Oskar är en liten och viktig kille på sex år Han växer just nu upp i ett av världens mest jämställda länder Oskar kommer antagligen att växa upp och göras till en NORMal

kille för att om många år bli en NORMal man. För oss är det ett problem att normala

killar görs till normala män. Problemet handlar om det samhälle som Oskar och andra

killar växer upp i och formas av. Tyvärr är det så att i ett av världens mest jämställda

länder hör könsdiskriminering och homofobi till vardagen. Vi drömmer om att Oskar

och alla andra småkillar får leva i ett samhälle där hela deras person får blomma ut,

utan att begränsas av förväntningar på hur normala killar och män bör vara.

Det fanns flera svårigheter när vi satte igång vårt arbete. Många var skeptiska. En mamma sa: ”Det är väl inget att snacka om hur det är att vara kille. Det är bara att köra ner huvudet i sanden och köra vidare.” Men, med stöd av tillräck- ligt många lärare och en entusias- tisk kurator lyckades vi gå igång. Vi fungerade som handledare och började tillsammans med pojkarna i våra killgrupper titta på makt- strukturer och sätta ord på dem. Vi delade snart flera aha-upplevelser. När vi exempelvis sett filmen ”Girlfight” frågade vi om killarna kunde tänka sig ha en flickvän som var starkare. ”Nej”, svarade en kille, ”då skulle hon ju kunna göra vad hon ville med mig.” Vi frågade då vad han trodde att tje- jerna tyckte.

Att dela upp killar och tjejer för sig är delvis tveksamt. Det måste vara en tillfällig strategi med motivet att förändra för att sedan återföra. I en blandad grupp blir könsrollerna lätt traditionella och flickorna fungerar ofta som stötdämpare. I en köns- segregerad grupp blir däremot mönster väl- dig tydliga.

Den värld pojkar av i dag lever i är sten- hård, hierarkisk och homofobisk där de

med stor makt och hög status ger sig på dem med lägre status. Vi betraktar det som en lågintensiv terror som möter killarna i skolan: hela tiden finns ett hot om att bli utsatt för olika former av våld om du är kille. Det är inte mer synd om killar än om tjejer. Det är samma system som riktar sig åt två håll: killar står för våldet mot både tjejer och killar – särskilt mot pojkar som bryter normen. Förutom att det styr rasterna

stör det ständigt pågående makt- spelet också undervisningen. Lärare borde våga ta ett grepp på killarna och prata om sexism, homofobi och tjejers och killars lika rättigheter. Fast, först måste lärarna börja med sig själva. Många lärare är egentligen ganska omedvetna om könsmaktsordning- en. Om en kille slår en tjej, kan läraren säga: ”Det är bara för att han tycker om dig.” Då godtar man ju våldet. Istället måste en lärare/vuxen våga blotta sig, vända blicken inåt för att uppnå föränd- ring i praktiken och inte bara genom ord vara en förebild för sina elever.

Varje resa börjar med ett steg, och varje förändring mot ett mer jämställt samhälle grundar sig på enskilda människors förhållnings- sätt och deras handlingar i praktiken.

VILL DU VETA MER om arbetet med kill- grupper? Kontakta Christian Fridh på Röda Korsets Ungdomsförbund,

christian.fridh@redcross.se eller hör av dig till Sensus Studieförbund som gett ut ”NORMal, eller? Vägledning – ledarmaterial för att sätta killar i rörelse” (2005) samt studiematerialet ”Utväg – makt och kön” (2005),

www.sensus.se

Lärdomar

Jämställdhet är ett kunskapsområde som till stor del handlar om att bli medveten om det omedvetna. Mönster och struktu- rer i både det stora – världen, samhället och skolan – och i det lilla – familjen och de nära relationerna – blir tydliga, och man ser sin egen del i skapandet av dessa. Insikterna berör en både yrkesmässigt och privat. När man väl har fått sina genusglas- ögon kan man inte sluta se. Ibland är det jobbigt att se, man värjer sig. Man kommer att möta motstånd och det krävs en del för att framhärda. För en pedagog finns inga genvägar. Man måste bli medveten om sina värderingar och sitt eget förhåll- ningssätt för att kunna utöva en medveten genuspedagogik. Det går inte att förhålla sig till genusfrågor enbart på ett intel- lektuellt plan. Denna kunskap måste beröra – självinsikt gör ofta ont. Pedagoger vill gärna få idéer på uppgifter och allehanda knep och tips för att arbeta med jämställdhet i klassrummet. Men en medveten genuspedagogik handlar inte först och främst om att jaga exempel, utan om att skaffa sig ett medvetet förhållningssätt. Har man det, så kan man utifrån sin elev- grupp och sina ämnesområden själv skapa hur många genus- lektioner som helst. Det krävs mod både hos den som förmed- lar och den som tar emot inom detta kunskapsområde. Mycket motstånd, försvar och hotfullhet är i omlopp när denna kun- skap förvärvas. För en handledare gäller det att se förbi peda- gogens rädsla för självbespegling då hon/han ropar efter alltfler verktyg, och istället envetet driva processen vidare. Det är betydligt enklare för barn och unga att ta till sig ny kunskap om genus och strukturer båda hemma och i andra kulturer.

Det ingår i alla pedagogers uppdrag att aktivt motverka tradi- tionella könsroller. I förarbetet till den nya gymnasieskolan betonas att jämställdhet ska göras lika icke förhandlingsbart som arbetet med övriga demokratifrågor. Detta är lättare sagt än gjort. Det kräver nämligen kunskap och medvetenhet. Arbetet försvåras av att alla tycker något om jämställdhet, medan få ser det som ett kunskapsområde. Jämställdhet förblir också lätt en privat fråga. Det gäller att förstå varför jämställd- het är fundamentalt viktigt, som rättighet och som en aspekt av hållbar utveckling. För oss träder fyra områden fram där vins- terna med jämställdhet blir tydliga.

Jämställdhet är:

1. en fråga om demokrati, makt och värderingar. Det handlar om allas lika möjlighet att kunna göra sin röst hörd och vara med och påverka.

2. en arbetsmiljöfråga. Skolor som aktivt arbetat med

jämställdhet har ett bättre klimat med mindre könsmobbning och trakasserier.

3. en hälsofråga. Flickor mår idag generellt sett mycket sämre än pojkar och har sämre självförtroende. En medveten genus- pedagogik betonar vars och ens värde som människa och rätt att ta plats och synas. Förtryck motarbetas, och både flickor och pojkar mår bättre.

4. en resultatfråga. Elever som har fått utveckla alla sina sidor och inte begränsats av traditionella föreställningar om kön

lyckas bättre inom fler områden och blir säkrare och tryggare som personer. Det handlar helt enkelt om att få göra och för- söka bli det man vill. Dessutom är jämställdhet ekonomiskt lönsamt eftersom det bidrar till lägre sjukfrånvaro och efter- som folk mår och presterar bättre på en jämställd arbets- plats.

I skolan kan barn och unga ges möjlighet, som kanske ingen annanstans, att bryta gamla könsmönster och därigenom stär- ka sina förutsättningar att möta och forma morgondagens sam- hälle och tillsammans skapa nya bilder av framtiden här och ute i världen.

E T T N Y T T S ÄT T AT T B E T R A K TA VÄ R L D E N 7 5

✱

Varje minut dör en kvinna på grund av komplikationer i samband med förlossning eller graviditet, och ytterligare 20 kvinnor blir skadade eller handikappade.

Källa: UN Millennium Project, 2005, Who’s Got the Power: Transforming Health Systems for Women and Children.



37 John & Sabljar, ”Elfte steget – vägen dit”,

2003.

38 För förteckning över genuspedagoger i

landet, kontakta Myndigheten för skolut- vecklings jämställdhetsgrupp – se www.skolutveckling.se

39 WCPRC är ett globalt empowerment-pro-

gram för barn och ungdomar, som imple- menterar FNs konvention om barnets rät- tigheter och stärker barn jorden runt så att de kan göra sin röst hörd och kräva respekt för sina rättigheter. Programmet har skapats och byggts i Sverige av Barnens Värld och har av den svenska regeringen utsetts till ett Nationellt

Millennieprojekt. Det finns för närvarande (2006) 1200 svenska Global Friend-skolor. Totalt 2250 svenska skolor arbetar med pris- tidningen och/eller priswebben. WCPRC har sina rötter i det kommunikationsprojekt för barn – Barnens Värld – som skapades av svenska UD, Sida med flera under FNs Barnår 1979.

40 Drakulic, ”Som om jag inte var där”,

2000.

41 ”Överlevare – sydafrikanska kvinnor talar

ut om våldtäkt”, 12 min dokumentär från 2005. Kan lånas via www.nbv.se under Internationellt.

GENUSDIDAKTIK FÖR