3. Grundläggande RFID-teori
2.2 Vetenskapligt synsätt
Kritisk realism är av filosofisk karaktär och ger en alternativ bild av vad etablerade
naturvetenskaplig praxis förmedlar. Genom detta skapar den kritiska realismen en möjlighet för forskaren att dels ta en ansats från den naturvetenskapliga verkligheten och sammanfoga denna med den sociala verkligheten (Bryman & Bell 2011).
Denna studie har grundat sig i kritisk realism som vetenskapligt synsätt. Författarna till denna studie har således antagit och konstaterat att den vetenskapliga sfär som undersökts endast är en av många olika tolkningar. Valet av kritisk realism som vetenskapligt synsätt kan
motiveras med den sociala verklighet som författarna till denna studie var tvungna att ta hänsyn till vid konstaterandet av studiens resultat. Utöver denna sociala verklighet var författarna tvungna att ta en ansats från naturvetenskapliga metoder vid exempelvis förslaget kring var RFID-läsaren skulle vara placerad. Då denna läsare måste vara fysiskt monterad på en objektiv punkt. Således var författarna tvungna att kombinera den sociala verkligheten och de anställdas åsikter med den naturvetenskapliga verkligheten för att uppnå ett gediget
resultat. I sådana här fall där kombinationen mellan den naturvetenskapliga verkligheten och den sociala verkligheten är essentiell anser Bryman & Bell (2011) att kritisk realism är den filosofi som kan anses mest tillämpbar.
2.3 Forskningsdesign
2.3.1 Fallstudie
Det är av stor vikt valet av forskningsdesign görs. Utefter valet bestäms i vilken omfattning datainsamling och analys utförs. En välbeprövad forskningsmetodik inom det
företagsekonomiska området när det kommer till analyser av enskilda organisationer, företag samt händelser är fallstudiedesignen. Kännetecken för en fallstudie är att forskarna ingående studerar och analyserar ett enskilt fall (Bryman & Bell 2011).
Denna studie har utförts enligt fallstudiedesign där fallet var en process hos Kartongbruket AB. Datainsamlingen i en fallstudie kan utföras både kvalitativt och kvantitativt (Bryman &
Bell 2011). I denna studie har uteslutande kvalitativ datainsamling genom intervjuer utförts.
Fallstudier ger forskaren möjlighet till att djupgående granska specifika fall vilket ofta leder till att de kvalitativa aspekterna träder fram tydligare än de kvantitativa (Yin 2007).
Anledningen till valet av fallstudie som forskningsdesign grundar sig i att metodiken är väletablerad inom företagsekonomisk forskning där studiens huvudfokus riktar sig mot ett fall. Fallstudiens väletablerade metodik är någonting som Bryman & Bell (2011) konstaterar.
Genom detta har denna studies författare anammat de krav och kriterier som en fallstudie medför. Dessa krav och kriterier har sin utgångspunkt i den definition som presenterades ovan. Dock var författarna till denna studie medvetna om att Yins (2007) definition av en fallstudie var tvungen att utökas för att möta den kritiska realism som präglat studien.
Fallstudiedesignen som Yin (2007) presenterar är starkt kopplad till positivismens ideal om en naturvetenskaplig sanning (Piekkari & Welch). Vid utformandet av denna studie var således författarna tvungna att se förbi detta och utöka metodiken med de aspekter som är kopplade till sammanlänkningen mellan den naturvetenskapliga och den sociala verkligheten.
Kausalitet har varit centralt för författarna vilket har medfört en fallstudie som dels har fokuserat på “naturvetenskapliga sanningar” - exempelvis vart RFID-läsaren ska placeras vid
fördelarna av implementationen. Kausaliten är någonting som präglat denna fallstudie och Piekkari & Welch konstaterar att vid studier som kretsar kring en utökat bild av kausalitet så får fallstudien ett utvecklat epistemologisk och ontologisk perspektiv som kan baseras på kritisk realism. Fallstudiemetoden har möjliggjort för forskarna att på ett djupgående sätt studera det specifika fallet hos Kartongbruket AB och dess balinrivningsprocess.
2.3.2 Litteraturstudie
Författarna till denna studie valde att använda sig av en systematisk litteraturstudie som grund för litteraturanskaffningen. Motiveringen till detta kan härledas ur den stora mängd tillgängliga artiklar som finns gällande ämnet RFID och de krav som detta medförde ur författarnas synvinkel. Vid en initial anblick över ämnesområdet kände författarna att ett system för insamlingen av litteratur var nödvändigt att ha för att genomföra en
tillfredsställande studie. Genom en systematisk litteraturstudie ansåg således författarna att fördelar gällande repeterbarhet och transparens i insamlings och utvärderingsprocessen kunde nås. I sådana här fall där kartläggningen och struktureringen av tillgänglig information inom ett ämnesområde är av vikt för att bedriva en studie anser Tranfield, Denyer & Smart (2003) att den systematiska litteraturstudien är en lämplig metod. Detta för att på ett systematiskt repeterbart vis “bryta ner” den tillgängliga informationsmängden till någonting hanterbart och transparent för forskaren (Tranfield, Denyer & Smart 2003). Fokuset på RFID inom
processindustrin upptäcktes i ett tidigt skede där den existerande teorin besitter stora gap när det kommer till just denna industri och i synnerhet inom kartongindustrin. På grund av detta har studiens författare ansett sig tvungna att använda sig av RFID-forskning inom andra industrier för att på så vis kunna skapa en gedigen teoretisk bas för att besvara studiens frågeställningar. Författarna har valt att utgå ifrån studiens frågeställningar vid utformandet av litteraturanskaffningen, och kring den metodik som använts för att extrahera relevant forskning. Denna symbios mellan studiens frågeställningar och extraktionen av litteratur är någonting som Kitchenham & Charters (2007) anser vara centralt vid utformandet av literaturanskaffningens metodik.
2.4 Urval
2.4.1 Fallstudie
Studiens syfte och forskningsfrågor påverkar valet av urvalsmetod. Kvalitativa studier skiljer sig i regel åt från de kvantitativa studierna när det kommer till urvalsmetoden, då fokuset i en kvalitativ studie ofta handlar om att välja exempelvis rätt personer eller rätt organisationer till någon typ av intervju (Bryman & Bell 2017).
Författarna till denna studie har använt sig av snöbollsurval som grund för den empiriska informationen som samlats in i den bedrivna fallstudien. Snöbollsurval är en typ av bekvämlighetsurval där forskaren initialt rör sig inom en mindre urvalssfär. Denna sfär utökas sedermera successivt genom att exempelvis olika personer i den initiala urvalsgruppen pekar på andra aktörer som kan vara relevanta för studien. Bryman & Bell (2017) Genom denna successiva utökning av urvalssfären kan forskaren snabbt och effektivt utvidga det nätverk som ligger till grund för studien och på så vis nå ut till relevanta aktörer (Bryman &
Bell 2017). Denna studies urvalsmetodik har grundat sig i ett snöbollsurval, där forskarna initialt använde sig av en kontaktperson som en form av nätverksgrund. Bryman & Bell (2017) anser att snöbollsurvalet är effektivt när forskarna snabbt behöver få tillgång till ett utökat kontaktnät inom exempelvis en organisation. Detta är någonting som stämmer väl överens med denna studies behov av information och kontaktpersoner. Den centrala
kontaktpersonen blev en gruppchef som hjälpte studiens författare att nå ut till andra aktörer inom Kartongbruket AB. Detta nätverk utvidgades sedan successivt för att på så vis skapa möjligheter till att dra djupare slutsatser kring balinrivningsprocessen och
inleveransprocessen. Genom denna urvalsmetodik kunde författarna relativt snabbt få tillgång till de relevanta personerna som arbetar med det problem som studien grundade sig i.
Urvalssfären ökade i snabb takt och forskarna fick upprepade gånger tillgång till nya
värdefulla inblickar från nya intervjuade interner tack vare ett välfungerande samarbete inom företaget samt god kommunikation med forskarna.
Snöbollsurval kan med fördel representeras med hjälp av ett urvalsträd (stemmata). Detta träd visar då i vilken riktning och hur snöbollen har färdats genom studiens urvalsprocess. Trädet visar en statisk bild av de tämligen dynamiska och sociala egenskaper snöbollsurvalet har.
inuti nätverket som 1. generationell position, 2. hur många kontakter deltagaren förmedlat, 3.
hur många som hänvisat till den specifika deltagaren och 4. vilket datum intervju hållits (Noy, Chaim 2008).
Figur 4 Urvalsträd stemmata: snöbollsurval (egen illustration)
2.4.2 Litteraturstudie
För att fastslå litteraturstudiens urval har författarna valt att ta inspiration från en metodologi som Xiao & Watson (2019) presenterar. Ursprungsmodellen finns presenterad i bilaga 1 och författarnas egen modell finns tillgänglig i figur 5 Urval 1 är urvalet av träffar där författarna har läst titeln samt/alternativt dess abstract och ansett detta bidragande till studien.
Författarna beslutade sig även för att exkludera icke peer-reviewed artiklar samt artiklar publicerade innan 2008 till Urval 1. Urval 2 är det slutgiltiga urvalet där författarna sållat ut irrelevanta artiklar genom att läsa igenom artiklarna presenterade i urval 1. Urval 2 inkluderar även kedjesökningar där författarna har studerat eventuella litteraturstudiers källor och genom detta adderat artiklar till urvalet. I figur 5 visualiseras författarnas tillvägagångssätt vid
skapandet av de urval som ligger till grund för studiens teorikapitel.
Figur 5 Identifiering, Screening, validering samt inkludering av litteratur (Egen illustration)
Författarna har haft som mål med litteraturstudien att kartlägga ett område samt att välja de artiklar som är bäst lämpade för studien. Fokuset har här varit på att: klargöra det teoretiska områdets omfång, skapa en överblick över området samt att skapa en kartläggning som författarna kunnat återvända till vid exempelvis behov av ytterligare teoretiska aspekter.
Genom detta har modell X1 skapats där identifieringen, screeningen samt valideringen och inkluderingen legat som grund för författarnas kartläggning av det “teoretiska landskapet”.
Ett sådant här förhållningssätt är någonting som Gough, Oliver och Thomas (2017) beskriver som nödvändigt vid hanteringen av ett stort ämnesområde där preciseringen av
litteraturstudiens urval är essentiell för studiens teoretiska referensram och i längden studiens resultat.
2.5 Datainsamling
2.5.1 Fallstudie
Inför datainsamlingen krävdes en gedigen förberedelse av forskarna. Datainsamling i en fallstudiedesign sker inte efter en manual och därför har forskarna hela tiden behövt tänka på samspelet mellan frågeställningar och datan som samlats in. Forskarna hade inför
datainsamlingstillfället tänkt på att ställa bra frågor och vara goda lyssnare. För att detta ska uppnås har det krävts att forskarna tolkat svaren så bra de kan och inte har låtit några
förutfattade meningar eller ideologiska uppfattningar påverka vad som tagits in. Forskarna har under studiens gång varit öppensinnade och hela tiden försökt betrakta nya situationer som möjligheter snarare än motgångar (Yin 2007).
För datainsamling finns det två olika metoder. Dessa är primär- och sekundärdatainsamling.
Vid insamling av primärdata samlas data in som ej samlats in tidigare. Detta görs med hjälp av exempelvis intervjuer, enkäter eller fokusgrupper (Bryman & Bell 2017). I denna studie har forskarna kommit fram till att det mest lämpliga för studiens syfte har varit att utföra en primärdatainsamling i intervjuform där intervjuerna hållits i semistrukturerad manér. Det vill säga att intervjuguiden innehållit olika teman som berörts samtidigt som den intervjuade fått stor frihet i sina svar. Även frågor utanför intervjuguiden och frågor som kommit upp till följd av svaren har ställts (Bryman & Bell 2017). I figur 6 presenteras de olika
respondenterna, vilken metodik som präglat datainsamlingen samt vilket ämne de olika tillfällena behandlade.
Befattning Datum Insamlingsmetod Ämne
Gruppchef 2020-01-21 Ostrukturerad
intervju Kvalitetschef 2021-02-04 Ostrukturerad
intervju
Operatör 2021-04-08 Semistrukturerad Fokus på
intervju balinrivningsprocess en - dess
problematik och möjligheter med RFID.
Balorder 2021-04-21 Semistrukturerad
intervju
Kvalitetschef 2021-05-07 Semistrukturerad intervju
Fokus på systemdesign Kvalitetschef 2021-05-19 Semistrukturerad
intervju
Fokus på RFID-implementering
Figur 6 Genomförda intervjuer
2.5.2 Litteraturstudie
Litteraturstudien har utgått ifrån sökningar i två databaser: OneSearch och Business source ultimate. För att skapa studiens teoretiska grund valde författarna att använda sökordet RFID i kombination med andra sekundära sökord som: Implementation, Coexistence, Traceability, Inbound logistics och Process industry. Vid insamlandet av artiklar till studien har författarna likt tidigare nämnt utgått ifrån figur 5. I figur 7 och 8 presenteras urvalen samt antal
sökresultat för de genomförda sökningarna. Tabellerna är uppdelade utefter den databas som använts vid sökningen. Eventuella inklusions samt exklusionskriterier är även en del av tabellen där exempelvis “AND” och trunktering har använts i vissa sökningar för att precisera den teori som hämtats in.
Databas:
OneSearch
Sökord Inklusions/ex klusionskrite rier
Antal träffar Urval 1 Urval 2
XML goods reciev
48
2# Traceability 61.965
2# AND process industry
AND 26.479
2# AND process industry AND pulp
AND 563 30 6
3# RFID
barcode
7412
3# AND Coexistence
AND 48 10 1
RFID retail industry
RFID 10194
implementati
Figur 7 Genomförda sökningar i OneSearch
Databas:
Concurrent
4# RFID stock
balance
975 15 3
Figur 8 Genomförda sökningar i Business Source Ultimate (BSU)
2.6 Dataanalys
2.6.1 Fallstudie
Analysen av fallstudiedata grundas i den analytiska strategi som forskaren sätter upp i det initiala skedet av ett fallstudiegenomförande. Grunden i den analytiska strategin ligger i vad forskaren vill undersöka och vad som är det bakomliggande skälet till detta. Yin (2007) presenterar fem specifika tekniker som kan användas vid analys av fallstudier. Dessa tekniker är: “mönsterjämförelser, utformning av förklaringar, tidsserieanalyser, logiska modeller och synteser mellan olika fall”. Noterbart är här att de första fyra teknikerna är kompatibla med de flesta fallstudierna medans den sista tekniken är tillämpbar på flerfallsstudier. Den metod som lämpat sig bäst för denna studie har varit mönsterjämförelse där det empiriskt grundade mönstret som samlats in från Kartongbruket AB jämförts med ett förväntat eller förutsagt mönster från befintlig teori (Yin 2007).
2.6.2 Litteraturstudie
Grunden till litteraturstudiens dataanalys kan härledas ur de urval som presenteras i figur 7 och 8. Författarna har i ett första stadie analyserat de uppsökta artiklarnas
grundförutsättningar (exempelvis: peer-reviewed, publicering efter 2008 etc.), genom detta har författarna skapat sig förutsättningar till att bryta ned sökningen i de presenterade urvalen.
Vid genomläsningen av urval 1 har författarna bedrivit en överskådlig analys av de berörda artiklarna. Anledningen till den överskådliga analysen är examensarbetets tidsomfång där tiden inte fanns att läsa igenom artiklarna fullt ut från “pärm till pärm”. Således finns det risk att vissa gedigna artiklar i förhållande till forskningsfrågorna utelämnats. Målet författarna har haft med dataanalysen i litteraturstudien har varit att bygga någon form av syntes mellan den teoretiska referensramens artiklar. Syntesen har varit central för att bygga grunden till studiens analyskapitel samt resultat, den har även varit central för att identifiera det
forskningsgap som finns gällande RFID och kartongindustrin. Vikten av att finna syntes är någonting som Gough, Oliver och Thomas (2017) beskriver som centralt för att lyckas med en litteraturstudie.
2.7 Kvalitetskriterier
2.7.1 Fallstudie
Intern validitet innebär att forskarnas observationer ska stämma överens med teoretiska idéer som sedan utvecklas (Bryman & Bell 2017). Författarna till denna studie har försökt att stärka den interna validiteten genom en noggrant genomarbetad forskningsmetodik. Genom metodiken har författarna kunnat skapa ett utgångsläge där kausala samband mellan orsak och verkan varit centrala. Intervjuer med avseende på problematiken i företaget har skapat en grund för författarna att stärka den interna validiteten och reliabiliteten. Studiens
generaliserbarhet är någonting som kan diskuteras då forskningsdesignen bygger på en fallstudie och urvalet är baserat på ett internt snöbollsurval inom Kartongbruket AB. Den teoretiska referensramen och studiens problematik är dock någonting som är applicerbart på situationer med exempelvis organisationer som upplever en liknande problematik. Detta är någonting som stärker studiens generaliserbarhet då andra företag kan använda studiens resultat till egna handlingsplaner.
2.7.2 Litteraturstudie
För att öka validiteten i litteraturstudien har författarna använt sig av en metodik där
sökningar och artiklar bekräftats mellan författarna. Således har artiklarna och de genomförda sökningarna genomgått en granskning där den författare som inte har haft själva
huvudansvaret för en enskild sökning granskat sökningen och artiklarna för att notera eventuella felaktigheter. I den bästa av världar är denna validering någonting som hade kunnat genomföras av en helt fristående forskare alternativt student från en annan
studiegrupp. På grund av bekvämlighet och studiens omfattning är dock detta inte någonting som genomförts, författarna har alltså validerat materialet “mellan varandra”. Enligt O’Brien
& Mc Guckin (2016) är en sådan här typ av valideringskontroll någonting som är nödvändigt för att stärka en litteraturstudies validitet och trovärdighet. Ett av författarnas mål med litteraturstudien var att uppnå en form av transparens och systematik i förhållande till de
Gough, Oliver och Thomas (2017) två första dimensioner när det kommer till antaganden om en studies trovärdighet och rättvisande. För att stärka transparensen har författarna till denna studie följt (till den grad av omfattning examensarbetet kräver) det som kallas för PRISMA.
Prisma beskrivs av Gough, Oliver och Thomas (2017) som en standard som utgår ifrån det minimikrav som ställs på en litteraturstudie.
PRISMA kan verka som ett stöd för forskare som vill utföra en litteraturstudie och belyser aspekter som: rationella mål, registrering av insamlade artiklar, syntes i resultat, eventuell partiskhet i använda artiklar samt partiskhet i den internt utförda studien (Gough, Oliver &
Thomas 2017). I bilaga 2 och 3 finns en checklista från PRISMA som studiens författare har använt sig av för att kontrollera att en gedigen metodik användes igenom arbetet. Vissa element i denna checklista är dock förbisedda då examensarbetets omfång inte ansågs vara tillräckligt för att gå in i detalj på alla de presenterade nivåerna. Dessa element är ej ifyllda i matrisen och således något som författarna till denna studie inte tagit hänsyn till vid
utförandet av detta arbete.
För att stärka arbetets relevans har författarna återgått till de dimensioner Gough, Oliver och Thomas (2017) identifierat, där den andra dimensionen belyser hur de individuella studierna som inkluderas i litteraturgenomgången granskas och bedöms. Här har författarna till denna studie fokuserat på att bedöma relevansen till forskningsfrågan samt det presenterade resultatet för att få en överblick över hur relevant den insamlade teorin i slutändan är för analysen och resultatet. Genom att individuellt granska artiklarna för att sedan diskutera dessa artiklars för- respektive nackdelar har författarna kunnat begränsa studiens teoretiska referensram till de artiklar som ansågs vara bäst lämpade i förhållande till studiens
frågeställningar. Gough, Oliver och Thomas (2017) identifierar detta som en kritisk process för att bedöma den övergripande relevansen och förhållandet mellan forskningsfrågan och den insamlade teorin. Författarna till denna studie har dock även här frångått en del steg då tidsomfånget på examensarbetet inte ansågs vara nog för att tillgodose alla de krav som presenteras gällande den andra dimensionen.