4. Hur kan RFID användas i inleveransprocessen för att göra lagersaldon mer pålitliga?
4.3.1 RFID-användning i inleveransprocessen
Inledningsvis kan det konstateras att balavropen, lagerhållningen samt förhållandet mellan inleveranser och balinrivningsprocessen i dagsläget är beroende av ett manuellt
informationsutbyte. Dessa delar är länkade till varandra genom att balavroparens
kunskapsunderlag gällande exempelvis lagersaldo samt inrivda balar i balinrivningsprocessen ligger till grund för hur mycket bal som behövs beställas in (Balorder 2021-04-21).
Ytterligare kan det konstateras att det uppkommer lagersaldoavvikelser som på ett eller annat sätt påverkar processerna, i synnerhet när det kommer till en plötslig efterfrågan av
balinrivning (Balorder 2021-04-21; Operatör 2021-04-08). Ellis et al (2018) anser att
lagersaldoavvikelser kan räknas till en av de största anledningarna för osäkerhet och ett försämrat informationsutbyte i en distributionskedja. Detta är någonting som balorder delvis bekräftar i sin intervju där lagersaldot är en punkt där många aktörer vill ha information men den tillgängliga informationen är i dagsläget inte riktigt exakt. Balorder (2021-04-21)
konstaterar även att det finns ett värde med en realtidsuppdatering av lagersaldot samt
relationen till produktionstakten för att skapa ett bättre kunskapsunderlag. Det är även viktigt här då många aktörer i verksamheten vill ta del av en så precis informationsmängd som möjligt.
I dagsläget är inventeringarna av bal beroende av manuella inventeringsmetoder. Således är det en stor del av informationsutbytet i inleveransen och balinrivningsprocessen som är starkt beroende av dessa manuella informationsutbyten samt manuella inventeringsmetoder
(Balorder 2021-04-21; Operatör 2021-04-08). Balorder (2021-04-21) hävdar här att en mer automatiserad process samt ett informationsutbyte som är baserat på ett system kan stärka den befintliga processen. RFID kan här vara ett verktyg för att skapa ett mer gediget kunskapsunderlag samt skapa en potent realtidsuppdatering av lagersaldot i ballagret.
Casamayor-Pujol et al (2019) hävdar att en RFID-baserad realtidslösning där informationen kring lagersaldot går in i ett system kan eliminera behovet av manuella inventeringar. Detta är någonting som bör vara genomförbart då Kartongbruket AB genom Stora Ensos
förflyttning till ett RFID-baserat system på sätt och vis har skapat incitament för
Kartongbruket AB att sträva efter en förändring på detta plan. Där implementationen av RFID kan leda till att Kartongbruket AB kan skapa ett läge där en systematisk realtidslösning när det kommer till informationsinsamling är någonting som kan uppnås. Träffsäkerheten i lagersaldot och differenser i lagersaldot är någonting som Balorder (2021-04-21) anser kunna härledas till att operatörerna i balinrivningsprocessen inte riktigt vet hur mycket bal som rivs in. Dessa differenser kan å ena sidan härstamma från informationsutbytet mellan lager och balinrivningsprocessen, alternativt från det faktum att den tillgängliga informationen bygger på manuella inventeringar av lagersaldot. Båda dessa aspekter är delar av processen där ett RFID-system kan avhjälpa. Tidigare nämndes Casamayor-Pujol et als (2019) ståndpunkt med RFID-systemets fördelar när det kommer till realtidsuppdateringar av lagersaldot samt
elimineringen av manuella inventeringsmetoder. Utöver detta konstaterar Ellis et al (2018) att RFID är en teknologi som väsentligt ökar träffsäkerheten i lagersaldot. På så vis bör det kunna konstateras att ett RFID-system kan skapa en minskning när det kommer till de
tidigare nämnda differenserna och dess ursprungsmiljö: informationsutbytet mellan lager och balinrivningsprocessen, alternativt från att den tillgängliga informationen bygger på manuella inventeringar av lagersaldot.
Informationsutbytet mellan lager och balinrivningsprocessen har tidigare benämnts som en potentiell orsak till differenser i Kartongbruket ABs ballager. En del av detta
informationsutbyte är den i dagsläget ickeexisterande protokollföringen av balar som lämnar lagret. Kvalitetschef (2021-05-07) tror här att en potentiell position för en avläsare kan vara i passagen till lagerlokalen, en sådan placering kan avhjälpa både lagerhanteringen men även uttagen till balinrivningsprocessen. Utöver detta kan en sådan här avläsningspunkt avhjälpa avläsningsrelaterade problem längre fram i processen. Balorder (2021-04-21) har likt tidigare nämnt konstaterat att ett problem som ger differenser i lagersaldo är att det är svårt för
balinrivningens operatörer att hålla koll på vad det är för kvantitet som löses upp i en balinrivningssession. Operatör (2021-04-08) anser också att det är svårt att veta exakt hur mycket bal som rivs in under en session och således kan det uppstå spårbarhetsrelaterade problem. En lösning med en extra avstämning i passagen mellan lagerlokalen och
balinrivningsprocessen kan här ge en extra säkerhet. Säkerhet i form av att en avläsning har genomförts när en bal har lämnat lagret. Genom detta kan operatörerna och relevanta aktörer veta om en bal lämnat lagret om exempelvis rfid-avläsaren inne i processen havererar. Detta är någonting som Ellis et al. (2018) anser vara en fördel med RFID, att en organisation kan skapa en säkrare träffsäkerhet i lagersaldot. En annan metod för att avhälpa
lagersaldoavvikelser kan vara inventeringar. Med RFID skulle manuella inventeringar helt kunna elimineras och ersättas av robotar som automatiskt räknar lagersaldon (Casamayor-Pujol et al. 2019).
Inom detaljhandeln används RFID flitigt. I inleveransprocesser används RFID för att kontrollera och checka in inkommande varor när lastbilen är på plats. Detta ökar företagens möjlighet att kunna kartlägga dess lagermönster, åtgärda ineffektiviteter och minska risken för lagerbrist (Anselmo et al 2010). I dagsläget på Kartongbruket räknas inte inkommande balar. De utgår efter att följesedeln som kommer med leveransen stämmer. Med en stationär RFID-läsare vid avlastningplatsen hade en kontroll och incheckning kunnat utföras utan att personalen vid inleveransen på Kartongbruket hade behövt hoppa ur avlastningstrucken, vilket balorder menade på skulle vara det bästa läget (Balorder 2021-04-21).
Figur 15 Illustrerar en distributionskedja för detaljhandel från fabrik till varuhus och butik där RFID används.
(Anselmo et al 2010). Det röda markerar området där RFID hade varit aktuellt i Kartongbrukets inleveransprocess.
Kvalitetschefen på Kartongbruket AB menade att en fysisk avstämning av inkommande leverans av bal med RFID är tekniskt möjligt. Detta kan göras som en avstämning med hjälp av de elektroniska följesedlar som överförs från leverantör med XML. XML används i dagsläget i företaget som en metod för att elektroniskt skicka information mellan databaser.
Kvalitetschef (2021-05-07) konstaterar att den information som leverantörerna överför via XML hanteras i Kartonbruket ABs databas. Respektive post i denna databas är baserat på olika IDn. När ett Bal-ID avläses går denna information tillbaka in i databasen och tar bort den berörda posten, balen är nu markerad som upplöst. Enligt Anselmo (2010) skulle en sådan här avstämning ske när leveransen precis kommit fram till varuhuset (steg 3, figur 15).
Enligt Bai et al. (2017) händer det att XML upplever tidssykroniseringsfel vid leveranser.
Detta är något som författarna får bekräftat av kvalitetschefen då leverantören skickar ut sin elektroniska följesedel när lastbilen lämnar leverantören. Med RFID som kontroll när lastbilen kommit fram till Kartongbruket AB ges ett tydligt klockslag för vilken tid lastbilen kommit fram till Kartongbruket vilket gör hela processen enklare att spåra tillbaka i tiden (Balorder 2021-04-21). Tabellen nedanför sammanfattar en analys av teori och empiri av RFID och inleveransprocessen och hur de skulle kunna fungera tillsammans. Tabellen är en påbyggnation av figur 14.
Nuvarande process Process med RFID Hur kan RFID användas i en mast vid passagen till tältet)
Skapar en initial blick över vad som kommer in till lagret och således stärker det kunskapsunderlag som finns enklare att spåra tillbaka i tiden
RFID som kontroll vid uttag ur lager skapar en extra säkerhet då Kartongbruket inte endast när den markeras som upplöst.
Systemförandet och informationsdelningen gällande lagersaldo tenderar till att förlita sig på manuella uppskattningar och
erfarenhet
RFID-kontroll ger ett
gedignare kunskapsunderlag då uttag och införsel till lager systemförs på ett tydligt sätt
Med RFID kan ett centralt kunskapsunderlag skapas med en tydligare bild över lagersaldot. Genom detta kan en pålitlighet skapas som inte endast är beroende av “mänskliga
uppfattningar”.
Figur 16 RFID för att göra lagersaldon mer pålitliga