enligt havsmiljöförordningen (2010:134).
Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön
Sammanfattning
Övergödning är fortfarande ett stort problem, framförallt i kust och hav. Sett över en längre tidsperiod har det generellt skett en minskning av både utsläpp och tillförsel av övergödande ämnen. Den senaste sexårsperioden har dock den svenska tillförseln av kväve och fosfor ökat till några havsbassänger.
Återhämtningstiden i miljön är lång och de insatser som är viktiga för måluppfyllelse kommer att ta lång tid att genomföra. Särskilt svår är över gödningsproblematiken i Östersjön. Utbredningen av syrefria bottnar är nu den största som förekommit sedan tidsseriens start 1960. Detta leder till intern belastning, där fosfor i sediment frisätts till vattnet, vilket har blivit en betydande fosforkälla. I delar av landet är det atmosfäriska kvävenedfallet över den kritiska gränsen för vegetationsförändringar och kväveläckage från skogsmark.
När det gäller övergödningsåtgärder finns både ett åtgärdsgap och ett genomförandegap. Åtgärdsgapet innebär att de befintliga åtgärdsprogrammen inte innehåller tillräckligt med åtgärder för att miljökvalitetsmålet Ingen över-
gödning ska kunna uppnås, även om alla åtgärder i åtgärdsprogrammet
genomförs. Genomförandegapet innebär att de åtgärder som finns i åtgärds programmen inte genomförs i tillräcklig omfattning, och åtgärdsprogrammen kommer därför inte ha den effekt de potentiellt skulle kunna ha om alla åtgärderna genomfördes.
INGEN ÖVERGÖDNING
INGEN ÖVERGÖDNING
För att skapa förutsättningar för att miljökvalitetsmålet ska kunna nås behöver åtgärdstakten öka, framförallt inom jordbruket. De medel som finns avsatta inom landsbygdsprogrammet till övergödningsåtgärder behöver användas fullt ut. Satsningar på finansiering av övergödningsåtgärder behöver vara lång siktiga. Många åtgärder behöver genomföras, och det är inte tillräckligt med särskilda satsningar under ett par års tid för detta. Internationella samarbeten är av stor betydelse för att minska övergödningsproblematiken, bland annat inom de regionala havskonventionerna Helcom och Ospar samt EU:s luft vårdspolitik.
Resultat
Påverkan på havet (precisering 1) MILJÖTILLSTÅND
Sverige samarbetar med övriga länder runt Östersjön inom den regionala havsmiljökonventionen Helcom. Inom Helcoms aktionsplan för Östersjön (Baltic Sea Action Plan, BSAP) har länderna kommit överens om att minska kväve och fosfortillförseln (belastningen) till Östersjön till nivåer som ska leda till att miljötillståndet i havet blir fritt från övergödning. Sverige har belastningstak för varje havsbassäng, som talar om hur hög kväve respektive fosforbelastningen maximalt får vara.
Helcoms senaste uppföljning113 av de svenska belastningstaken, med data
för 2017, visar att de överskrids i några av havsbassängerna (se figur 7.1 och figur 7.2). I Egentliga Östersjön överskrids belastningstaket både för kväve och för fosfor. Fosfortillförseln till Egentliga Östersjön behöver minska med 416 ton, det vill säga mer än halveras för att målet ska nås.
Tar man hänsyn till att fosfortillförseln till Bottenhavet och Öresund är lägre än respektive belastningstak är det inte lika långt kvar till målet i Egentliga Östersjön. Delar av den lägre tillförseln till dessa bassänger går att tillgodoräkna till Egentliga Östersjön, eftersom det sker ett vattenutbyte mellan havsbassängerna.114 Med detta inräknat återstår att minska belast
ningen till Egentliga Östersjön med strax över 200 ton fosfor.115,116
113 Havs- och vattenmyndigheten. 2020. Faktablad för att bedöma indikator till miljökvalitetsnorm enligt
19 § havsmiljöförordningen. Indikator A1.1. Närsaltsbelastning. In prep.
114 Möjligheten att tillgodoräkna extra minskningar i omgivande bassänger framgår i Helcom Copenhagen
Ministerial Declaration 2013.
115 Fosfortillförseln till Egentliga Östersjön är 416 ton över belastningstaket (belastningen är 724 ton,
belastningstaket är 308 ton). Tillförseln av fosfor till Bottenhavet är 311 ton lägre än belastningstaket. Det motsvarar 207 tons minskning till Egentliga Östersjön. Tillförseln av fosfor till Öresund är 20 ton lägre än belastningstaket. Det motsvarar 6 tons minskning till Egentliga Östersjön. Totalt kvarstår då att minska fosfortillförseln till Egentliga Östersjön med 416-213=203 ton.
116 Havs- och vattenmyndigheten. 2020. Faktablad för att bedöma indikator till miljökvalitetsnorm enligt
Figur 7.1 Sveriges belastning av kväve till olika havsbassänger 2017 jämfört med belastningstak 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000
Bottenviken Bottenhavet Egentliga
Östersjön Finska viken Rigabukten Öresund Kattegatt
to
n
belastning under tak belastning över tak tak enligt aktionsplan
Figuren visar Sveriges belastning av kväve till omgivande havsbassänger 2017, jämfört med de nationella svenska belastningstaken som bestämts inom aktionsplanen för Östersjön. Belastningen inkluderar en statistisk osäkerhetsuppskattning. De blå strecken visar belastningstaken. Gröna staplar visar havsbassänger där tillförseln av kväve är lägre än belastningstaken. Röda staplar visar havsbassänger där tillförseln överskrider belastningstaken.
Källa: Helcom
Figur 7.2 Sveriges belastning av fosfor till olika havsbassänger 2017 jämfört med belastningstak
0 200 400 600 800 1 000 1 200
Bottenviken Bottenhavet Egentliga
Östersjön Öresund Kattegatt
to
n
belastning under tak belastning under tak (ej statistiskt säkerställd) belastning över tak tak enligt aktionsplan
Figuren visar Sveriges belastning av fosfor till omgivande havsbassänger 2017, jämfört med de nationella svenska belastningstaken som bestämts inom aktionsplanen för Östersjön. Belastningen inkluderar en statistisk osäkerhetsuppskattning. De blå strecken visar belastningstaken. Gröna staplar visar havsbassänger där tillförseln av fosfor är lägre än belastningstaken. Gula staplar visar havsbassänger där man inte med statistisk säkerhet kan säga att tillförseln är lägre än belastnings- taken. Röda staplar visar havsbassänger där tillförseln överskrider belastningstaken.
Källa: Helcom.
För att preciseringen ska anses vara uppnådd måste alla länder runt Östersjön nå sina utsläppsmål inom BSAP. Att Sverige uppnår sina utsläppsmål kommer inte att räcka för att uppnå en god status i Östersjön. Omkring 70 procent av fosforbelastningen till Egentliga Östersjön kommer från de tre floderna Vistula (Polen), Oder (Tjeckien/Polen) och Nemunas (Vitryssland/Ryssland/Litauen).
INGEN ÖVERGÖDNING
INGEN ÖVERGÖDNING
Även om mycket åtgärder har genomförts runt dessa floder, vilket har resulte rat i minskad belastning, återstår mycket att göra.117
Senaste uppföljningsdata för den totala belastningen från alla länder runt Östersjön visar att 2017 uppnås målen för kväve och fosfor i Kattegatt, Öresund och Bottenhavet. För Bottenviken kan man inte med säkerhet säga att tillförseln av kväve respektive fosfor är lägre än belastningstaken, då de ligger inom den statistiska felmarginalen. Målen uppnås inte i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten.118
Den totala och den svenska tillförseln119 av kväve och fosfor har minskat
signifikant till de flesta bassänger, räknat från referensperioden som används inom Helcoms uppföljning (1997–2003) och fram till 2017.120 Under den
senaste sexårsperioden (2012–2017) har dock den svenska tillförseln121 ökat
till flera bassänger. Tillförseln av kväve har ökat till Egentliga Östersjön och Öresund medan fosfortillförseln har ökat till Egentliga Östersjön. Till Skagerrak, som inte ingår i Helcoms område och i nuläget inte har något belastningstak, har både kväve och fosfortillförseln ökat under perioden.122
Havs och vattenmyndigheten håller på att utreda vad som orsakar den ökade tillförseln till dessa havsbassänger.
Trots att tillförseln av fosfor till Östersjön totalt sett minskat sedan 80talet visar de uppmätta fosforkoncentrationerna123 i havet en fortsatt stigande kurva
under samma period. Det beror på att det finns en tröghet i systemet, där Östersjön känner av den samlade belastningen för 50 år tillbaka i tiden, och det dröjer innan genomförda åtgärder får effekt.124 Läs mer under avsnittet
om preciseringen Tillstånd i havet.
Den kväve och fosfortillförsel som når våra omgivande hav består av så kallad bakgrundsbelastning och antropogen belastning. Bakgrundsbelastning är den naturliga belastningen från mark som sker oberoende av mänsklig aktivitet, till skillnad från antropogen belastning som orsakas av exempelvis odling av jordbruksmark och industriutsläpp. De senaste beräkningarna av källfördelad belastning från 2017125, visar att när det gäller den antropogena
117 Baltic Eye. 2019. Mer hopp än flopp för Östersjön. Online. 2020-01-24. https://balticeye.org/sv/
bloggar-pa-baltic-eye/baltic-eyes-eventblogg/baltic-breakfast-hopp-eller-flopp-for-ostersjon/.
118 Helcom. 2019. Inputs of nutrients to the sub-basins. Helcom core indicator report. Online. 2020-
02-27. https://helcom.fi/wp-content/uploads/2019/08/HELCOM-core-indicator-on-inputs-of-nutrients-for- period-1995-2017_final.pdf.
119 Normaliserad tillförsel för att ta hänsyn till årsvariationer i flöden och väder.
120 Helcom. 2019. Inputs of nutrients to the sub-basins. Helcom core indicator report. Online. 2020-
02-27. https://helcom.fi/wp-content/uploads/2019/08/HELCOM-core-indicator-on-inputs-of-nutrients-for- period-1995-2017_final.pdf.
121 Normaliserad tillförsel för att ta hänsyn till årsvariationer i flöden och väder.
122 Havs- och vattenmyndigheten. 2020. Faktablad för att bedöma indikator till miljökvalitetsnorm enligt
19 § havsmiljöförordningen. Indikator A1.1. Närsaltsbelastning. In prep.
123 Medelkoncentration i Östersjön av totalfosfor.
124 Baltic Eye. 2019. Mer hopp än flopp för Östersjön. Online. 2020-01-24. https://balticeye.org/sv/
bloggar-pa-baltic-eye/baltic-eyes-eventblogg/baltic-breakfast-hopp-eller-flopp-for-ostersjon/ samt https:// balticeye.org/globalassets/blogg/eventbloggen/baltic-breakfast/oktober-2019-overgodning/balticbreakfast_ gustafsson_20191002.pdf.
kväve och fosforbelastningen står jordbruket för den största andelen i södra Sverige, följt av utsläpp från kommunala avloppsreningsverk. I norra Sverige står punktkällor som reningsverk och industri för stora bidrag till kväve och fosforbelastning. Fiskodlingar är en annan bidragande punktkälla. För fosfor är belastningen från små avloppsanläggningar nästan lika stor som belast ningen från kommunala avloppsanläggningar.126 För kväve är atmosfäriskt
nedfall på vatten betydande. Dagvatten bidrar till fosforbelastningen.127
Mellan 2006 och 2017 minskade avloppsreningsverkens belastning av fosfor från 350 ton till 230 ton fosfor. Under samma period minskade renings verkens belastning av kväve från 17 000 ton kväve till 14 000 ton kväve. Industriernas belastning har under samma period minskat, för fosfor från 320 ton till 210 ton samt för kväve från 4 800 ton till 3 320 ton. Skillnader i metoder och indata gör att det inte går att direkt jämföra hur belastningen från jordbruksmark har ändrats till 2017 jämfört med föregående beräkningar.128
Näringsbelastningen på Östersjön har överskridit hållbara nivåer sedan åtminstone 1950talet, vilket har byggt upp ett förråd av näringsämnen bundet i bottensedimentet. När bottnarna blir syrefria frisätts fosfor, vilket kallas för internbelastning. Den interna tillförseln bedöms nu överstiga den externa. Påverkan från internbelastningen i Egentliga Östersjön verkar synas i bland annat fosforkoncentrationer i Bottenhavet, där oorganiska fosforhalter ökar stadigt trots att fosforutsläppen från land minskar.129
ÅTGÄRDSARBETE
Det svenska åtgärdsarbetet för att minska näringsbelastning på havet bedrivs främst på land (se vidare avsnittet om preciseringen Tillstånd i sjöar, vatten-
drag, kustvatten och grundvatten).
Samarbete runt Östersjön
Eftersom Sverige inte ensamt kan lösa problemen med övergödning i våra omgivande hav är internationella samarbeten viktiga, bland annat inom de regionala havsmiljökonventionerna Helcom och Ospar.
Helcoms aktionsplan för Östersjön (BSAP) har 2021 som målår för att nå en ekologisk balans i Östersjön. En del av detta är målet om ett Östersjön fritt från övergödning. Målen i BSAP kommer inte att nås till 2021, och det pågår därför ett arbete med att uppdatera aktionsplanen. Uppdateringen ska
126 År 2017 har den svenska antropogena tillförseln av fosfor till havet beräknats till 200 ton från små
avloppsanläggningar och 230 ton från kommunala avloppsreningsverk. För små avloppsanläggningar har man i beräkningarna inte tagit hänsyn till eventuell markretention, däremot beräknas retention under transporten från närmsta vattendrag och ut till havet. Läs mer i Annex 2 i Havs- och vattenmyndighetens rapport 2019:20.
127 Havs- och vattenmyndigheten. 2019. Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2017.
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2019:20.
128 Havs- och vattenmyndigheten. 2019. Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2017.
Havs- och vattenmyndighetens rapport 2019:20.
129 Havs- och vattenmyndigheten. 2018. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön 2018-2023.
INGEN ÖVERGÖDNING
INGEN ÖVERGÖDNING
vara klar 2021.130 I den ministerdeklaration från Helcomländerna som kom
2018 framgår att i arbetet med att uppdatera aktionsplanen ska som minst den nuvarande ambitionsnivån behållas, men den uppdaterade aktionsplanen ska också innehålla nya åtgärder.131
Inom Ospar arbetade man under 2019 med att modellera hur stor närings belastningen kan vara för att uppnå att Nordostatlanten är fri från övergödning. Beräkningarna är nödvändiga för att kunna komma överens om belastnings mål för näringsämnen till Nordsjön på ett liknande sätt som idag finns inom Helcoms BSAP för Östersjön. Att belastningsmål för Nordsjön tas fram är en målsättning för Havs och vattenmyndighetens arbete inom Ospar.132
Den bilaterala kommittén mellan Sverige och Ryssland har undertecknat ett nytt arbetsprogram för 2019–2021, med satsningar på samarbete som syftar till att förbättra förvaltningen av den marina miljön och de floder som mynnar ut i Östersjön.133
För att förstärka det gränsöverskridande samarbetet beslutade regeringen 2019 att öka det finansiella stödet till internationella projekt runt Östersjön som bidrar till att förbättra miljösituationen i Östersjön. Sverige lämnade därför ett bidrag på drygt tio miljoner kronor till fonden för Aktionsplanen för Östersjön, BSAPfonden, som ska öka åtgärdstakten runt hela Östersjön.134
Påverkan på landmiljön (precisering 2) MILJÖTILLSTÅND
Även ekosystem på land kan påverkas när halterna av övergödande ämnen blir alltför höga. Den kritiska belastningen för övergödande kväve till skogsmark överskrids idag i delar av Sverige genom atmosfäriskt nedfall av kväve.
Beräkningar visar att det totala nedfallet av oorganiskt kväve (torr och våt deposition) överskrider den kritiska belastningen för barrskog, fem kilo kväve per hektar och år, i hela södra och delar av mellersta Sverige (se figur 7.3).135,136
Även den kritiska belastningen för lövskog, tio kilo kväve per hektar och år, överskrids i delar av sydvästra Sverige.137 När tillförseln av kväve är större än
den kritiska belastningen kan markvegetationen i skogsekosystemet påverkas. I svenska skogar är kväve det näringsämne som i första hand begränsar träd tillväxten. Mätningar av mängden nitratkväve i markvatten visar dock att
130 Helcom. 2020. BSAP update 2021. Online. 2020-01-24. https://helcom.fi/baltic-sea-action-plan/
bsap-update-2021/.
131 Helcom. 2018. Ministerial Declaration. Brussels, 6 March 2018. 132 Havs- och vattenmyndighetens årsredovisning 2019.
133 Havs- och vattenmyndighetens årsredovisning 2019.
134 Regeringen. 2019. Ökat stöd för att förbättra miljösituationen i Östersjön. Online. 2020-01-31.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/11/okat-stod-for-att-forbattra-miljosituationen-i- ostersjon/.
135 Sverigesmiljomal.se. 2020. Nedfall av kväve till barrskog. Online. 2020-03-13. http://
sverigesmiljomal.se/miljomalen/ingen-overgodning/nedfall-av-kvave-till-barrskog/.
136 IVL Svenska Miljöinstitutet. 2018. Utveckling av en indikator för totalt nedfall av kväve till barrskog
inom miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Rapport nr C 286.
137 IVL Svenska Miljöinstitutet. 2017. Krondroppsnätet i södra Sverige – övervakning av luftföroreningar
det i områden i sydvästra Sverige finns mer kväve än vad skogsekosystemet kan ta upp, vilket innebär en ökad risk för läckage av kväve till grund och ytvatten.138
Utöver kvävenedfall påverkar även kvävegödsling av skog ekosystemen. Skogsgödsling kan bidra till att den kritiska belastningen överskrids även i delar av landet där det atmosfäriska kvävenedfallet är lägre, exempelvis i norra Sverige.
Figur 7.3 Karta över totalt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog 2018
Kartan visar det totala nedfallet av oorganiskt kväve till barrskog år 2018. Det totala nedfallet har beräknats utifrån mätningar med strängprovtagare, nedfall på öppet fält samt nedfall via krondropp, och inkluderar summan av torr- och våtdeposition. Kartan har tagits fram med hjälp av geografisk interpolation (Kriging). Enskilda mätpunkter som interpoleringen baseras på är markerade med svarta punkter på kartan.
Källa: Krondroppsnätet, IVL Svenska Miljöinstitutet.
138 Pihl Karlsson, G., Akselsson, C., Karlsson, P.E. och Hellsten, S. 2015. Krondroppsnätet 1985-2015
INGEN ÖVERGÖDNING
INGEN ÖVERGÖDNING
För fjällvegetation är den kritiska belastningen tre kilo kväve per hektar och år. Den överskrids i form av våtdeposition under vissa år i södra Jämtlands och norra Dalarnas fjälltrakter.139 Mer kunskap om kvävenedfallets påverkan på
naturligt kvävefattiga landekosystem i fjällmiljön efterfrågas i länsstyrelsernas regionala miljömålsuppföljning.140
I Sverige finns en tydlig gradient med högst kvävenedfall i de sydvästra delarna av landet. Där regnar det mycket samtidigt som vindarna från sydväst för med sig luftföroreningar från kontinenten. Även de svenska utsläppen av kväveoxider och ammoniak är högst i de sydvästra delarna av landet.141
Beräkningar av det totala kvävenedfallet till barrskog uppvisar en statistiskt säkerställd minskning under perioden 2001–2018 (se figur 7.4). I norra Sverige är minskningen cirka 34 procent, i sydöstra Sverige cirka 47 procent och i sydvästra Sverige cirka 30 procent. För hela Sverige har kvävenedfallet minskat med cirka 35 procent.142 Minskningen av kvävenedfall är därmed något större
jämfört med de utsläppsminskningar av oorganiskt kväve (28 procent) som rapporterats för både EU28 och Sverige under perioden 2001–2017.143 Från
och med 2018 finns även en statistiskt signifikant minskning av nederbörds mängden under perioden 2001–2018. Minskningen i nederbördsmängd är dock lägre än minskningen av kvävenedfallet. De minskade utsläppen av oorganiskt kväve både i Sverige och från källor i Europa är ett resultat av nationellt och internationellt luftvårdsarbete inom EU och FN:s luftvårds konvention.
Figur 7.4 Totalt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog i olika delar av Sverige 2001–2018
0 2 4 6 8 10 12 14 16 2000 2005 2010 2015
kilo per hektar
hela Sverige norra Sverige sydöstra Sverige sydvästra Sverige
2018
Figuren visar hur det totala nedfallet av oorganiskt kväve till barrskog förändrats i Sverige från 2001 och framåt (svart streckad kurva), men också hur utvecklingen varit i norra Sverige (blå), sydöstra Sverige (röd) och sydvästra Sverige (grön). Det totala nedfallet har beräknats utifrån mätningar med strängprovtagare, nedfall på öppet fält samt nedfall via krondropp, och inkluderar summan av torr- och våtdeposition.
Källa: Krondroppsnätet, IVL Svenska Miljöinstitutet.
139 IVL Svenska Miljöinstitutet. 2018. Utveckling av en indikator för totalt nedfall av kväve till barrskog
inom miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Rapport nr C 286.
140 RUS. 2019. Regional årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen 2019.
141 IVL Svenska Miljöinstitutet. 2018. Utveckling av en indikator för totalt nedfall av kväve till barrskog
inom miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Rapport nr C 286.
142 Sverigesmiljomal.se. 2020. Nedfall av kväve till barrskog. Online. 2020-03-13. http://
sverigesmiljomal.se/miljomalen/ingen-overgodning/nedfall-av-kvave-till-barrskog/.
143 IVL Svenska Miljöinstitutet. 2019. Länsvis totalt nedfall av oorganiskt kväve och svavel till barrskog.
ÅTGÄRDSARBETE
För att minska belastningen av övergödande kväve på landmiljön är den främsta åtgärden att minska de utsläpp av kväve som sedan leder till nedfall. I Sverige kommer de kväveoxidutsläpp som orsakar nedfall främst från väg trafik, el och värmeproduktion, massaindustrin, arbetsmaskiner inom industri och byggsektorerna samt kvävegödsling. Jordbrukssektorn utgör den enskilt största källan för utsläpp av ammoniak.144
De svenska utsläppen till luft av kväveoxider har mer än halverats (ned 54 procent) mellan 1990 och 2018.145 Sveriges utsläpp av kväveoxider till luft
från internationellt flyg och sjöfart har däremot ökat kraftigt sedan 1990.146,147
Ammoniakutsläppen har minskat med tolv procent mellan 1990 och 2018.148
Även internationella utsläpp påverkar hur stort kvävenedfallet är över Sverige, eftersom luftföroreningarna kan transporteras lång väg med luft strömmarna. Därför räcker det inte att Sverige åtgärdar egna utsläpp.149 En
stor del av det kväve som faller ned över Sverige kommer från andra länder, omkring 90 procent för kväveoxid och cirka 60 procent när det gäller ammo niak. En stor del av utsläppen härrör från Tyskland, Polen, Danmark och Storbritannien samt från internationell sjöfart.150
De europeiska utsläppen (EU28) till luft av kväveoxider har minskat med 58 procent mellan 1990 och 2017. Utsläppen av ammoniak har under samma period minskat med 24 procent.151 Både de svenska och de internationella
utsläppen behöver minska ytterligare.
Kvävegödsling av skogsmarken görs för att höja virkestillväxten, men