BILDER AV FRAMTIDEN

Fatima är intresserad av konstruktion och design och drömmer om att få bygga hus. Hon går på byggprogrammet och har kurser med inslag av design och formgivning. Hennes lärare/ coach är en före detta snickare som efter en arbetsskada omskolat sig. Han har också genomgått en obligatorisk genus- utbildning som gör att han kan bemöta Fatima utifrån hennes behov, och inte stå fast i sina tidigare värderingar om tjejer som snickare.

Mattias har alltid varit intresserad av att sy och har valt textil- slöjd när möjlighet funnits. Han har blivit retad för detta och därför utvecklat olika strategier för att dölja sitt intresse. Antingen har han uppträtt störigt på textillektioner eller i perioder valt bort ämnet för att inte bli utsatt och utstött ur pojkgruppen. Efter att ha läst grundkursen i genus förstår han varför det är så mycket svårare för honom att välja textilslöjd än det är för en tjej att välja träslöjd. Vetskapen om att det är ett strukturellt fenomen som inte handlar om honom som per- son har stärkt honom att bejaka det han innerst inne vill.

Att arbeta med jämställdhet är att ge sig in i något stort och spännande. Det handlar om att bryta mångåriga traditioner som, för oss som växt upp med dem, känns fullständigt natur- liga. Vi ska alltså lämna det som upplevs som normalt och se på könsroller och mönster på ett nytt sätt. För detta krävs mod, sällskap och tålamod. Varför då utsätta sig för det? Jo, det som då hägrar i fjärran är ett samhälle där alla människor får växa upp, utvecklas och leva på lika villkor i en miljö där individen bejakas oavsett kön. I en skola på lika villkor får alla barn

D

”Se vad vi kan, kvinna som man. Med vår nya optik blir du mer jämlik

4 8E T T N Y T T S ÄT T AT T B E T R A K TA VÄ R L D E N

Illustration

av

Nina

utrymme att växa och bli respekterade. Det enskilda barnet, flicka eller pojke, får möjlighet att utveckla alla sina sidor bortom könsgränserna och kan forma sitt framtida liv fritt från köns- stereotypa begränsningar.

Vi började vårt genusarbete med att försöka ändra på barnen, men rätt snart insåg vi att det är oss själva vi måste ta itu med. Tittar man närmare på varför barn och unga gör som de gör, så ser man att allt sker i ett samspel med andra och då särskilt med de vuxna förebilderna. Det är vi vuxna som är bärare av de mönster, strukturer, normer och värderingar som utgör vårt sam- hälle och vår kultur. Vid en ännu närmare granskning ser man att dessa strukturer går igen på de flesta håll i världen. Vi ser stora könsskillnader i andra delar av världen och upptäcker kanske inte alltid att det är samma strukturer både hemma och borta. Ibland är det enklare att överdriva vissa skillnader mellan olika kulturer för att slippa konfronteras med de större och mer obehagliga lik- heter som återspeglas världen över.

Genuspedagogik utgår först och främst från pedagogerna. Vilket förhållningssätt och vilka förväntningar de har på barnen, vilken medvetenhet och insikt som finns och vilken kunskap de har om genusstrukturer i samhället. De flesta jämställdhetsplaner handlar om att rätta till synliga beteenden. Vi går längre och säger att man parallellt måste ägna sig åt de osynliga värde- ringar och normer som leder fram till det som är synligt, det som vi kan mäta och räkna. Det är ett arbete som hela tiden utspelas på flera nivåer. I takt med elevernas stigande ålder kan man involvera dem mer och mer i detta arbete.

Nu följer en beskrivning av en konkret metod för aktivt genusarbete i klassen. Den är uppdelad i tre steg, där det första

handlar om att lägga en teoretisk grund och höja sin medveten- het – helt enkelt att lära sig att se. Andra steget tar upp hur man konkret gör i sin vardag för att ha ett genusperspektiv på sin undervisning och sitt bemötande av eleverna. Det tredje går ut på att sprida kunskapen till hela verksamheten. För att få närmare instruktioner kring metoden och utförligare beskrivningar och exempel hänvisar vi till metodboken ”Elfte steget – vägen dit”37_.

Vi avslutar med att ge olika lektionsförslag som har ett globalt perspektiv.

TEORI

Att ge sig i kast med genusarbete på sin skola är lättast och roli- gast om man gör det i en grupp och om man har sin rektor med sig. Det är också bra att inledningsvis ta hjälp av någon extern kraft för att få inspiration och idéer. Det finns en hel del utbildade genuspedagoger i landet som man kan vända sig till under arbetets gång.38_{För att skaffa sig en grund och förståelse}

är det bäst att börja läsa litteratur och ha diskussioner. Ett bra sätt att samla sina tankar är att skriva i en reflektionsbok. Litteraturen hjälper en att se strukturer i världen, samhället och skolan och att förstå den egna rollen i sammanhanget. Det räcker emellertid inte med en teoretisk medvetenhet. Det krävs mer för att få syn på sig själv och sitt handlande. Man måste bli medveten om sina värderingar och sitt förhållningssätt. Metoden utgår från pedagogens vardag och verklighet. Genuspedagogik, som mycket annat, lärs bäst genom att man får göra egna erfarenheter och dra lärdom av dem. Att se sig

E T T N Y T T S ÄT T AT T B E T R A K TA VÄ R L D E N 4 9