RFID och spårbarhet

En av de stora utmaningarna inom den nordiska pappers och kartongindustrin är att tillgodose branschens behov av informationssystem som är direkt ämnade för industrins specifika karaktär. Spårbarheten av material och färdiga produkter är här centralt då ökade kundkrav har bidragit till att kunden vill veta mer om den process en köpt produkt har gått igenom från råvara till färdig produkt. Denna spårbarhet är någonting som ställer krav på verksamhetens informationssystem som numera måste hantera större, mer svåranalyserade datavolymer (Koskinen & Hilmola 2008). Supply chain management och spårbarhet är också som följd av spårbarhetsrelaterade utmaningar ett växande område inom industrin där komplexiteten av att följa ett “levande” material genom flödeskedjan är en central angreppspunkt för forskare världen över. Den komplexa naturen för med sig att ett stort kunskapsunderlag behövs för att definiera och skapa spårbarhetssystem som kan fungera i en bransch som inte bygger på ett konsekvent statiskt flöde av material. Skillnaden blir således stor mot branscher där

materialflödet är någorlunda konsekvent som inom exempelvis komponentintensiva tillverkningsindustrier (Saikouk & Spalanzani 2016).

Målet med spårbarhet är att mitigera risken att “hål” uppstår i informationsflödet under någon punkt av en produkts livscykel. Dessa hål kan uppstå i direkt förhållande till produkten och dess specifikationer alternativt i förhållande till någon process som är en del av en specifik produkts livscykel. Hålen representerar här punkter där den tillgängliga informationen i ett visst stadie av produktens livscykel inte förs in och hanteras i verksamhetens

informationssystem. Ytterligare aspekter av spårbarhet är att kunna spåra och beskriva en produkt ur “historiska termer”. Med historiska termer menas olika typer av händelser och processer som en produkt har genomgått under dess livscykel, material som har använts och

definieras utefter möjligheten att spåra någonting endera bakåt i tiden alternativt framåt i tiden. Genom att göra detta skapas möjligheter för att skapa en förståelse för en produkts historiska livscykel eller spåra en produkt framåt i tiden och genom detta föra ett proaktivt arbete (Saikouk & Spalanzani 2016; Fritz & Schiefer 2009).

Motiveringen bakom en implementation av ett spårbarhetssystem skiljer sig åt vid jämförelse mellan olika industrier där vikten av spårbarhet är en central variabel. Vissa industrier har ett legalt krav på sig att ha någon form av spårbarhet på de produkter som lämnar exempelvis en produktionsanläggning. Ett exempel på en sådan industri är inom mattillverkning samt inom produktion av medicinskt material. Skogsindustrin och kartongindustrin har inte dessa legala krav på spårbarhet i sina processer. Dock så existerar andra variabler som kan motivera implementationen av ett spårbarhetssystem, ett exempel på en sådan är att det berörda

företaget känner ett behov av att kunna spåra sina produkter till följd av ökande kundkrav etc.

Genom ökande kundkrav kan det tillkomma att kunderna blir mer benägna att reklamera eventuella felaktigheter i en produkt, här är spårbarheten central då den berörda

verksamheten vill kunna ha den bästa tillgängliga informationen redo för att på så vis kunna möta kundens åsikter och krav (Saikouk & Spalanzani 2016; Koskinen & Hilmola 2008).

Spårbarhet i processindustrin är någonting som är relativt unikt vid betraktelse av de speciella förhållanden som finns i en processindustri. Processindustrin bygger i många fall på

kontinuerliga aktiviteter vars produktionstakt ofta beror på efterfrågan från kund alternativt efterfrågan av insatsmaterial från andra processer. Utmaningar som finns inom

processindustrin är att: processflöden kan löpa parallellt med varandra samt att processerna kan vara seriella alternativt baserade på återflöde. Återflöde är ett material som går bakåt i flödeskedjan och är således material som är relativt unika för denna typ av industri. En annan unik aspekt av processindustrin är att materialet i produktionen ofta ändrar form, ett material kan exempelvis starta i fast form för att sedan bli flytande och sedan fast igen. Detta ställer unika krav på en verksamhets spårbarhetslösning. Det finns ett flertal olika

spårbarhetslösningar som kan öka spårbarheten inom processindustrin, dessa är dock relativt inriktade på olika typer av processer och dess specifika karaktärisering. Vid en

implementering av en passande spårbarhetslösning kan verksamheter öka spårbarheten i sin flödeskedja. Ett exempel på en sådan spårbarhetslösning är RFID (Kvarnström & Oghazi 2008; Kvarnström & Bergquist 2011).

Målet med RFID som spårbarhetssystem baseras på de positiva fördelar en RFID-implementation kan ha för en verksamhets processer. Ett exempel på en sådan fördel är möjligheten att avläsa objekt som är utanför läsarens synvinkel. RFID som

spårbarhetslösning är också någonting som växer i takt med att kostnaden för implementering samt taggar etc. faller. Det som leder denna utveckling är verksamheters initiativförmåga samt vilja att implementera RFID-system i sina processer. När efterfrågan på RFID-baserade system ökar faller priserna på de komponenter som är centrala för användandet. RFID-data kan grovt karaktäriseras utifrån två huvudkategorier som definierar datan: Dynamiskt samt dess procedurella natur. Med dynamiskt menas att RFID-data är någonting som förändras över tid, med detta innefattas möjligheten för flera dataplatser att sammanfogas och delas upp mellan de olika avläsningspunkterna. Den procedurella naturen kan beskrivas som att RFID-datan lämnar spår efter sig när den passerar de olika avläsningsområdena. Genom detta kan en procedurell historisk bana visas där exempelvis en produkt genomgår ett visst antal processer. För att följa upp detta behövs en databas som kan hantera de olika platserna en RFID-tagg har passerat. Med hjälp av detta system kan den historiska färden genom ett flöde analyseras men det kan även ge upphov till intressanta proaktiva analysmöjligheter. Ett exempel på en modell för RFID som spårbarhetsverktyg finns i figur 21 nedan (Park & Lee 2008)

Figur 21 Modell för RFID som spårbarhetsverktyg (Park & Lee 2008)

RFID i processindustrin är ett outforskat område inom den existerande litteraturen, dock existerar det exempel där RFID har använts i exempelvis järnindustrin. Problematiken med RFID när det kommer till processindustrin kan härledas ur det faktum att processindustrin

oftast består av ett antal sammanhängande processer där ett material förändras när det passerar igenom flödeskedjan. På grund av detta ställs det speciella krav på

RFID-implementeringar i processindustrin. Värdet med RFID som spårbarhetsverktyg är dock stort, exempelvis så kan RFID användas för att spåra delar av en verksamhets flödeskedja där kunskapen om processen är väldigt låg och tidigare outforskad. Med en låg kunskap och tidigare outforskade processer menas här att detta är delar av ett företags flödeskedja där existerande teknik ur ett spårbarhetsrelaterat perspektiv inte kan tillgodose den information som krävs för att dra relevanta slutsatser av den berörda processen (Kvarnström & Vanhatalo 2012).

5.2 Empiri

Empirin har samlats in genom intervjuer med personal på Kartongbruket AB. Kapitel 5.2 inleds med två aktörers beskrivning av Kartongbruket ABs nuvarande balinrivningsprocess.

Anledningen till detta är att ge en kontrasterad bild över processen för att skapa en större analysmässig grund. Följaktligen beskrivs informationsflödet som äger rum då en bal markeras som upplöst i databasen. Efter detta presenteras tankar kring spårbarheten i balinrivningsprocessen. Noterbart är dock att spårbarhetsrelaterade beståndsdelar och aspekter genomsyrar stora delar av kapitlet då detta är centralt för frågeställning 2. Kapitlet avslutas med inhämtade tankar kring den implementationsmodell som presenteras i teorin.