ANSVARIG MYNDIGHET: STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN

Säker strålmiljö

ANSVARIG MYNDIGHET: STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.

Regeringen har fastställt fyra preciseringar:

STRÅLSKYDDSPRINCIPER: Individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet

och övriga miljön begränsas så långt det är rimligt möjligt.

RADIOAKTIVA ÄMNEN: Utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så att

människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas.

ULTRAVIOLETT STRÅLNING: Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett

strålning är lägre än år 2000.

ELEKTROMAGNETISKA FÄLT: Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet

och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt.

Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön

Sammanfattning

Den långsiktiga trenden med ett ökat antal årliga fall av hudcancer bedöms ännu fortsätta. Att minska barns och vuxnas exponering för UVstrålning är av central betydelse för att på sikt minska antalet hudcancerfall. Att för ändra människors solvanor är en stor utmaning, men undersökningar visar att en stor andel av föräldrarna skyddar sina barn mot solen och att andelen svenskar som inte är intresserad av att vara solbrun har ökat. Under 2019 fick Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ett regeringsuppdrag139_{att genomföra}

ett förstärkt förebyggande arbete mot hudcancer. Under året togs det fram en informationskampanj som riktar sig till målgruppen resenärer. Utlandsresor under vinterhalvåret står för en stor del av svenskars årliga exponering och den högre intensiteten medför en ökad risk för att bränna sig.

Under 2019 genomfördes en av modern tids största kärnkraftövningar. Övningen, som kallades Havsörn, genomfördes i Uppsala län med ett 80tal myndigheter och organisationer. Övningen genomfördes i syfte att pröva förmågan till uthållighet, ledning och samordning, lägesbild, beslut om skydds åtgärder och utrymning samt att kommunicera och genomföra strålningsmätningar.

SÄKER STRÅLMILJÖ

SSM har under 2019 fortsatt att arbeta med åtgärder i myndighetens fyra åriga handlingsplan för att nå miljökvalitetsmålen140_{, exempelvis uppföljning}

av hantering av ickekärntekniskt radioaktivt avfall. Myndigheten har också drivit två samverkansåtgärder inom Miljömålsrådet. De handlar om att genom föra delar av den nationella handlingsplanen för radon141_{samt om att ta fram}

ett nationellt system för ökad spårbarhet av kontaminerad aska.142

Resultat

Strålskyddsprinciper (precisering 1)

Olika former av strålning används inom många verksamheter och det är viktigt att strålsäkerhetsarbetet ses som en helhet och omfattar alla miljöer där någon kan utsättas för strålning som kan leda till skadliga effekter.

Strålskydd vid kärntekniska anläggningar

Utöver kärnkraftverken finns ett antal kärntekniska anläggningar. SSM ser till att verksamheterna bedrivs strålsäkert, dels genom att ställa krav dels genom att följa och kontrollera strålsäkerhetsarbetet. SSM arbetar pådrivande för att utsläppen av radioaktiva ämnen kontinuerligt ska minska, även i de fall dosen till allmänheten redan är mycket låg.

2019 års samlade strålsäkerhetsvärderingar för de tre kärnkraftverken143

visade att verksamheterna generellt bedrivs på ett strålsäkert sätt och att tillstånds havarna i stort uppfyller SSM:s krav. SSM:s samlade bedömning är att kärnkraftverken hanterar strålskyddsfrågor på ett bra sätt och att strål doserna ligger på en rimlig nivå. Stråldoserna från kärnkraftverken följs kon tinuerligt. Inga dosgränser har överskridits under de senaste dryga tio åren och det finns goda förutsättningar för att stråldoserna till arbetstagare såväl som till allmänheten kommer att minska ytterligare i framtiden. Inga allvarliga tillbud eller haverier har inträffat vid kärntekniska anläggningar i Sverige under 2019 och generellt har verksamheterna bedrivits på ett strålsäkert sätt.

I figur 6.1 redovisas den beräknade stråldosen till närboende till följd av utsläpp från kärnkraftverken. Den högsta beräknade stråldosen till allmän heten till följd av utsläpp från de kärntekniska anläggningarna framgår av figur 6.2. Det totala dosbidraget från respektive anläggning är lågt och ligger långt under begränsningen, som säger att stråldosen till närboende från en kärnteknisk förläggningsplats med god marginal ska understiga 0,1 millisievert per år.144

140 _{Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen – M2015/02633/Mm} 141 _{Nationell handlingsplan för radon – SSM2016-1824}

142 _{Ökad spårbarhet av kontaminerad torv- och trädbränsleaska – SSM2017-2519, Projekt 13-68} 143 _{Samlad strålsäkerhetsvärdering 2019 för Ringhals AB – SSM2018-6264-1, Samlad}

strålsäkerhetsvärdering 2019 för OKG Aktiebolag – SSM2018-6265-1, Samlad strålsäkerhetsvärdering 2019 för Forsmarks Kraftgrupp AB – SSM2019-60-1

144 _{Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp av}

Figur 6.1 Stråldos till allmänheten från kärnkraftverk 2008–2018 0,00E+00 5,00E-05 1,00E-04 1,50E-04 2,00E-04 2,50E-04 3,00E-04 3,50E-04 4,00E-04 4,50E-04 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 millisievert per år Ringhals Oskarshamn Forsmark

Alla kärnkraftverk släpper ut små mängder radioaktiva ämnen. Figuren visar högsta beräknade stråldos till närboende till följd av utsläpp från Sveriges tre kärnkraftsanläggningar. Den högsta stråldosen under perioden ligger cirka 200 gånger under gränsvärdet.

Källa: Svensk miljö övervakning, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Figur 6.2 Stråldos till allmänheten från kärntekniska anläggningar 2008–2018

0,00E+00 5,00E-05 1,00E-04 1,50E-04 2,00E-04 2,50E-04 3,00E-04 3,50E-04 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 millisievert per år Barsebäck Studsvik Westinghouse Ranstad Clab

Alla kärntekniska anläggningar släpper ut små mängder radioaktiva ämnen. Figuren visar högsta beräknade stråldos till närboende till följd av utsläpp från samtliga anläggningar. Den högsta strål- dosen under perioden ligger cirka 300 gånger under gränsvärdet. Observera att anläggningarna i Ranstad har avvecklats och det finns från och med 2018 inga utsläpp att rapportera därifrån.

Källa: Svensk miljöövervakning, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Strålskyddet inom sjuk- och tandvården

Inom sjuk och tandvård används olika former av strålning för att undersöka och behandla patienter, till exempel röntgenundersökningar och cancerbehand lingar. SSM utför tillsyn inom verksamhetsområdet för att säkerställa en strål säker vård för patienter, personal och allmänhet där stråldoserna inte är högre än nödvändigt.

Under 2019 har SSM samverkat med Socialstyrelsen för att inrätta en specialistkompetensutbildning av sjukhusfysiker – motsvarande det system som redan finns för läkare och tandläkare. SSM har också under året samverkat med Läkemedelsverket för att säkerställa att beslut som rör tillstånd till kliniska

SÄKER STRÅLMILJÖ

läkemedelsprövningar sker i enlighet med EUs prövningsförordning.145_Dessutom

har samverkan skett med Läkemedelsverket för bedömning och utredning av missöden där medicinteknisk utrustning varit inblandad samt med Försäkrings kassan för att identifiera tandläkare som genomför medicinska exponeringar utan tillstånd.

Under året har SSM tillsammans med andra strålsäkerhetsmyndigheter i Norden arbetat med att ta fram underlag för diagnostiska referensnivåer för röntgen undersökningar av barn. Myndigheten har också arbetat inom organisationen European ALARA Network (EAN) för att sprida goda metoder inom europeisk industri, forskning och sjukvård.

Övriga verksamheter som använder strålning

Förutom kärntekniska anläggningar och sjuk och tandvård, används strålning inom ett stort antal andra verksamheter, exempelvis inom industrin, veterinär medicinsk verksamhet och i företag som säljer och installerar strålkällor. SSM är pådrivande när det gäller att förbättra strålsäkerheten och myndigheten prövar ansökningar om tillståndspliktig verksamhet samt utvecklar föreskrifter och allmänna råd.

Den 1 juni 2019 trädde en övergångsbestämmelse ikraft som ställer krav på en godkänd strålskyddsexpertfunktion för de tillståndspliktiga verksamheter som i det tidigare regelverket inte haft en godkänd strålskyddsexpert.146_De

verksamheter som är berörda är bland annat viss veterinärmedicinsk verksam het, företag som installerar och underhåller strålkällor eller företag som utför radiografering i slutet utrymme.

Under året har två nya handböcker i strålskydd publicerats, dels om små djursröntgen som är anmälningspliktig verksamhet147_{dels om industriell radio}

grafering148_{som är tillståndspliktig verksamhet. Handböckerna underlättar för}

verksamhetsutövare att uppnå ett bra strålskydd i verksamheten. Företag som utför industriell radiografering ska enligt ett nytt krav årligen sammanställa händelser.149_{En första återkoppling skedde under 2019, och SSM har därmed}

implementerat en regelbunden återkoppling av erfarenheter till verksamhets utövare och andra berörda.

Anmälningsplikt

Verksamhetsutövare som omfattas av SSM:s föreskrifter (om anmälnings pliktiga verksamheter150_{, om naturligt förekommande radioaktivt material}

145 _{Förordning (EU) nr 536/2014 om kliniska prövningar av humanläkemedel}

146 _{Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om grundläggande bestämmelser för tillståndspliktig}

verksamhet med joniserande strålning – SSMFS 2018:1 3 kap. 12 §

147 _{https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/contentassets/917f161cd3e44c2ba834991571826a85/}

handbok-anmalningspliktig-verksamhet--smadjursrontgen.pdf

148 _{https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/contentassets/baa9b2e898c24c198ca8aa71b75dff30/}

handbok-tillstandspliktig-verksamhet--industriell-radiografering.pdf

149 _{Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om industriell radiografering – SSMFS 2018:6 2 kap. 3 §} 150 _{Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om anmälningspliktiga verksamheter – SSMFS 2018:2}

och byggnadsmaterial151_{samt om radon på arbetsplatser}152_{) är skyldiga att}

anmäla sin verksamhet till SSM. För de verksamheter som inte tidigare behövt ett individuellt tillstånd började anmälningsplikten gälla den 9 april 2019.

SSM har tagit fram en webbaserad tjänst för elektronisk anmälan till myndigheten så att anmälan kan göras på ett snabbt och effektivt sätt. De områden som idag kan använda tjänsten är bland annat odontologisk röntgen diagnostik och arbetsplatser med radonhalter över 200 becquerelper kubikmeter. Etjänsten beräknas vara fullt utbyggd vid halvårsskiftet 2020. Verksamheter som omfattas av anmälningsplikt finns bland annat inom följande områden: sjuk och tandvård, industri, veterinärsjukvård, forsknings verksamhet samt naturligt förekommande radioaktivt material (NORM), radon och ickejoniserande strålning.

Beredskap

En radiologisk nödsituation, som exempelvis ett kärnkraftshaveri, kan leda till stora utsläpp av radioaktiva ämnen i miljön och därmed leda till katastrofala skador genom uppkomst av områden som inte kan användas under lång tid. SSM, som har till uppgift att reglera och utöva tillsyn avseende beredskaps åtgärder vid de kärntekniska anläggningarna, bedömer att beredskapen vid dessa i stort är tillfredställande, dock med enstaka brister som kräver åtgärder. Merparten av de kärntekniska anläggningarna bedöms arbeta systematiskt med ständiga förbättringar i syfte att ytterligare öka förmågan att hantera en radiologisk nödsituation. Dessutom minskas tiden för hur länge ett kärnkraft verk får vara i drift med avställt haverifilter från 30 till sju dagar. Det sker i samband med att kraven på oberoende härdkylning träder i kraft vid års skiftet 2020/2021.

SSM:s förmåga att hantera kärnkraftsolyckor har under året utvecklats genom att krisorganisationen inklusive expertstödet har deltagit i flera kärn kraftsövningar. Bland annat deltog SSM i övning och planering av en av modern tids största kärnkraftövningar. Övningen, som kallades Havsörn153_,

genomfördes i Uppsala län med ett 80tal myndigheter och organisationer. Övningen genomfördes i syfte att pröva förmågan till uthållighet, ledning och samordning, lägesbild, beslut om skyddsåtgärder och utrymning samt att kommunicera och att genomföra strålningsmätningar. Under övningen genom fördes även ett seminarium med målet att ge en grundläggande förståelse för de mer långsiktiga konsekvenserna av en kärnkraftsolycka som leder till utsläpp av radioaktiva ämnen samt ge en god förståelse för sin egen och andra deltagande aktörers beredskap, roller och ansvar.

I syfte att öka den nationella förmågan att genomföra och hantera strålnings mätningar har SSM upphandlat mobila dosratsinstrument inom ramarna för kärnenergiberedskapen. SSM har även reviderat beslutsstöd vid radiologiska

151 _{Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material och}

byggnadsmaterial – SSMFS 2018:4

152 _{Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om radon på arbetsplatser – SSMFS 2018:10} 153 _{Utvärderingsrapport övning Havsörn del 3 – SSM2019-220-9}

SÄKER STRÅLMILJÖ

nödsituationer i kärnkraftverken avseende skyddsåtgärder154_{samt tagit fram}

underlag till beredskapsplaneringen för hälso och sjukvården i samband med kärnkraftsolyckor.155_{Under året har en rapport om behov av personsanering}

för allmänheten i samband med en svensk kärnkraftsolycka tagits fram.156

Den nationella kompetensen i området har ytterligare förstärkts genom att SSM utvecklat och genomfört kurser i strålskydd och strålningsmätning för personer som ingår i den svenska kärnenergiberedskapen, som räddnings ledare eller beredskapshandläggare.

Kompetensförsörjning

Inom ramen för den nationella kompetensförsörjningen som SSM slut rapporterade 2018, har SSM under 2019 genomfört eller påbörjat de åtgärder som myndigheten identifierade att man skulle åta sig i regeringsuppdraget. Utredningen visade att det finns stora kompetensbehov hos alla aktörer under lång tid framöver och att kraftfulla åtgärder måste vidtas för att Sverige ska kunna fortsätta bedriva verksamheter med joniserande strålning.

Myndigheten har under 2019:

• Samlat nyckelaktörer från akademi, industri, arbetsgivare och myndig heter inom strålsäkerhetsområdet för att diskutera bland annat hur den nationella kompetensförsörjningen årligen kan bedömas, vilken forsk ningsvolym som behövs för att leva upp till internationella och nationella krav samt det remissvar157_{som myndigheten lämnade i oktober avseende}

regeringens forskningspolitik.

• Besvarat regeringens remiss om forskningspolitik.

• Gått med i Svenskt kärntekniskt centrum (SKC), för att få bättre utväx ling på sin forskningsbudget avseende kärnteknisk forskning.

• Arrangerat nationella strålsäkerhetsdagar i syfte att sammanföra

branschen och bland annat diskutera forskningsläget inom strålsäkerhets området.

• Äskat om förstärkning av forskningsbudgeten för att stärka den natio nella kompetensförsörjningen inom de sex sårbara, samhällskritiska områden som identifierades inom ramen för regeringsuppdraget 2018. I december 2019 fick SSM via myndighetens regleringsbrev158_{ytterligare ett}

regeringsuppdrag inom området: precisering och finansiering av forskning inom myndighetens verksamhetsområden. Arbetet med uppdraget inleddes under december, och redovisas till regeringen senast den 1 mars 2020.

154 _{Roll Strålskyddsbedömning – Rollspecifika handledningar – SSM dokumentnummer 16-3179} 155 _{https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/contentassets/}

ec076bc265604722b79c30875e0e8bde/201928-avstandsberakningar-kring-svenska-karnkraftverk.pdf

156 _{https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/contentassets/94d40e1ee9864627aa5e8e30146416}

9b/2019-11-behov-av-personsanering-for-allmanheten-i-samband-med-en-svensk-karnkraftsolycka.pdf

157 _{Remissvar Inbjudan att inkomma med synpunkter på regeringens forskningspolitik – SSM2019-7234-2} 158 _{Regleringsbrev för 2020 för Strålsäkerhetsmyndigheten – SSM2019-10570-2}

Radioaktiva ämnen (precisering 2)

Radioaktiva ämnen i miljön

SSM har under 2019 utfört provtagning och mätning av radioaktiva ämnen i miljön inom ramen för myndighetens miljöövervakningsprogram. Generellt uppmäts låga halter av konstgjorda radioaktiva ämnen och SSM bedömer att allmänhetens exponering för joniserande strålning i miljön i dagsläget inte utgör något betydande hälsoproblem. Anmärkningsvärt är dock att halterna av cesium137 (Cs137) i vildsvin159_{, som nu vandrat in i de områden som fick}

ett högre nedfall efter Tjernobylolyckan 1986, är betydligt högre jämfört med andra viltarter. SSM genomför mätningar på vildsvin från ett mindre område, Heby kommun, för att öka kunskaperna om hur halterna kan variera mellan olika individer, årstider och år. Livsmedelverket rekommenderar att inte alls använda livsmedel med halter över 10 000 becquerel per kilo (Bq/kg). Denna nivå överskrids regelbundet i området.

Cesium137 från Tjernobylolyckan, men även från nedfallen efter de atmosfäriska kärnvapenproven på 1950 och 1960talen, finns fortfarande kvar i marken. Via bete kan det överföras till kor och deras mjölk. Halten cesium 137 i mejerimjölk har minskat stadigt sedan Tjernobylolyckan (se figur 6.3), och den stråldos människor idag kan få i sig via mjölk är obetydlig i jämförelse med dosen från naturligt förekommande strålkällor.

Figur 6.3 Halt av cesium-137 i mejerimjölk 1957–2019

0 1 2 3 4 5 6 7 8 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020

becquerel per lite

Halterna av cesium-137 (och strontium-90) i konsumtionsmjölk har följts sedan slutet av 1950-talet. Under senare år baseras det nationella medelvärdet för cesium-137 i mjölk på analyser från fem utvalda mejerier i landet. 2019 var det beräknade medelvärdet för halten av cesium-137 i mjölk 0,08 becquerel per liter.

Källa: Svensk miljöövervakning, Strålsäkerhetsmyndigheten.

159 _{Mät- och provtagningsresultat från externa utförare inom Strålsäkerhetsmyndighetens}

SÄKER STRÅLMILJÖ

Radon

Radon är den enskilt största orsaken till att allmänheten exponeras för jonise rande strålning, och inandning av radon utgör en hälsorisk. Årligen diagnos tiseras omkring 4 000 lungcancerfall och SSM bedömer att cirka 500 av dessa fall orsakas av radon. SSM samordnar berörda centrala myndigheters arbete med radon med utgångspunkt från handlingsplanen för radon.160

Under 2019 har två poddar om radon161_{producerats med deltagande av}

SSM, Boverket och Arbetsmiljöverket. Vidare har fyra seminarier om radon162

arrangerats runt om i landet med målgrupp miljö och hälsoskyddsinspektörer. Sveriges geologiska undersökning (SGU) har genomfört ett första steg för att förbättra radonkartor i Sverige med planerat färdigställande under 2020. En handbok163_{har tagits fram som stöd till kommunhandläggare som sköter den}

operativa tillsynen. SSM har ett delat tillsynsansvar med Arbetsmiljöverket beträffande radon på arbetsplatser och under hösten genomfördes en kam panj164_{om radonmätning på arbetsplatser för att belysa vikten av att arbets}

givare kontrollerar radonhalten och vid behov genomför åtgärder.

Övervakning av utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar

Utsläpp av radioaktiva ämnen övervakas kontinuerligt genom mätning vid de kärntekniska anläggningarna. Övervakning av radioaktiva ämnen i den omgivande miljön genomförs enligt ett program framtaget av SSM. I program met ingår bland annat provtagning och mätning av gräs, mossa och granskott. I den akvatiska miljön provtas bland annat fisk, blåstång och sediment från havsbotten. Resultaten från övervakning rapporteras årligen till SSM. Halterna i miljön är oftast mycket små. Det är viktigt att fortsätta övervaka miljön kring de kärntekniska anläggningarna för att kunna bekräfta att denna status bibehålls, eller för att på ett tidigt stadium upptäcka förändringar.

Hanteringen av använt kärnbränsle och kärnavfall

SSM bidrar till att radioaktivt avfall från kärntekniska verksamheter samt övriga källor hanteras och slutförvaras på ett långsiktigt strålsäkert sätt, att det inte kommer på avvägar, används i brottsligt syfte eller belastar kommande generationer med kostnader.

SSM har under 2019, i yttrande till regeringen165_{, tillstyrkt ansökan}

från Svensk Kärnbränslehantering (SKB) om att få bygga ut det befintliga

160 _{Nationell handlingsplan för radon – SSM2016-1824}

161 _{https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/om-stralning/stralsakert--en-podd-fran-} stralsakerhetsmyndigheten/ 162 _{https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/press/nyheter/2019/kommuner-och-lansstyrelser-bjuds-in-} till-seminarium-om-radon/ 163 _{https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/contentassets/43ad9badad28442c8a026dcd337425f0/} handbok-tillsynsvagledning-radon.pdf 164 _{https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/radon/rad-och-rekommendationer/} 165 _{Yttrande över ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen till utökad verksamhet vid SFR –}

slutförvaret för låg och medelaktivt radioaktivt avfall (SFR) i Forsmark i Östhammars kommun. Syftet med utbyggnaden är att kunna slutförvara avfall som uppkommer vid den framtida rivningen av de svenska kärnkrafts reaktorerna.

SKB ansökte 2011 om att få uppföra dels en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle i Oskarshamns kommun dels en slutförvarsanläggning för det inkapslade bränslet i Forsmark. Domstolen drog dock slutsatsen att verksamheten kan anses tillåtlig endast om SKB redovisar ytterligare underlag kring den kopparkapsel som ska innesluta bränslet. SKB bereddes möjlighet att komplettera ansökan. Efter granskning har SSM, i ett remissyttrande166_till

regeringen under 2019, konstaterat att SKB väl underbyggt och förstärkt slut satserna i sitt tidigare underlag och även tillfört ny information. SSM bedömer att SKB på ett tillförlitligt sätt visat att de utredda korrosionsprocesserna har en liten påverkan på slutförvarets sammantagna skyddsförmåga och att den valda platsen och slutförvarsmetoden uppfyller högt ställda krav på långsiktig strålsäkerhet och skydd av människors hälsa och miljö.

In document Miljömålen [2020] (Page 156-176)