Balinrivningsprocessen hos Kartongbruket AB

Balinrivningsprocessen förklaras enligt följande: Kartongbruket AB köper in balar från en rad tredjepartsleverantörer, utöver dessa bidrar även andra systerbruk i koncernen med balar.

När balarna sedermera anländer till bruket placeras dessa i en lagerlokal i väntan på att användas i en inrivningssession. När behovet av balinrivning uppstår hämtar en truckförare en så kallad storbal (ett balpaket med åtta balar) och placerar denna på

påläggningstransportören inne i lokalen där balarna blir till massa. Storbalens streckkoder avläses sedan med hjälp av en väggmonterad kamera där balid och annan relevant

information blir tillgänglig till truckföraren via en applikation. Vid det här stadiet markeras de avlästa balarna som upplösta i styrsystemet (Kvalitetschef 2021-02-04).

Kameraavläsningen är dock någonting som har upplevts problematiskt då eventuella fel i kameraavläsningen bidrar till att den berörda operatören tvingas vända sig till manuella arbetsmetoder. Vid ett avläsningsrelaterat fel har exempelvis operatörerna varit tvungna att manuellt leta rätt på streckkoden samt manuellt mata in detta i systemet. Detta är en relativt tidskrävande process, i synnerhet om avläsningsfelen avlöser varandra och repeteras. Vid ett avläsningsrelaterat problem bör alltså operatörerna manuellt mata in en 10-12 siffrig kod för att systemet ska kunna läsa av vilken identitet balen har (Operatör 2021-04-08).

Storbalen transporteras sedan vidare in i processen med hjälp av transportörband där den första anhalten blir “storbalsavtrådaren”. Storbalen är förseglad med hjälp av stålvajrar vilka måste klippas upp samt samlas in för att inte riskera att hamna med i den färdiga massan.

Detta sker automatiskt med hjälp av “storbalsavtrådaren”, fungerar inte denna måste detta genomföras manuellt. Nästa steg i processen är en nedstaplare där storbalen staplas ned från

åtta sammanhängande balar i ett paket till individuella så kallade “singelbalar”. Efter detta steg vänds singelbalen med hjälp av ett vridbord. Singelbalarna är också förseglade med stålvajrar som också måste klippas upp samt samlas in, detta sker genom

“singelbalsavtrådaren”. Efter detta förs singelbalen vidare med hjälp av en hiss till det sista transportörbandet. Singelbalen förs sedan ner i en upplösare(upplösare) där den rivs och kokas till massa. Slutsteget i processen är när den upplösta balmassan förs in i de ordinarie massatornen via rörledningar. Här placeras den inrivda balmassan i det torn som behandlar den massatyp som rivts in, exempelvis oblekta balar som upplöses förs in i det oblekta tornet (Kvalitetschef 2021-02-04).

En visualisering av processen finns tillgänglig i figur 22 - “Layout Balmassa”.

Figur 22 Layout Balmasa (Kartongbruket AB 2021)

Separeringen av de olika massatyperna i deras specifika torn och massaflödet från balinrivningen till dessa illustreras i figur 23 - “ Processen massa”

Figur 23 Processen - Massa (Kartongbruket AB 2021)

Enligt operatören startar balinrivningen då en produktionsoptimerare inser att det saknas eller kommer att saknas massa till produktionen. Balarna lagerförs utanför produktionslokalen i ett tält där operatören åker och hämtar bal från med hjälp av en motviktstruck.

Utlastningspersonalen håller koll på lagersaldot i tältet genom att fysiskt räkna balarna.

Balinrivningsprocessen startar enligt operatören med att en bal lastas upp på ett transportband som senare åker vidare till en avtrådningsmaskin. Denna maskin delar upp en storbal (ett balpaket bestående av 8 individuella balar) till två delar genom att maskinen klipper bort de grova ståltrådar som håller ihop storbalen. Följaktligen åker dessa två delar vidare till en nedstaplare vilken ansvarar för att stapla ned den uppdelade storbalen i individuella balar.

Singelbalarna sitter även dessa ihop med ståltrådar vilka följaktligen klipps bort av den så kallade singelbalsavtrådaren. Det är av yttersta vikt att metall från exempelvis de trådar som håller ihop balarna inte kommer in i massatornen, således existerar det metalldetektorer som varnar ifall metall rör sig framåt i processen. Efter detta förs balarna upp för en hiss och vidare upp för ett transportband och ner i en riv(upplösare) där dessa rivs ned till massa och sedan pumpas in till massatorn (Operatör 2021-04-08).

Vid första transportbandet sitter det en streckkodsläsare som läser av balarnas identitet.

Systemet som används i dagsläget fungerar inte på ett tillfredsställande vis.

Kameraavläsningen är någonting som har upplevts problematiskt då eventuella fel i kameraavläsningen bidrar till att den operatören tvingas vända sig till manuella

arbetsmetoder. Vid ett avläsningsrelaterat fel har exempelvis operatörerna varit tvungna att manuellt leta rätt på streckkoden samt manuellt mata in detta i systemet. Detta är en relativt tidskrävande process, i synnerhet om avläsningsfelen avlöser varandra och repeteras. Vid ett avläsningsrelaterat problem ska alltså operatörerna manuellt mata in en 10-12 siffrig kod för att systemet ska kunna läsa av vilken identitet balen har. Operatören menar även att tanken är att balleverantören ska kunna se hur mycket bal som redan finns hos Kartongbruket AB vilket inte heller har fungerat på ett tillfredsställande vis (Operatör 2021-04-08).

Figur 24 visualiserar det nuvarande informationsflödet från att en bals streckkod scannas tills dess att den är markerad som upplöst.

Figur 24 Flödesdiagram över scanningen av bal - Informationsflödet (Kartongbruket AB 2021)

Noterbart är här att flertalet vägar finns från att en bal scannas till dess att den är markerad som upplöst, utöver detta existerar det en del fel som kan tillkomma i informationsflödet, även dessa visualiseras i flödesdiagrammet. Likt tidigare konstaterat markeras en bal som upplöst innan det fysiska upplösningstillfället, således visar figur 24 endast den

informationshantering som äger rum under scanningen av balens streckkod och tills dess att balen är markerad som upplöst i systemet. För att underlätta förklaringen av

flödesdiagrammet kan det initialt betraktas ur ett vertikalt perspektiv, ett perspektiv där det ej uppkommer några felaktigheter i informationsflödet till följd av scanningen. Det vertikala (utan felaktigheter) informationsflödet kan beskrivas enligt följande: det första steget är att en bals streckkod scannas med hjälp av den tidigare nämnda kamerautrustningen. Steg två är en kontroll av att streckkoden lästes korrekt om så är fallet fortsätter det vertikala flödet i flödesdiagrammet. Nästa steg är en kontroll via hanteringssystemet Sarek. Sarek hanterar flödet av bal i processen och här kontrolleras det om den berörda balen är inlagd samt hanterad i Sarek. Finns balen registrerad i hanteringssystemet kontrolleras sedan om denna bal inte är registrerad som upplöst i systemet. Om balen inte är markerad som upplöst fortsätter det vertikala flödet ner till 800 xA som är balinrivningens styrsystem, styrsystemet ansvarar för styrningen av balinrivningsprocessen. Det sista steget i den vertikala delen av flödesdiagrammet är att massatypen kontrolleras, är det korrekt massatyp så markeras balen som upplöst. Om det inte är rätt massatyp på balen markeras den inte som upplöst utan återförs till balmassalagret (Kvalitetschef 2021-02-04).

Följaktligen kommer författarna att beskriva de horisontella “förgreningarna” i

flödesdiagrammet där olika former av fel uppstår. För att underlätta läsarupplevelsen kommer dessa var indelade i underrubriker där den initiala händelsen och dess förgreningar kommer att presenteras.

Streckkod läst? Kan en bals streckkod inte kan avläsas (till följd av exempelvis en skadad streckkod) skickas ett larm ut via styrsystemet 800 xA. Detta larm identifierar operatören via en så kallad “saftblandare”, en typ av varningslampa som operatören noterar. Steget efter detta är att operatören manuellt försöker avläsa det balid som finns på balhöljet. Om detta är genomförbart kan operatören med hjälp av en applikation som finns tillgänglig i trucken som används för att lasta på balarna manuellt mata in balid. I ett sådant fall är det möjligt att återigen röra sig in i den vertikala delen av flödesdiagrammet (Kvalitetschef 2021-02-04). .

Om balidt inte går att läsa fysiskt markerar operatören balen som oidentifierbar via truckapplikationen samt matar in balens produktkod. Följden av detta är att en form av

“dummyid” skapas för att sedan föras in i styrsystemet 800 xA. Är det korrekt massatyp på balen kan den nu markeras som upplöst, om inte så förs balen tillbaka till lagret

(Kvalitetschef 2021-02-04)..

Finns bal i Sarek? Om en bal inte finns tillgänglig i hanteringssystemet Sarek larmar 800 xA via varningslampan. Här är balidt redan tillgängligt i truckapplikationen då scanningen av streckkoden har gått att genomföra, dock måste operatören mata in produktkoden.

Följaktligen så skapas ett ID i Sarek med koppling till det balid som har lästs in, detta går sedan vidare till styrsystemet. Det sista steget är även här att massatypen kontrolleras, vid rätt massatyp markeras balen som upplöst i systemet och vid fel så återförs balen till lager

(Kvalitetschef 2021-02-04).

Bal ej upplöst? Om en bal som läses in redan är markerad som upplöst kallas detta för upplöst tidigare. Följden av detta är att styrsystemet larmar med hjälp av varningslampan.

Anledningen till detta problem kan vara att en operatör vid ett visst läge har backat tillbaka det första transportörbandet som följd av exempelvis ett plötsligt byte av massakvalitet.

Således är dessa balar redan markerade som upplösta i systemet medan det i själva verket handlar om balar som förts tillbaka in i lager från transportörbandet. Bal ej upplöst är ett steg där operatören kan återställa det här läget för att på så vis få en korrekt bild över vad som är upplöst respektive vad som är placerat på lager. Genom detta steg kan en bal som tidigare har markerats som upplöst, men som förts till lager av någon anledning, upplösas igen genom att operatören använder sig av truckapplikationen (Kvalitetschef 2021-05-07).