ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET

BEGRÄNSAD KLIMATP

ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

Riksdagen har fastställt en precisering:

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN: Den globala medeltemperaturökningen begränsas

till långt under 2 grader Celsius över förindustriell nivå och ansträngningar görs för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius över förindustriell nivå. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål.

Utvecklingen i miljön är negativ

Sammanfattning

Klimatförändringen är ett faktum – den är snabb och beror huvudsakligen på att vi människor släpper ut koldioxid och andra växthusgaser. Sedan 1800talets mitt har den globala medeltemperaturen ökat med ungefär 1 grad Celsius. Klimatförändringar är redan tydliga i Sverige och kommer att påverka mer framöver, beroende på hur utsläppsutvecklingen blir. Östersjön och fjällvärlden hör till särskilt utsatta miljöer. Konsekvenser i Sverige av klimat förändringarna handlar förutom om direkta lokala effekter också om indirekta effekter genom förändringar i omvärlden.

I klimatförhandlingarna vid partsmötet i Madrid i slutet av 2019 gjordes vissa framsteg, bland annat i frågan om skador och förluster. Däremot nåddes inte överenskommelser bland annat i frågan om internationella samarbetsformer (artikel 6 i Parisavtalet) liksom i transparens och rapporteringsfrågorna. För att kunna klara miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan behöver världens ambitioner för utsläppsminskningar stärkas mycket signifikant jämfört med nuvarande utfästelser. Globalt samarbete är nödvändigt. Sveriges agerande i internationella fora och för att stödja andra länders arbete med utsläpps minskningar är centralt – inte minst genom finansiering till åtgärder i utveck lingsländer. Begränsning av klimatförändringarna är viktigt för att uppnå andra hållbarhetsmål, till exempel de som handlar om att utrota fattigdom och hunger.

Åtgärder som vidtagits för att nå etappmålen under Begränsad klimatpåverkan113

beskrivs kortfattat i föreliggande rapport i avsnittet om etappmål, och mer utförligt i Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatredovisning 2020 enligt klimatlagen. Underlaget kommer att tillgängliggöras 30 april 2020.

Resultat

Halter av växthusgaser och utveckling av den globala medeltemperaturen

Enligt riksdagsbeslut är miljökvalitetsmålets innebörd att ökningen av den globala medeltemperaturen ska begränsas till långt under två grader Celsius över förindustriell nivå, och ansträngningar görs för att hålla ökningen under 1,5 grad Celsius över förindustriell nivå.

För att kunna klara miljökvalitetsmålet behöver ökningen av atmosfärens växthusgashalter snabbt avstanna och börja vända neråt. Idag ökar dock halten år för år. Den sammanlagda halten av växthusgaser överstiger nu 490 ppm114

koldioxidekvivalenter.115_{Halten av koldioxid, den mest betydelsefulla av de}

växthusgaser människan släpper ut, har ökat stadigt och är för närvarande högre än vad den har varit på minst 800 000 år. Figur 1.1 visar utvecklingen för koldioxidhalten i atmosfären.

Figur 1.1 Koncentration av koldioxid i atmosfären 1959–2019

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 år sm ed el vä rd e (ppm )

Mänskliga utsläpp och avskogning gör att koncentrationen av koldioxid i atmosfären ökar. Den förindustriella nivån var cirka 260–280 ppm.

Källa: NOAA (data från mätstationen på Mauna Loa)

113 _{Dessa fem etappmål utgör även etappmål i det klimatpolitiska ramverket.}

114 _{Europeiska Miljöbyrån (2019). https://www.eea.europa.eu/data-and-maps/indicators/atmospheric-}

greenhouse-gas-concentrations-6/assessment-1

115 _{Koldioxidekvivalent är enkelt förklarat mängden av en växthusgas, till exempel metan, uttryckt som}

BEGRÄNSAD KLIMA

TP

ÅV

E

RKAN

BEGRÄNSAD KLIMA

TP

ÅV

E

RKAN

Den största delen av de globala växthusgasutsläppen utgörs av förbränning av fossila bränslen, främst för el och värmeproduktion, inom industrin och för transporter. Avskogning i tropikerna och jordbruksproduktion är andra bety dande utsläppskällor globalt. Utsläpp av partiklar påverkar också klimatet.116

Sotpartiklar har en nettouppvärmande effekt, medan till exempel sulfat och nitratpartiklar ger en kylning. Den sammanlagda effekten av de utsläpp som bidrar till partiklar i atmosfären uppskattas vara kylande. Totalt beräknas halten av samtliga klimatpåverkande gaser och partiklar i atmosfären i kol dioxidekvivalenter motsvara cirka 455 ppm.117

Den globala medeltemperaturen har under det senaste decenniet varit ungefär en grad högre jämfört med medeltemperaturen under 1800talets andra hälft (se figur 1.2). Vart och ett av de senaste tre decennierna har varit varmare än samtliga föregående decennier så långt tillbaka som det finns globala mätdata.118_{Det senaste decenniet, 2010talet, har varit det varmaste}

under perioden. Paleoklimatologisk119_{forskning visar att den nuvarande genom}

snittstemperaturen på norra halvklotet torde vara den högsta på minst 1 400 år.

Figur 1.2 Avvikelser från global genomsnittlig yttemperatur 1850–2019

-0,2 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1850 1860 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 °C

De senaste decennierna har den globala genomsnittliga yttemperaturen stigit. Avvikelserna i figuren är i förhållande till temperaturgenomsnittet för perioden 1850–1900.

Källa: Climatic Research Unit, University of East Anglia

Effekter av klimatförändringarna

Utöver temperaturökningen märks klimatförändringen även i en rad andra observationer. Det gäller exempelvis tillbakagången för en stor majoritet av jordens glaciärer, en accelererande stigning av havsnivåerna, förändrade

116 _{Partiklarna är kortlivade i luften och har därför inte samma långvariga påverkan som de flesta}

växthusgaser har.

117 _{Europeiska Miljöbyrån (2019). https://www.eea.europa.eu/data-and-maps/indicators/atmospheric-}

greenhouse-gas-concentrations-6/assessment-1

118 _{Ca år 1850.}

119 _{Paleoklimatologi är läran om klimatet under perioder före observationer med meteorologiska}

nederbördsmönster (för Nordeuropas del generellt ökad nederbörd) samt den drastiska uttunningen och minskade utbredningen av havsistäcket i Arktis. Den ökade koldioxidhalten i atmosfären har också lett till en pågående för surning av världshaven, eftersom en del av den tillförda koldioxiden löses i haven.120_{Klimatförändringarna i Sverige kan förenklat sammanfattas till att}

vi har fått det varmare och blötare.

FN:s klimatpanel IPCC har under 2019 utkommit med två specialrapporter som, bland annat, beskriver observerade effekter av klimatförändringarna. De två rapporterna fokuserar dels på klimatförändringar och marken (Climate Change and Land)121_{, och dels på havet och kryosfären}122_{i ett förändrat klimat}

(The Ocean and Cryosphere in a Changing Climate).123_{Rapporterna visar på}

påtagliga konsekvenser av klimatförändringarna såväl på land som i havet – med markanta effekter inte minst i de kryosfäriska (frusna) områdena av såväl land som hav.

Ett fenomen som särskilt uppmärksammats under de senaste åren är den omfattande korallblekning124 _{som har pågått runt om i världen. Skoven av}

blekning har återkommit med allt tätare intervall, och detta utgör ett allt mer akut existentiellt hot mot världens mest artrika marina ekosystem. Särskilt uppmärksammade har också de dramatiska förändringarna i Arktis varit. Det blir allt mer uppenbart att Arktis såsom det tidigare varit känt är på väg att ersättas med ett på många sätt nytt sorts Arktis, med djupgående konsekven ser för människa och natur. Avsmältningen av de arktiska och antarktiska land isarna får också stora globala konsekvenser genom att bidra till den tilltagande havsnivåhöjningen, och flera studier under senare tid varnar för att destabili seringen av isarna riskerar gå snabbare än vad som tidigare bedömts.125

Klimatförändringarna har påverkat sannolikheten för vissa väderextremer – inte minst har sannolikheten för värmeböljor ökat. Uppmärksammat under 2019/2020 har bland annat varit hettan och torkan i Australien, med omfat tande bränder.126_{Från Europa kan nämnas de två värmeböljor som inträffade}

under sommaren 2019, vilket medförde nya temperaturrekord i ett flertal europeiska länder.127

120 _{Havens försurning är med andra ord i huvudsak en parallell effekt av koldioxidutsläppen. Åtgärder för}

att begränsa koldioxidutsläppen motverkar såväl den globala uppvärmningen och dess konsekvenser, som havsförsurningen.

121 _{IPCC (2019) Climate Change and Land: an IPCC special report on climate change, desertification,}

land degradation, sustainable land management, food security, and greenhouse gas fluxes in terrestrial ecosystems

122 _{Kryosfären är kort uttryckt de delar av världen som täcks av is och snö (säsongsmässigt eller under}

hela året).

123 _{IPCC (2019) IPCC Special Report on the Ocean and Cryosphere in a Changing Climate}

124 _{Korallblekning kan ske vid temperaturökningar, vilket koraller är känsliga för, och innebär att korallerna}

dör. Korallerna är dessutom utsatta för havsförsurningen. Världens korallrevs möjligheter att överleva i ett skick liknande dagens är mycket osäker om den globala medeltemperaturen ökar med två grader.

125 _{IPCC (2019) IPCC Special Report on the Ocean and Cryosphere in a Changing Climate}

126 _{Nolan et al. (2020) Causes and consequences of eastern Australia’s 2019–20 season of mega-fires.}

Global Change Biology och Boer et al. (2020) Unprecedented burn area of Australian mega forest fires. Nature Climate Change

BEGRÄNSAD KLIMA

TP

ÅV

E

RKAN

BEGRÄNSAD KLIMA

TP

ÅV

E

RKAN

För Sveriges del var sommaren 2019 ovanligt varm, men inte lika extrem som sommaren 2018. Extrema väderhändelser är till sin natur sällsynta, vilket gör att underlaget för att utröna trender är begränsat. För svensk del går det i alla fall att konstatera att de extrema värmeböljorna har ökat under de senaste årtiondena, och att de intensiva köldperioderna under vintern har minskat i antal och intensitet.128_{Vintern 2019/2020 var i Europa den mildaste}

som uppmätts.129

Efter en längre tids nedgång, tycks hungersnöd och undernäring för när varande öka i världen, en utveckling i vilken klimatförändringar tros kunna vara en faktor.130

Ju mer utsläppen av växthusgaser begränsas, desto större är också sanno likheten för att klimatförändringarna blir mindre omfattande, inklusive att riskerna kan minska för att svårförutsägbara trösklar passeras där abrupta och potentiellt mer eller mindre irreversibla förändringar uppstår. Fortsatta utsläpp enligt nuvarande utveckling skulle ge upphov till förändringar med mycket djupgående konsekvenser för ekosystem och biologisk mångfald runt om i världen131_{, liksom för människors samhällen och försörjnings}

möjligheter. Även om vissa regioner och samhällssektorer kan dra nytta av vissa aspekter av klimatförändringarna, innebär den sammantagna bilden allvarliga störningar. Samhällen och infrastruktur runt om i världen har utvecklats efter, och anpassat sig till, de relativt stabila klimatförhållanden som har rått på jorden under holocen (tidsperioden efter den senaste istiden). Klimatrelaterade risker gällande sådant som hälsa, försörjningsförmåga, livs medelssäkerhet, vattentillgång, mänsklig säkerhet och ekonomisk utveckling väntas öka vid en global uppvärmning på 1,5 grader och ännu mer vid två grader och däröver. I sin senaste översikt över de största globala riskerna ger World Economic Forum klimatrelaterade risker en mycket framträdande plats. Dessa risker betraktas också som tätt sammanbundna med andra risktyper, såsom risker för konflikter och storskalig ofrivillig migration.132_{Tabell 1.1}

illustrerar en bedömning av de viktigaste riskerna världen står inför under den närmaste tioårsperioden. För första gången under den årliga bedömningens historia upptar nu risker relaterade till klimatförändring och miljö samtliga fem platser i listningen sorterat efter bedömd sannolikhet.

128 _{SMHI (2019) Climate Extremes for Sweden. Red. Ralf Döscher}

129 _{Copernicus Climate Change Service (2020) https://climate.copernicus.eu/boreal-winter-season-1920-}

was-far-warmest-winter-season-ever-recorded-europe-0

130 _{Food and Agriculture Organisation of the United Nations (2019) The State of Food Security and}

Nutrition in the World 2019.

131 _{IPBES (2019) Global assessment report on biodiversity and ecosystem services of the Inter-}

governmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services. Se exempelvis SPM sektion C5.

Tabell 1.1 Det globala risklandskapet 2020 De 10 största riskerna sett

till sannolikhet De 10 största riskerna sett till konsekvenser Kategorier



Extrema väderhändelser



Brister i begränsning av klimat-

förändringarna och av klimatanpassning



Ekonomi



Brister i begränsning av

klimat förändringarna och av klimat anpassning



Massförstörelsevapen



Miljö



Naturkatastrofer

_

Förlust av biologisk mångfald



_Geopolitik



Förlust av biologisk mångfald

_

Extrema väderhändelser



_Samhälle



Miljökatastrofer orsakade av

människan



Vattenkriser



Teknik



Databedrägerier eller stölder

_

Sammanbrott för avgörande informationsinfrastruktur



Cyberattacker

_

Naturkatastrofer



Vattenkriser



Cyberattacker



Bristande global styrning



Miljökatastrofer orsakade av människan



Tillgångsbubblor



Spridning av infektionssjukdomar

Bedömningen av riskerna i tabellen utgår från en tioårshorisont och är baserad på en internationell enkät med över tusen experter och beslutsfattare som respondenter.

Källa: The Global Risks Report 2020. World Economic Forum, Genève, Schweiz, 2020.

Uppvärmningen av klimatet bedöms bli större i Skandinavien än i världen i genomsnitt.133_{Effekterna kan bli omfattande bland annat för jord och}

skogsbruket, liksom för naturliga ekosystem. Känsliga miljöer i fjällen, där trädgränsen förväntas flytta allt högre upp i terrängen, är särskilt utsatta. Även Östersjön anses vara särskilt utsatt för klimatförändringarna, med sitt bräckta vatten och speciella ekosystem, och en redan hög belastning av andra miljöpåverkansfaktorer.134_{Samhället behöver stå rustat för ändrade}

förekomster av exempelvis översvämningar, värmeböljor, ras och skred. Även utifrån ett optimistiskt scenario i linje med Parisavtalets mål135_{, finns}

behov av klimatanpassning. Klimatförändringskonsekvenserna för mänsk liga system i Sverige handlar om direkta lokala effekter såväl som indirekta effekter genom förändringar i omvärlden.136_{Åtgärder för klimatanpassning}

och minskad klimatpåverkan kompletterar varandra, är beroende av varandra och behöver samordnas i så hög utsträckning som möjligt. Om klimatföränd ringen begränsas så att den globala uppvärmningen inte överstiger 1,5 grader blir behovet av klimatanpassning mindre än vid en kraftigare klimatförändring. Det finns gränser för hur mycket samhälle, människor och naturmiljö kan anpassas innan förluster uppstår. I vissa fall överskrids denna gräns redan vid 1,5 grads global uppvärmning.

133 _{Uppvärmningen går generellt fortare över land än över hav, och går likaså generellt fortare i områdena}

nära Arktis.

134 _{Se också bland annat uppföljningen av Ett rikt växt- och djurliv under precisering 2.} 135 _{Och också inom ramarna för variabiliteten i det redan idag rådande klimatet, vad gäller flera}

samhällsverksamheter.

BEGRÄNSAD KLIMA

TP

ÅV

E

RKAN

BEGRÄNSAD KLIMA

TP

ÅV

E

RKAN

Globalt samarbete

Samarbete mellan världens länder är en avgörande förutsättning för att minska de globala utsläppen. Den centrala globala processen för att minska klimatpåverkan är arbetet inom FN:s klimatkonvention, UNFCCC.137

Klimatkonventionen

Till viktiga resultat från det tjugofemte partsmötet (COP25), som hölls i december 2019 i Madrid, hörde beslut om urfolksplattformen, ett stärkt arbete med frågan om skador och förluster138_{, en uppdaterad åtgärdsplan för}

jämställdhet, en stark politisk signal om vikten av att länderna ökar ambitionen i sitt klimatarbete under 2020 (se vidare om behovet av ambitionshöjningar i avsnittet Analys) samt vikten av att stärka kopplingen mellan hav och klimat.

Ovanligt många förhandlingsfrågor avslutades dock utan beslut, vilket innebär att de sköts upp till nästa möte. Till områden där centrala beslut inte kunde fattas under COP25 hörde bland annat reglerna kring transparens i rapporteringen, gemensamma tidsramar för parternas nationellt beslutade klimatåtaganden, och förhandlingarna om internationella samarbetsformer (Parisavtalets artikel 6).139

Sverige deltar i ett antal initiativ kopplade till UNFCCCförhandlingarna i syfte att underlätta klimatförhandlingarna och nå Parisavtalets mål, exempelvis det så kallade NDCpartnerskapet, ett samarbete där utvecklingsländer stödjs i arbetet med att genomföra sina nationellt beslutade klimatåtaganden. Ett nytt initiativ som under 2019 sjösattes av Sverige tillsammans med Indien var en global ledarskapsgrupp för klimatomställning inom tung industri.

Montrealprotokollet – HFC

2019 trädde Kigalitillägget till Montrealprotokollet i kraft. Tillägget slår fast en tidtabell för utfasningen av ämnesgruppen HFC.140_{Montrealprotokollet}

har även sedan tidigare varit av stor vikt för klimatarbetet genom utfasningen av de klimatuppvärmande ozonnedbrytarna CFC och HCFC.

Globala styrmedel för sjöfart och flyg

Inom FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO (International Maritime Organization) finns en initial strategi för växthusgaser från internationell sjö fart, i vilken det bland annat ingår ett mål om att till 2050 minska de fossila utsläppen från den internationella sjöfarten med minst 50 procent (jämfört med 2008). Förhandlingar pågår för närvarande om hur strategins mål ska förverkligas.

137 _{United Nations Framework Convention on Climate Change}

138 _{Frågan om skador och förluster (loss and damage) hanteras i Klimatkonventionen under den så}

kallade Warszawamekanismen.

139 _{Artikeln som ska reglera överföring av utsläppsminskningar mellan och inom länder (artikel 6.2–6.4),}

liksom samarbeten kallade icke marknadsbaserade angreppssätt (artikel 6.8).

140 _{Fluorerade kolväten – industriellt framställda gaser som bland annat används som köldmedier. Många}

Vid sitt treårsmöte hösten 2019 bekräftade den internationella luftfartsorga nisationen ICAO det sedan tidigare antagna CORSIA141_{– ett internationellt}

styrmedel för att dämpa flygets klimatpåverkan. Styrmedlet innebär att den del av det internationella flygets koldioxidutsläpp som överstiger medelvärdet av 2019 och 2020 års nivåer ska klimatkompenseras genom åtgärder i andra sektorer. Från starten 2021 är det frivilligt för stater att delta, från 2027 är det obligatoriskt. CORSIA omfattar enbart internationellt flyg och enbart utsläpp av koldioxid (på grund av det senare omfattas inte den klimatpåverkan som flyget bidrar till på grund av höghöjdseffekterna142_).

Insatser inom Sverige och EU

Insatser inom Sverige (inklusive EUstyrmedel) för att nå miljökvalitetsmålet

Begränsad klimatpåverkan och klimatetappmålen kommer att finnas beskrivna

i Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatredovisning enligt klimat lagen (underlaget tillgängliggörs 30 april 2020). En mycket översiktlig summe ring finns även i föreliggande rapport i uppföljningen av etappmålen.

Analys

För att klara Begränsad klimatpåverkan behöver de samlade globala växthus gasutsläppen minska i en mycket snabb takt. Befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder i världens länder är långt ifrån tillräckliga för att målet ska nås. Sverige har en roll att spela både genom att minska vårt eget lands utsläpp, och genom att verka för minskade utsläpp i EU och världen.

Senast tillgängliga bedömningar visar ännu inte på att kurvan för de globala växthusgasutsläppen har börjat vända nedåt 2019. Preliminära uppgifter gällande energirelaterade koldioxidutsläpp indikerar globala utsläppsnivåer under 2019 på ungefär samma nivåer som föregående år.143_{Vad gäller metan}

har halten i atmosfären under de senaste åren ökat i en snabbare takt än tidigare. Bakom liggande orsaker är inte helt klarlagda, men både fossila och biogena källor spelar en roll.144

Dagens globala utsläpp på väl över 40 miljarder ton koldioxid per år innebär att det återstående utsläppsutrymmet för att kunna bromsa klimat förändringarna enligt målen i Parisavtalet förbrukas i mycket rask takt. IPCC anger i sin specialrapport om 1,5 grads uppvärmning145_{ett uppskattat åter}

141 _{Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation.}

142 _{“Höghöjdseffekterna” avser den särskilda klimateffekten av utsläpp av framför allt vattenånga och}

kväveoxider på hög höjd.

143 _{https://www.iea.org/articles/global-co2-emissions-in-2019}

144 _{He et al. (2020). Investigation of the global methane budget over 1980–2017 using GFDL-AM4.1.}

Atmospheric Chemistry and Physics

145 _{IPCC (2018) Global warming of 1.5°C. An IPCC Special Report on the impacts of global warming of}

1.5°C above pre-industrial levels and related global greenhouse gas emission pathways, in the context of strengthening the global response to the threat of climate change, sustainable development, and efforts to eradicate poverty.

BEGRÄNSAD KLIMA

TP

ÅV

E

RKAN

BEGRÄNSAD KLIMA

TP

ÅV

E

RKAN

stående utsläppsutrymme för att sannolikt146_{klara av att bromsa uppvärm} ningen vid 1,5 grad på 420 eller 570 miljarder ton koldioxid ( beroende på val av mått för global medeltemperatur147_{). Dessa uppgifter om utsläpps}

utrymmet måste dock förstås som mycket ungefärliga skattningar, bland annat beroende på exakt hur 1,5gradsmålsättningen definieras. Osäker heter i klimatresponsen från såväl koldioxid som andra klimatpåverkande ämnen bidrar med en uppskattad osäkerhet på ± 400 miljarder ton koldioxid, och den historiska uppvärmningens nivå tillför en osäkerhet på ± 200 miljarder ton koldioxid. IPCC uppskattar vidare att potentiell ytterligare frigörelse av kol från framtida upptining av permafrost och metanavgång från våtmarker kan

In document Miljömålen [2020] (Page 59-71)