• No results found

Observationerna som beskrivs ovan, bildar utgångspunkten för analysen nedan och följer samma indelning som episoderna.

Episod 1

Mindre supportergrupper gick runt i centrum och formerade två större gruppen när man kom till torget ”Alter Markt”. Platsen med fontänen var inte godtyckligt utvald. Denna begränsade plats fungerade som en ram som både tyska och polska supportrar accepterade. Här, under en begränsad tid och plats, kunde de båda grupperna interagera. De grundläggande villkoren för en tillfällig arena var uppfyllda.

När de två grupperna väl hade samlats på torget så formerades två separata enheter som stod emot varandra (tyskar och polacker). Under den korta tid som behövdes för utformning av gruppernas sociala identitet förekom inget direkt interagerande mellan grupperna, dvs. individerna höll sig till sin grupp. Genom att sjunga sina nationalsånger försökte man visa sig överlägsna den andra gruppen. I detta ögonblick började den gemensamma leken framträda, genom att man skapade en lekplats där man kunde agera genom sina sånger och symboler. Överenskommelsen gällde plats (fontänen i torgets mitt) och att där skulle man visa vilken av grupperna som var överlägsen den andra gruppen. Underförstått kom man också överens om spelreglerna, att ingen grupp skulle trappa upp kampen till att innehålla våldsamheter. Vi an- tar att medan man fokuserade på sina egna ritualer och symboler så interagerade man också intensivt, men på ett symboliskt plan. När nu ramarna för leken var överenskomna och stad- fästa, kunde de börja leka mer öppet.

Med hjälp av polisbilar (signs), runt omkring i stadskärnan visade polisen sin tydliga när- varo. På detta sätt kom de att representera den yttre verkligheten. Dessa ramar skapade en plats för lek, fantasier (dvs. ett sorts övergångsområde). Båda grupperna sjöng samma melo- dier men med olika texter. Detta visade att man delade symboler mellan grupperna. Det- samma gällde andra symboler som grupperna bar och visade upp. De båda grupperna hade flaggor, nationalfanan på kinderna, hattar, halsdukar och andra symboler för fotbollssuppor- ter. Grupperna kunde identifiera varandra på samma lekplats och använde likartade symboler för att visa sina känslor, fantasier och förhoppningar.

Det förekom inte bara interaktion mellan grupperna, det skedde också interaktioner inom grupperna. De tyska supportrarna startade leken genom att ta platsen för fontänen i besittning. De hoppade i vattnet och började sjunga och leka. Vid denna tidpunkt så lekte de tyska sup- portrarna mestadels inom gruppen, och höll på så sätt de polska supportrarna borta från det svalkande vattnet. Tyskarna signalerade att polackerna inte hade tillgång till fontänen. Som en motreaktion närmade de polska supportrarna fontänen. Detta innebar ett kritiskt moment och risk för konfrontation. Därför placerade sig polisen mellan grupperna. Vi tolkar det som att polisen agerade domare genom att representera den yttre verkligheten, de påminde om sam- hällets regler om vad som är tillåtet och inte tillåtet. Samtidigt garanterade polisen att leken kunde fortsätta, att övergångsområdet fanns kvar, liksom ramarna för leken.

Inom den polska supportergruppen överlade man och utsåg en representant för gruppen. Denna representant skulle klättra högst upp på fontänen och därmed vinna ”kampen”. Han blev en spelare i övergångsområdet med rätt att leda kampen. Gruppen lydde hans tecken om att sjunga speciella sånger, applådera eller att starta olika läten. Även den tyska supporter- gruppen utsåg en anförare. Här skedde likartade grupprocesser parallellt i de båda grupperna.

En anledning till att leken inte trappades upp till fysiska sammandrabbningar var den övergripande festivalstämningen som rådde, men också att poliserna visade sin närvaro. En annan orsak kan ha varit de båda gruppernas förmåga att förstå den andra gruppen och dess agerande (mentalisering). Grupperna erkände varandras mål, att bli herre på täppan, och age- rande enligt lekens ”regler”.

När de tyska supportrarna började sjunga ”Res på er om ni är tyskar” markerade man slu- tet på introduktionsfasen i leken. Att resa sig betyder inte bara att resa sig från marken, utan visar också på gruppens styrka. Med denna symbolhandling försökte den tyska gruppen få de polska supportrarna, att känna sig underlägsna. Men den polska gruppen svarade med samma melodi, men sin egen text.

Episod 1 slutade med att de båda grupperna hade gjort överenskommelser om tid, plats, regler och form för leken. Grupperna hade signalerat att de båda deltog i leken, som gick ut på att någon grupp skulle gå vinnande från platsen.

Episod 2

Den andra episoden startade i och med att den polske representanten började klättra för att nå toppen på fontänen. Spelet hade börjat. Reaktionen från den tyska supportergruppen var ome- delbar. Den symboliska klättringen hade en stark inverkan på den tyska gruppen, men de kunde inte göra något annat än att skrika. Som en andra reaktion började de sjunga. Innehållet i sången handlade om att polackerna uppmanades att resa tillbaka hem till Polen. De tyska supportrarnas symboliska försök att skicka tillbaka dem hem misslyckades naturligtvis. Den polske supportern satt kvar på toppen av fontänen. Som en konsekvens av detta så försökte en tysk supporter också klättra upp till toppen. Om hela gruppen aktivt hade arbetat för att få ned den polske supportern från toppen så hade de troligtvis lyckats. Istället fortsatte de att leka genom att skicka en representant. Om de hade gjort gemensam sak hade leken urartat eller slutat. Men - man ville fortsätta leka.

Här kan vi se att utbytet och förståelsen av de delade symbolerna, att båda grupperna hade accepterat samma symboler i sin lek, hade en lugnande effekt. Därigenom så att man kunde fortsätta leken.

Episod 3

Den polske supporten klättrade den sista biten upp till toppen på fontänen och visade därmed sin grupps dominans och herravälde. Att alla uppfattade detta som en lek visade man genom att båda supportergrupperna kramade om varandra. Den polske representanten på toppen ville dock inte sluta leken där utan satt kvar på toppen. Han ville att de tyska supportrarna skulle ta det som ett nederlag och att de därmed vara tvungna att fortsätta leken. Men det var inte möj- ligt för tyskarna att inta toppen på fontänen. Tyskarna gav upp försöket vilket bekräftades av att polackerna som skrattade och sjöng.

Sången kan här betraktas som en triumfsång, men också som en inbjudan till att bevisa sin styrka. Båda grupperna tycktes acceptera den symboliska betydelsen av detta samspel.

Episod 4

Episoden kan betraktas som ett sorts mellanspel initierad av de polska supportrarna, eftersom det blev uppenbart att den tyska supportergruppen skulle förlora kampen. De valde då att

avbryta klättringskampen och istället fokusera på den egna gruppens kvalitet och styrka. De började sjunga om att Tyskland är det vackraste och starkaste landet i världen. Därigenom återförsäkrade de sig om att deras egen gruppidentitet var intakt och fungerande. Denna rekonstruktion fungerade och gruppens sinnesstämning ändrades till stolthet och glädje medan när sjöng om att Tyskland är underbart.

Episod 5

Nästa steg i leken initierades av den tyska supportergruppen som började en ”förhandling” om en ny lek, med den polska supportergruppen. De ändrade fokus på leken från fontänen (nuet), till en annan plats (framtid), nämligen Berlin, dvs. staden där finalmatchen skulle ske. Den tyska gruppen pekade på en framtida vinst över Polen. Den tyska supportergruppen lämnade symboliskt lekplatsen vid fontänen och gick vidare till nästa lekplats, de fantiserade om den verkliga matchen som de menade att de skulle vinna. De vände en förlust i nuet till en vinst i framtiden och på detta sätt kunde man återvinna den metala kapaciteten att fortsätta leken.

Episod 6

Den sista lekfasen började med att den polske representanten visade upp den polska flaggan på toppen av fontänen. På samma sätt som en flagga på en krigsskådeplats signalerar seger. Den tyska supportergruppen reagerade med att försöka ”trolla” bort den polska segeren genom att försöka vira in hela fontänen och den polske anföraren och hans flagga med en gigantisk tysk flagga. När detta sista försök misslyckades så vändes energin från leken med den andra gruppen till den egna gruppen. Man inriktade sig på att återställa den egna kraften.

Episod 7

Den känslomässiga kampen om fontänen är över. Detta visade sig också genom att poliserna tappat intresset för leken och lämnat platsen. De båda supportergruppernas engagemang koncentreras nu till den egna gruppen.

Episod 8

I den sista episoden är den tyska supportergruppen helt fokuserad på sin egen grupp. En ledare dirigerar gruppen till att sjunga gamla karnevalssånger. När vi frågade varför de sjöng just dessa karnevalssånger, svarade man att det var för att man ville ha roligt. Sången hade inte någon djupare mening, enligt deltagarna.

På en symbolisk nivå kan vi anta att den tyska gruppen arbetade med att återerövra sin forna styrka. Detta skedde genom att använda olika symboliska gruppaktiviteter som hoppande, dansande, handklappande, skrikande, sjungande, etc. Det blev ett återhämtande av kraft, som när fågeln Fenix återuppstår ur askan.

De polska supportrarna lämnade lekplatsen och den tyska gruppen fokuserade på den egna gruppen. Innan man skulle kunde återuppta kampen på en annan plats var man tvungen att återställa den egna styrkan. Genom en sång som man sjöng vid tiden för det tyska ekonomiska återställandet, kunde förlusten symboliskt vändas till sin motsats. Identiteten om att tillhöra en stark och mäktig grupp kunde återinstalleras.