• No results found

Resurseffektiva och giftfria kretslopp

In document Miljömålen [2020] (Page 31-37)

En omställning mot en cirkulär ekonomi med resurseffektiva och giftfria krets­ lopp förändrar många produktionskedjor i grunden. Det krävs olika styrmedel, åtgärder och samverkan mellan aktörer, en omställning till hållbara och resurseffektiva affärsmodeller, innovation och ett hållbart konsumentbeteende. Delegationen för cirkulär ekonomi utsågs av regeringen 2018 och har inlett sitt arbete med en bred diskussion om vilka de viktigaste frågeställningarna i omställningen är samt fördjupning inom prioriterade områden. Kunskaps­ uppbyggnad har genomförts, exempelvis en inventering av styrmedel för cirkulär ekonomi och kartläggningar inom områdena plast, offentlig upp­ handling och design för cirkularitet.37

EU:s färdplan för ett resurseffektivt Europa och utvecklingen av en euro­ peisk strategi för cirkulär ekonomi bildar ett politiskt ramverk för resurseffek­ tivitet och avfallshantering. Som en del av EU:s gröna giv aviseras att EU planerar att anta en strategi för hållbar industri och en ny handlingsplan för cirkulär ekonomi i mars 2020.38 Utvecklingen av EU­kommissionens hand­

lingsplan för cirkulär ekonomi beskrivs i avsnittet om miljökvalitetsmålet Gift-

fri miljö. Sveriges nationella avfallsplan och det nationella avfallsförebyggande

programmet, som fastställdes av Naturvårdsverket 2018 driver en positiv utveckling mot ökad resurseffektivitet. Utveckling sker fortlöpande hos många aktörer. Avfallsrådet har under verksamhetsåret haft tre möten med bland annat förändringarna i avfallspaketet om cirkulär ekonomis sex olika direktiv och hur dessa kommer att implementeras nationellt på agendan. 18 myndigheter, branschorganisationer och verksamheter har under året varit representerade i rådet.

35 https://www.greenhospitals.net/united-nations-development-programme-and-health-care-without-harm-

launch-new-sustainable-health-in-procurement-project/

36 OECD Development Co-operation Peer Reviews: Sweden 2019, OECD, 2019

37 Kartläggning om plast, SWECO, 2019, Kartläggning om offentlig upphandling, SWECO, 2019,

Kartläggning om design för cirkularitet, SWECO, 2019

Materialkonsumtion

Varje år utvinns stora mängder naturresurser från den svenska naturen och globalt, resurser som antingen används inom landet eller går på export. Resurs­ produktivitet är ett mått som används för att mäta hur effektivt ekonomin nyttjar naturresurser. Genom att jämföra utvecklingen av BNP med mängden material som konsumeras i ett land (Domestic Material Consumption, DMC39)

ges möjlighet till att följa om det sker någon frikoppling mellan resursanvänd­ ningen och den ekonomiska tillväxten i landet. Diagrammet över material­ konsumtion i Sverige (se figur G.3), visar inte på någon frikoppling mellan användningen av material (DMC) och Sveriges BNP. Sveriges resurseffektivitet har minskat 2017.

Figur G.3 Materialkonsumtion i Sverige 1998–2017

90 100 110 120 130 140 150 160 170 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 index (år 1998 = 100) BNP materialkonsumtion resursproduktivitet

Figuren visar utvecklingen av BNP, materialkonsumtion och resursproduktivitet i Sverige 1998–2017. Resursproduktiviteten är BNP delat med materialkonsumtionen. Index för 1998 = 100.

Källa: SCB (Miljöräkenskaperna)

Data för 2018 visar att den inhemska materialkonsumtionen totalt sett har ökat med 4 procent sedan 2017 och 38 procent sedan 1998, till 252 miljoner ton 2018 (24,7 ton per person). Särskilt konsumtionen av metaller har ökat kraftigt (77 procent jämfört med 1998, 9 procent sedan 2017), och var 2018 uppe i 59 miljoner ton.40,41

39 DMC speglar enbart den mängd material som används direkt av landets ekonomiI. DMC motsvarar den

mängd material som utvinns i landet, dvs material som flödar från naturen i Sverige in i det svenska sam- hället, plus det material som importerats in i Sverige minus det material som exporterats ut från Sverige.

40 https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/miljoekonomi-och-hallbar-utveckling/

miljorakenskaper/pong/statistiknyhet/miljorakenskaper--materialflodesrakenskaper-1998-2018//

41 Gruvindustrin i Sverige gör att vi har en hög konsumtion av metaller jämfört med EU. Sand och grus

Avfall och giftfria kretslopp

Avfall som uppkommer dels i samband med konsumtion av varor och tjänster dels i produktion är ofta outnyttjade resurser som kan vara en tillgång för ekonomisk och social utveckling i samhället.42 Den totala mängden slutbe­

handlat avfall 2016 var cirka 25 miljoner ton (se figur G.4), en ökning med 11 procent jämfört med 2014.43

Figur G.4 Mängden avfall fördelat på behandlingsmetod 2010–2016

- 2 4 6 8 10 12 14 16 2010 2012 2014 2016 miljoner to n

materialåtervinning biologisk behandling annan återvinning bortskaffning

Figuren visar mängden slutbehandlat avfall. Observera att förbehandling och sortering inte räknas som slutbehandling. Muddermassor och mineralavfall från gruvverksamhet är exkluderade i figuren. Källa: Naturvårdsverket.

Sverige ska fram till 2025 anpassa svensk rätt till nya regler i ett EU­lag­ stiftningspaket om avfall. Den 5 januari 2019 trädde ett antal författnings­ ändringar i kraft som syftar till att komma till rätta med brister i genom förandet av avfallsdirektivet i svensk lagstiftning. Arbete pågår på Natur vårdsverket för en mer hållbar avfallshantering. Myndigheten har under året bland annat utrett rättsliga förutsättningar för en digital lösning för ökad spårbarhet av farligt avfall samt tagit fram en förbättrad, mer ändamålsenlig, avfalls statistik.44

Under året har Naturvårdsverket genomfört insatser för att effektivisera det interna arbetet med vägledningsfrågor och till exempel publicerat en väg­ ledning som ger tillsynsmyndigheterna relevant, likvärdigt och tillförlitligt stöd i sitt arbete med miljöbalken. I projektet Smartare vägledning har Miljö­ sam verkan Sverige tagit fram ett förslag på hur ett modernt sätt att arbeta med vägledning inom Miljöbalkens område kan se ut.45 Utöver löpande till­

42 Under 2016 slutbehandlades runt 137 miljoner ton avfall, varav 82 procent var muddermassor och

annat mineralavfall (vilket till absolut största delen utgörs av mineralavfall från gruvverksamhet).

43 Data för indikatorn uppdateras vartannat år och ny statistik för 2018 kommer att presenteras i Årlig

uppföljning 2021.

44 Rättsliga förutsättningar för en ändamålsenlig avfallsstatistik och en digital lösning för spårbarhet av

farligt avfall, Naturvårdsverket, 2019

45 Smartare vägledning, Förslag på effektivare arbetssätt och målgruppsanpassad vägledning,

syn av producentansvaren för elutrustning och batterier har Naturvårdsverket under året bedrivit fortsatt tillsyn av de knappt 100 elcykelimportörer som kontaktades föregående år avseende producentansvaret för elutrustning och batterier. Elfordonspremien var en del av regeringens satsning på klimat och miljö i budgeten 2018. En utvärdering visar att ungefär hälften av elcykel­ användningen ersätter, enligt självskattningar, resor som annars skulle ha utförts med bil, och den andra hälften ersätter andra färdsätt (kollektivtrafik, vanlig cykel, gång etc.).46

Plastanvändningen och plastavfall har ökat i Sverige. Det visar kartläggning av plastflöden i Sverige som tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket.47

Både EU och flera myndigheter i Sverige har de senaste åren tagit flera initiativ och påbörjat arbetet för hållbar plastanvändning. Inom ramen för EU:s strategi för plast i en cirkulär ekonomi som antogs 2018 åtog sig kommissionen att ta fram ett lagförslag för att minska vissa plastprodukters påverkan på miljön, i synnerhet marin miljö, och under 2019 har EU:s direktiv om minskning av plastprodukters miljöpåverkan antagits. De nya reglerna omfattar:

• förbud för engångsartiklar (som träder i kraft senast 2021), • krav om förbättrad avfallsinsamling,

• nationella mål om minskad konsumtion, • krav på märkning,

• designkrav,

• kostnadstäckning i enlighet med principen om att förorenaren betalar samt

• medvetandehöjande åtgärder.

I budgetpropositionen för 2020 aviserar regeringen att en skatt på plastbär­ kassar ska införas. I Sverige användes 102 plastbärkassar per person 2018, målet är att minska antalet till 90 plastbärkassar per person 2019 och till 40 plastbärkassar 2025.48

Naturvårdverket har tilldelat medel och genomfört projekt nationellt och internationellt, som exempel kan nämnas att 20 miljoner kronor fördelats till 30 olika innovationsprojekt samt samarbete med RE:Source i en innovations­ tävling om framtidens cirkulära samhälle. Naturvårdverkets har under året deltagit i ett flertal samarbeten inom EU och OECD, i ett flertal bilaterala pro­ jekt med inriktning på hållbar avfallshantering49 samt ett aktivt bidragande i

förhandlingar inom Baselkonventionen angående reglering av plastavfall för minskade utsläpp till havsmiljö. Många initiativ genomförs kopplat till plast, se miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust och

skärgård.

46 Elcykling – vem, hur och varför?, Naturvårdsverket, Nr 6894, 2019 47 Kartläggning av plastflöden i Sverige, SMED, 2019

48 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Plastbarkassar/

Naturvårdsverket lämnade i mars 2019 ett förslag om två etappmål för dagvatten. Det första förslaget till etappmål blickar framåt mot planering och byggande och det andra fokuserar på redan befintlig bebyggelse. Natur­ vårdsverket föreslog även åtgärder och styrmedel, i syfte att uppnå de före­ slagna etappmålen samt generationsmålet. Naturvårdsverket har beviljat 38 miljoner kronor till dagvattenåtgärder, som minskar spridning av mikro­ plaster och andra föroreningar, samt 57 miljoner till läkemedelsrening, som genom bemyndiganden fördelas på åren 2019–2021. Trots mångårig nationell och internationell rapportering om läkemedelssubstanser i miljön, är regle­ ringen otillräcklig för att begränsa miljöpåverkan. Läkemedelsverket genomför löpande insatser för att öka den internationella förståelsen för ökad miljö hänsyn inom läkemedelslagstiftningen inom EU och internationellt. Bland annat betonar Läkemedelsverket behovet av att begränsa utsläpp av aktiv substans, speciellt antibiotika, från tillverkningen av läkemedel. Åtgärder behövs som begränsar utsläppet av aktiv substans oavsett var i världen läkemedlet producerats. Folkhälsomyndigheten har under året stöttat Världshälsoorganisationen WHO i arbetet med det globala övervakningssystemet för antibiotikaresistens (GLASS). I mars 2019 publicerade EU­kommissionen Strategin för läkemedel i miljö (läs vidare under avsnittet om miljökvalitetsmålet Giftfri miljö).

Under hela livet utsätts människor för komplexa blandningar av mer eller mindre farliga kemikalier. I mars 2018 tillsatte regeringen en utredning för att ta ett helhetsgrepp om riskerna med kemikalieblandningar, i resultatrap­ porten Framtidens kemikaliekontroll50 presenteras elva rekommendationer om

hur europeisk kemikaliekontroll kan utvecklas. Livsmedelsverket och Sveriges lantbruksuniversitet har påbörjat ett flerårigt samarbete för att undersöka vilka kemikalieblandningar barn och unga utsätts för i Sverige samt en värdering av hälsorisker. Enligt EU:s kemikalielagstiftning Reach har konsumenter rätt att få veta om en vara innehåller särskilt farliga ämnen om man frågar företaget som säljer eller tillverkar varan. Sveriges Konsumenter har (i samarbete med myndigheter och organisationer i 13 EU­länder) lanserat en ny applikation för mobiltelefoner, Kemikalieappen, som gör det enklare att få veta om varor innehåller farliga kemikalier.51 En rapport52 från den danska Miljöstyrelsen

visar att lagstiftningen om att fasa ut och att ersätta särskilt farliga ämnen i varor och kemiska produkter har haft effekt, särskilt Reach­förordningens kandidatlista med ämnen som kan medföra allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och miljön. Andra exempel på insatser från 2019 är att EU har beslutat att förbjuda fyra mjukgörande ftalater i varor53 och att PFOA,

som har förorenat dricksvatten på flera platser i Sverige, förbjuds på global

50 Framtidens kemikaliekontroll, SOU 2019:45

51 https://www.kemi.se/nyheter-fran-kemikalieinspektionen/2019/ny-app-starker-konsumenters-ratt-till-

information-om-farliga-kemikalier/

52 Effect of some legal interventions under REACH and CLP, The Danish Environmental Protection

Agency, Juni 2019

53 https://www.kemi.se/nyheter-fran-kemikalieinspektionen/2019/eu-forbjuder-fyra-mjukgorande-ftalater-

nivå från och med december 2020.54 Läs vidare under avsnittet om miljö­

kvalitetsmålet Giftfri miljö.

Under 2018 uppkom cirka 119 kilo matavfall per person i Sverige varav 95 kilo uppstår i hushållen.55 Livsmedelsverket har tillsammans med Jord­

bruksverket och Naturvårdsverket arbetat vidare med att minska matsvinnet från producent till konsument inom regeringsuppdraget för minskat matsvinn. Myndigheterna har tillsammans med berörda aktörer börjat implementera åtgärderna i den handlingsplan som lämnades in till regeringen i juni 2018 och det pågår insatser inom de flesta av de 42 åtgärderna. De tre myndighet­ erna driver Samverkansgruppen för Minskat Matavfall (SaMMa) som omfattar drygt 200 aktörer. Naturvårdsverket har 2019 genomfört ett möte med SaMMa, vilket bidrog till Naturvårdsverkets utformning av ett förslag till etappmål om minskat matsvinn. I februari 2020 redovisade Naturvårdsverket ett förslag till etappmål om minskat matsvinn samt etappmål för återanvänd­ ning av förpackningar, med syftet att främja det avfallsförebyggande arbetet och att bidra till en cirkulär ekonomi. Naturvårdsverket har under året för­ bättrat uppföljningsmetoderna för matavfall och därmed förutsättningar för god uppföljning av ett eventuellt etappmål.

Livsmedelsverket har under hösten 2019 genomfört den första nationella kartläggningen av matsvinnet i kommunala måltidsverksamheter. Kartlägg­ ningen ska göra det lättare för kommunerna att nå delmål 12.3 i Agenda 2030 som går ut på att halvera matsvinnet till 2030. I kartläggningen fick måltids­ ansvariga rapportera in matsvinnsiffror från förskola, skola och äldreomsorg. 91 procent av kommunerna svarade och av dessa hade cirka 80 procent mat­ svinnsdata. Resultaten visar att många kommuner mäter och arbetar för min­ skat matsvinn men att mycket mat kastas i onödan, framförallt inom servering. En nationell handbok för minskat matsvinn i offentliga kök har tagits fram. Kommunerna ska erbjuda system för separat insamling av matavfall från hus­ hållen senast 2021. Flera länsstyrelser har genomfört betydande åtgärder i denna riktning under 2019. Bland resultaten kan nämnas Blekinge län, där samtliga kommuner nu har fastighetsnära insamling av matavfall och pro­ duktionen av fordonsgas från matavfall motsvarar 2,6 miljoner liter bensin årligen. Samtliga sopbilar i västra Blekinge drivs med fordonsgas och publika tankställen finns nu i alla länets kommuner. I Jönköpings län är numera sju av tretton kommuner anslutna till fastighetsnära insamling – samtliga kommuner beräknas ha detta till 2021. Alla kommuner i Jönköpings län har även åtagit sig att mäta matsvinnet i sina kök och att arbeta med åtgärder för att minska svinnet. Flera kunskapshöjande åtgärder har genomförts av länsstyrelserna, till exempel har Länsstyrelsen Västra Götalands satsning Klimat 2030 utveck­ lat ett projekt riktat mot matbutiker. Material och hjälpmedel såsom en webb­

54 https://www.kemi.se/nyheter-fran-kemikalieinspektionen/2019/fn-beslut-om-globalt-stopp-for-

hogfluorerat-amne/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_ source=apsis-miljomalsnytt

utbildning har tagits fram och fått nationell spridning inom en av de större livsmedelskedjorna.56

Inom län och kommuner pågår många olika typer av åtgärder med betyd­ else för uppfyllande av generationsmålets strecksats om resurseffektiva och giftfria kretslopp. Många kommuner upprättar VA­planer med ökat cirkulärt fokus. I den regionala uppföljningen lyfter många länsstyrelser fram åtgärder för att minimera onödig fossil plastanvändning, samt minimera spridning av mikroplaster. Stockholms och Västra Götalands län hör till de län som har genomfört åtgärder för cirkulär ekonomi inom infrastruktur samt i bygg­ och rivningsprocessen. Flera länsstyrelser har arbetat med kunskapsuppbyggnad och informationsspridning kopplat till innovation, exempelvis projektet Cirkulär

ekonomi i Kronoberg och Kalmar län som syftar till att främja cirkulär ekonomi

som innovativt verktyg för verksamhets­ och regional utveckling samt projek­ tet Hållbart värdeskapande genom cirkulära affärsmodeller i Gävleborgs län som har en råvaruintensiv basindustri.

För mer information om mat­ eller byggavfall, se även avsnitten om etapp­ målen Ökad resurshållning i livsmedelskedjan samt Ökad resurshållning

i byggsektorn. Läs mer om resurseffektiva kretslopp, plast och kemikalier

i avsnitten om miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och God bebyggd miljö.

In document Miljömålen [2020] (Page 31-37)