Implementeringsmodellen enligt Kartongbruket AB

Steg 1. Projektets omfattning.Kartongbruket har inga vätskor i sitt flöde som skulle kunna störa RFID. Däremot hålls balarna ihop av ståltrådar vilket man bör ha i åtanke inför placeringen av kameran då ståltrådarna tas av under processens gång. Det var även aktuellt att ställa upp långsiktiga och kortsiktiga mål där det långsiktiga målet med implementationen är att ska vara lyckad och det nya systemet ska fungera parallellt med det gamla. På kort sikt var målet att få till en stabil grund för den kommande implementationen där val av utrustning och placering var centralt. (Kvalitetschef 2021-05-19).

Steg 2. Analysera nuvarande system. För att analysera det nuvarande systemet bör de berörda aktörerna i balinrivningsprocessen vara medverkande. Operatörerna är ansvariga för den dagliga driften och således en bra källa att hämta information kring hur det nuvarande systemet fungerar. Även andra intressenter i verksamheten med inblick i processen blir här centrala då många infallsvinklar behövs för att genomföra en gedigen implementation. Här har även kvalitetschefen samt de tekniker som arbetar med processen en inblick som kan fungera som ett stöd för de operationella iaktagelserna som exempelvis operatörerna kan genomföra. Kvalitetschefen samt teknikerna har här ett ansvar rent “datamässigt” att övervaka systemen samt se hur dessa fungerar. Ett exempel på detta är att kunna se i

databaser och loggar hur systemet fungerar samt hur detta påverkar den nuvarande processen och det nuvarande systemet. Genom detta kan en god helhetsbild över det nuvarande

systemet skapas (Kvalitetschef 2021-05-19).

Steg 3. Systemdesign. Ifall avläsningsmekaniken är nätbaserad kan informationen

automatiskt skickas till en databas. Denna typ av implementering tror kvalitetschefen vara ganska tekniskt simpel men är fortfarande inte helt säker på att den är nödvändig.

Implementeringen av RFID som stöd till den existerande tekniken och de

informationshanteringssystem som används tror kvalitetschefen är genomförbart då exempelvis den befintliga kamerautrustningen är nätbaserad. Rent tekniskt så fungerar kamerautrustningen på följande vis: När en bal läses av så skickas kamerabilden via nätet till ett bildhanteringssystem det är detta bildhanteringssystem som i sin tur skickar vidare det bekräftade ID:t in i databasen. Således bör en RFID-implementering vara genomförbar då

RFID-lösning vara genomförbar att implementera dock så kräver det förändringar i

programmet som används. En förändring som måste genomföras gäller huruvida en bal ska läsas av med hjälp av kamerautrustningen eller RFID-avläsaren. Ett alternativ kan här vara att RFID-avläsaren läser av om denna känner av en RFID-tag, om inte så läser

kamerautrustningen av den streckkod som bör finnas på balen om inte en RFID-tag finns där.

Detta är en förändring som måste kodas in i den befintliga databasen och är i sig en processutmaning som blir ganska naturlig när två system ska samexistera med varandra (Kvalitetschef 2021-05-07).

Efter detta diskuterades eventuella placeringar av en RFID-avläsare inne i själva balinrivningsprocessen. Det som då togs upp av kvalitetschefen var ett nuvarande spårbarhetsrelaterat problem där användningen av truckapplikationen (den operatören använder sig av om bal-id inte går att läsa av med kamerautrustning) har bidragit till ett förändrat arbetssätt när det kommer till hur mycket bal som placeras på transportbanden. För att kunna upprätthålla produktionstakten fyller just nu operatörerna upp transportbanden så att det blir fullt. Anledningen till detta är att operatörerna förlorar tid i relation till

produktionstakten om de inte gör på detta vis. Således är bandet fullt hela vägen in mot upplösaren vilket inte var tanken från början. Detta leder till att operatörerna har mindre kontroll över vad som faktiskt står på banden och detta kan i sin tur generera

spårbarhetsrelaterade problem då kamerautrustningens avläsningspunkt är punkten där en bal markeras som upplöst i databasen. Efter detta startades diskussionen gällande en möjlig avläsningspunkt för RFID i balinrivningsprocessen. Kvalitetschefen var här tydlig med att den bästa avläsningspunkten är när balarna är individuella (singelbal) och efter det att

metalltrådarna som håller ihop balen är borttagna. Anledningen till detta är att ha möjligheten till att läsa av balarna på individuell nivå och på så vis stärka spårbarheten i processen. Även Operatören (2021-04-08) är här inne på samma spår och menar att en avläsare bör vara placerad efter nedstaplaren för att där kunna identifiera balarna när de delats upp på

individuell nivå. Kvalitetschefen poängterade dock att det finns ett problem med en sådan typ av lösning. Singelbalarna i varje storbal har i dagsläget samma ID, databasen är byggd på denna relation och således kan det uppkomma identifieringsproblem när åtta balar med samma ID passerar avlsäningspunkten. Detta är dock någonting som enligt kvalitetschefen (2021-05-07) kan åtgärdas i ett system där RFID-avläsaren sitter på “singelbalsnivå” med hjälp av förändringar i mjukvaran där summan av de individuella avlästa singelbalarna ska

uppgå till åtta för att ett balpaket ska markeras som upplöst i systemet. Anledningen till att avläsningen bör vara på singelbalsnivå är enligt kvalitetschefen (2021-05-07) att följsamheten och säkerheten i processen skulle gynnas avsevärt med en avläsning på varje individuell singelbal. Kvalitetschefen (2021-05-07) konstaterar även att det system som används idag inte är gjord för den verklighet som processen befinner sig i. Detta är någonting som enligt honom ytterligare stärker incitamenten till att öka spårbarheten i processen, då

organisationens aktörer måste veta hur denna process ska fungera för att stärka den

spårbarhet som finns. RFID är någonting som kan skapa en säkrare hantering men då under förutsättningen att varje singelbal har en egen RFID-tag. Denna förutsättning är någonting som ligger på stora enso, om dessa ger Kartongbruket AB möjlighet till att ha RFID-taggar på individuella balar alternativt endast placerar en tag per storbal (Kvalitetschef 2021-05-07).

Steg 4. Prototypen testas. Prototypen bör testas i den miljö där balinrivningsprocessen äger rum. Anledningen till detta är att det är svårt att skapa denna miljö i någon form av

testsammanhang, den bästa lösningen är alltså att testa prototypen i den miljö där

implementeringen ska appliceras. En tanke är här att ställa upp en form av pilotstudie på någon form av enklare montage för att se till så att processen faktiskt fungerar som det är tänkt. Centrala delar blir här att hitta rätt vinklar, höjder samt positioner för att se till att en bal blir avläst i balinrivningsprocessen. Ytterligare en del i försöksinstallationen blir att kontrollera om den utrustning som beslutas för att användas faktiskt fungerar i

balinrivningsprocessens miljö samt på den tänkta avläsningspositionen. I pilotstadiet kommer det säkerligen identifieras problem eller möjligheter vilket kan skapa någon form av

beslutsläge där nya beslut måste tas. Ett exempel på det är om det är den rätta utrustningen för processen alternativt om den valda avläsningspositionen är den mest lämpliga

(Kvalitetschef 2021-05-19).

Steg 5. Implementation. Det centrala med implementeringen är att RFID-systemet ska kunna leva parallellt med det nuvarande streckkodssystemet. Skälet till detta är att olika

tekniklösningar behövs för att hantera leveranserna från olika leverantörer. En utmaning blir här att det kommmer att krävas förändringar i den “in-data” som systemet tar in från

kamerautrustningen och den kommande RFID-avläsaren. Det blir alltså fler kanaler som går in i systemet vid avläsningen av balar i balinrivningsprocessen. “In-datan” som kommer in i systemet måste gå att samköras mot de befintliga databaserna för att skapa en gedigen

process. Den tekniska biten av implementationen och de nya informationsflöden som kommer skapas i processen är någonting som empiriskt måste studeras under

implementationens gång. När två avläsningssystem ska samverka så krävs det en annan form av logik när det kommer till stadiet där kamerautrustningen och RFID ska samköras. Ett exempel är att olika indikatorer bör användas för att markera vart en bal med en viss avläsningsmetod befinner sig i balinrivningsprocessen (Kvalitetschef 2021-05-19).

Steg 6. Kontinuerlig förbättring. I dagsläget använder sig Kartongbruket AB av ett verktyg med syfte att utvärdera det nuvarande systemet med hjälp av loggar. Tanken i deras fall är att fortsätta använda det systemet med RFID som tillägg. Detta system följer flödet med hjälp av kamerabilder och annan information. Med RFID är förhoppningen att man ska kunna följa upp processen bättre än i dagsläget. En central del i det kontinuerliga förbättringsarbeten är att bygga ihop en helhet och se hur RFID-implementeringen fungerar tillsammans med kameralösningen. En annan viktig del av kontinuerlig förbättring är att samla in användarnas åsikter med det nya systemet vilket i detta fall främst kommer att vara operatörerna

(Kvalitetschef 2021-05-19).

5.3 Analys

Kapitel 5.3 avser att behandla frågeställning 2: “Hur kan RFID implementeras och användas för att öka spårbarheten i balinrivningsprocessen för att öka kunskapsunderlaget vid kundreklamation? Den empiriska grunden till denna frågeställning kan ses som en kombination av de fyra huvudrespondenternas svar på intervjufrågor kopplat till den teoretiska referensramen som berör RFID-implementation samt de spårbarhetsmöjligheter som tillkommer.