Under 2019 presenterade den internationella organisationen IPBES sin rapport om tillståndet för världens biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Dess utom publicerade Naturvårdverket en fördjupad utvärdering. Situationen i dessa rapporter beskrivs som allvarlig. Den biologiska mångfalden, som är avgörande för att ekosystem ska fungera och bidra med ekosystemtjänster, utarmas såväl i Sverige som globalt. Den pågående samhällsutvecklingen med resursutnyttjande och klimatförändringar innebär att belastning på ekosystemen i både land och vattenmiljöer ökar. Insatser för den biologiska mångfalden och ekosystemen har under året bland annat skett genom områdesskydd, skötsel, förvaltningsinsatser, arbetet med invasiva arter och pollinatörer samt klimatanpassning.
Regeringens satsningar har genererat en stor mängd åtgärder för biologisk mångfald de senaste åren. Anslagen för skydd av och åtgärder för värdefull natur fick 2019 inledningsvis en halvering, vilket resulterade i hårda priori teringar. Även om anslagen delvis återställdes under året har möjligheten till naturvårdsåtgärder ute i länen påverkats. Exempelvis har inte lika mycket mark kunnat köpas eller intrångsersättas, väsentligt färre nya projekt har beviljats LONAbidrag och färre våtmarker har blivit anlagda eller restau rerade. Under 2019 genomfördes åtgärder för restaurering eller anläggning av mer än 5 500 hektar våtmarker i skyddade områden. Sverige fick 2019 två nya biosfärområden och Naturvårdsverket har under 2019 fortsatt att arbeta mot målen i Nationalparksplan för Sverige – Genomförandeplanen
för 2015–2020. 2019 tillkom 181 nya naturreservat (varav 166 statliga),
och den totala ytan naturreservat ökade med cirka 45 000 hektar. Åtta nya marina naturreservat har bildats, varav det största är Utklippan i Blekinge län på totalt 5 168 hektar.86 Under året har Skogsstyrelsen gjort en landsomfatt
ande inventering av över 12 000 områden. I mer än hälften av de skogar som Skogsstyrelsen formellt skyddat är den naturvårdande skötseln eftersatt, i vart tredje område är behoven akuta och utgör därmed ett hot mot naturvärdena. Regeringen har tillsatt en utredning för hållbart skogsbruk, stärkt äganderätt i skogen och biologisk mångfald, som bland annat ska lämna förslag på hur Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald kan förenas med en växande cirkulär bioekonomi.
Invasiva främmande arter är ett globalt miljöproblem som allvarligt hotar biologisk mångfald. Under 2019 har 17 nya växter och djur lagts till på EU förteckningen över invasiva främmande arter. I Sverige finns cirka 2 200 främ mande arter, arter som med människans hjälp spridits till platser utanför deras naturliga hemvist.87 Den 1 januari 2019 trädde den svenska förordningen om
invasiva främmande arter88 i kraft. Flera aktiviteter har genom förts under
året, exempelvis har Havs och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket, som
86 Se miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård
87 The European Network on Invasive Alien Species, NOBANIS (www.nobanis.org). 88 SFS 2018:1939
ansvariga nationella myndigheter, tagit fram en handlingsplan för att motverka spridning av invasiva främmande arter i Sverige.
Pollinering är en viktig ekosystemtjänst som bidrar till vår livsmedelsför sörjning och till fungerande ekosystem, drygt 90 procent av världens vilda växtarter och 75 procent av odlad gröda får hjälp med sin frösättning av pollina törer.89 Det ekonomiska värdet av honungsbinas pollinering i odlade grödor i
Sverige uppskattas till 315641 miljoner kronor, där pollinering av äpplen, jord gubbar och oljeväxter har störst ekonomisk betydelse.90 Naturvårdsverket
konstaterade 2018 att pollineringen är hotad91 och påverkas negativt av
exempelvis markanvändning och fragmentering av livsmiljöer, användandet av växtskyddsmedel och insekticider samt klimatförändringar. Regeringen har föreslagit ett åtgärdspaket för stärkande av pollineringen i budgetpropositio nen för 2020.
I temat Grön infrastruktur och landskap antog Miljömålsrådet under 2019 fem nya samverkansåtgärder. För generationsmålet kan särskilt nämnas åtgärderna Samverkan i samhällsplaneringen och Ekosystemtjänster i fysisk
planering. Dessa förväntas göra att den fysiska planeringen i högre grad bidrar
till generationsmålet och miljökvalitetsmålen via till exempel bättre integrering av ekosystemtjänsterna i den fysiska planeringen, samt i andra länsstyrelse uppdrag kopplade till exempelvis grön infrastruktur, friluftslivsmålen, folk hälsomålen och klimatanpassning.
Naturvårdsverket har under 2019 i dialog och samverkan med länsstyr elserna och andra myndigheter fortsatt arbetet med att genomföra grön infrastruktur i Sverige samt att Naturvårdsverket har fortsatt arbetet med kommunikation om värdet av ekosystemtjänster under 2019. Under året har fyra projekt inom satsningen Förvaltningen av landskap publicerat slutrapporter. Dessa rapporter utgör ett efterfrågat kunskapsunderlag i länsstyrelsers och centrala myndighe ters arbete med grön infrastruktur. I årets regionala uppföljning av miljömålen rapporterar många länsstyrelser framsteg avseende planering och genomförande av åtgärder kopplade till grön infrastruktur, i några län har även kommuner tagit fram grönstrukturprogram.
Havs och vattenmyndigheten har under 2019 tagit fram förslag till Sveriges första statliga havsplaner.92 Havsplanerna ska bidra till en långsiktigt hållbar
utveckling, de förenar näringspolitiska mål, sociala mål och miljömål. Samtidigt som tillväxt och utveckling ska ske står Sverige inför utmaningen att uppnå god miljöstatus i våra hav.93 Effekterna av övergödningen är fortsatt tydliga
och omfattande. I budgetpropositionen för 2020 föreslår regeringen att Havs
89 http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/
Pollinering/
90 https://www2.jordbruksverket.se/download/18.32f5b107170649447513ff64/1582284098126/
jo20_1.pdf
91 Pollinatörer och pollinering i Sverige, Naturvårdsverket, Nr 6841, 2018
92 https://www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/havsplanering/havsplaner/forslag-till-havsplaner.
html
93 Havsplaneringsdirektivet är ett EU-direktiv från 2014 som ställer krav på att alla medlemsländer
och vattenmyndigheten utreder ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna för att minska övergödningen i Östersjön. Den nya förordningen för lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) från 2018 innebar en förstärkning av övergöd ningsarbetet och 2019 har satsningar gjorts. Många andra åtgärder har under året genomförts kopplat till biologisk mångfald och ekosystemtjänster, till exempel har nya fiskeregler bestämts längs kusten från Västernorrland till norra Uppsala för att stärka kustnära fiskebestånd. Dessutom förbjuds kommersiellt fiske efter torsk i de södra delarna av Östersjön av EUkommis si o nen under andra halvåret av 2019. I januari 2020 skrev regeringen under Storbritan niens avsiktsdeklaration om ett globalt mål om att 30 procent av världshaven ska skyddas till 2030. Läs mer om åtgärder för bevarande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i avsnitten om miljökvalitetsmålen
Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlings- landskap, Storslagen fjällmiljö samt Ett rikt växt- och djurliv
Samhället är anpassat till dagens klimat, och de klimatförändringar som är att vänta påverkar naturresurser och ekosystemtjänster. Globala och nationella klimatförändringar påverkar förutsättningarna för hela vårt samhälle och ställer krav på klimatanpassning.94 2018 antogs den Nationella strategin för
klimatanpassning95 av riksdagen och en ny förordning som ställer krav på att
32 myndigheter och länsstyrelserna inom ramen för sina uppdrag ska initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning inom sitt ansvarsområde trädde i kraft 2019. SMHI har under året arbetat med att utveckla metoder och ta fram rådgivning och stöd för implementeringen av förordningen och olika åtgärder har genomförts hos myndigheterna.96 Naturvårdsverket redo
visade till exempel i januari 2019 sin handlingsplan för klimatanpassning till regeringen. Livsmedelsverket har under året ökat och spridit kunskap om klimatförändringarnas påverkan globalt, med fokus på de regioner Sverige är beroende av för sin livsmedelsförsörjning.97 Vattenanvändningen är stor i
produktionen av livsmedel och andra varor, samtidigt som färskvatten är en bristvara för mer än två miljarder människor globalt. Mer än 60 procent av vattnet som behövs för att producera de varor och tjänster som konsumeras i Sverige används i länder utanför EU.98
Under 2019 har den nationella vattenförsörjningen och konsekvenser av torkan 2018 fortsatt vara aktuella. I vårändringsbudgeten 2019 tillfördes 350 miljoner kronor till lantbruket för att kompensera för torkan. Grund vattennivåerna är fortfarande låga, och det kan kräva flera säsonger med
94 Konsekvenser för Sverige av klimatförändringar i andra länder, PWC, 2019 95 Prop. 2017/18:163
96 https://www.klimatanpassning.se/vem-gor-vad/vad-gor-myndigheterna/pa-gang-fran-myndigheterna-
2019-1.146533
97 https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2019/e-2019-nr-01-
klimatforandringarnas-paverkan.pdf
98 Miljöpåverkan från svensk konsumtion – nya indikatorer för uppföljning, slutrapport för
riklig nederbörd för att återställa grundvattenmagasinen i länen. Under 2019 har såväl regeringen som myndigheter vidtagit flera åtgärder för att underlätta vattenförsörjningen. Satsningar har gjorts på havs och vattenmiljön samt för att öka takten med att inrätta och se över vattenskyddsområden. SMHI har under 2018–2019 utvecklat modeller och webbsystem för beräkning och pre sentation av yt och grundvattentillgångar med specifik information från kom munernas råvattentillgångar. Detta ger kommunerna möjlighet att i ett tidigt skede uppmana sina kunder om att begränsa vattenförbrukningen för att säkra tillgången även under extrema torrperioder. Regeringen har uppdragit åt länsstyrelserna att kartlägga, analysera och redovisa rådande och kommande vattensituation på regional och lokal nivå i respektive län. I den regionala årliga uppföljningen lyfts olika åtgärder som länsstyrelserna genomfört under året, till exempel informationsinsatser om att hushålla med vatten och särskilda arbetsgrupper. Inom det nationella nätverket för dricksvatten genomför Livsmedelsverket ett projekt för klimatanpassning av dricksvattenförsörjningen. Myndigheten har tagit fram en handbok och genomfört utbildningar för kom muner i tio län under 2019. Drygt 300 personer från kommunerna och ett 50tal från länsstyrelserna har hittills gått utbildningen. Resultatet är att klimat anpassningsarbetet för dricksvattenförsörjning har inletts i dessa kommuner. Arbetet är också till nytta för kris och beredskapsplaneringen, då det ger en god bild av risker och sårbarheter.
I Nationell risk- och förmågebedömning 201999 från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) konstateras att klimatförändringar behöver beaktas i såväl krisberedskapen som i arbetet med civilt försvar. Den operativa avdelningen hos MSB har under året fortsatt att bygga beredskap för att kunna stödja och koordinera kommuner och regionala myndigheters förmåga att skydda och bevara ekosystem. MSB arbetar med att kartlägga områden som kan översvämmas utmed landets vattendrag och kuster till stöd för landets kommuner och länsstyrelser. Under 2019 har en särskild detalj erad kartläggning av riskobjekt gjorts för de, inom ramen för arbetet med översvämningsdirektivet, i landet identifierade områdena med betydande översvämningsrisk. Resultat kan ses i riskkartor för 25 områden i Sverige, där det bland annat framgår om naturskyddade eller förorenade områden riskerar att översvämmas. Här finns även data för övriga fokusområden människors hälsa, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. MSB inriktar och beställer forskning genom regelbundna forskningsutlysningar inom området naturolyckor och klimatanpassning och finansierar 2019–2025 fyra olika forskningsprojekt som rör multipla naturhändelser. Naturvårdsverket har under året haft utlysningar om kumulativa miljöeffekter (30 miljoner kronor) samt om våtmarkers ekosystemtjänster (30 miljoner kronor).
Fler insatser av vikt för att nå strecksatsen om hushållning med natur resurserna är beskrivna i avsnittet om miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och
djurliv, men även i avsnitten om Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våt- marker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö samt God bebyggd miljö.