Giftfri miljö
ANSVARIG MYNDIGHET: KEMIKALIEINSPEKTIONEN
Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av natur- främmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.
Regeringen har fastställt sex preciseringar.
DEN SAMMANLAGDA EXPONERINGEN FÖR KEMISKA ÄMNEN: Den samman-
lagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden.
ANVÄNDNINGEN AV SÄRSKILT FARLIGA ÄMNEN: Användningen av särskilt farliga
ämnen har så långt som möjligt upphört.
OAVSIKTLIGT BILDADE ÄMNEN MED FARLIGA EGENSKAPER: Spridningen av
oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga.
FÖRORENADE OMRÅDEN: Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning
att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.
KUNSKAP OM KEMISKA ÄMNENS MILJÖ- OCH HÄLSOEGENSKAPER: Kunskap
om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning.
INFORMATION OM FARLIGA ÄMNEN I MATERIAL OCH PRODUKTER: Information
om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig.
Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön
Sammanfattning
Tillståndet i miljön gynnas av den kontinuerliga regelutvecklingen inom EU. Den har medfört ökade datakrav och därmed ökad kunskap om ett stort antal kemiska ämnen samt minskad förekomst av farliga och särskilt farliga ämnen i miljön. Läget förbättrades ytterligare 2018 vid den sista registreringsomgången enligt Reachförordningen, där registreringskraven nu även omfattar kemiska ämnen som produceras i volymer mellan 1 och 100 ton per år.
Åtgärder har skett på en rad prioriterade områden under året. Det gäller exempelvis riskhantering av nanomaterial och mikroplaster, åtgärder för att förhindra och minska föroreningar av PFAS i miljön och i dricksvatten, iden tifiering och sanering av förorenade områden, samt åtgärder i syfte att minska utsläpp av läkemedelsrester till vatten.
Substitutionscentrum har inrättats för att erbjuda stöd till näringsliv och offentlig sektor i deras arbete med att ta fram alternativ till farliga kemiska ämnen. Under 2019 har centrumet bland annat tagit fram stödmaterial med mallar för kartläggning av varors kemiska innehåll och för kontakt med underleverantörer. Kunskapscentrum för läkemedel i miljön, en plattform för dialog och samarbete för svenska aktörer, har under 2019 etablerats vid Läkemedels verket. Målet är att minimera läkemedels miljöpåverkan. Läkemedels lagstiftningen är harmoniserad inom EU och saknar möjlighet att ta miljöhänsyn vid godkännande av läkemedel till människor, något som behöver förändras vid nästa revidering av lagstiftningen.
Antalet kemiska ämnen som används i produktion av kemiska produkter och varor är dock mycket stort och för många av ämnena råder brist på kun skap om effekter, användning och exponering. Halterna av flera välkända särskilt farliga, förbjudna eller begränsade miljögifter minskar, vilket visar att begränsningsåtgärder är effektiva. För bioackumulerande och svårnedbrytbara ämnen som redan är spridda i varor, byggnader och miljön sker dock minsk ningen långsamt. Samtidigt bidrar stigande konsumtion och ökad kemikalie och varuproduktion till ökad spridning av farliga ämnen på global nivå. Att den ökade produktionen i hög grad sker i länder med svag kemikaliekontroll bidrar till problemet. Halter av ämnen som inte har uppmärksammats och reglerats kan därigenom öka i miljön.
För att åstadkomma den omställning som krävs för att nå miljökvalitets målet Giftfri miljö behövs en mängd olika insatser. Tre områden som framför allt behöver stå i fokus är:
I. Användningen av särskilt farliga ämnen upphör.
Användningen av de allra farligaste kemikalierna, särskilt farliga ämnen, måste upphöra i alla användningar. Upphör användningen av dessa så förebyggs allvarliga skador på människor, djur och växter, skador som kan ge effekter under lång tid och med stor spridning. Stora samhälls kostnader för sjukdomar och miljökostnader kan därmed undvikas.
II. Giftfria varor för en cirkulär ekonomi.
För att en cirkulär ekonomi med minsta möjliga inverkan på människors hälsa och miljön ska kunna bli verklighet måste varor och material vara giftfria från början. Detta förutsätter en ökad kunskap om faror med kemiska ämnen, information om var de används och det behövs hållbara innovationer. Det bidrar i sin tur till bättre nyttjande av resurser och där med till minskade klimatutsläpp. Det skapar också möjligheter att stärka svenska företags långsiktiga konkurrenskraft.
GIFTFRI MILJÖ
GIFTFRI MILJÖ
III. Den samlade exponeringen för farliga ämnen minskar.
Den samlade mängden av farliga ämnen som människor och ekosystem utsätts för behöver minska. Ytterligare steg behöver tas för att göra vardagsmiljön giftfri. Den samlade exponeringen behöver minska under en människas hela liv, genom generationerna, för att skydda barns och ungdomars utveckling. Miljöskulden till framtida generationer måste minska genom att dricksvattnet och livsmedelsresurserna skyddas bättre. Spridningen av farliga ämnen som kan påverka den biologiska mång falden måste minska.
Den förebyggande kemikaliekontrollen är avgörande för en hållbar utveckling och för att nå Giftfri miljö. Åtgärder behövs även efter 2020, i Sverige, inom EU och internationellt. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö med preciseringar samt etappmålen för farliga ämnen bidrar tydligt till åtta av FN:s globala hållbarhets mål Agenda 2030.
Resultat
Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen (precisering 1)
Preciseringen handlar om att minska den sammanlagda exponeringen för farliga ämnen för miljön och människor. Resultat som avser särskilt farliga ämnen respektive oavsiktligt bildade farliga ämnen redovisas i första hand under avsnitten för preciseringarna Användningen av särskilt farliga ämnen samt Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper.
Minskad exponering genom EU:s regelverk
De beslut som fattats under 2019 om att begränsa användning av några farliga ämnen genom EU:s kemikalielagstiftning och produktregelverk kommer att bidra till en minskad exponering för dessa ämnen (se även avsnitt om preci seringen Användningen av särskilt farliga ämnen). Under året har till exempel en begränsning beslutats inom Reachförordningen rörande försäljning till allmänheten av impregneringsmedel i sprayförpackningar som innehåller vissa högfluorerade ämnen.170 Inom leksakslagstiftningen har tidigare beslut
om att införa strängare migrationsgränsvärden i leksaker för bly, bisfenol A och fenolkrom VI i avskavt material trätt i kraft under 2019. Beslut har även tagits för att sänka gränsvärden för formaldehyd, dels i olika materialtyper i leksaker för barn under tre år, dels i leksaker som är avsedda att stoppas i munnen. Gränsvärdet för aluminium har också sänkts och gäller alla leksaker.
170 TDFA och TDFA-derivat (3,3,4,4,5,5,6,6,7,7,8,8,8-tridekafluoroktyl)-silanetriol och dess
Tillsyn av regelefterlevnad
Tillsyn av kemikalieregler är viktigt för att säkerställa regelefterlevnad och därmed att människor och miljö inte exponeras för begränsade ämnen. Under 2019 har arbetet med att främja en effektivare kemikalietillsyn inom EU fortsatt och flera viktiga steg till en bättre och effektivare tillsynssamverkan har tagits. Kemikalieinspektionen, Arbetsmiljöverket och Naturvårdsverket deltar i flera olika EUgrupper där tillsyn av kemikalieregler behandlas, inklu sive farliga ämnen i varor och avfall. Tillsyn av ehandel har varit ett fokus både nationellt och inom EU, där bland annat en gemensam utbildning för inspektörer har genomförts. Under 2019 har också två nya EU lagstiftningar antagits som innebär viktiga steg till att ytterligare formalisera och förstärka kemikalietillsynen och samordningen inom EU.171,172 Flera EUgemensamma
tillsynsprojekt har genomförts och beslut har också fattats om kommande tillsynsprojekt.
Strategier på EU-nivå för minskad exponering
EU:s ministerråd antog i juni 2019 rådsslutsatser173 om kemikalier som tydligt
pekar ut regeringarnas förväntningar på policyutvecklingen inom kemikalie området. Det handlar om förbättringsområden i Reachförordningen samt att EUkommissionen snarast bör genomföra sina åtaganden enligt 7:e miljö handlingsprogrammet. När det gäller åtaganden bör kommissionen bland annat presentera en handlingsplan för hormonstörande ämnen med konkreta och tidsatta mål samt ta fram en EUstrategi för giftfri miljö. Strategin ska innehålla tydliga mål för en omfattande och långsiktig hållbar kemikalie politik för EU. Ett förslag till strategi skulle ha presenterats senast 2018, men finns ännu inte tillgänglig.
En ny kommission tillträdde emellertid i december 2019 och presenterade inriktningen på kommissionens arbete i den så kallade gröna given (European Green Deal).174 EU:s gröna giv beskrivs som en strategi för en hållbar framtid
med en resurseffektiv ekonomi och omfattar bland annat livsmedels och energi produktion. Där anges också att kommissionen ska presentera en kemikalie strategi för hållbarhet för att säkerställa en giftfri miljö. Den ska förbättra skyddet för människors hälsa och miljön mot farliga kemikalier och stödja innovation för att utveckla säkra och hållbara alternativ.
I mars 2019 publicerade EUkommissionen Strategin för läkemedel
i miljön.175 Strategin innehåller sex åtgärder som kommissionen anser ska
hantera risker i samband med läkemedelsrester i miljön. Läkemedelverkets
171 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 om långlivade organiska föroreningar. 172 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 om marknadskontroll och överens-
stämmelse för produkter.
173 Towards a Sustainable Chemicals Policy Strategy of the Union, 2019-06-26. 174 https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/european-green-deal-communication_en.pdf 175 Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet och ekonomiska och sociala
kommittén. Europeiska unionens strategi om läkemedel i miljön (COM(2019) 128 ) https://eur-lex. europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1568029284094&uri=CELEX:52019DC0128
GIFTFRI MILJÖ
GIFTFRI MILJÖ
bedömning är att åtgärderna behöver vidareutvecklas och genomföras. Kommissionen (DG Santé) har tagit fram förslag på att en arbetsgrupp ska bildas för att arbeta med vissa av åtgärderna.
Nationell samordningsgrupp för att upptäcka och åtgärda kemikalierisker
För att öka möjligheterna att tidigt kunna upptäcka och sätta in åtgärder mot nya potentiella kemikalierisker har regeringen inrättat SamTox176, Samordnings
gruppen för nya potentiella kemikaliehot, bestående av generaldirektörerna för nio svenska myndigheter.177 SamTox ska, med stöd av Toxikologiska rådet,
säkerställa en snabb och systematisk överföring av information samt att det finns ett samarbete kring åtgärder mellan ansvariga myndigheter, forskare och andra aktörer. Toxikologiska rådet lyfte i sin årsrapport för 2019 tre kända men otillräckligt hanterade kemikalierisker som prioriterade områden; den stora andelen okända PFAS som identifieras vid analyser, behov av att hantera klorparaffiner som grupp samt bristande samordning vad gäller exponering för allergiframkallande ämnen.178 Toxikologiska rådet lyfte även användning
av flamskyddsmedel samt ämnen med biocid verkan som områden där det behövs fortsatt utredning.
Det pågår också arbete inom de två prioriterade åtgärdsområden Toxikologiska rådet identifierade 2018.179 Ackumulering av PFAS i deponier,
vilket är en betydande källa till föroreningar i miljön, samt allmänhetens exponering för kadmium. Kadmiumexponering är en känd men hittills otill räckligt åtgärdad kemikalierisk för människors hälsa. Berörda myndigheter tog under 2019 fram en åtgärdslista för att minska förekomsten av kadmium i livsmedel och ett samarbete med Kadmiumforum180 initierades. Utöver livs
medel utgör även rökning en betydande källa till kadmiumexponering. Nya regler om tobak började gälla 2019.181 Reglerna syftar till att minska den
passiva rökningen och förväntas därför bidra till minskad exponering.
Stöd för ökad substitution
Företagen har en nyckelroll för att särskilt farliga ämnen inte ska användas och spridas. Substitutionscentrum182 som inrättades 2017 på uppdrag av
regeringen183, har som uppgift att stötta företag och offentliga verksamheter
176 Regeringsbeslut 2016-12-14. M2016/02391/Ke, M2016/00642/Ke (delvis).
177 Cheferna för Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten,
Livsmedelsverket, Sveriges Geologiska Undersökning, Statens geotekniska institut, Havs- och vatten- myndigheten och Arbetsmiljöverket ingår i samordningsgruppen SamTox. Kemikalieinspektionens generaldirektör är sammankallande och ordförande för gruppen.
178 Toxikologiska rådet. 2019. Rapport 1/19, Toxikologiska rådets årsrapport 2019.
179 Toxikologiska rådet 2018. Rapport 1/18, Toxikologiska rådets årsrapport 2017-2018, Organisation
och inledande arbete.
180 https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/samarbeten/kadmiumforum/?AspxAutoDetectCookieSupport=1 181 Lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter
182 Substitutionscentrum. http://www.substitutionscentrum.se/
183 Regeringsbeslut 7 november 2017 om att etablera ett centrum för substitution i Sverige. https://
i arbetet med att byta ut farliga kemikalier i sina produkter, varor och tjänster. Centrumet erbjuder rådgivning och utbildning och kan särskilt stötta mindre företag i att utveckla sitt kemikaliearbete. Substitutionscentrum kan även vara en länk till tekniska högskolor och akademin för att kommunicera behov av utveckling där det i dagsläget saknas alternativ för användningar. Kommunika tion, rådgivning och utbildning hör till centrumets kärnverksamheter.
Kemikalie inspektionen stödjer Substitutionscentrum genom bland annat uttag och analys av data från produktregistret. Under 2019 har centrumet bland annat tagit fram stödmaterial med mallar för kartläggning av varors kemiska innehåll och för kontakt med underleverantörer.
En modernisering av prioriteringsguiden (PRIO)184 för substitutionsarbete
har pågått sedan slutet av 2018 och ett färdigställande av guiden planeras under 2020. I och med detta avser Kemikalieinspektionen att förbättra stödet till företag och offentlig sektor. Under 2019 har myndigheten arbetat med förberedelserna inför konferensen Forum för giftfri miljö som hålls i mars 2020.185 Konferensen har tema substitution och är en del i stödet till närings
livet och målgruppen är främst små och medelstora företag i offentlig sektor. Kemikalieinspektionen har också under 2019 påbörjat ett arbete där produktregistret tar fram utvald information om farliga kemikalier som pre senteras för företagen i samband med att de använder sig av produktregistrets eportal för att uppdatera och registrera sina produkter.186 Avsikten med infor
mationen är att underlätta för företagen att ersätta farliga kemikalier med mindre farliga alternativ.
Organisationer går före lagstiftningen
Under 2019 blev det klart att internationella skidförbundet (FIS) från och med nästa säsong, vintersäsongen 2020/2021, inför ett förbud mot fluorbaserade vallor inom alla skiddiscipliner. Det betyder att färdplanen mot en fluorfri tävlingsskidåkning, som 30 aktörer från internationell skidsport tillsammans med RISE och Peak Innovation tagit fram, kan genomdrivas snabbare.187
BASTA är ett system för att fasa ut farliga ämnen i bygg och anläggnings varor.188 Inom BASTA har IVL Svenska Miljöinstitutet och representanter från
branschen arbetat fram en vägledning för att bedöma hormonstörande ämnen i bygg och anläggningsvaror. Vägledningen kommer att användas för klassifice ring av om material, varor och kemiska produkter innehåller hormon störande ämnen och finns publicerat på BASTA:s hemsida.189
184 https://www.kemi.se/prio-start 185 https://www.kemi.se/kalender/2020/forum-for-giftfri-miljo-2020/ 186 https://www.kemi.se/produktregistret 187 https://www.ri.se/sv/press/forbud-mot-fluorvallor-inom-skidsporten-staller-krav-pa-effektiva-testmetoder 188 https://www.bastaonline.se/ 189 https://www.bastaonline.se/sa-fungerar-det/hormonstorande-amnen/
GIFTFRI MILJÖ
GIFTFRI MILJÖ
Miljökrav vid entreprenadupphandling
Trafikverket har en längre tid samarbetat med storstäderna Göteborg, Stockholm och Malmö för att ta fram gemensamma miljökrav vid entreprenadupphand ling. Nya och uppdaterade krav togs fram i dialog med branschen och började gälla under 2018. Kraven ska långsiktigt leda till att samtliga material och varor som byggs in i anläggningen är fria från utfasnings och riskminsknings ämnen över BASTA:s angivna haltgränser. De uppdaterade kraven innehåller prestandakrav som syftar till att stimulera entreprenörens aktiva produktvals arbete och utbyte av produkter innehållande utfasnings och riskminsknings ämnen.190 Under 2019 har det genomförts implementeringsinsatser kring
kraven såsom utbildningar och information.
Regionalt och kommunalt arbete
I Sverige pågår regionalt arbete för att öka och sprida kunskap om kemikalier i miljön. Det gäller exempelvis PFAS, läkemedel och bekämpningsmedel. Många kommuner arbetar aktivt med att minska barns och anställdas exponering för kemikalier i förskolor och skolor genom ändrade rutiner, information, upphandling och genom att ställa kemikaliekrav krav vid nybyggnation. Ett aktuellt exempel är det arbete som Piteå kommun genomfört för att förbättra städintervallen i skolor, vilket bidrar till att dammet minskar och därmed även de farliga kemikalier som binds i dammet. Flera kommuner har vid tagit åtgärder för att minska spridningen av gummigranulat från konstgräsplaner, bland annat genom reningssystem för uppsamling och hårdgjorda ytor runt konstgräsplanerna samt genom att vid nyanläggning av konstgräsplaner använda andra mer miljövänliga fyllnadsmaterial.
GIFTFRIA OCH RESURSEFFEKTIVA KRETSLOPP
EU tog fram en handlingsplan för en cirkulär ekonomi 2015 som innehåller flera initiativ för att ställa om ekonomin inom EU. I mars 2019 presenterade EUkommissionen en utvärdering av vad som uppnåtts inom de olika initiativen, varav några aktiviteter fortfarande pågår.191 Bland annat har sex avfalls
relaterade direktiv reviderats och ändringarna ska börja tillämpas under 2021. EUkommissionen presenterade även under 2018 en plaststrategi192, där
kommissionen bland annat pekade på den bristfälliga informationen om innehåll av farliga ämnen i plastavfall som en utmaning. Plastanvändning genererar stora mängder avfall och efterfrågan på återvunnen plast är än så länge mycket liten. Det beror bland annat på att det är svårt att säkerställa jämna och kvalitetssäkrade flöden där innehållet av farliga ämnen är känt. Kommissionen organiserade därför en kampanj för att få företag att frivilligt åta sig att säkerställa att minst 10 miljoner ton återvunnen plast används
190 https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/Material-och-kemiska-
produkter/
191 https://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/1/2019/SV/COM-2019-190-F1-SV-MAIN-PART-1.PDF 192 http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?qid=1516265440535&uri=COM:2018:28:FIN
i nya produkter som sätts på EU:s marknad till 2025. En utvärdering under 2019 av dessa åtaganden talar för en tillgång av återvunnen plast som kan möta kommissionens målsättning, men det saknas motsvarande efterfrågan.193
Circular Plastics Alliance är en grupp intressenter som gått samman för att se
till att kommissionens mål att använda återvunnen plast i nya varor uppnås.194
Som en del av EU:s arbete med gränssnittet mellan lagstiftningarna för kemikalier, varor och avfall har Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket lämnat synpunkter i ett samråd. Bland annat lyftes frågan om information om ämnen i återvunnet material och synen på ämnen som inger betänklig heter. En sammanfattning av de inkomna svaren från samrådet publicerades i mars 2019, men det saknas indikationer på att arbetet med gränssnitts frågorna i sin ursprungliga form kommer fortsätta i samband med att den nya EUkommissionen tillsattes i december 2019. Den nya kommissionen har aviserat en ny handlingsplan för cirkulär ekonomi till mars 2020.195
Utgångspunkten i EU:s kemikalielagstiftning är likvärdiga krav på inne hållet, oavsett om materialet är nyproducerat eller återvunnet. De beslut som fattas inom Reachförordningen och RoHSdirektivet196 är för det mesta kon
sekventa när det gäller sådana krav. För återvunnet material har undantag från begränsningar av särskilt farliga ämnen trots detta förekommit under senare år för vissa ämnen. Ett exempel på ett sådant undantag i RoHSdirektivet är bly som legeringselement i aluminium, med högst 0,4 viktprocent, för vilket undantag tillämpas förutsatt att det härrör från återvunnet blyhaltigt aluminiumskrot.
Kemikalieinspektionen har ett fyraårigt regeringsuppdrag (2017–2020) att kartlägga farliga ämnen som finns i varor och kemiska produkter och som ännu inte är begränsade inom EU.197 Kartläggningen ökar kunskapen om de
material och produkttyper som undersöks och kommer bland annat att kunna användas i arbetet med att prioritera ämnen för riskminskningsåtgärder och inom arbetet med substitution. Under 2019 har två rapporter publicerats, om kemiska ämnen i plast198 respektive papper och papp.199
Se även preciseringen Information om farliga ämnen i material och pro-
dukter för uppföljning av insatser under 2019 relaterade till ökad tillgång på
information.
193 Assessment report of the voluntary pledges under Annex III of the European Strategy for Plastics in
a Circular Economy. 2019-03-04.
194 https://ec.europa.eu/growth/industry/policy/circular-plastics-alliance_en 195 https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/european-green-deal_en
196 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/95/EG om begränsning av användningen av vissa