Att dela in eleverna i flick- och pojkgrupper kan vara ett sätt på vägen mot att utveckla fler kompetenser. Man måste emellertid ha klart för sig varför man gör indelningen och vad den ska leda till. Felaktigt använd kan den tvärtom motverka sitt syfte. Om man till exempel har tjejgrupper för att flickorna ska få vara ifred för stökiga pojkar och komma till sin rätt, och vid dessa träffar gör traditionellt kvinnliga saker som att sitta och ha nära, förtroliga samtal och kanske sy eller sminka sig – ja, då förstärks bara de traditionella könsrollerna.
I den kompensatoriska träningen kan det vara befogat att arbeta i delade grupper under en begränsad tid. Flickorna kan behöva få träna till exempel experiment i fysik och idrott utan att jämföra sig med pojkarna. Pojkar behöver få utveckla sitt språk och sin förmåga till närhet utan att känna sig underlägsna. När respektive könsgrupp har övat upp sina färdigheter sam- manför man grupperna. Målet är alltid att flickor och pojkar ska kunna arbeta tillsammans – i skolan precis som i samhället i övrigt. Under en period arbetade vi med elever i skiftande åldrar för att öva oss i kompensatorisk träning.
Här följer tre exempel på hur lektionerna kunde se ut:
1. Flickor och pojkar delades i två grupper. Flickorna fick träna på att göra sin röst hörd genom att öva argumentationsteknik och
förbereda en debatt. Pojkarna bakade, dukade, gjorde fint och bjöd sedan flickorna på fika, och lyssnade på deras debatt. 2. En träslöjdslärare på skolan lät alla elever bygga fågelholkar.
Med flickorna – som generellt sett behövde träna konstruk- tion, material- och hållfasthetslära – pratade hon om tjocklek på spik, vilken lutning man behövde ha på taket, val av verk- tyg och träslag och liknande. Till pojkarna – som generellt sett var rätt vana vid att bygga – ställde hon frågor om närhet och omsorg. Exempelvis om hur många ungar de trodde skulle födas där, ifall det behövdes något mjukt för dem att ligga på, om det behövdes en sittpinne med plats för två. 3. En lektion handlade om mod. Men, eftersom flickor och
pojkar visade sig vara rädda för olika saker utformades deras uppgifter lite olika. Flickorna fick i läxa att gå hem och fundera ut något de var rädda för på skolan, och pojkarna skulle skriva en dikt. När eleverna kom tillbaka dagen därpå fick flickorna utmana sitt mod och göra alla de saker de var rädda för, bland annat att gå ner i den mörka källaren, gå in på fritids och klappa en orm, gå in i ett klassrum och säga något så alla tittar på en eller fråga vaktmästaren om extra linjal. Pojkarna samlades i klassrummet och tillfrågades om vem som ville börja läsa upp sin dikt för de andra. Det blev alldeles tyst, tills plötsligt en av pojkarna sa: ”Nu ser jag – man kan träna mod på olika sätt!”
HANDLINGSPLAN
För att få struktur och överblick på sitt förändringsarbete rekommenderar vi att man upprättar en handlingsplan – en
E T T N Y T T S ÄT T AT T B E T R A K TA VÄ R L D E N5 5
Schema för handlingsplan
DETTA VAD HUR VEM NÄR UTVÄRDERING
vill vi ändra på! ska vi göra? ska vi göra? ska göra vad? ska vi göra det? hur gick det?
Vi är inte medvetna Vi ska observera oss Filma en lektion. Anna ser till att Utrustning och Arbetslagsmöte v. 13
om vårt förhållningssätt i arbetslaget med hjälp Se sid. 51. utrustningen schema klara Utvärdera!
till eleverna i av videokamera. fungerar. v. 9.
klassrummet.
Fredrik skriver schema över vem som filmar vem och när.
Våra kolleger är Väcka kollegernas Göra en leksaks- Sara skaffar lek- Hämta kataloger Arbetslagsmöte 3/3.
genusarbete. intresse för vårt analys med sakskataloger. 15/2.
ointresserade av genusarbete. efterföljande Janosh förbereder Planera analysen
genusfrågor. diskussion. genomgång av 17/2.
Se sid. 57. analysen. Personalmöte
Fatima håller i 24/2.
mötet.
Mina elever behöver Utmana deras Ge dem en Jag genomför Tisdag v. 14. Fredag v. 14.
mer kunskap föreställningar om kön skrivuppgift på en lektionen och
om genusfrågor. och bidra till att höja lektion i svenska: håller i en
deras kunskap om de ”Om jag vore född efterföljande
strukturer som finns. till flicka eller diskussionen
pojke”. utifrån
pedagogisk plan som tar sikte på hur vardagen ser ut för elever och personal, både i klassrummet och utanför. Planen är kon- kret och skiljer sig från en vision som snarare har mer övergri- pande mål. I handlingsplanen ska man sätta upp små konkreta mål som går att mäta eftersom det som är mätbart lättare blir gjort. När en viss tid gått ska man kunna se om planen funge- rat eller ej och även förstå varför den inte fungerat, om så är fallet.
Sista steget i metoden går ut på att skaffa sig rutiner så att kun- skapen stannar kvar i verksamheten, och kan spridas bland personalen. I det ingår att upprätta en pedagogisk jämställd- hetsplan som omfattar hela verksamheten. Använd samma mall som för de enskilda pedagogerna eller arbetslagen, men ta istället gemensamma steg i den för hela personalen. Lägg in aktiviteter som berör hela personalstyrkan, och låt exempelvis en jämställdhetsgrupp ha ansvar för arbetet. I allt förändringsarbete är det viktigt med ledningens stöd. När det gäller jämställd- hetsarbete är det stödet avgörande. Att ge sig i kast med genusfrågor upplevs många gånger som hotfullt och det finns många strategier som män- niskor tar till för att slippa vara med. Ju högre upp stödet och kravet på att arbeta för en skola på lika villkor finns, desto bättre blir förutsättningarna för
att lyckas.