Det har visat sig att polisen ofta bygger sitt agerande utifrån den uppfattning de har om de-
monstranternas intentioner, dvs. om de tror att demonstranterna är krigsskapande eller freds-
kapande. Även demonstranter agerar utifrån hur de uppfattar polisen. Om de tror att polisen har fredliga intentioner är det också beredda att föra en dialog med polisen. Uppfattning om den andra gruppen med fredsskapande intentioner kan beskrivas som tilltro och uppfattningen att de är krigsskapande som misstro, vilket ger upphov till fyra olika scenarier, där det kan råda kongruens eller inkongruens mellan polis och demonstranters tilltro (Figur 2). Där det råder inkongruens i (ruta B och ruta C) kan misstro övergå i tilltro eller tilltro övergå i misstro beroende på om krigsprocesser eller fredsprocesser utvecklas. Misstro eller tilltro baseras på tidigare erfarenhet av krigsprocesser eller fredsprocesser. En demonstrant vid en antirasistisk demonstration ansåg att de demonstranter som inte varit med i Göteborg 2001 har en annan tilltro till polisen.
Förhållandet till polisen är en generationsfråga. De yngre som inte varit med om Göteborg går fram och pratar med polisen. … Själv blev jag rädd för polisen efter Göteborg. Det tog något halvår innan det försvann att jag hoppade till när jag fick se en polis eller polisbil. (Demonstrant)
På liknande sätt som demonstranterna uttryckte poliserna att deras tankar om vad som skulle kunna hända påverkas av tidigare händelser i samband med demonstrationer, såväl nat- ionellt som internationellt.
Då försöker man göra ett lugnt möte av det fast sanningen är inte den, möten är inte lugna längre, inte efter Amsterdammötet, då ändrade alla möten karaktär totalt, här körde man på med skygg- lappar, det politiska Sverige och säger det ska bli lugnt. (Polis)
Demonstranterna tilltror polisens goda intentioner
Demonstranterna misstror polisen Polisen tilltror demonstranternas goda intentioner A Ömsesidig tilltro B Poliserna misstänkliggörs Polisen misstror demonstranterna C Demonstranterna misstänkliggörs D Ömsesidig misstro
I det följande beskrivs kortfattat tänkbara konsekvenser av att poliser och demonstranter hyser tilltro respektive misstro till varandra.
A. Ömsesidig tilltro
Ömsesidig tilltro innebär att polis och demonstranter förväntar sig ett fredligt bemötande av den andra gruppen. Fredsprocesser, när såväl polis som demonstranter har tilltro till varandras fredsskapande intentioner har i ökande grad kunnat observeras under senare år och blev mycket tydliga i Salem 2005 samt vid Reclaimaktiviteter i Stockholm och Linköping 2004 samt i Stockholm 2005. Detta skulle således kunna tyda på att kollektiv erfarenhet av tidigare fredsskapande processer höjer tilltron inför nästa aktivitet.
B. Demonstranter med misstro möter polis med tilltro
Detta scenario kan leda till antingen krigsprocesser eller fredsprocesser. Om det uppstår krigsprocesser kan polisen komma att förlora tilltron till demonstranterna och därmed bekräf- tas demonstranternas misstro. Det finns exempel där polisen hyst tilltro till traditionella de- monstranter, men när dessa tappat tilltron till polisen och tagit ställning för demonstranter som hamnat i konfrontation med polisen, har polisen förlorat tilltron även till de fredliga de- monstranterna. Om det å andra sidan finns ett tydligt fredsskapande kan demonstranternas misstro övergå i tilltro. Vi har noterat att när demonstrationer genomförts med tydligt freds- skapande från polisens sida, så har demonstranternas misstro försvunnit, vilket kunde uttryck- as på följande sätt.
Det gick över förväntan. Polisens insats var över förväntan. De gjorde en rigorös insats för säker- heten, med bombhundar, helikoptrar och ändå höll de sig i skymundan. (Arrangör)
Litet positivare till polisen. De har gett tydliga signaler på att de har ett annat sätt att tänka nu. En positivare bild av ledning och dialogpolis. De var professionella. … Deras roll som gått ut på att undvika konflikter har gått relativt ok. (Demonstrant)
C. Demonstranter med tilltro möter poliser med misstro
Om demonstranter med tilltro möts av poliser med misstro är risken stor att också demon- stranterna förlorar sin tilltro. Till Göteborg kom många demonstranter med tilltro till polisens fredsskapande intentioner, en tilltro som de förlorade efter konfrontationerna även om de inte själva deltagit i dessa. De kunde uttrycka det på följande sätt.
Innan jag åkte dit så hade jag ändå ett förtroende för polisen. … Det var ju liksom att innan så hade man alltid tyckt att polisen åtminstone någorlunda stod på ens sida. Det fanns rötägg som bal- lade ur och så, men inte på det här viset, att det så systematiskt skulle vara en konfrontativ taktik, som hela tiden bara eskalerade våldspiralen och spädde på våldsamheterna. (Demonstrant)
Ett mycket talande exempel på hur demonstranternas tilltro möttes av polisernas misstro utspelade sig vid Göteborgskravallerna 2001. På Hvitfeldtska gymnasiet (se kapitel 2) hade demonstranter med tilltro till att polisen skulle skydda deras demonstrationsrätt samlats. Poli- sen hyste emellertid misstro till en del av demonstranterna och när polisen automatiskt kate- goriserade de demonstranter som stannade kvar som demonstranter med onda avsikter (och därför attackerades), förlorade samtliga demonstranter tilltron till polisen. Kravaller uppstod. Denna situation hade förmodligen kunnat lösas på annat sätt om fredsprocesser hade fått råda. Om resultatet av den förhandling som dialogpoliser och demonstranter påbörjat istället hade blivit vägledande hade det funnits möjligheter för ökad tilltro och fredliga manifestationer.
Många demonstranter trodde att förhandlingen med den utsedda dialoggruppen skulle leda till ett resultat. Den fredliga lösningen blev inte möjlig eftersom polisens misstro grundad på en hotbild om att det fanns vapen gömda i skolan var så stark.
D. Ömsesidig misstro
När både demonstranter och polis hyser misstro till varandras intentioner är risken för krigs- processer överhängande. De demonstranter som har tidigare erfarenheter av konfrontationer med polis kan hysa misstro mot polisen från början.
Vi förväntar fortfarande att farbror Blå är en trevlig konstapel som hjälper människor i alla deras livssituationer, men det är inte den polis man möter på gatan, inte den polis som aktivister möter. (Demonstrant)
Till Vasaplatsen i Göteborg 2001 kom demonstranter med misstro mot polisen och mötte polis som hade en hög hotbild dvs. misstro mot demonstranterna och kategoriserade därmed demonstranterna som bråkmakare. Polisen betraktade sammankomsten som olaglig och ville skingra samtliga demonstranter. De möttes av stenkastning, polisen gick till attack och sten- kastarna blev fler. Det utvecklades ett ”vi” och ett ”dom”. Demonstranterna övergick från att vara fredliga festdeltagare till att bli våldsamma demonstranter. Intervjuade demonstranter har gett tydliga uttryck för hur känslan av ”vi” och ”dom” utvecklades. För demonstranter som hyste misstro redan när de kom, kom dessa händelser att öka misstron.