en större informationsmängd i jämförelse med de passiva. På grund av kostnadsaspekter är de passiva taggarna dominerande i branscher som tidigare präglats av bland annat streckkoder. Detta på grund av att den aktiva taggens livslängd påverkas då batteriet används, således har det historiskt antagits att de aktiva taggarna medför en risk präglad av kostnadsineffektivet (Zelbst & Zower, 2012).
Passiva RFID-taggar har delats upp i grupper baserat på den huvudradiofrekvens som används för informationsläsningen: Low frequency (LF), High frequency (HF) samt Ultra high frequency (UHF) är huvudområden. Frekvensen påverkar distansen på det potentiella avläsningsområdet, detta är någonting som påverkat de olika gruppernas
användningsområden då exempelvis LF-taggar är mer lämpade för områden där en kort
avläsningsdistans kan accepteras (Zelbst & Sower, 2012). Dessa sammanfattas i figur 10 där exempel på användningsområden för de olika frekvenserna presenteras.
Typ Användningsområden
Low frequency (LF) 125 KHz Passersystem, märkning av boskap
High frequency (HF) 13.56 MHz Passersystem, Klarar av längre avstånd än LF
Ultra high frequency (UHF) 860-960 MHz Lagerhantering, distributionscentraler, produktidentifiering
Figur 10 Användningsområden Passiv RFID (Zelbst & Sower, 2012)
Den andra dimensionen är “mittenvaran”. Denna innefattar kontroll av läsarna, datahantering, hantering av RFID-händelser och att kommunicera ut datan till affärssystem. Att kontrollera läsarna innebär att kommunikationen protokollförs. Här definieras även regler för
kommunikationen. Datahantering är egentligen bearbetning och insamling av RFID datan, bearbetningen kan vara filtrering och lagring av stora mängder data. Den sista är “data integrations-dimensionen”. Här delas datan från lokala RFID-system ut till externa affärssystem (Choi et al. 2014).
