I vår tolkning av hur målen i lärande för hållbar utveckling kan nås, har vi valt ett ämnesintegrerat och tematiskt arbetssätt. Detta dels för att få med de olika dimensionerna av hållbar utveckling, dels för att kunna arbeta verklighetsanknutet och analytiskt. Vi har velat stärka elevernas vilja, kunskap och för- måga att påverka sin omvärld till det bättre. Vi har också orga- niserat arbetet så att hjärta, hjärna och handling ska stimuleras för ett så mångsidigt kunskapsarbete som möjligt. Vi tror starkt på vinsten av att börja med en känslomässig upplevelse – att tänka med hjärtat. Därför arbetar vi ofta med berättelser i olika former, författares eller elevers, när vi öppnar ett tema- tiskt arbete. För att väcka engagemang i människorättsfrågor är film och litteratur utmärkta sätt att identifiera sig med någon i en annan livssituation än den egna.
Ämnesövergripande arbetssätt är vanligare inom förskola och de lägre stadierna i grundskolan. I de senare klasserna i grundskolan och i gymnasiet förekommer ämnesövergripande samarbete mer sällan.51 Den organisatoriska utmaningen är
ofta större av gymnasieskolan, med fler lärare som undervisar varje klass. Den organisation som vi själva arbetar i gör det svårt att få tillräckligt med tid för att planera ämnesövergripan- de projekt. För oss har arbetet möjliggjorts av en gemensam grundhållning i människosyn, kunskapssyn och synen på sko- lans roll i samhällsutvecklingen. Tillit och respekt för varandras olika kompetens är också viktigt för samarbetet.
De exempel som vi tar upp kan med lätthet integreras i de reviderade kursplanerna för samhällskunskap, historia, svenska
och religion i Gy07. Ett framgångsrikt ämnesövergripande samarbete bygger på att kursplanemålen tydliggörs både för samarbetande lärare och för eleverna. Vi har inte arbetat med schemabrytande aktiviteter utan jobbat inom ordinarie sche- ma. Utifrån en löslig planering försöker vi jobba flexibelt med hänsyn till en levande process, där elevernas intressen, fråge- ställningar och fokus leder riktningen. Vi har arbetat utifrån kursplanemålen i samhällskunskap, historia, svenska och reli- gion för att tydliggöra hur temaarbetet är förankrat i respektive kurs, så att ämnesspecifik progression, bedömning och betygs- sättning möjliggörs samtidigt som helhet och ämnesintegrering kan nås. I arbetet med World Development Chart har vi även samverkat med lärare i matte och data. I arbetet med filmen Skicka vidare dessutom med lärare i företagsekonomi. Exem- plena presenteras i den progressionsordning som vårt arbete med eleverna har visat sig fungera bra inom. De är tänkta att omväxlande fokusera hjärta, hjärna och handling.
1. Din historia
– samarbete mellan svenska och historia.
Vi startar höstterminen med temaarbetet Din historia, där ele- vens historia får möta skolämnet historia samtidigt som eleverna får tillfälle att på ett lekfullt och strukturerat sätt presentera sig själva för lärarna. Inom historieämnet ges uppgiften att genom- föra enskilt och skriftligt, och det är bara läraren som läser tex- ten. Det är viktigt att klargöra för eleverna att de bara berättar det de vill, och att till exempel adoptiv- eller fosterföräldrar och andra vuxna förebilder kan vara nog så viktiga som biologiskaföräldrar. För elever med en trasslig barndom eller med andra jobbiga upplevelser bakom sig kan arbetet röra upp starka känslor, vilket är viktigt att vara medveten om. Samtidigt är det vår uppfattning att, den historia som är ens egen ska vara efter- frågad och värdesatt i ett respektfullt sammanhang. Som lärare kan man efter att ha läst allas historia göra en sammanfattning där man lyfter fram gemensamma eller liknande händelser som länkar samman elevernas historia med skolämnet historia. Det kan röra sig om arbetsförhållanden på orten, hur många barn varje generation har fött och hur utbildningsnivån har förändrats mellan de olika generationerna. Här kan man lägga ett särskilt fokus på hur villkoren för kvinnorna har förändrats över de senaste 100 åren.
!Din historia52
1. Fundera över din egen historia. Välj ut tre händelser som du tror har haft stor betydelse för din personliga utveckling. Varför just dessa?
2. Diskutera med dina föräldrar kring viktiga händelser och förhållanden i deras liv som på olika sätt kommit att prägla din uppväxt, dina erfarenheter och åsikter.
3. Fundera över hur din egen historia i olika avseenden har påverkats av samhällsutvecklingen. Välj ut tre händelser eller förhållanden ute i samhället som du tror har haft stor betydelse. Varför just dessa?
4. Kvinnors historia glöms ofta bort. Undersök i din egen historia: Vilken kvinna i din släkt är den första att gå i skolan,
och under hur lång tid gick hon i skola? Vilken kvinna är först med ett avlönat arbete? Vilken kvinna får rösta för första gången? Hur har antalet barn per familj förändrats över åren och varför?53
5. Gör ett släktträd som sträcker sig några generationer tillbaka i tiden och där det framgår var dina släktingar tidigare bodde, vilken utbildning de hade och vilka yrken de ägnade sig åt. Du kan också lägga till hur många barn varje generation bestod av. Gör en sammanställning och diskutera resultatet. Vad kan man dra för slutsatser av historiens förlopp under den period som undersökningen omfattar?
Parallellt arbetar eleverna i svenska med sagans form och skri- ver en existentiell saga – Sagan om mig själv. Sagan är en lek- full text med följande obligatoriska inslag: eleven ska själv vara huvudperson men som litet barn och ges ett sagonamn, gärna med någon symbolisk innebörd eller en klurig omtolkning av det egna namnet. Eleven får välja tre viktiga personliga positiva egenskaper som huvudpersonen i texten ska ha, och som ska synliggöras tydligt i sagan. Vidare ska huvudpersonen möta tre utmaningar, som hon/han klarar genom att använda sig av sina goda egenskaper. Utmaningarna kan gärna skildras i sym- bolisk form, till exempel genom gestalter, gåtor eller annat som ska övervinnas.
Genom att klara utmaningarna ska huvudpersonen tillägna sig tre viktiga lärdomar som ett barn måste kunna för att bli en god och stark människa – en hjältinna/hjälte. Sagorna bearbetas sedan ur ett genusperspektiv:
!Sagan om mig själv – genusbearbetning
• Finns det likheter och skillnader mellan egenskaper och lärdomar som flickgestalter respektive pojkgestalter ges i sagorna? Varför då?
• Hade sagan blivit annorlunda om du fått skriva om en huvudperson av annat kön än ditt eget? På vilket sätt? • Vilka könsstereotyper finns i sagor för barn i allmänhet?
Inventera och gör en granskning av vanliga sagoböcker tillsammans med eleverna eller som en elevfördjupning i par.54
• Skriv en tvärtom-saga som ger flickan/pojken mer annorlunda drag än vanligt!
• Läs Joanna Rubin Drangers serierböcker Askungens syster och diskutera. Rita själv en nytolkning av en traditionell saga, och förändra huvudpersonens handlingar enligt Drangers idé! • Se utdrag ur filmerna Shreck I och II, och samtala om
budskap och tematik.
Ett exempel på en tvärtom-text från rörelsen för kvinnlig rösträtt är ett flygblad från 1915 med rubriken ”Därför är vi emot rösträtt för män”. Ett av flygbladets argument för att stoppa mäns möjlighet att välja i val är: ”Därför att män är allt- för känslosamma för att rösta. Detta visas inte minst av deras uppförande vid fotbollsmatcher och politiska möten, samtidigt som deras medfödda tendens att ta till våld gör dem speciellt olämpliga för regeringsuppgiften.”55Tänk om Alice Duel Miller,
som 1915 författade detta flygblad, hade fått vara med när FNs
säkerhetsråd år 2000 antog resolution nr 1325, som uppmanar medlemsländer att säkerställa att kvinnor representeras på alla beslutsnivåer i arbetet för att förebygga, hantera och lösa kon- flikter!
I anslutning till elevernas egen historia arbetar vi vidare med uppgiften Alternativa släktträd. Den behandlar allt det som påverkar oss utöver det vi föds med. På tavlan tar vi upp sådant som påverkar oss att bli de individer vi är – på gott och ont. Vi identifierar tillsammans positiva krafter som är goda källor som vi är stolta över att låta oss påverkas av, och vilka negativa influenser som vi bör vara uppmärksamma på. Läraren tar emot elevernas förslag och breddar eller ställer handledande frågor för att utveckla och fördjupa förslagen. Här är eventuella könsskillnader i resultatet bra att notera och uppmärksamma eleverna på, samt fördjupa genom att samtala om anledningar till och bakomliggande faktorer. De positiva och viktiga influenserna i livet får eleverna sedan individuellt illustrera i bild under rubriken Mitt alternativa släktträd, som presenteras inför klassen. Eleverna väljer till exempel att ta med kamrater, musik, idrott, föräldrar och skola. Religiös tro, klädstil, förebilder, viktiga platser och eventuella andra hem- länder än Sverige blir också uppmärksammade av eleverna som viktiga i formandet av deras identitet. De individuella alternativa släktträden sätts upp i klassrummet, och vi går till- sammans runt för att vaska fram de viktigaste gemensamma dragen i vad som påverkar oss i omgivningen till att bli de män- niskor vi är. Eventuella skillnader mellan eleverna med avseende på kön noteras av läraren, men i arbetet med våra elever foku- serar vi denna gång på alla slående likheter som tydliggörs av
jämförelsen – likheter som löper över klass-, köns-, religions- och etnicitetsgränser i den mångkulturella gruppen. Likheterna blir till en aha-upplevelse för oss alla, inte minst för eleverna, som liksom i så många andra sammanhang grupperar sig efter upplevda och överdrivna uppfattningar om olikheter, inte minst på grund av kön.
2. Lilja 4ever
Valet att använda Lukas Moodyssons film Lilja 4ever (2002) är grundat på dess utmärkta skildring av trafficking med många jämställdhets- och människorättsfrågor som väl kan förstås i fil- mens komplexa samhälleliga- och miljömässiga sammanhang. Lilja 4ever är också flitigt visad på skolbiografer i landet och finns att tillgå med institutionella rättigheter. Det känns ange- läget att inspirera till att använda filmen på ett sätt där både det omskakande budskapet och den angelägna samhällsfrågan bearbetas noggrant i undervisningen. Filmen är svart och utan hopp, men samtidigt unik i sin förmåga att hos publiken väcka engagemang och vilja att förändra, vilket vi ger exempel på längre fram. Filmen är trots några år på nacken fortfarande högaktuell, inte minst då nya bordeller planläggs inför fotbolls-
8 4G E N U S D I D A K T I K F Ö R H Å L L B A R U T V E C K L I N G
✱
TraffickingVarje år blir omkring 800 000 människor utsatta för trafficking över gränser. Uppåt 80 % av dem är kvinnnor och flickor och de flesta utnyttjas i sexhandel.
VM (som skedde till exempel 2006) och bemannas med impor- terade kvinnor från öst. Lilja är 16 år och lever med sin ensam- stående mamma i en fattig och sammanfallande rysk stad någonstans i forna Sovjet. I en nedåtgående spiral mot kata- strofen får vi följa när Lilja sviks av vuxenvärlden i slag efter slag. Hennes mamma träffar en amerikansk man som hon reser bort med. Vid avresan lämnas dottern ensam kvar. Lilja över- ges och har ingen chans att försörja sig. Livet verkar äntligen förändra sig till det bättre när hon träffar och förälskar sig i den till synes framgångsrike Andrej. Han visar sig dock vara män- niskohandlare som under löften om en gemensam framtid i det rika Sverige säljer Lilja till prostitution. Utgången är given i denna långsamt och skickligt berättade tragedi, och Liljas själv- mord i slutet har verklighetsbakgrund i ett autentiskt fall med en ung flickas död i Sverige. Filmen väjer inte undan det obarmhärtiga i handling, men strålkastaren sätts på de utnytt- jande männen, på det tysta medgivandet och det omgivande samhällets blindhet, som gör utnyttjandet av Lilja möjligt. Filmens varsamma bildspråk leder heller inte till något sexuali- serat effektsökeri. Den visar istället stor respekt för skådespela- ren och omvärldens alla Liljor genom att konsekvent filma männen ur flickans synvinkel, istället för det omvända. Valet av perspektiv skonar också publiken så att vi tryggt kan visa filmen för gymnasieelever.
Vi såg Lilja 4ever på en av de subventionerade filmvisning- arna för skolungdomar, och jobbade sedan vidare med filmens budskap. Det skedde först individuellt i loggbok, och sedan genom att filmen diskuterades i mindre grupper i klassen.56
Det är ingen svårighet att få igång en diskussion, men till
hjälp får eleverna ett urval av frågor att koncentrera sig på. Här är några exempel:
•Beskriv de svek som Lilja är utsatt för och som slutligen leder till hennes död.
• Kan man välja att bli prostituerad? • Varför köper män sex?
• Lukas Moodysson har i en intervju hävdat att ”människohan- del är den yttersta konsekvensen av ett kapitalistiskt
samhälle, det krävs ett ekonomiskt gap för att människo- handel ska uppstå”. Diskutera detta påstående.
• Vad har det svenska samhället och svenska företag för ansvar för att fattiga människor drivs in i människohandel?
Efter en gruppdiskussion runt dessa frågor befinner sig eleverna i ett virrvarr av tankar som behöver struktureras för att inte stanna vid frustration och hopplöshet. En god hjälp för att uppnå denna struktur är en analysmodell som vi använt och som numera också används i ett flertal läroböcker i samhälls- kunskap för gymnasiet. De frågor och svar som eleverna har efter diskussionen ovan kan placeras in i denna modell.