Kommunikation mellan politiker och tjänstemän i Växjö kommun sker genom regelbundna träffar. En gång i veckan har man sammanträde med förvaltningschef, nämnden, arbetsutskottet och ekonomichef och andra tjänstemän. Duhr säger att vid sammanträden redovisas förslag som man har och de utredningar som man gjort. Därefter uppstår diskussion och dialog och man får förståelse för varför politikerna tar de besluten som de gör. Berglund menar att i
ledningsgruppen träffar man varannan vecka. Där diskuteras större frågor. Minnesanteckningar från de mötena läggs ut på nätet och är tillgängliga för varje anställd att läsa. Kommunikation mellan verksamhetscheferna, rektorerna, ekonomer sker via träffar. Då arbetar man i samma grupp. Ekonomisk uppföljning sker mellan ekonomer, vilka resurser man får och vilka resurser
som läggs ut. Genomgång sker fem gånger per år och resultatet vidarebefordras till politikernivån.
Jag träffar politikerna minst en gång i veckan. Sedan har vi nämndens och arbetsutskottets sammanträden. Då är ju Johny med och även andra tjänstemän. På sådant sätt redovisar vi då förslaget vi har och de utredningar vi har gjort. Så uppstår diskussion och dialog och man får förståelse för varför politikerna tar de besluten som de gör. Genom att skapa sådana mötesplatser mellan politiker och tjänstemän kan man få en sådan dialog (Thomas Berglund (Skol – och barnomsorgsförvaltningschef), 2007).
Kommunikation mellan politiker och tjänstemän gårs genom kontaktpolitiker på så sätt att man diskuterar med politikerna som jobbar ute i verksamheten. Ibland har man besök av politikerna.
Ibland kommer nämnden ut till skolan. Det finns ordförande i varje skola. En gång i månaden har man ett sammanträde tillsammans med rektorerna. Då vill politikerna ha en föredragning hur rektor jobbar i verksamheten. Hur budgetutfallet ser ut och det är cheferna som är med och beskriver detta.
Varje månad redovisar chefen verksamheterna hur man jobbar just nu, vad det är det som är specifikt väldigt viktig. Hur går det med mål? Men man går aldrig ner på detaljnivå (Madeleine Médoc (Mångfaldsenhetschef), 2007).
Skolorna har stor autonomi men politiker och tjänstemän har strategiskt arbetat med att nå uppsatta mål genom att prioritera vissa av dessa genom att de säger vad de vill satsa fokus på. Sedan finns enkäter och kvalitetsredovisning (Roland Aagevall (rektor på TC Teleborgsskolan), 2007).
Kommunikation mellan förvaltningschef, rektorerna och lärarna sker via verksamhetschefen.
Politiker har valt att rektor skall kommunicera med Skol- och barnomsorgsnämnden och förvaltningschefen genom verksamhetschefen.
Det som lärarna förmedlar till rektor, diskuterar rektor med verksamhetschefen. Det är det sätten som det dagliga livet sköts. Det är de tre som är på alla mötena. Om rektor vill framföra något till förvaltningschef måste han/hon vända sig till den verksamhetschefen som är ansvarig för mig. Det är ett medvetet val av politikerna, då de har bestämt att inte kommunicera med alla arbetare utan de vill ha verksamhetscheferna som sin kanal (Madeleine Médoc (Mångfaldsenhetschef), 2007).
I förvaltningen finns 2500 anställda. Detta betyder att jag inte har så mycket direktkontakt. Det är omöjligt. Rektorer träffar jag ett antal gånger per år. Det är väldigt lite av kontakten med rektorer och lärare som jag har. Jag är verksamhetschef med ett övergripande ansvar, som svarar för
verksamheten. Det är mycket direkta kontakter med ekonomer. Även ekonomisk uppföljning sker mellan ekonomer. Vilka resurser, och vilka resurser som läggs ut. Det sker kontinuerligt. (Thomas Berglund (Skol – och barnomsorgsförvaltningschef), 2007).
4.4.2 Rektor
Rektors arbetsuppgifter kan sammanfattas i två funktioner - som administratör och pedagogisk ledare. Rektor har också uppgift som skolledare och som i sin tur innebär ett ansvar dels gentemot överordnade och dels genom ledning av underordnade. Både Médoc och Aagevall menar att funktionen som administratör är knuten till rektor som chef och ansvarig för
verksamheten, som också inbegriper ekonomi, och att rektor har ett stort ansvar för ekonomin med dithörande tjänstefördelning. Som rektor har man ekonomiskt ansvar för sin del i
verksamheten, och från den andra sidan har väldigt mycket med personalvård att göra.
Det är två olika saker men de hör ihop. Om man tittar på ekonomin då måste man titta på den rambudgeten man har utifrån ett ekonomiskt tänkande. Hur många tjänster räcker det till och så måste man också fundera på hur många barn som har sökt undervisning. Det är rent matematiskt att räkna ut hur många tjänster som budgeten räcker till. Rektor måste ha klart för sig hur mycket pengar man har och med utgångspunkt från detta börjas diskutera vad det bli för grupporganisation, hur många tjänster blir det för varje grupp (Madeleine Médoc (Mångfaldsenhetschef), 2007).
Innebörden av pedagogisk ledare är att rektor ansvarar för att undervisningen utvecklas enligt läroplanens intentioner, dvs. enligt de politiska målen. Här måste man se till att man har mål för verksamheten. Då måste rektor tänka på pedagogiken. Rektor kommer och hälsar på under lektionen, då tänker man hur lärare jobbar, hur hon/han lagt upp undervisningen. Man växlar hela tiden de två funktioner (Madeleine Médoc (Mångfaldsenhetschef), 2007).
Rektor utgår från de möjligheterna man har i budgeten och antalet anställda lärare. Sedan ser man till att det ska vara så bra pedagogiskt för barnen som möjligt. Det är samverkan administration, budget och pedagogiskt tänkande hela tiden. Som pedagogisk ledare har rektor ansvar för att undervisningen utvecklas enligt politiska mål (Madeleine Médoc (Mångfaldsenhetschef), 2007).
Att vara pedagogisk ledare då gäller det att vara oerhört kunnig som rektor, dels i författningar och i kursplaner, läroplaner, vara uppdaterad inom forskning kring skolorna, man måste kunna förmedla information så att skolan arbetar i rätt riktning, alltså att vara pedagogisk ledare innebär mycket att vara påläst. (Roland Aagevall (rektor på TC Teleborgsskolan), 2007).
Kommunikation mellan rektor och lärarna sker genom skolkonferenser där man träffar alla lärarna en gång i månaden. Sedan har man ämneskonferenser. Både Roland Aagevall och Madeleine Médoc menar att ibland träffar rektor enskilda lärare när det har gått dåligt och ibland när det gått bra. Rektor kommunicerar med lärarna varje vecka genom lärarmöten och då handlar det om övergripande frågorna. Enskilda samtal arrangeras om det finns speciella
problem i skolan.
Om det är mer lärare som är inblandade då har man gemensamt möte för alla. Sedan har man en spikad dag i december och en i juni (Madeleine Médoc (Mångfaldsenhetschef), 2007).
4.4.3 Lärare
Lärarna ges möjlighet att utveckla och påverka verksamhetens organisation och
resursfördelning via kvalitetsredovisning. Då handlar det om fördelning av resurser av olika slag, ekonomiska, materiella som lokaler och utrustning samt personella resurser som
personaltäthet och kompetens. Kvalitetsredovisning vidarebefordras till Skolverket och det är också Växjö kommun som beordrar kvalitetsredovisning. Både Aagevall, Médoc och Berglund menar att lärarna har möjlighet att ta kontakt med kontaktpolitiker. Lärarna ges också möjlighet att lämna sina åsikter genom sitt fackliga ombud. De fackliga ombuden deltar i nämndens sammanträde, där ges möjlighet att lämna synpunkter. Man träffas regelbundet en eller två gånger i månaden och där kan de fackliga ombuden beskriva det som har hänt.
Varje skola har en kontaktpolitiker som skall hålla sig mer informerad om den skolan och kommer någon gång per år till skolan, vid deras besök på skolan har lärarna möjlighet att beskriva
verksamheten, berätta om det är något speciellt att peka på, titta på de saker som man är inte nöjd med (Roland Aagevall (rektor på TC Teleborgsskolan), 2007).
Lärarna förmedlar verksamhetens uppfattning till politikerna på ett antal olika sätt. Ett sätt är att lärarna gör det genom sitt fackliga ombud. Vi träffas regelbundet en eller två gånger i månaden. Då kan de beskriva det som har hänt. Det är också att det fackliga ombudet är på nämndens
sammanträde. Där har de möjlighet att lämna synpunkter. Varje skola har en kontaktpolitiker som skall hålla sig mer informerad om den skolan. Det finns möjligheter för lärarna att ta kontakt med dessa politiker, eller vid deras besök och berätta om det är något speciellt att peka på. Det finns olika sätt att träffa dem. Någon gång per år dyker de upp (Thomas Berglund (Skol – och barnomsorgsförvaltningschef), 2007).