Analys samexistens RFID och streckkodsavläsning i Kartongbruket

Samexistensen mellan RFID och streckkoder blir allt mer relevant i teorin då logistiska flöden ofta kräver en samverkan mellan de två. Samtidigt som att det krävs en samverkan finns det vissa utmaningar vid implementeringen enligt teorin (Irani, Gunasekaran & Dwivedi 2010). Teorin menar att leverantörer ofta påverkar företagens behov att ha samexisterande system (Romero, Lefebvre & Marcellis-Warin 2013) vilket bekräftas av Kartongbruket då de har en leverantör som ska övergå till enbart RFID-taggar. Vid betraktelse av modell XX -

“Samexistens streckkod - RFID” kan det konstateras att Kartongbruket AB kommer att befinna sig i “Coexistence-stadiet”. Företagets intervjuade aktörer är tydliga med att RFID inom en skälig framtid inte kommer att byta ut streckkoderna (Kvalitetschef - 2021-05-07;

Operatör 2021-04-8) och således kan det även konstateras att samexistensen bör grundas i en konvergens mellan systemen. Anledningen till valet av konvergens istället för hybridisering kommer att förklaras nedan då samexistensmodellerna ytterligare analyseras. Det röda området i figur 30 visar vart Kartongbruket AB hamnar i modellen.

Figur 30 Samexistens streckkod - RFID (Romero, Lefebvre & Marcellis-Warin 2013)

Kvalitetschefen på Kartongbruket AB menar att det krävs en samverkan mellan RFID och streckkoder på Kartongbruket för att ha ett komplett system där alla leverantörer kan hanteras vare sig de märker sina balar med streckkoder eller RFID (Kvalitetschef 2021-05-07). I studiens teorikapitel presenteras tre olika modeller för samexistens där de övergripande målen skiljer sig. I migrationsmodellen är tanken att RFID ska ersätta streckkodsavläsning. I sammanstrålningsmodellen är tanken att RFID och streckkodsavläsning ska samexistera och i hybridmodellen är tanken också samexistens med hög nivå av interoperabilitet (Romero &

Lefebvre 2015). Hybridmodellen går ut på att RFID och streckkodsavläsningen ska kommunicera med varandra. RFID och streckkodsavläsning ska komplettera varandras styrkor och svagheter. Hybridmodellen talar även om alternativet att använda streckkoder som en säkerhet vid implementationen av RFID. I Kartongbrukets fall är tanken att de ska endast läsa av sin typ av identifikation och sedan föra informationen vidare till en databas. De ska således arbeta parallellt med varandra och inte integrerat. Detta gör att studien kan

förkasta hybridmodellen som en modell för samexistens i Kartongbrukets fall. Ytterligare en aspekt som leder till förkastandet av hybridmodellen är att Romero & Lefebvre (2015) ser hybridmodellen som en förlängning av den konvergens som karaktäriserar

sammanstrålningsmodellen. Genomgående under de intervjuer som legat till grund för empirin har Kartongbruket ABs aktörer påvisat att en sådan typ av djupgående konvergens inte är nödvändig. Operatören (2021-04-08) och kvalitetschefen (2021-05-07) är eniga om att systemen endast bör funka med varandra mot en enskild databas. Alltså behöver ingen djupare form av konvergens finnas för att uppnå ett gediget slutresultat samt bevarandet av produktionstakten i balinrivningsprocessens kärnverksamhet.

Även på den operationella nivån finns det efter denna studie inget evidens på att

hybridmodellen är någonting som är tillämpbart på balinrivningsprocessen eller efterfrågat av Kartongbruket ABs interna aktörer. Den operationella nivån centraliserar enligt Schimdt, Thoroe och Schumann (2013) beslut kring när en streckkod alternativt RFID-tag är den bästa lösningen och när fördelarna med respektive system är som störst. Diskussionen om när respektive lösning är mest lämpad är centralt för hybridmodellen och någonting som inte är möjlig inom balinrivningsprocessen. Kvalitetschefen (2021-05-07) kan likt tidigare nämnt konstatera att vissa leverantörer av bal inte kommer övergå till RFID-märkning. Således kan det konstateras att den diskussion gällande när de olika systemen ger individuella fördelar till processen blir en “icke-fråga” för Kartongbruket AB då leverantörerna i dagsläget styr

märkningen av balarna. Detta är ytterligare evidens på att hybridmodellen kan förkastas i detta specifika fall.

Syftet med migrationsmodellen i sin tur är att över tid ersätta ett streckkodssystem med ett RFID-baserat system. Detta är inte heller aktuellt i Kartongbrukets fall då båda systemen kommer att krävas över tid. Detta leder studien till att fokusera på sammanstrålningsmodellen istället. Denna modell bygger på att RFID och streckkodsavläsning samexisterar utan att någon ersätter den andre. Målet är att båda teknologier ska gemensamt förbättra företagets processer och bibehålla kvalitet i kärnverksamheten (Romero, Lefebvre & Marcellis-Warin 2013). En annan faktor som talar för sammanstrålningsmodellen är fokuset på konvergens istället för hybridisering. Systemen ska samköras (kvalitetschef 2021-05-07) på ett sätt som inte behöver en hybridisering mellan systemen. Sammantaget kan det konstateras att

sammanstrålningsmodellen bör vara det mest lämpade för Kartongbruket AB.

7.0 Slutsatser

I studiens sista kapitel sammanfattas svaren för de tre frågeställningar studien presenterat.

Kapitlet redogör sedermera för de teoretiska-, praktiska- och samhälleliga bidrag studien åstadkommit. Allra sist presenteras förslag till framtida forskning författarna resonerat fram.

Studiens analys har kommit fram till att RFID kan användas i inleveransprocessen för att på flera sätt göra lagersaldon mer pålitliga. RFID kommer att ge en initial blick över vad för bal och vilken kvantitet som kommer in till lagret. Denna inspektion vid inleveransen kommer att ligga som grund för hanteringen av bal genom hela flödet. Med en tydlig inleverans och kontroll av de elektroniska följesedlarna via XML med RFID kommer behovet av manuella inventeringar reduceras eller helt och hållet elimineras. Flödets tidssynkronisering kommer att förbättras då avläsningen vid inleveransen kommer att protokollföras med hjälp av RFID.

I dagsläget uppstår en osäkerhet eftersom lastbilen skickar ut sin elektroniska följesedel när den lämnar leverantören. RFID kommer även att kunna användas som en extra kontroll vid uttag ur lager för balinrivning. Med en radiomast mellan lagret och balinrivningsprocessen görs en lagersaldoavstämning och gör lagersaldot mer pålitligt. Lagersaldot kommer i helhet bli mer pålitligt då Kartongbruket AB kommer att mer och mer förlita sig på systemen istället för erfarenhet hos personalen.

Med ett mer centraliserat informationssystem kommer Kartongbrukets interna aktörer ha tillgång till informationen som kan tillgodoses med RFID. Ett sådant behov finns då

information om lagersaldon ofta efterfrågas i balinrivningen. För en reklamationsprocess är det av hög vikt att det finns ett kunskapsunderlag för vad som producerats och genom vilken process för att man ska kunna gå tillbaka i tiden och lösa eventuella problem. Därför hade RFID i balinrivningsprocessen varit bra för att möta branschens kundkrav kring spårbarhet.

RFID-avläsaren i balinrivningen bör placeras efter nedstaplaren och singelavtrådaren då alla storbalar delats upp på individnivå och metalltråden tagits bort för att minska risken för störningar. Studien har genom empiri och teori framtagit en implementeringsmodell

Kartongbruket AB kan utgå ifrån i en framtida implementering av RFID. Denna modell i sex steg behandlar: projektets omfattning, analys av det nuvarande systemet, det nya systemets design, prototyptestning, implementation och säkerställning av kontinuerlig förbättring. När RFID är implementerat är tanken att det över tid ska samexistera med den nuvarande

avläsningstekniken (streckkodsavläsning) enligt sammanstrålningsmodellen. Detta för att

kunna hantera balar från leverantörer som både använder sig av RFID och

streckkodsavläsning, samtidigt som den förbättrar företagets process och bibehåller kvalitet i kärnverksamheten.

7.1 Bidrag