Svensk konsumtion leder till klimatpåverkande utsläpp såväl i Sverige som i andra länder. Växthusgasutsläppen från de svenska hushållens konsumtion har minskat med 14 procent under perioden 2008–2017, trots att konsum tionsvolymen ökat med 25 procent. Ungefär två tredjedelar av minskningen kan förklaras av förbättrad ekoeffektivitet för både importerade och inhemskt producerade varor, medan cirka en tredjedel av minskningen av växthusgasut släppen förklaras av förändringar i hushållens konsumtionsmönster.57 De kon
sumtionsbaserade utsläppen per invånare har dock förändrats marginellt sedan 2014. Sett över tiden har de inhemska utsläppen minskat, medan de utsläpp som uppstår utomlands har ökat under senare år. Klimatpåverkan från kon sumtionen i Sverige ligger idag långt över de nivåer som behöver nås för att bli långsiktigt miljömässigt hållbara och för att exempelvis kunna uppnå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och Generationsmålet. Det är därför viktigt att arbeta vidare med effektiva åtgärder för att ytterligare bidra till hållbara konsumtionsmönster. Regeringen har under 2019 överlämnat Sveriges första klimatpolitiska handlingsplan58 till riksdagen. Hand lingsplanen
innehåller bland annat initiativ som avser att gynna klimat smarta konsum tionsval och offentlig upphandlings bidrag till uppfyllnad av klimatmålen.
56 http://www.klimat2030.se/klimatsmartmat/
57 Konsumtionsrapporten 2019, Centrum för konsumtionsvetenskap, januari 2020 58 Prop. 2019/20:65
Dessutom ges miljömålsberedningen i uppdrag att bereda frågan om mål för konsumtionsbaserade utsläpp. Möjligheten att följa upp konsumtionsmål har förbättrats i och med att Naturvårdsverket har redovisat uppdraget mätme to der och indikatorer för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan i januari 2019.59 Figur G.5 Konsumtionsrelaterade klimatutsläpp per område 2008–2017
0 2 4 6 8 10 12 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
ton koldioxidekvivalenter per Invånare
offentlig konsumtion investeringar hushållens konsumtion av livsmedel hushållens konsumtion
av transporter hushållens konsumtion av boende hushållens konsumtion av övrigt Figuren visar klimatpåverkande konsumtionsutsläpp uppdelat på transporter, livsmedel, boende, investeringar och offentlig konsumtion från Sverige och utlandet. Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser motsvarade 2017 cirka 9 ton per person och år. 60
Källa: Naturvårdsverket
Hushållens klimatpåverkande utsläpp (se figur G.5) från livsmedel var 2017 15 procent och transporter 20 procent medan boende står för 10 procent av de totala konsumtionsutsläppen. Sveriges konsumtion av bland annat flygresor, livsmedel, palmolja, elektronik och textilier har stor miljö och hälso påverkan. En mycket stor del av klimatpåverkan (58 procent) sker i andra länder.61 Under
året har bland annat transporter varit i fokus, och klimatpolitiska rådet rek ommenderade att etappmålet för inrikes transporter kompletteras med en tidsbestämd handlingsplan för att nå fossilfria transporter bortom 2030målet.62 Den nya klimatpolitiska handlingsplanen63 utgör steg på vägen
mot omställningen bortom 2030. 13 branscher har nu tagit fram färdplaner för fossilfri konkurrenskraft inom ramen för initiativet Fossilfritt Sverige. Den nationella samordnaren för Fossilfritt Sverige har överlämnat en sammanställ ning till regeringen med 27 förslag från färdplanerna som denne anser behöver prioriteras under mandatperioden. Läs mer om initiativ och åtgärder kopplat
59 Mätmetoder och indikatorer för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan, Naturvårdsverket, Nr
NV-08861-17, 2019
60 Data bygger på ny metodik utvecklad inom PRINCE projektet. Läs mer om metod på http://www.
sverigesmiljomal.se/miljomalen/generationsmalet/konsumtionsbaserade-vaxthusgasutslapp-per-omrade/
61 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-
utslapp-Sverige-och-andra-lander/
62 Årsrapport 2019, Klimatpolitiska råder, Nr 2, 2019 63 Prop. 2019/20:65
till olika sektorer under miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Ett rikt
odlingslandskap samt i Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimat
redovisning enligt klimatlagen.64 Figur G.6 Antal flygresor per person 1990–2017
0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 1,60 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2017 utrikes inrikes
totalt (utrikes + inrikes)
Figuren visar att antalet flygresor per person, särskilt utrikesresor, fortsatt att öka till och med 2017. Källa: Naturvårdsvket
Den totala klimatpåverkan från svenska befolkningens flygresor var 2017 cirka 1 ton per person och år. Det är fem gånger så högt som det globala genomsnittet och det högsta uppmätta värdet sedan 2008.65 Generations
målets indikator (se figur G.6) för uppföljning av antal flygresor per invånare visar att trenden med en ökning av flygresor fortsatt 2017.66 Det finns tecken
som pekar på ett minskat flygande 2018 och 2019 men det är osäkert om beteendeförändringar skett hos konsumenter då statistiken påverkas av till exempel den varma sommaren 2018, SAS flygstrejk och Nextjets konkurs.67
Inom den offentliga sektorn har utsläpp av koldioxid från myndigheternas tjänsteresor med flyg under 50 mil, ökat och under 2018 nått sitt högsta värde sedan 2014.68
Våra konsumtions och produktionsmönster driver nyttjande av natur resurser vilket till exempel kan leda till avskogning, en minskad biologisk mång fald och om fattande koldioxidutsläpp. Det ekologiska fotavtrycket är ett mått på vilka resurser en människa tar i anspråk, både i Sverige och i andra länder, uttryckt som den area (i hektar) som behövs för att försörja en människa, det vill säga hur stor ekologisk yta som krävs för att producera och assimilera
64 Underlaget tillgängliggörs senast 30 april 2020.
65 https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-den-svenska-
befolkningens-flygresor/
66 Nya data för indikatorn förväntas till 2020.
67 https://www.transportstyrelsen.se/sv/Nyhetsarkiv/2019/flygresandet-fortsatte-minska-arets-andra-kvartal/ 68 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Koldioxidutslapp-fran-myndigheters-
(ta hand om) avfallet.69 Svenska invånare har det fjärde största ekologiska fotav
trycket i EU. Det svenska fotavtrycket (se figur G.7) är cirka fyra gånger större än vad som anses vara långsiktigt globalt hållbart.70 Huvuddelen av fotavtrycket är
kopplat till våra koldioxidutsläpp.
Figur G.7 Ekologiskt fotavtryck i Sverige per person 1961–2016
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1961 1963 1965 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2016
bebyggd mark koldioxidutsläpp
hektar per person
odlingsmark fiske
skog betesmark total
Figuren redovisar det ekologiska fotavtrycket i Sverige, uttryckt i hektar per person. De största andelarna av fotavtrycket utgörs av konsumtion som bidrar till koldioxidutsläpp samt användning av odlingsmark och skog, i Sverige och andra länder, för framställning av varor som konsumeras i Sverige.
Källa: Global Footprint Network National Footprint Accounts, 2019
En mer hållbar konsumtion krävs för att minska det ekologiska fotavtrycket. Aktuella insatser från regeringen och myndigheterna som nämnts i detta kapitel förväntas bland annat leda till bättre möjligheter för konsumenter att göra miljö smarta val, vilket i sin tur kan påverka utbudet från handel och producenter.
Hållbara och klimatsmarta konsumtionsval ställer krav på bland annat tid, kunskap och motivation. Olika insatser har genomförts av Konsumentverket under året, exempelvis visar en ny kunskapsöversikt71 att konsumenter idag
upplever större förväntningar från det omgivande samhället att agera ansvars fullt i relation till etiska problem generellt. Översikten visar även att de olika hållbarhetsaspekterna är tätt sammanlänkade samt att konsumenter rangordnar miljö och klimatfrågor högre än produktionsvillkor när det kommer till viljan att betala mer för hållbara produkter. Mer än hälften av konsumenterna inom
69 För information om data och metod se https://www.footprintnetwork.org/resources/data/. 70 Living beyond nature’s limits, EU overshoot day, WWF, Maj 2019
EU tar miljöhänsyn när de handlar, och andelen har ökat. Särskilt miljömed vetna är konsumenter i de sydeuropeiska (59 procent) och östeuropeiska län derna (57 procent).72
Konsumentverket har under 2019 riktat sina informationsinsatser dels till konsumenter, dels till de aktörer som påverkar konsumenternas möjligheter att agera mer miljömässigt hållbart. Forum för miljösmart konsumtion har under 2019 fortsatt arbetet med att etablera forumet som en mötesplats där olika aktörer som arbetar för en mer hållbar privat konsumtion kan utbyta kunskap och erfarenheter. Under 2019 har Forumet arrangerat olika webbi narier, exempelvis Vad är hållbar konsumtion och hur kan det bli main stream? tillsam mans med Mistra Sustainable Consumption, ett fyraårigt forskningsprogram som under året även släppt tre rapporter om vad hållbar konsumtion inom mat, semester och heminredning kan innebära. Forumet har även arrangerat konferensen En hållbar matkonsumtion för planeten och hälsan – hur når vi
dit? samt två halvdagsseminarier för textilbranschen. Konsumentverket har
2019 särskilt fokuserat på kommuner i syfte att stödja de kommunala miljö zstrategernas arbete med beteendeförändringar för en hållbar konsumtion. Vägledningstjänsten Hallå konsument har utvecklats genom exempelvis kompetenshöjande insatser, kampanj om reklamationsrätt. Många andra insatser görs av statliga och ideella organisationer, till exempel har Sveriges Konsumenter tagit fram en spännande guide till hur konsumenter kan göra skillnad.73
I Konsumentverkets arbete gentemot skolan har framtagandet av skol material och lektioner inom området miljömässigt hållbar konsumtion stått i fokus under 2019. Under året har myndigheten lanserat ett faktabaserat bild spel med tillhörande lektioner samt producerat materialet Hållbart såklart! för årskurserna 7–9. Skolverket har arbetat med att introducera en ny webb sida Agenda 2030: utbildning och hållbar utveckling, med syfte att tydlig göra kopplingen mellan Agenda 2030 och de nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Skolverket fortsätter sitt arbete med att utveckla fort bildningsmoduler om hållbar utveckling på Lärportalen samt att myndigheten driver utmärkelsen Skola för Hållbar Utveckling. SMHI har tillsammans med gymnasielärare och Linköpings universitet utvecklat och publicerat Klimat-
anpassningsspelet som syftar till att öka förståelsen för hur samhället kan
hantera effekterna av ett förändrat klimat.
72 https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/IP_19_6355
Textil
Vi konsumerar mycket nya textilier i Sverige och en ganska liten del av dem återanvänds eller återvinns (se figur G.8).74 En undersökning som genomförts
av IVL Svenska Miljöinstitutet visar att avfallsförebyggande genom minskad konsumtion ger större klimatvinster än återvinning samt att detta särskilt gäller för textil (samt elektriskt och elektroniskt avfall) där de stora besparing arna uppkommer vid återanvändning.75 80 procent76 av den totala miljö och
klimatpåverkan av textil sker i produktionen, att fördubbla livslängden mins kar klimatpåverkan med nästan 50 procent77. Att återcirkulera textilfibrer till
ny fiber minskar klimatpåverkan med cirka 5–10 procent.78 En konsument
undersökning79 visar att många kan tänka sig att köpa mindre nya textiler
och mer second hand. Många konsumenter vill även ha tydligare information i butiken om kläders miljö och hälsopåverkan.80 Naturvårdsverket har, på
uppdrag av regeringen, ett ansvar för att ta fram riktade kommunikationsin satser för att öka kunskapen hos konsumenter för en mer hållbar konsumtion av textilier. Myndigheten har under 2019, i samarbete med Konsumentverket och Kemikalieinspektionen, startat informationskampanjen Textilsmart för att öka kunskapen hos konsumenter om textiliers miljö och hälsopåverkan. En kartläggning med syfte att se hur miljömärkningar och miljöuttalanden för kläder och hemtextilier kan bidra till en minskad miljöbelastning har presen terats under året och visar primärt på ett behov av mer kunskap.81 Inom det
treåriga initiativet Dialog för en hållbar textil värdekedja har två möten (med sammanlagt ca 200 deltagare) genomförts under 2019 med fokus på miljö och kemikalier. Textiltillverkning har en stor miljöpåverkan, men rätt använt kan textilavfall även vara en värdefull resurs i en cirkulär ekonomi och senast 2025 ska alla EUländer samla in textilavfall separat. Regeringen har under året beslutat om en utredning som ska se hur producenterna kan få ansvar över omhändertagandet av vårt textilavfall.
74 Återanvändning av textil via utvalda online marknadsplatser och appar, SMED, 2019 75 Klimatpåverkan från olika avfallsfraktioner, Avfall Sveriges Utvecklingssatsning, 2019:19
76 http://mistrafuturefashion.com/wp-content/uploads/2019/08/G.Sandin-Environmental-assessment-of- Swedish-clothing-consumption.MistraFutureFashionReport-2019.05.pdf 77 http://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/uppdelat-efter- omrade/hallbar-konsumtion/rapport-klimatdata-for-textilier-swerea-2018.pdf 78 http://mistrafuturefashion.com/wp-content/uploads/2019/08/G.Sandin-Environmental-assessment-of- Swedish-clothing-consumption.MistraFutureFashionReport-2019.05.pdf
79 Hållbara textilier Konsumentundersökning 2019, Naturvårdsverket, 2019 80 http://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/
regeringsuppdrag/2018/butiksundersokning-20190122.pdf
Figur G.8 Nya textilier per person i Sverige 2000–2018 0 2 4 6 8 10 12 14 16 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 kilo
kläder män/pojkar kläder kvinnor/flickor kläder unisex hemtextilier
Figuren visar nettoinflöde av nya textilier (import minus export) per person till Sverige. Nettoinflödet har ökat med ungefär 30 procent mellan 2000 och 2018, det motsvarar en ökning på ungefär 3 kilo per person. Källa: Naturvårdsverket
Livsmedel
En ekologisk produktion av livsmedel innebär förbättrade förutsättningar för till exempel biologisk mångfald och en giftfri miljö. Indikatorn Ekologisk mat visar försäljningen av ekologiska livsmedel. Under 2018 uppgick försäljningen av ekologiska livsmedel till 7,7 procent av den totala försäljningen av livs medel och alkoholfria drycker (se figur G.9). Det innebär en svag ökning på 0,1 procentenheter jämfört med 2017. Andelen ekologiskt märkt fisk av den totalt försålda mängden fisk under 2018 uppgick till 16,2 procent, vilket är en ökning jämfört med 2017 då motsvarande andel var 12,9 procent.
Figur G.9 Andel ekologiska livsmedel och drycker 2004–2018
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 procen t
drycker (alkoholfria) livsmedel totalt (livsmedel och alkholfria drycker) Figuren visar andelen ekologisk försäljning av livsmedel och alkoholfria drycker inom respektive varugrupp inom detaljhandeln 2004–2018. Källa: SCB
Det är stor skillnad mellan olika livsmedel ur ett hållbarhetsperspektiv. Livs medelsverket arbetar för mer hållbara matvanor, bland annat genom att bygga och sprida kunskap. Myndigheten har exempelvis gett Stockholm Resilience Center i uppdrag att beskriva hur en hälsosam nordisk diet vars miljöpåverkan håller sig inom de planetära gränserna kan se ut. Under 2019 har myndigheten tagit fram en verksamhetslogik för hållbara matvanor med syfte att tydliggöra hur Livsmedelsverket bäst kan bidra till en mer hållbar livsmedelskonsumtion. För att öka kunskapen om vilka hinder och möjligheter som finns för
konsu menter att bidra till en mindre miljöbelastande köttkonsumtion har Konsu ment verket publicerat rapporten Hållbara val av kött.82 Rapporten
konstaterar att ”hållbart kött” är ett komplext begrepp, och analysen visar att det finns möjlighet för konsumenter på den svenska marknaden att i huvudsak göra hållbara val men att faktorer som utbud, pris, information och vanor i praktiken gör det svårt att genomföra sådana val. Livsmedelsverket har under året arbetat med uppdraget att ta fram underlag för en svensk anmälan till EU kommissionen om ursprungsinformation för kött på restaur ang och i storhushåll. Läs mer om livsmedel och matsvinn under avsnittet
Resurseffektiva och giftfria kretslopp samt i avsnitten om miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Ett rikt odlingslandskap.
Offentlig upphandling
Regeringens mål i den nationella upphandlingsstrategin är att Sverige ska ligga i framkant och fortsatt vara ett föredöme när det gäller miljöanpassad offentlig upphandling. Upphandlingsmyndigheten, som ska stödja myndigheter i att ställa miljökrav och sociala krav, har i uppdrag att ta fram hållbarhetskriterier som ger konkret stöd för myndigheter att ställa miljökrav i enskilda upphand lingar. Under 2019 har myndigheten haft ett särskilt fokus på upphandling för ett fossilfritt samhälle, bland annat har man arbetat med kriterier för hur klimat krav kan ställas på transporter inom byggområdet samt uppdaterat hållbarhets kriterier för olika fordonstyper. Hållbarhetskriterier har under året även uppdaterats för kemisktekniska produkter, tvätt och textilservice samt livsmedel (kött, fisk och skaldjur).
Myndigheternas miljöpåverkan utgör en del av den offentliga konsum tionens miljöpåverkan. De 187 myndigheter som omfattas av miljölednings förordningen har under 2018 redovisat insatserna till regeringen och Naturvårdsverket, som har sammanställt underlaget.83 Rapporteringen 2018
hade särskilt fokus på små myndigheter och 25 miljömålsmyndigheter.
Under de senaste två åren har de samlade koldioxidutsläppen från myndig heters tjänsteresor och transporter ökat, och 2018 uppgick utsläppen till cirka 410 000 ton. Myndigheterna blir allt bättre på att ersätta tjänsteresor med digitala möten, men det är inte tillräckligt. De myndigheter som har varit med i projektet Resfria möten sedan 2011 minskar utsläppen per årsarbetskraft
82 Hållbara val av kött, Konsumentverket, 2019
från tjänsteresor mer än övriga myndigheter. Den totala energianvändningen har ökat något sedan 2017 till 2,72 TWh 2018. En positiv trend är att antalet myndigheter som producerar egen el har mer än fördubblats jämfört med år 2017. Flera miljömålsmyndigheter redovisar stora koldioxidutsläpp från tjänsteresor med de har redovisat lägre energianvändning per årsarbetskraft än övriga myndigheter. Över hälften av de tio myndigheter som redovisar de största koldioxidutsläppen per årsarbetskraft från långa flygresor tillhör gruppen små myndigheter.
Inköp får en allt mer strategisk betydelse inom offentlig sektor. De strate giska inköpen är de som på lång sikt kan bidra till en samhällsutveckling och hållbara offentliga affärer, ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Mellan 2016 och 2018 har det totala upphandlingsvärdet minskat med 20 procent, till 60 miljarder kronor 2018. Även andelen av upphandlingsvärdet där det ställs miljökrav har minskat något. Miljömålsmyndigheterna upphandlar för knappt 40 procent av det totala upphandlingsvärdet och ställer miljökrav för betydligt större andel av upphandlingsvärdet än övriga myndigheter. Upphandlingsmyndigheten bidrar till uppfyllnad av generationsmålet genom stöd till upphandlande orga nisationer samt leverantörer i hur de kan visa ökad miljöhänsyn i upp handling. I en miljömålsrådsåtgärd sker samverkan om hur förutsättningarna för en mer miljömässigt ansvarsfull upphandling kan stärkas. Upphandlingsmyndigheten har i november redovisat uppdraget att främja upphandlande myndigheters tillgång till tillförlitlig information om produktionsvillkoren i andra länder.
Kommunerna spelar en viktig roll för den offentliga konsumtionen. En aktuell rapport från Stockholm Environment Institute (SEI)84 pekar på att mer
än hälften av kommunerna arbetar systematiskt med hållbar konsumtion i den egna verksamheten, men endast omkring 30 procent av kommunerna arbetar för att främja hållbar konsumtion gentemot sina egna invånare och ännu färre riktar sig mot företag och organisationer på lokal nivå. Under 2018 och 2019 har bland annat Naturvårdsverket, Konsumentverket, Livsmedelsverket och länsstyrelserna. samverkat i miljömålsrådsåtgärden Skapa stabila struk-
turer och hjälpmedel för kommuners arbete med hållbara livsstilar. Åtgärden
har exempelvis resulterat i fyra förslag för fortsatt arbete med syfte att skapa stabila strukturer. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har utarbetat ett stöd till kommunernas miljö och upphandlingsarbete till exempel genom skriften Upphandla klimatsmart och hållbart - Fördjupning om verktyg och lag-
stiftning, möjligheten till öppna jämförelser och fortsatt utveckling av indika
torerna i Kolada.85
84 Utmaningar och möjligheter i kommunernas arbete med hållbar konsumtion, SEI, 2019 85 https://skl.se/tjanster/merfranskl/oppnajamforelser.275.html