Det är ofta svårt att skilja fakta från egna åsikter och man måste räkna med att ens egna och andras värderingar påverkar hur man beskriver orsaker och konsekvenser av ett problem. Det är viktigt att bli medveten om sina värderingar och se hur de påverkar en analys av ett problem. Här består lärarens ansvar i
att handleda samtalet så att reflektionerna breddas och nyanse- ras, så att både respekt för de enskildas bidrag ges och att fokus på värdegrundsmålen för skolan tydliggörs.
!Steg 1: Beskrivning av problemet
Att se filmen Lilja 4ever är det första steget in i modellen som handlar om att beskriva problemet. Frågor som man kan ställa sig här är, vad vet vi säkert?, och vad tror vi att vi vet? Det är i detta första steg viktigt att eleverna känner engagemang för problemet.
!Steg 2: Orsaker
I steg 2 forskar man vidare om orsakerna bakom problemet. Här kan man med fördel dela in orsakerna på olika nivåer, vilket underlättar när man senare ska kunna komma fram till lämpliga åtgärder och tydliggöra vem som har ansvar för vad.
Individnivå: Attityd hos män som köper sex. Desperation hos
de som säljer sex – brist på andra inkomstkällor.
Nationell nivå: Brist på socialt skyddsnät (Ryssland)
Immigrationspolitik (Sverige)
Global nivå: Ekonomisk ojämlikhet mellan länder. För att belysa
hur de tre olika dimensionerna av hållbar utveckling hänger samman kan man också ta upp miljöförstöringens effekter på människors försörjningsmöjligheter i Ryssland. Filmen utspelar sig delvis i miljöer där man ser spår av nedlagda industrier och vad som kan klassas som ekologiska katastrofområden.
!Steg 3: Konsekvenser
Vad är konsekvenserna för individer, grupper, nationer eller kanske hela världen?
Individnivå: Mänskligt lidande.
Nationell/Global nivå: Gynnar organiserad brottslighet.
!Steg 4: Åtgärder
Åtgärder kan riktas både mot orsakerna till ett problem och mot konsekvenserna av ett problem. Beroende på vad man anser orsakerna och konsekvenserna vara så är lösningar och föreslagna åtgärder olika, vilket kan tyckas vara självklart men i klassrumsdiskussionen sällan är det.
Individnivå: Vi kan reagera på individnivå - problemet försiggår
runtomkring oss, det kan till och med försiggå i grannlägenheten och då kan man agera genom att larma polisen.
Nationell nivå: Förändra lagar och regler
Global nivå: Verka för att avskaffa ojämlika handelsregler
Ibland har man tur som lärare. När vi första gången jobbade med Lilja 4ever undersökte vi om något hänt på lagstiftnings- området i Sverige angående människohandel. Det visade sig då att samma dag som vi jobbade med analysmodellen pågick omröstning i Sveriges Riksdag om ett nytt lagförslag. Detta för- slag hade vuxit fram som en reaktion på filmen Lilja 4ever. Filmens genomslagskraft visade sig alltså i såväl luttrade parla- mentarikers snabba respons, som i våra elevers starka engage-
mang för att bekämpa fortsatt människohandel. Här fick vi chansen att arbeta med ett traditionellt och tungt arbetsmo- ment i samhällskunskap, ”Ett ärendes gång i riksdagen”, på ett verklighetsförankrat och högaktuellt sätt. Även svagare elever kunde, med hjälp av det starka engagemanget, sätta sig in i lag- stiftningsprocessen i Sverige och läsa utskottsprotokoll parallellt med riksdagens arbete. ”Kan vi inte åka dit och heja på dom?”, frågade Jafar när förslaget gick till beslut i Sveriges Riksdag. Vi har nu en grå pärm som heter ”Ett ärendes gång – Lilja 4ever” som används under steg 4 i analysmodellen – Åtgärder. Med slumpens hjälp väcktes hos eleverna en respekt för den demo- kratiska beslutsprocessen och för politikers arbete.
De genusperspektiv som filmen kräver är många och svåra. Det är viktigt som lärare att både öppna upp för värderingar, reflektioner och samtal kring skilda synsätt på till exempel por- nografi, utan att fördenskull tappa fokus på de värderingar som skolans verksamhet ska vila på. Vi är inte värdeneutrala i sko- lan. Vi ska arbeta gentemot ökad respekt för och kunskap om människorättsfrågor och solidaritet med utsatta. Jämställdhet mellan kvinnor och män kräver att ingen människa ska använ- das som medel för någon annans mål. Att arbeta för andras för- bättrade villkor innebär till syvende och sist att vi alla måste ta
ställning till vilka fördelar och vilken makt vi är villiga att ge ifrån oss för de missgynnades bästa. Det vidgade fattigdomsbe- grepp som Sida använder – ”att inte ha makt eller resurser att påverka sin egen livssituation”57 – ställer krav på samhällsför-
ändring även för många människor här i Sverige. Flera av våra elever kommer från omständigheter som enligt denna definition kan betraktas som fattiga. Och den tysta, blinda majoriteten i Lilja 4ever – den är svensk verklighet. Hur kan vi reagera på detta?
Vi arbetar vidare med ett urval av följande frågor:
• Vilka genusstrukturer ligger bakom prostitution och människohandel?
• Vad beror det på att vissa människor tar sig rätten att använda andra som medel för sina egna behov?
• Vilka samband finns mellan prostitution, pornografi,
Big Brother, www.snyggast.se, sexualiseringen av det offentliga rummet, synen på våldtäkt och våld mot kvinnor?
• Pornografi och prostitution leder till ett utnyttjande av både kvinnor och män. Vilken syn på kvinnlighet och manlighet bygger prostitutions- och pornografidebatten på?
• Vilka rättigheter ska skydda barn från att hamna i Liljas situa- tion? Vilka andra kränkningar är vanliga och vilket lagligt skydd har barn och unga rätt till i vårt land?
G E N U S D I D A K T I K F Ö R H Å L L B A R U T V E C K L I N G 8 7
✱
FattigdomKvinnors fattigdom gör dem ofta beroende av män som kräver sex i utbyte mot ekonomiskt stöd.
8 8 S P E L A R O L L – E T T E N K E LT S ÄT T AT T LY F TA S T O R A F R Å G O R