Av intervjuerna med aktörerna i Skol – och barnomsorgen framkom att förvaltningen har uppsatta mål för att styra verksamheten efter därefter har man uppföljningar där man på olika sätt mäter resultaten och gör bedömningar om resultaten indikerar att man är på rätt väg med de uppsatta målen. Tanken med målstyrning var att ha en modell inom alla skolor samtidigt få igång arbete med att utveckla mål och mått för att kunna följa upp verksamheterna.
Förvaltningens sätt styra verksamhet får stöd av Blidberg, K., Halden, E., Walin (1999) för att författarna menar att mål - och resultatstyrning, uppnås genom konkreta och mätbara
utvärderingar och uppföljningar.
Grunden till att Skol – och barnomsorgsförvaltning fått mål – och resultatstyrning är att man ansett att ett friare arbetssätt ger större möjligheter för personal att vara med och utforma verksamheten. Man har ansett att det är viktigt att ge frihet till dem som utför uppdragen och nå målet på det sättet som de själv önskar. Samtidigt det är viktigt att hela tiden ha kontroll på vad man uppnått och känna för vad det blir för resultat.
Förvaltningens syn på friare arbetssätt får stöd av DS 2001: 48 då författarna anser att för att kunna hantera en föränderlig omvärld behöver uppdraget rymma frihet för den lokala nivån att anpassa verksamheten till verkliga förutsättningar. Inom ramen för denna frihet ställer samtidigt likvärdigheten krav på bestämda processer, så att
kvaliteterna kan garanteras. I likvärdigheten rymmer att de som utbildas kan lita på att de kunskaper som de utvecklar verkligen har samma värde oavsett i vilken skola man gått. Enligt Alexandersson (1999) att kommunerna styr sina skolor med mål –och resultatstyrning är att under 1990 –talet reformerades den offentliga sektorn så att utvecklingen gick mot decentralisering. Man skulle uppnå det decentraliserade ansvaret hos kommunerna genom mål- och resultatstyrning. Med decentralisering och
avreglering skulle också ansvaret flyttas närmare lärarna vilket skulle i sin tur ge extra
fokus på verksamhetens effektivitetskrav med dithörande professionalisering av lärarkåren.
Av intervjuerna i förvaltningen framkom att förutsättningar för kommunikation mellan politiker och tjänstemän skapas via regelbundna träffar och sammanträde med nämnden och arbetsutskottet. Ekonomichef och andra tjänstemän redovisar förslag man har, och de utredningar som förvaltningen har gjort. Därefter uppstår diskussion och dialog som bidrar till förståelse varför politiker tar de besluten som de gör. Enligt Blidberg (1999) för att kunna uppnå målen samlar förvaltningen information från verksamheten och politikerna, anpassar den till de statliga regler och kommunens ekonomi. Författaren anser att förvaltningen fungerar som en länk mellan politiker och tjänstemän, det innebär att man tolkar och översätter intentionerna och innebörden i politiska beslut till verksamhetsansvariga, till politiker och verksamhet och rektor. Förvaltningens uppgift är att bereda ärenden, ge förslag till lösning samt bedöma vilka ärenden ska tas till behandlingen.
Enligt intervjuade personer det är politikerna som beslutar och formulerar målen och ansvarar för mål, resurser och kvalitetsuppfyllelse, de tre saker har politikerna
ansvarstagande för. Politikerna skall säga vilka mål skall uppnås, vilka resurser man får och vilken kvalitet skall presteras i verksamheten. Men det är alltid tjänstemännen som lämnar förslag. Från Fullmäktige framgår en del övergripande mål för verksamheten.
Nämnden formulerar politiska mål. Utifrån de övergripande verksamhetsmålen bryter man ner dessa i verksamhetsplanen för kommunala resursförvaltningen på sådant sätt att de blir begripliga och utöver det hänger man ett antal delmål som finns i
verksamhetsplanen. Man bryter ner målen på de tre kommunala nivåer: politiskt nivå, förvaltnings – och enhetsnivå och har ansvar att se till att målen bli gripliga för lärare och elever och se till att mål blir utförd. Rektorer på enhetsnivå omvandlar målen till verksamhet i lokala nivåerna och se till att målen blir gripliga för lärare och elever och ansvarar att mål blir utförd. Det är nämnden eller förvaltningen som har det juridiska ansvaret. Sättet att genomföra skolplanens mål (skolpolitiken) får stöd av
Alexandersson (1999) för att han menar att ansvaret både för utförandet och
genomförandet av politiken och verksamheten delas mellan politiker, förvaltning och verksamheten medan medborgarnas möjligheter till ansvarutkrävande enbart kan riktas mot den politiska nivån
Av intervjuerna med aktörer i Skol – och barnomsorgsförvaltningen framkom
verksamhetsmålen utgår från kursplan, läroplan och den kommunala planen. Varje verksamhet bryter ner de målen man vill prioritera. Varje höst prioriteras mål. Målen som prioriteras är också de målen som man beskriver i en kvalitetsredovisning. Huvudansvaret att precisera målen på enhetsnivå har rektor och rektor formulerar verksamhetsmålen tillsammans med lärare, med dem som jobbar med eleverna. Av den lokala arbetsplan väljs 4 till 5 mål som ska arbetas med. Lärarna har stor inflyttande i målformulering, det är lärare som väljer de
prioriterade målen. Lärare bedömer vad som är mest angeläget för undervisning, vilka av de målen är viktigaste att bestämma att lyfta fram, beskriva och jobba med. Enligt Rektor i TC (2007) lärarnas delaktighet är väldigt viktig. Med delaktiga lärarna lägger man processer på helt annat sätt, då är man engagerad. Nämnderna gör också i olika tidsperioder ett antal mål vilka man vill prioritera. Sättet att formulera verksamhetsmålen får stöd av Blidberg, Halden &
Walin (1999) då de säger att verksamhetsmålen formuleras av lärare tillsammans med rektor.
Målen i den nationella läroplanen, som formuleras av den centrala politiska nivån, konkretiseras på kommunal politisk nivå i form av skolplanen och därefter på
lokalförvaltningsnivå som arbetsplan på enskilda skolor och därefter utvärderas och följas upp av respektive nivå.
Skolans verklighet formuleras med mål på nationalnivå, det är riksdag som formulerar vad eleverna ska kunna prestera. Skollagen pekar på vissa saker som kommunen måste göra med tanke på rättssäkerhet. Detta får stöd av Blidberg, Halden & Walin (1999) för att de anser att dagens skola styrs genom både direkt styrning med den nationella läroplanens krav på faktiskt innehåll i undervisningen och indirekt mer generellt i form av bestämda former av
lärarutbildning. Av Skolverkets rapport nr 166 (1999) framgår att styrning i skolan genomförs genom att staten föreslår nationella mål och inriktning av undervisningen. Kommunens ansvar att planera verksamheten så att den utförs enligt de nationella målen. Det är personalen på skolan som har det slutliga ansvaret för den dagliga verksamheten och att den utförs enligt bestämda normer från stat och kommuner.
När man arbetar med budget i Växjö kommun gör man beräkningar, uppskattningar på vilka skatter och stadsbidrag som man kan få att disponera i den övergripande
budgeten. Man uppskattar den totala budget, och sedan vilka pengar man kan erhålla och vilka typer av satsningar ska göras. Kommunens arbete med budget får stöd av SOU (2001:48) för att de allmänna stadgorna som reglerar kompetensen återfinns i
andra kapitel kommunallagen och allmänna principer om vad kommunen får ägna sig åt, vad de gemensamma resurserna ska gå till, och hur kommunen ska behandla de egna medlemmarna. Enligt Björkman & Lundin (2007) skolområdet är den kommunala verksamhetsområden som är specialreglerade och där kommunen erhåller
specialkompetens och åläggs skyldighet att utföra vissa uppgifter eller att tillhandahålla viss service Redan under hösten påbörjas arbete i den politiska nämnden, då kallar man den för internbudget. Innan förvaltningens budget tas av Kommunfullmäktige, ser förvaltningen till att få in i budgeten de saker vad kommunfullmäktige vill att man ska göra. Det är kedja från kommunfullmäktige till förvaltningen och sedan på varje enhet.
Detta får stöd av Alexandersson (1999) då författare anser att den politiska nivån formulerar målen och förvaltningen genomför dessa genom att målen konkretiseras vid varje genomförande nivå.
De finansiella målen i Växjö kommun sätts av politikerna, där politikerna ger en rambudget och fastställer målet. Det är ett politiskt beslut då det är politikerna som ansvarar för budgeten. Det finansiella målet är ganska övergripande. Tjänstemännen kan lämna förslag men det är politiskt fastställda mål. Av kommunfullmäktiges budget framgår en del övergripande mål för
verksamheten. Finansiella målen innehåller även verksamhetsmått och nyckeltal som bygger på den kommande budgeten. Man uppskattar den totala budgeten och sedan fördelar man till respektive nämnder vilka summor de kan förvalta och även vilka typer av satsningar skall göras. Budgeten innehåller en del övergripande mål för verksamheten, och verksamhetsplan för samtliga verksamheter. Utifrån det övergripande verksamhetsmålet bryter man ner de målen i verksamhetsplanen för kommunala resursförvaltningen och utöver det hänger man ett antal halva mål som finns i verksamhetsplanen. Budgeten är delad på olika verksamheter med olika belopp. Därefter läger man budgeten på olika verksamhetsdelar: förskola, grundskola, särskola, fritidskola, kulturskola med olika netto belopp. Budgeten är uppbyggd på sådant sätt att den innehåller verksamhetsbeskrivning, och beskrivning av vad är för uppdrag som ligger till grund.
Det finns ett avsnitt om utvecklingstankar där beskrivs vad man kommer att göra med de pengar man har fått. Skolbudget innehåller både ekonomiska siffror hur mycket pengar man har och lika viktig är text vad man ska göra med pengarna. Det är förvaltningens sätt att följa upp budgeten. I budgeten finns även ett stycke som behandlar mål för god hushållning. God hushållning får stöd av PM från Sveriges kommuner och lansting (2005-06-13) för att i
kommunallagen av den 1 december 2004 innefatta att kommuner ska koncentrera sig på en god ekonomisk hushållning och fokusera på långsiktigheten i den ekonomiska och
verksamhetsmässiga planeringen. De uppsatta målen bör följas upp kontinuerligt och utvärderas i delårsrapporten och årsredovisningen. Enligt Statens styrning av kommuner, landsting och regioner (2006-06-16, s 14) allmänna spelregler om god ekonomisk hushållning och bestämmelser om ekonomi i balans bör betraktas som en rimlig begränsning av den kommunala självstyrelsen och tillämpning av finansieringsprincipen.
Grunden för förvaltningsbudget är antal elever så kallade elevpeng. Varje år bestäms hur stor budgeten ska vara och vad som ska ingå i den. Anslaget av budgeten på enhetsnivå beräknas enligt SALSA, då man tittar på antal barn från utlandet, antal pojkar och - flickor, man
intresserar sig hur mycket en lärarinna i grundskolan kostar, och sedan det är ekonomiska behov som bestämmer hur mycket pengar den enskilda skola ska få av de så kallade ”elevpengar” Till det tillkommer särskilda resurser för elever som ha särskilda behov och hyran lagt utanför som är 0- ställd. Mångfaldsenhetens budget det är rambudget. Man har 13.30 tjänster. Den
rambudgeten det är budget, perspektivet innefattar antal tjänster som man har och som man börjar lägga budgeten på.
Enligt förvaltningschefen och Ekonomichefen förvaltningens styrmodell ska ständigt förbättras.
Man behöver jobba mycket på att öka kunskapen i verksamheten kring vilka mål som finns och att göra styrverktyg mer kända. Val att tillämpa mål – och resultatstyrning får stöd av
Blidberg, Halden & Walin (1999) för att de menar att i mål – och resultatstyrning är styrning mot mål överordnad resultaten. När målen formuleras som krav på beskrivningar i mätbara kategorier har målstyrningen övergått i resultatstyrning. Resursstyrning i skolan är meningsfull då den används i kontrollsyfte av stat och kommun och leder till åtgärder där syftet är att kontrollera verksamheten så att den är i överensstämmelse med målen.
Enligt de intervjuade personerna i förvaltningen de finansiella målen är styrande för
verksamheten. Ofta är det så att behoven hos människor är väldigt stora. Man bestämmer sig att det är just de målen som gäller och hela tiden kommunicerar man med de målen, på sådant sätt minskas utrymme för att hitta på andra saker, det är viktigt att vara trogen mot de målen som uppsatts. Om man struntar i de målen och bara jobbar på, då kan komma tusental bra saker som har ingenting med saken att göra. Man har inga planer på en ny styrmodell utan man försöker tt förbättra den man har.
Målen utgör basen för fortsatt planering och utvärdering. Både TC Rektor och Mångfaldsenhets Rektor anser att ekonomi är en viktig faktor i fortsatt planering och att det är politiskt beslut,
verksamhetschef och lärare som kommer med initiativ. Vidare menar de att basen för fortsatt planering och utvärdering skaffas vid utvärdering av till exempel lokala arbetsplaner, då bestämmer man vad man ska gå vidare i nästa fas. Planering och utvärdering det är en skolledningsfråga, och man bestämmer också vad som ska utvärderas, och det står också i kursplanen.
Mätning av Växjö skolor gällande betyg visar ett bra resultat. Enligt Teleborg Centrum skolans rektor den mätning man gör om det gäller betygen visar att resultat beräknad på Växjö skolor ligger över det värde som är förväntat jämförs med andra mått på national nivå –betyg, Förväntat värde kan vara 205. Om man tittar på betyg i Växjö skolor ofta ligger man på 220 därför att man ha duktiga skolor, duktiga lärare som gör det. Enligt Rektor TC (2007) det är väldigt viktig man vill jämföra och se vad man få ut för de pengarna. Med mätningar vill man jämföra vad man får de pengarna. TC Rektor tycker om att det är dåligt mått att säga att i den kommunen har man så mycket betyg per 1 krona.