Frisk luft
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
Regeringen har fastställt tio preciseringar:
BENSEN: Halten av bensen inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat
som ett årsmedelvärde.
BENS(A)PYREN: Halten av bens(a)pyren inte överstiger 0,0001 mikrogram per
kubikmeter luft (0,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde.
BUTADIEN: Halten av butadien inte överstiger 0,2 mikrogram per kubikmeter luft
beräknat som ett årsmedelvärde.
FORMALDEHYD: Halten av formaldehyd inte överstiger 10 mikrogram per kubik-
meter luft beräknat som ett timmedelvärde.
PARTIKLAR (PM2,5): Halten av partiklar (PM2.5) inte överstiger 10 mikrogram per
kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 25 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde.
PARTIKLAR (PM10): Halten av partiklar (PM10) inte överstiger 15 mikrogram per
kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde.
MARKNÄRA OZON: Halten av marknära ozon inte överstiger 70 mikrogram per
kubikmeter luft beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 80 mikrogram per kubikmeter luft räknat som ett timmedelvärde.
OZONINDEX: Ozonindex inte överstiger 10 000 mikrogram per kubikmeter luft under
en timme beräknat som ett AOT40-värde under perioden april–september.
KVÄVEDIOXID: Halten av kvävedioxid inte överstiger 20 mikrogram per kubikmeter
luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 60 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde (98-percentil).
KORROSION: Korrosion på kalksten understiger 6,5 mikrometer per år. Utvecklingen i miljön är positiv
Sammanfattning
För bens(a)pyren visar mätningar och modelleringar att målets preciseringar fortfarande överskrids lokalt. Utsläppen av partiklar (PM 2,5) i Europa har inte minskat de senaste åren men preciseringens årsvärde överskrids endast vid trafikstationer i Malmö. Halterna av partiklar (PM10) överskred miljö målet 2018 vid nästintill samtliga trafikstationer där mätningar genomförs. Preciseringen för ozonindex, om dess påverkan på växtlighet, klaras vanligen i Sverige. 2018 var dock ett extremt år gällande ozon och preciseringen över skreds vid samtliga landsbygdsstationer. Ozon beräknas leda till skador på grödor och skog motsvarande drygt 1,5 miljarder kronor årligen. Korrosions hastigheten på kalksten ligger kvar på en nivå strax över preciseringen.
Det pågår flera aktiviteter för att förbättra luftkvaliteten i Sverige. Exempel vis genomför Trafikverket åtgärder för dammbindning på vägar som riskerar att överskrida miljökvalitetsnormen. Klimatklivet leder till fler laddstolpar samt utbyggnad av biogasproduktion. Stadsmiljöavtalen stödjer kommuners och regioners satsningar på ökad andel cykel och kollektivtrafik.
Det av regeringen 2019 beslutade luftvårdsprogrammet omfattar åtgärder för att minska utsläppen av ammoniak och kväveoxider för att uppfylla svenska åtaganden under EU:s takdirektiv. Klimatpolitiska handlingsplanen innehåller flera åtgärder med potentiell effekt på luftkvaliteten. Hur effekten blir beror på hur planen genomförs, effekten kan bli både positiv och negativ för luft kvaliteten.
Resultat
Bensen (precisering 1)
Bedömningen kvarstår att halterna är låga och under värdet för preciseringen. 19 stationer mätte bensen under 2018 och samtliga visade halter under precise ringens nivå.
Bensa(a)pyren (precisering 2)
Som en del av ett regeringsuppdrag113 har Naturvårdsverket genomfört mätningar
och modelleringar av halter av bens(a)pyren från vedeldning. Resultaten visar att halter över miljömålspreciseringen finns i flera av de undersökta tätorterna. Modelleringen visade vidare att överskridandet av miljömålets precisering var lokala kring områden med aktiva vedpannor av äldre modell. Analysen i den nationella kartläggningen114 som genomförts tidigare överskattade antagligen
halterna men pekar mot att miljömålet överskrids i många svenska kommuner.
113 Naturvårdsverket 2019, Kartläggning och analys av utsläpp från vedeldning, https://www.
naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2019/ redovisning-kartlaggning-och-analys-av-utslapp-vedelning.pdf
FRISK LUFT
FRISK LUFT
De svenska utsläppen av bens(a)pyren 2018 beräknas till 2,27 ton, en minsk ning från 2,62 ton 2017. Minskningen är kopplad till minskad mängd använt bränsle inom uppvärmningssektorn.
Butadien och formaldehyd (precisering 3 och 4)
Inga uppdateringar sedan förra årets uppföljning av miljömålen.
Partiklar (precisering 5 och 6)
Inom EU28 har utsläppen av partiklar, både PM 10och PM2,5, minskat sedan 2000.115 Minskningen har dock stannat av sedan 2014. De rapporterade
svenska utsläppen av fina partiklar (PM2,5) har en minskande trend sedan 1990 (se figur 2.1). Särskilt har utsläppen från industrin minskat.116 För de
senaste åren har trenden avtagit men det är för tidigt för att kunna säkerställa detta statistiskt. Den senaste trendanalysen spår svagt minskade utsläpp till 2030.117
Årsmedelvärden för halten fina partiklar (PM2,5) klaras som regel i hela landet, såväl på landsbygd som i tätort och i gatumiljö. Målvärdet är även nära att klaras i Malmö – som annars är den stad i landet som är mest påverkad av luftföroreningar från övriga Europa och Öresundsregionen. Målet för dygns medelvärde överskreds dock på flertalet stationer i sydligaste Sverige.
Figur 2.1 Utsläpp av partiklar (PM 2,5) från olika sektorer 1990–2018
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 produktanvändning (inkl. lösningsmedel) jordbruk
avfall arbetsmaskiner
el och fjärrvärme inrikes transporter
industri egen uppvärmning av bostäder och lokaler
tusen to
n
Figuren visar de årliga utsläppen av partiklar (PM2,5), fördelat på olika samhällssektorer. De totala utsläppen minskade under många år, men trenden har avtagit de senaste åren. Partiklar med en diameter mindre än 2,5 mikrometer (PM 2,5) bildas främst vid förbränningsprocesser.
Källa: Naturvårdsverket.
115 Air quality in Europe-2019 report. EEA 2019, https://www.eea.europa.eu/publications/air-quality-in-
europe-2019/at_download/file.
116 Naturvårdsverket, Sveriges internationella rapportering, 2019. http://www.naturvardsverket.se/Sa-
mar-miljon/Statistik-A-O/Partiklar-PM25-utslapp-till-luft/
117 Naturvårdsverket, 2019, Utsläpp av luftföroreningar i Sverige – fördjupad trendanalys av historiska
och framtida utsläpp av luftföroreningar, https://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat- och-luft/luftstatistik/utslapp-av-luftfororeningar-i-sverige.pdf
Årsmedelvärdet av partiklar (PM2,5) visar inga överskridanden av precise ringens värde i urban bakgrund under 2018 (se figur 2.2). Dygnsmedelvärdes preciseringen överskrids dock i sydligaste Sverige (vid mätstationerna i Skåne och Småland).
Figur 2.2 Halten partiklar (PM 2,5) i urban bakgrund i utvalda svenska städer 2005–2018
0 5 10 15 20 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017
mikrogram per kubikmet
er
Göteborg (Femman) Landskrona (polishuset) Malmö (Rådhuset) Sollentuna (E4 Eriksbergsskolan) Stockholm (Olaus Petri-skolan) Stockholm (Rosenlundsgatan) Stockholm (Torkel Knutssongatan) Umeå (Stadsbiblioteket) Uppsala (Klostergatan) Burlöv
Umeå (Mården 2009–2014, Uven 2015–) mål för precisering
2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018
Figuren visar halten av partiklar (PM 2,5) i urban bakgrund (räknat som årsmedelvärde) 2005 till 2018. Målet för preciseringen (10 mikrogram per kubikmeter i årsmedelvärde) överskreds inte någonstans 2018.
Källa: Naturvårdsverket
Målets precisering för grova partiklar (PM 10) överskreds 2018 vid nästintill samtliga stationer i gaturum där mätningar genomförs samt vid några stationer i urban bakgrund. Miljökvalitetsnormens dygnsmedelvärde överskreds i tre kommuner: Sundsvall, Södertälje och Gotland.
Halterna av partiklar (PM 10) är högst på torra vårdagar och är kopplade till slitage från dubbdäcksanvändning. Andelen dubbade vinterdäck har mins kat det senaste decenniet, från 68 procent 2010 till 63 procent 2019.118 Minsk
ningen har framförallt skett i Stockholmsregionen.
I Trafikverkets analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn ingår ett antal kalkylvärden för att ekonomiskt kunna värdera exempelvis utsläpp av föroreningar och trafiksäkerhetsrisker. Även kostnader på kulturmiljön, specifikt nedsmutsning av byggnader, har nyligen värderats.119 Kostnaden för nedsmutsning av kulturmiljön från den svenska
vägtrafiken 2017 var 319 kronor per kilo utsläpp av partiklar (PM 10).
118 Trafikverket 2019, Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2019 (januari–mars), publikation
2019:146.
119 Tore Söderqvist, Cecilia Bennet, Hedi Katre Kriit, Johan Tidblad, Jessica Andersson, Sven-Arne
Jansson, Mikael Svensson, Jenny Wallström, Camilla Andersson, Hans Orru, Johan N. Sommar och Bertil Forsberg, Underlag för reviderade ASEK-värden för luftföroreningar. Slutrapport från projektet REVSEK, Trafikverket 2019.
FRISK LUFT
FRISK LUFT
Marknära ozon (precisering 7)
Halterna av marknära ozon var mycket höga under 2018 (se figur 2.3), vilket har påverkat alla för miljömålet relevanta ozonmått. Sett till de senaste tio åren saknas en signifikant trend för antalet dygn med 8timmarsmedelvärde som över skrider 70 mikrogram per kubik meter. Preciseringen överskrids i både urban och regional bakgrund.
Utsläppen av ozonbildande ämnen (kvävedioxid och flyktiga organiska ämnen) har minskat inom EU28 under perioden 2000–2017.120 Dock finns
ingen signifikant trend för halten av marknära ozon i Sverige mellan 2009 och 2018121, varken för årsmedelvärdet eller för åttatimmarsmedelvärdet.122,123
Miljökvalitetsmålets precisering överskrids i hela landet.124 Figur 2.3 Karta över ozonindex 2017 och 2018
Figuren visar ozonindex, uppmätt som AOT40 för grödor under månaderna maj–juli 2017 (kartan till vänster) och 2018 (kartan till höger). Kartorna visar att ozonhalterna var förhöjda under sommaren 2018. AOT40 mäts i mikrogram per kubikmeter och timme.
Källa: MATCH-modellen, SMHI.
Ozonindex (precisering 8)
Ozonindex är ett mätt på den inverkan som ozon har på växtligheten. De höga halterna av marknära ozon under sommaren 2018 visar sig tydligt även i ozon index, mätt som AOT40. Alla stationer som mäter kontinuerligt hade värden över miljömålets precisering. Ingen trend för ozonindex kan ses på någon av stationerna.
Kostnaden för de skador som marknära ozon orsakar på skog och grödor har uppskattats inom ett projekt som presenterade sina slutsatser under 2019.125
120 EEA 2019, Air quality in Europe-2019 report. https://www.eea.europa.eu/publications/air-quality-in-
europe-2019/at_download/file.
121 Trendanalys till ÅU 2020, NV-01521-17 122 Ibid
123 Naturvårdsverket, svensk miljöövervakning och Sveriges officiella statistik. http://www.naturvardsverket.
se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Ozon-maximala-8-timmarsmedelvarden-i-regional-bakgrund-halter-29/
124 Ibid
125 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl-Karlsson, Helena Danielsson, Håkan Pleijel och Joakim Langner, 2019,
En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på skog och jordbruksgrödor i Sverige baserat på ozonflux, IVL rapport C460, https://www.ivl.se/toppmeny/publikationer/publikation.html?id=5819.
Projektet har beställts av Naturvårdsverket och genomfördes som ett samarbete mellan IVL, Göteborgs universitet och SMHI. För perioden 2014–2017 upp skattades den årliga skadekostnaden på svensk skog till 942 miljoner kronor i genomsnitt. Ozonet bedömdes under samma period ha orsakat årliga skade kostnader på jordbruksgrödor på sammanlagt 528 miljoner kronor.
Skadekostnaden är högre än vad som beräknats i tidigare studier, vilket antagligen beror på att studien inte baserades på ozonindex (AOT40) utan istället på ett mer fysiologiskt relevant ozonexponeringsmått. Detta projekt är första gången som inverkan av ozon på växtligheten i Sverige beräknats baserat på så kallad artspecifik ozonflux, ett mått som tagits fram inom FN:s luftvårdskonvention. För att ozon skall orsaka skador på växtligheten måste det tas upp till insidan av bladet och barret genom de så kallade klyvöppningarna, något som kallas ozonflux. Ett högt ozonflux gynnas av ett fuktigt klimat, något som är karakteristiskt för Sverige.
Kvävedioxid (precisering 9)
Preciseringen för årsmedelvärdet för kvävedioxid klarades i urban bakgrund i hela landet men överskrids i tätorternas gatumiljö.126 Även preciseringens
timmedelvärde överskrids i gatumiljön i storstäderna och i ett flertal mellan stora städer (se figur 2.4).
Figur 2.4 Halten kvävedioxid i stora och mellanstora städer 2009–2018
40 60 80 100 120 140 160 180 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Gävle (Kungsg. 12) Göteborg (Gårda) Halmstad (Viktoriagatan) Helsingborg (Drottninggatan) Jönköping (Kungsgatan) Malmö (Dalaplan) Skellefteå (Viktoriagatan) Stockholm (Hornsgatan) Sundsvall (Köpmansgatan) Umeå (Västra Esplanaden) Örnsköldsvik (Centralesplanaden) mål för precisering 20
0
mikrogram per kubikmeter
Figuren visar halten kvävedioxid i gatumiljö, mätt som timmesmedelvärde (98-percentil), vid mätstationer i utvalda större och mellanstora svenska städer. Miljökvalitetsmålets precisering är 60 mikrogram per kubikmeter (svart linje i figuren).
Källa: Datavärden för luftkvalitet, SMHI.
126 Datavärden för luftkvalitet, https://shair.smhi.se/portal/yearly-statistics?P=8&Y=2018&
FRISK LUFT
FRISK LUFT
Utsläppen av kväveoxid har minskat sedan 1990, framförallt från inrikes transporter (se figur 2.5).
Figur 2.5 Utsläpp av kväveoxider per samhällssektor 1990 till 2018
0 50 100 150 200 250 300 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 tu se n to n
produktanvändning (inkl. lösningsmedel) avfall
egen uppvärmning av bostäder och lokaler el och fjärrvärme
jordbruk arbetsmaskiner
industri inrikes transporter
Figuren visar de totala utsläppen av kväveoxider i Sverige 1990 till 2018, fördelat på olika sam- hällssektorer. Figuren visar att utsläppen av kväveoxider i Sverige har minskat stadigt från 1990, framför allt inom transportsektorn.
Källa: Naturvårdsverket.
Enligt den senaste trendanalysen av historiska och framtida utsläpp av luft föroreningar127 beräknas utsläppen av kväveoxider minska mellan 2018 och
2030 med ungefär en tredjedel (från 126 000 ton 2018 till 85 000 ton 2013) (se figur 2.6). I prognosen för framtida utsläpp ingår ännu inte de åtgärder som omfattas av luftvårdsprogrammet.
Figur 2.6 Fördelning av utsläpp av kväveoxider 2018 samt prognos 2030
13% 3% 10% 22% 42% 10% 2018 9% 5% 15% 32% 26% 13% 2030 arbetsmaskiner egen uppvärmning el- och fjärrvärme industri inrikes transporter jordbruk utsläpp totalt: 126 000 ton prognos utsläpp totalt: 85 000 ton
Figuren jämför hur utsläppen av kväveoxider fördelas mellan olika samhällssektorer 2018 och hur motsvarande andelar förväntas se ut 2030. Totalt bedöms utsläppen minska från 126 000 ton 2018 till 85 000 ton 2030. Observera att utsläppen från sektorerna avfall och produkter är så låga att de inte syns i figuren.
Källa: Naturvårdsverket, Fördjupad trendanalys 2019
127 Naturvårdsverket, 2019, Utsläpp av luftföroreningar i Sverige – fördjupad trendanalys av historiska
och framtida utsläpp av luftföroreningar, https://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat- och-luft/luftstatistik/utslapp-av-luftfororeningar-i-sverige.pdf
Resvaneundersökningen, som är en av kärnindikatorerna för miljökvalitets målet Frisk luft, har inte uppdaterats sedan 2016. Undersökningen presenterades närmare i den årliga uppföljningen 2019.
Korrosion (precisering 10)
De senaste mätningarna av korrosion visar att korrosionshastigheten är över miljömålets precisering vid båda de svenska stationer där mätningar genom förs (se figur 2.7). Ingen trend för korrosionshastigheten kan ses.
Figur 2.7 Korrosion på kalksten 2005–2017
0 2 4 6 8 10 12 14 2005 2008 2011 2014 2017 mikrogram per år mål för precisering Stockholm Aspvreten
Figuren visar korrosionshastighet på kalksten vid stationerna i Stockholm och Aspvreten mellan 2005 och 2017. Den svarta heldragna linjen motsvarar målvärde för preciseringen.
Källa: Kommunikation med Johan Tidblad, ICP Materials.
Analys
Det reviderade Göteborgsprotokollet128 trädde i kraft den 7 oktober 2019.
Detta i sig kommer inte ha något större effekt på framtida halter, eftersom målåret är 2020. Det visar dock på det positiva arbete som har gjorts i andra länder de senaste åren och som lett fram till ratificering. Det öppnar även för att nya parter ska ansluta sig till protokollet samt att protokollet kan genomgå revidering, en process som påbörjades i december 2019.
Flera länsstyrelser (Halland, Stockholm, Värmland, Örebro och Östergötland) lyfte i sina regionala miljömålsuppföljningar fram att det behövs nationella styrmedel för att klara preciseringarna för Frisk luft. Länsstyrelserna pekar bland annat på behovet av styrmedel för ett miljö anpassat transportsystem, för omställning av fordonsflottan till el eller biogas, för minskad dubbdäcksanvändning samt behovet av att införa styrmedel som ökar utbytestakten av äldre vedpannor.
Bens(a)pyren
Det saknas idag styrmedel för att kunna uppnå miljömålets precisering för bens(a)pyren. Boverket har under 2019 ändrat sina byggregler för utsläpp av
128 1999 Protocol to Abate Acidification, Eutrophication and Ground-level Ozone to the Convention on
FRISK LUFT
FRISK LUFT
kolmonoxid samt verkningsgrad för rumsvärmare.129 Denna regelförändring
innebär en regellättnad för kategorin köksspisar. Det kommer att leda till något högre utsläpp, men eftersom antalet köksspisar är begränsat lär det inte ha någon större effekt på halterna i luft.
Häften av länen redovisar i sina regionala miljömålsuppföljningar åtgärder kring vedeldning. I Jämtlands län har flera kommuner börjat ta fram informa tion om småskaliga fastbränsleanläggningar genom sotardata för att få en bild över påverkan från småskalig vedeldning. Länsstyrelsen Västerbotten genom förde under året en kampanj via Facebook. Kampanjen var inriktad på beteende förändring, och miljökvalitetsmålet Frisk luft var i fokus.
Partiklar
Utsläppen av partiklar har varit relativt konstanta de senaste åren och det krävs ytterligare åtgärder för att klara miljömålet för partiklar (PM 10). För partiklar (PM 2,5) behövs framförallt minskade utsläpp i övriga Europa för att klara miljömålet.
Trafikverket, i samverkan med andra aktörer, genomför åtgärder inom åtgärdsprogram, exempelvis dammbindningsåtgärder på statlig väg vid vilka man riskerar att överskrida miljökvalitetsnormen för partiklar (PM 10). Detta genomförs i bland annat Stockholm, Sundsvall och Örnsköldsvik. I Stockholm beräknades dammbindning ha förhindrat överskridande av miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärdet av partiklar (PM 10) på den värsta platsen under 7–9 dagar, vilket medförde att miljökvalitetsnormen (för dygnsmedelvärdet) inte överskreds under vinterhalvåret 2017–2018.130
Trafikverket har initierat ett projekt för att undersöka möjligheten att via intelligenta trafiksystem öka efterlevnaden av hastighetsbegränsningar. Detta görs på vägsträckor där miljökvalitetsnormen för partiklar (PM 10) överskrids. Vid prognos om risk för höga halter ska man inom projektet bland annat undersöka hur lokalt anpassade hastigheter och skyltade miljöbudskap kan användas.
Kvävedioxid och luftvårdsprogrammet
I april 2019 rapporterade Naturvårdsverket in Sveriges första nationella luftvårdsprogram.131 Programmet baserades på Naturvårdsverkets under
lag132, till vilket flera aktörer bidragit. Programmet omfattar åtgärder för att
minska utsläppen av ammoniak och kväveoxider i syfte att uppfylla svenska
129 Boverkets författningssamling BFS 2019:2
130 Trafikverket 2019, Essingeleden, en sammanställning av halter, åtgärder och konsekvenser,
publikation 2019:077.
131 Regeringsbeslut om nationellt luftvårdsprogram, 2019, dnr. M2019/00243/Kl http://www.
naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Luft/ Luftvardsprogram/
132 Naturvårdsverket, 2019, Luftvårdsprogrammet – förslag till strategi för renare luft i Sverige, Ärendnr
NV-06767-17, http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat- efter-omrade/Luft/Luftvardsprogram/
åtaganden om utsläppsminskningar under EU:s takdirektiv133 till 2020 och
2030. Luftvårdsprogrammet kan sammanfattas med tre åtgärdsområden: • ammoniak inom jordbruk,
• kväveoxider inom industrin och el och fjärrvärmeproduktion samt • kväveoxider inom transportsektorn.
Effekterna av luftvårdsprogrammets åtgärder på lokal luftkvalitet är svåra att uppskatta men det är främst halter av kvävedioxid som kommer att påverkas. Minskade utsläpp av kväveoxider från el och fjärrvärmesektorn samt industri kommer främst leda till lägre halter i bakgrundsmiljö men har även potential att påverka de lokala halterna. Åtgärder inom vägtrafik har större påverkan på de lokala halterna av kvävedioxid, men det beror till stor del på hur och var man minskar utsläppen.
Utöver nationella åtgärder för att uppfylla Sveriges åtaganden inom tak direktivet kommer intransport av luftföroreningar från övriga Europa att minska i takt med takdirektivets genomförande vilket ytterligare bidrar till lägre bakgrundshalter i framtiden. Detta kan även sänka halterna av andra ämnen än kvävedioxid såsom partiklar, ozon och svaveldioxid.
Generella trafikåtgärder
Trafikverkets beviljade stöd till stadsmiljöavtal uppgår till 1,5 miljarder och går till kollektivtrafik och cykeltrafikåtgärder.134 Stödet medfinansierar kom
muners och regioners satsningar på ökad andel cykel och kollektivtrafik och kan antas bidra till lokalt förbättrad luftkvalitet.
Flertalet länsstyrelser lyfter i sina regionala miljömålsuppföljningar upp klimatklivet som bidragit till åtgärder som även har påverkan på luftkvaliteten. Åtgärder som nämns är
• laddstolpar,
• tankstationer för biogas och HVO, • produktion av biogas samt
• tankstationer för biodrivmedel ämnade för tunga transporter (flytande biogas/naturgas och ED 95 etanol).
Biodrivmedel, såsom exempelvis HVO, leder generellt inte till bättre luft kvalitet utan riskerar till och med att försämra den beroende på vilket bränsle som byts ut. Elfordon leder till lägre utsläpp av kvävedioxid ,men kan leda till högre halter av slitagepartiklar.135
133 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 om minskning av nationella utsläpp av
vissa luftföroreningar
134 https://www.trafikverket.se/tjanster/ansok-om/ansok-om-bidrag/statligt-stod-for-hallbara-stadsmiljoer---
stadsmiljoavtal/projekt-som-beviljats-bidrag-2019--stadsmiljoavtal/
135 Victor R.J.H. Timmers, Peter A.J. Achten, 2018, Non-Exhaust PM Emissions From Battery Electric
FRISK LUFT
FRISK LUFT
Trafikverket, SMHI och Naturvårdsverket samarbetar för att förvalta och utveckla modellsystemet SIMAIR. Systemet används även av kommuner, luft vårdsförbund och andra aktörer för att beräkna halter av luftföroreningar, bland annat från trafik.
Utsläppspotential förenad med beteendeförändringar
IVL har på uppdrag av Naturvårdsverket analyserat hur beteendeförändringar i Sverige skulle påverka utsläppen av luftföroreningar, däribland kväveoxider och fina partiklar (PM 2,5).136 För närvarande är datakvaliteten relaterat till
beteendeförändringar bristfällig, så resultaten är indikativa och bör betraktas som bästa tillgängliga uppskattning. Dessutom finns det fler beteendeföränd rande åtgärder som än så länge inte gått att kvantifiera. I tabell 2.1 redovisas de beräknade totala utsläppsminskningarna, dvs effekten av beteendeförändrade åtgärder inom områdena individuell mobilitet, inomhusklimat och kostval.
Tabell 2.1. Beräknade utsläppsminskningar för kväveoxider, flyktiga organiska ämnen, ammoniak,
partiklar (PM 2,5) samt svaveldioxid genom beteendeförändrande åtgärder inom individuell mobilitet, inomhusklimat och kostval