av Maria Aschenbrenner
Det är inte många år sedan talibanerna styrde Afghanistan, med allt vad det innebar av begränsningar av det offentliga livsrummet för kvinnor och flickor. Bland de svåraste förbuden för dem att uthärda var att de inte fick gå i skolan eller arbeta. Talibanernas värderingar var inte tagna ur luften, utan de var djupt rotade framför allt hos landsbygdsbefolkningen. Dessa värderingar finns i stor utsträckning kvar än idag på olika håll i det mångkulturella Afghanistan där klyftorna mellan stad och land ökar alltmer.
AT T G A R A N T E R A F L I C K O R S S K O L G Å N G I A F G H A N I S TA N 6 5
VILL DU VETA MER om Svenska Afghanistankommitténs arbete? Gå in på www.sak.se under Vänskolor.
Foto:
Svenska
Afghanistankommittén
• Någon har sett ett reportage om dubbelarbetande kurdiska kvinnor. De sliter på åkrarna och har hela ansvaret för hemmet och barnen, medan männen träffas på barer och sitter i timmar och pratar med varandra. Hur fördelar vi ansvaret mellan arbete och familj i Sverige? Varför har vi många fler sjukskrivna kvinnor än män? Hur står det till med svenska kvinnors dubbelarbete? Låt eleverna intervjua tio yrkesarbetande par om hur mycket tid de var och en lägger ner på hushållsarbetet. Jämför resultatet med statistik från SCB. För att utveckla diskussionen utifrån ett globalt perspektiv kan man studera det Sida-stödda projektet ”Men as Partners” (se sid 68).
Det är lättare att se strukturer och intressera sig för dem i andra kulturer. Då handlar de nämligen inte om oss. Förklara för ele- verna att de patriarkala strukturerna finns så gott som överallt, graden varierar men inte arten. Vi har kanske kommit längre i vår demokratiseringsprocess och frigörelse för kvinnan. Därmed har de patriarkala strukturerna utjämnats en del och blivit svå- rare att upptäcka. Hur var det i Sverige för hundra år sedan? Be elever som har gamla släktingar i livet att intervjua dem om hur det var att vara flicka eller pojke. Vad fick de göra och vad var förbjudet? Vad uppmuntrades man till som liten?
LEKTION 4:
Kvinnor och våld
Diskutera innehållet i faktarutan till höger om misshandel. Hur många är en tredjedel av alla kvinnor i världen? Vad har vi för syn på våldtäkt i Sverige? Berätta om hur våldtäkter används
systematiskt i krig.40Titta på den korta dokumentären ”Över-
levare” där tre sydafrikanska kvinnor berättar om hur de tagit sig igenom erfarenheten av att ha blivit våldtagen.41Hur ser
lagstiftningen ut i Sverige? Vad är en våldtäkt enligt lag? Kan
6 6 E T T N Y T T S ÄT T AT T B E T R A K TA VÄ R L D E N
Lästips
Drakulic Slavenka (2000) ” Som om jag inte var där”,
Nordstedts förlag
Jeffner Stina, (1997) ”Liksom våldtäkt, typ. Om betydelsen av
kön och heterosexualitet för ungdomars förståelse av våldtäkt”, Uppsala Universitet
”JämOs handbok mot könsmobbning” (2000), www.jamombud.se Wennstam Katarina (2002) ”Flickan och skulden”,
Albert Bonniers förlag
Wennstam Katarina (2004) ”En riktig våldtäktsman”,
Albert Bonniers förlag
✱
MisshandelNär kvinnor har makt över sin egen kropp minskar fattigdomen. En tredjedel av alla kvinnor världen över har blivit slagna eller sexuellt utnyttjade. När kvinnor har makt över sin egen kropp kan de själva välja när, hur och med vem de har sex. Det är en mänsklig rättighet samtidigt som kvinnorna kan skydda sig från oönskade graviditeter och hiv/aids.
man bli våldtagen av sin egen man? Gör värderingsövningar med eleverna för att få igång diskussioner. Är ett nej alltid ett nej? Gör övningar med eleverna där de får träna olika slags nej – ett nej som sägs med ögonen, ett nej som viskas tyst, ett nej som sägs högt och bestämt och ett nej som förstärks med fysisk handling. Förslag på olika värderingsövningar finns i JämOs skolhandbok som kan laddas hem från nätet.
LEKTION 5
Media
Det är tacksamt att arbeta med sådant som utgör en del av de ungas vardag utanför skolan. Media är en viktig formare av ideal och förebilder.
• Fråga vad eleverna brukar titta på för TV-program, och gör tillsammans analyser av dessa. Hur framställs kvinnor respektive män? Vad har de för röster? Jämför till exempel de kvinnliga rösterna till ett tecknat program. De ”goda” kvinnorna talar ofta med tunna, ljusa röster, medan de ”onda” använder sitt bukstöd och talar mer kraftfullt. Diskutera hur skönhets- ideal hänger ihop med användandet av rösten. När kvinnor förr använde korsetter och snörde åt kunde de inte andas djupt och tala med kraft. Lyssna på nyhetsrapporteringen och tänk på hur kvinnor med makt använder sina röster (om det förekommer några sådana!). Piper de fram sitt tal?
• Låt eleverna undersöka några dagstidningar. Be dem ringa in alla kvinnor som nämns med en färg, och alla män med en annan. Räkna hur ofta vart och ett av könen förekommer.
Kvinnor får ungefär en tredjedel av utrymmet i nordisk press. Titta på bilderna. Vad gör kvinnorna och vad gör männen och hur ofta förkommer de på bild? Ställ återigen frågorna: ”Hur kommer det sig?” och ”Vad leder det till?”. Dela in klassen i grupper som representerar olika länder och låt dem besöka biblioteket för att titta i utländsk press. Be eleverna ta med sig utländska tidningar hemifrån, ifall de har sådana. Hur ser könsfördelningen i dessa tidningar ut, bland journalisterna och fotograferna, i reportagen och på bilderna? Finns det reklam? Hur ser den ut?
• Låt eleverna ta med olika reklambilder och analysera vad dessa förmedlar för syn på kvinnor och män. Använd gärna bilder ur något av de nya livsstilsmagasin som kommit. Diskutera bilderna utifrån följande frågor:
• Vad fångar betraktarens uppmärksamhet? Vad ser du först, vad tänker du spontant på när du ser bilden?
• Vad gör personen på bilden? • Är hon/han aktiv eller passiv? • Ser hon/han stark eller svag ut? • Ser hon/han bestämd eller osäker ut? • Ser hon/han frisk ut?
• Framställs personen på bilden som ett subjekt?
• Hur tror ni att bilderna kom till? Vilka anvisningar fick den avbildade personen av fotografen?
6 8 ” M E N A S P A R T N E R S ” ( M A P )
– Det här är nästan som med apartheid. Många kämpade tills de dog och fick aldrig uppleva friheten, säger Rraphakisa. Ändå är han övertygad om att förändring är på väg. Men det kommer att ta tid. Patriarkatet har djupa rötter i Sydafrika och våldet är utbrett. Och än idag trycks det skolböcker i Sydafrika som slår fast att mannen är familjens över- huvud.
En investering för samhället
MAP:s arbete, som Sida stödjer, går ut på att utmana attityder och beteenden som även- tyrar kvinnors och barns hälsa och säkerhet.
Fokus ligger på att göra männen till bättre pappor och partners. I projektet ingår också jämställdhetsutbildning för aktivister som arbetar för att minska hiv/aids genom Treatment Action Campaign (TAC).
– Att jobba med jämställdhet är en inve- stering för samhället som helhet. Utan de rigida könsrollerna skulle antalet mord sjunka drastiskt och takten på spridningen av hiv/aids sakta av, säger Dean Peacock, chef för MAP.
En ny mansroll minskar fattigdomen
När en fjärdedel av den sexuellt aktiva
befolkningen är hiv-smittad är det dags att tänka om, menar Dean Peacock.
– Hur många människoliv den traditio- nella mansrollen krävt, och fortfarande krä- ver, vågar jag inte gissa, säger han. Uppfatt- ningen om att ”riktiga män” gör det utan kondom inskränker kvinnors möjligheter att förhandla sig till säkert sex och bidrar till den snabba spridningen av hiv.
Varje år kommer mellan 2 000 och 3 000 män till MAP:s veckolånga kurser, som bland annat inkluderar blöjbyten och matlagning. Dörrarna är öppna för alla, men Dean Peacock föredrar att arbeta med organiserade grupper, som fackföreningar och kyrkor. Inom MAP:s ramar finns ett antal stödgrupper som sammanträder varje vecka och där män som brottas med sig själva får tala ut.