Antal LONA-projekt per år 2017-2021 - Årsredovisning Länsstyrelsen Västerbotten

40 60 80

2017 2018 2019 2020 2021

Antal LONA-projekt per år

2017-2021

Länsstyrelsen Västerbotten har i samarbete med Projekt vitryggig hackspett stödutfodrat arten under vintern 2020/2021. Under våren utförde Länsstyrelsen en inventering av vitryggig hackspett och hittade då 20 vuxna individer samt fem potentiella par. Av dessa par gick fyra vidare till häckning och lyckades producera minst sju flygga ungar. I hela Sverige, inklusive Västerbotten, lyckades åtta par att få ut ungar, och paren i Västerbotten är de enda paren i Sverige som består av vilda fåglar. I mellersta Sverige har de häckande fåglarna istället fötts upp i fångenskap och släppts ut.

Länsstyrelsen har fortsatt att samverka med kommuner och skogsbolag kring skötsel av lövträdsmiljöer med potential att hysa vitryggig hackspett. Det har även inletts ett samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen

Västerbotten och Skogsstyrelsen med målet att genom frivilliga insatser från privata markägare bevara det lövrika skogsområdet Harrsjön. Området består i dag av knappt 700 hektar lövskogar med potentialen att bli den högsta värdeklassen av vitryggsbiotop. Under året har Länsstyrelsen tillsammans med Skogsstyrelsen anordnat en digital virkesköparträff för att sprida kunskap till virkesköparna om områdets potential, samt en fältträff med inbjudna markägare. Under fältträffen diskuterades områdets värde. Dessutom demonstrerades åtgärder för att gynna lövet på en anlagd slinga på Holmen Skogs´ marker. Anläggandet av demonstrationsslingan finansierades via Grön Infrastrukturs pilotprojekt-medel.

För att sprida kunskap och medvetenhet om arbetet med Åtgärdsprogrammen för hotade arter genomfördes en informationskampanj på Instagram och Facebook med titeln ”Veckans hotade art”. Varje vecka presenterades ett åtgärdsprogram där arternas biologi, hotbild samt vad som görs för att bevara dem presenterades. Insatsen mottogs med positiva gensvar hos följarna.

Vattenförvaltning

Länsstyrelsen har lämnat synpunkter på Vattenmyndigheternas samråd om förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Bottenvikens och Bottenhavets vattendistrikt.

Länsstyrelsen har i den publika databasen VISS (Vattenkvalitet i Sverige) kvalitetssäkrat, justerat och uppdaterat underlagen till Västerbottens sjöar, vattendrag, kust- och grundvattenförekomster utifrån inkomna remissvar och nya kunskapsunderlag. Underlaget har förbättrats mycket i VISS. Det utgör nu grunden för förvaltning av vatten och är ett stöd för Länsstyrelsens löpande arbete med prövning, tillsyn och granskning av kommunernas planer.

Här får miljökvalitetsnormerna och det underlag som de bygger på en allt större betydelse. Länsstyrelsen ser att det blir allt vanligare att det i samband med handläggning av infrastrukturprojekt och kommunala planer förs diskussioner om lämpliga kompensationsåtgärder. Det är en försiktighetsåtgärd för att undvika en försämring av ekologisk status och därmed riskera att försämra vattenstatusen.

Inför den fjärde vattenförvaltningscykeln görs en nationell översyn av indelningen av vattenförekomster. Detta har inneburit en regional process med granskning och kvalitetssäkring av förslag till vattenförekomstindelning.

Indelningen av vattenförekomster är basen för en fungerande förvaltning av vatten och en grund för beslut om rättsligt bindande miljökvalitetsnormer.

En särskild översyn har skett av vattenstatus och miljöpåverkan på vatten med vattenkraft. Förslag till

miljökvalitetsnormer har, i enlighet med nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften, tagits fram för de vatten som ska omprövas under perioden 2022–2024.

Projekt i länet, exempelvis Tavelåprojektet och Samverkansprojekt Rickleån, har visat på betydelsen av att det finns resurser för åtgärdssamordning för att få fart på åtgärdsarbetet och för att möjliggöra lokalt deltagande. I Tavelåprojektet har kunskapen om omfattningen av påverkan från näringsbelastning ökat för hela

avrinningsområdet. Som en effekt av detta har framtida åtgärdsobjekt identifierats tillsammans med lokala aktörer. I Samverkansprojektet Rickleån har åtgärder prioriterats och genomförts i samverkan mellan

Länsstyrelsen, Skellefteå och Robertsfors kommuner, skogsbolag, Trafikverket, intresseföreningar och lokala aktörer. Som en effekt av detta har bland annat totalt 19 dammar åtgärdats och ca 20 km vattendragssträcka restaurerats i Rickleåns avrinningsområde. Länsstyrelsen har dessutom drivit större EU-finansierade projekt där arbetet med åtgärdssamordning i ett avrinningsområdesperspektiv är centralt. Dessa projekt har fokus på bland annat restaurering av flottningspåverkade vattendrag och åtgärdsplanering för att nå god vattenstatus och

samtidigt skapa förutsättningar att utveckla en hållbar livsmedelsproduktion. Detta sammantaget bidrar till att nå miljökvalitetsnormer för vatten och miljömålet Levande sjöar och vattendrag.

Länsstyrelsen har fortsatt arbetet med utökad provtagning, analys och kartläggning av vattenmiljöer, vilket kommer att leda till säkrare klassningar av status för provtagna vattenförekomster. Verifieringsstudier har genomförts med utgångspunkt från miljöproblemen övergödning, miljögifter och fysisk påverkan och har omfattat bland annat vattenprovtagning i sjöar och kustvatten. I källfördelnings- och internbelastningsprojekten har storleksordningen av landbaserade källor till näringsbelastning modellerats för sex misstänkt övergödda sjöar - ett underlag som behövs för vidare åtgärdsplanering. Dessutom har omfattningen av internbelastning av fosfor utretts i dessa sjöar. Resultaten visar att internbelastning finns, men är begränsad i sjöarna. Resultaten

understryker vidare vikten av att arbeta med åtgärder som minskar inflödet av näringsämnen från omgivande marker och tillrinnande vattendrag.

Länsstyrelsen har stöttat vattenråden genom deltagande vid vattenrådens aktiviteter

Arbetet med avrinningsområdesvisa planer för prioritering av vatten för åtgärder har fortsatt att utvecklas mot en digital karttjänst med utgångspunkt i aktuell statusklassning. Ett strategiskt åtgärdsarbete, som beskrivs i en vattenplan, skapar förutsättningar för effektiva åtgärder för att nå beslutade miljökvalitetsnormer.

Miljöövervakning

Aktiviteter för innevarande år i regionala miljöövervakningsprogrammet för 2021–2026 har genomförts enligt plan och redovisas i början av 2022 till Naturvårdsverket samt Havs och vattenmyndigheten.

Miljöövervakningsverksamheten har för åren 2019–2022 utökats genom extra projektmedel från Havs- och vattenmyndigheten, vilket har resulterat i ökning av provtagning, exempelvis av miljögifter i vattenmiljöer och i utter, vattenkemiprovtagning, i sjöar för statusklassificering, övervakning av övergödning i kust- och sötvatten, inventering av vägtrummor avseende vandringshinder för fisk, samt sammanställning och tillgängliggörande av miljöövervakningsdata som nu finns tillgängligt på hemsidor hos miljöövervakningens nationella datavärdar.

En regional miljöhälsorapport baserat på enkäter har tagits fram i samarbete med Umeå universitet och Region Västerbotten. Den visar på hälsa hos barn i åldrarna 6–10 mån, 4 år och 12 år. Resultatet visar att astma, allergi och tinnitus ökar bland barn i norra Sverige.

Den regionala häckfågelövervakningen för kustfåglar under perioden år 2010–2020 genomfördes av Lunds universitet och de fyra nordliga länen tillsammans. I den framgår att av 43 typiska kustfågelarter så visar 9 procent på en positiv trend, medan 26 procent visar på en negativ trend. Knölsvan hade ökat mest och gråhakedoppingen hade minskat mest.

Under 2021 har Länsstyrelsen Västerbotten i samverkan med andra länsstyrelser startat tre utvecklingsprojekt vars syfte är att ta fram strategier och metoder för långsiktig övervakning. Projekten berör vegetationsklädda grunda havsvikar, övervakning av pollinatörer samt övervakning av fladdermöss.

Kalkning

Verksamheten med kalkning av försurade sjöar och vattendrag är omfattande och inriktad på vattendrag i Västerbottens östra del. Uppföljningen innefattar provtagning av vattenkemi och bottendjur samt provfisken. De senaste åren ses en betydande försämring av det vattenkemiska utfallet i kalkade vattendrag. Måluppfyllelsen har sjunkit från närmare 90 procent till strax över 60 procent för 2020 och 2021. Orsaken till den negativa trenden är att kalkmängderna reducerades för mycket under åren runt millenniumskiftet, vilket tydliggörs under år med höga höstflöden. De senaste åren har kostnaderna för att kalka ökat avsevärt. Om ytterligare medel inte tillskjuts kommer kalkmängderna att behöva reduceras betydligt under 2022, vilket skulle kunna innebära en ökad försurning i de vattendrag där kalkning då skulle behöva minska.

Diagram över andel lokaler i kalkade vattendrag där den vattenkemiska målsättningen uppnåtts.

Vattenvård och projekt

Inom vattenvård och projektverksamhet har omfattande vattenvårdande åtgärder med stor effekt genomförts. I tabellen nedan redovisas respektive projekt med resultat, effekt eller förväntad effekt. Projektverksamheten bidrar bland annat till att uppnå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, EU:s ramdirektiv för vatten, EU:s art- och habitatdirektiv. De projekt som Länsstyrelsen bedriver bidrar till att miljömålen Levande sjöar- och vattendrag och Ingen övergödning kan nås. De bidrar också till att Agenda 2030-målet nummer 15, Ekosystem och biologisk mångfald, kan uppnås. Projekten skapar också direkta och indirekta arbetstillfällen samt möjliggör en utveckling av landsbygden.

Projekt Resultat Effekt/Förväntad effekt

ReBorN-LIFE 2016 - 2022

Under 2021 har restaureringsarbetet färdigställts i Lögdeälvens avrinningsområde. Sammanlagt har 17,8km återställts maskinellt eller manuellt.

Projektets uppsatta mål har nåtts.

Under nästa bedömningscykel kommer Lögdeälven och dess återställda biflöden att höja den ekologiska statusen från ”måttlig” till ”god”. Strömhabitaten som betecknas som motorer i systemet har preliminärt ökat med i snitt 23%.

Projektets resultat och effekt redovisades på en slutkonferens den 14 september, 208 personer deltog.

GRIP on LIFE Trollbergsprojektet: Uppföljning av

restaureringsåtgärder i Stormyran, Vindeln, fortsätter med huvudfokus på hydrologi och vattenkemi.

En plan för framtagande av ett demonstrationsområde i Trollbergsprojektet har tagits fram i samverkan med Skogsstyrelsen.

Utbildning av cirka 60 jägmästarstudenter kring vattendragens ekologi och skogsbrukets miljöpåverkan är genomförd.

Projektet har skapat en ny forskningsinfrastruktur i området, som ger möjlighet att studera effekter av våtmarksrestaurering, dikesrensning och

kantzonsavgränsning. Doktorand- och forskningsprojekt bedriver forskning på området. Detta kommer att ha stor betydelse för kunskapsutvecklingen i dessa frågor.

Framtidens jägmästare har en ökad förståelse om behovet av hänsyn till vattenmiljöer.

Samverkansprojekt

Rickleån Bidrag till informationsskyltar Tio skyltar med natur-och kulturinformation längs Sikåns flottarstig

Kultsjödalen Grus har tillförts vattendragen i projektet och rekryteringsbottnar har anlagts. Uppföljning har skett av flodpärlmusselbeståndet.

Den förväntade effekten är att beståndet av den starkt hotade flodpärlmusslan stärks. Viss förstärkning av larver har synts.

Ecostreams for LIFE Projektet har startats under 2021. I Vargån, biflöde till Öreälven, har 8,9 km vattendragssträcka återställts.

Två dammar som har utgjort vandringshinder för vandrande fisk har åtgärdats.

En tillståndsansökan har lämnats in till Mark- och miljödomstolen för att få genomföra åtgärder i Öreälvens huvudfåra. Tre informationsmöten har hållits med berörda längs Öreälven.

Under nästa bedömningscykel kommer Vargån att höja ekologiska statusen från ”måttlig” till ”god”.

Tillstånd att genomföra åtgärder i Öreälvens huvudfåra.

86 KLIVA Vattenkemiprover har tagits och analyserats

kontinuerligt på flera platser i Hertsångerälvens avrinningsområde och för uppföljning av en restaurerad våtmark i Bygdeå.

Kommunikationsarbetet har fortsatt med

informationsmaterial. En gemensam StoryMap med Finland är snart klar.

En ökad kunskap kring vattenkvalitet och sura sulfatjordar i projektområdet kommer att ge värdefulla underlag för potentiella åtgärder. Det har också inneburit ett bättre underlag för statusklassning av vattenförekomster och ett bättre underlag för åtgärdsplanering.

Kommunikation är en viktig grund för ett fortsatt arbete.

LOVA (Lokala vattenvårdsbidrag)

Länsstyrelsen har gett bidrag till flera lokala vattenvårdsprojekt med fokus på övergödning och restaurering av vattendrag via LOVA. Under 2021 har 14 projekt avslutats och åtta beviljats förlängning till 2022. Av de

avslutade projekten hade fyra karaktären av fysisk restaurering och fria vandringsvägar, medan tio hade koppling mot övergödning.

Miljöeffekterna av projekten kan summeras till:

• förbättrade fria vandringsvägar i biflöden till Rickleån

• förbättrande lek- och uppväxtmöjligheter för fisk (3,7 ha) vid Sandholmen i Vindelälven

• restaurerade strömsträckor i Leduån (ca 1500m), Tallån (ca 1700m)

• förberedande undersökningar inför kommande restaureringsåtgärder i Kåge-, Åby- och Byskeälvar samt Juktån

• förberedande undersökningar inför kommande åtgärder för att minska övergödning i Tväråträsket och Tavelån avrinningsområde

• Provtagningar och analyser av växtplankton och internbelastning har gjorts i sjöar i Norsjö och Malås kommuner. Underlag inför kommande åtgärder.

• Undersökning och reduktionsfiske i Hemsjön och Långsjön inom Robertsfors kommun för att minska övergödningsproblematik.

§ 19 Fjälldelegationen

Under 2021 var landshövdingen i Jämtlands län ordförande och ansvarade därmed för planeringen och genomförandet av delegationens möten. Under året har delegationen sammanträtt två gånger.

• Nedan följer några exempel på frågor som behandlats:

• miljömålet Storslagen fjällmiljö

• turism och hållbar utveckling i fjällen

• förvaltning av statens mark och naturskyddade områden

• småviltjakten på statens mark

• terrängkörningsfrågor

• faunafrågor.

Den 4–5 maj genomfördes en fjällkonferens med deltagare från olika aktörer. Målgruppen var främst

fjällkommuner och andra myndigheter. Konferensen var den fjärde i en serie om ”Hållbar utveckling i fjällen”

som Fjälldelegationen genomfört sedan 2014 och konferensen hade 2021 temat ”Miljötillståndet i fjällen”.

Regleringsbrevsuppdrag

Regleringsbrevsuppdrag 1A6 Förorenade områden

Beskrivning av länets huvudsakliga inriktning och strategi för tillsyns- och tillsynsvägledningsarbetet.

Länsstyrelsens strategi för ett effektivt tillsynsarbete utgår från länets prioriteringslista över förorenade områden där det övergripande målet är att områden med stor eller mycket stor risk ska vara åtgärdade 2050. Tillsynen som bedrivs ska även syfta till att privatfinansierade åtgärder ökar och en stor del av tillsynen riktas mot miljöfarliga verksamheter i drift. Förorenade områden med koppling till utvinningsindustrin (gruvor, anriknings- och smältverk) är särskilt prioriterade i länet, såväl nedlagda som pågående.

Länsstyrelsen har som mål att genomföra en effektiv och informativ tillsynsvägledning för länets kommuner, dels i egen regi, dels i samverkan med andra län. En viktig del i länsstyrelsens arbete är även att kvalitetssäkra EBH-stödet som utgör ett underlag för prioritering och uppföljning av tillsynsarbetet och som kunskapsunderlag vid fysisk planering.

Beskrivning av länets huvudsakliga inriktning och strategi för bidragsarbetet, inklusive åtgärder som vidtagits för att minska eventuella oförbrukade bidrag från anslaget 1:4.

Länsstyrelsens målsättning är att ha en aktiv roll i samtliga bidragsprojekt för att på så vis tillse att Länsstyrelsen verkar för att statens pengar omsätts i åtgärder där de gör mest miljönytta. Detta innebär deltagande i projektens styr- och/eller projektgrupper samt en nära dialog med huvudmän och Naturvårdsverket. I det löpande arbetet med granskning av kvartalsrapporter, prognoser och rekvireringar ingår att uppmärksamma huvudmännen på att omfördelning och/eller återbetalning kan bli aktuell.

Beskrivning av praktikfall, exempel på insatser, ärenden eller motsvarande som haft särskilt stor betydelse avseende tillsyns-, tillsynsväglednings- eller bidragsarbete under året.

Mycket tid har lagts i ett prövningsärende där Länsstyrelsen, tillsammans med flera andra myndigheter, överklagat ett avgörande från miljödomstolen gällande bland annat villkor för slutlig efterbehandling och ekonomisk säkerhet för ett av länets mest prioriterade förorenade områden. Mark- och miljööverdomstolen beslutade, till skillnad från mark- och miljödomstolen, att utredningarna om återställning behöver fördjupas och gick därmed mer i linje med Länsstyrelsen Västerbottens bedömning.

Sediment i en recipient till två nedlagda gruvor i länet har visat sig utgöra en stor källa till spridning av

tungmetaller, varför objektet har prioriterats upp i tillsynen och kommer få fortsatt stort tillsynsfokus kommande år.

Länsstyrelserna i Norrlandslänen har fortsatt sitt samarbete för att erbjuda tillsynsvägledning digitalt till

kommunerna. Under våren anordnade Länsstyrelsen Västerbotten ett seminarium om klassning av massor in situ inom Norrlänssamverkan, och under hösten har ett seminarium med Norrbotten som värd hållits på temat tillsyn i bidragsprojekt.

Beskrivning av arbetet med PFAS, exempelvis särskilda strategier, inventering/kartläggning, pågående eller genomförda utredningar och åtgärder, särskilda vägledningsinsatser, projekt eller motsvarande.

Länsstyrelsen har tillsyn över en pågående verksamhet på ett område där Försvarsmakten tidigare bedrivit verksamhet och som förorenats av PFAS (högflorerade ämnen). Försvarsmakten har de senaste åren genomfört flera utredningar av föroreningssituationen. Länsstyrelsen har haft flera möten med Försvarsinspektören för hälsa och miljö om erhållna resultat från utredningarna och om vilka skyddsåtgärder som nuvarande

verksamhetsutövare behöver vidta med anledning av PFAS-föroreningen.

Övrig redovisning enligt regleringsbrevets punkt 6 genomförs via Länsstyrelsen Västerbottens samlade redovisning i februari 2022.

Regleringsbrevsuppdrag 1A7 Cirkulär ekonomi

Cirkulär ekonomi kommer in i många av Länsstyrelsens verksamhetsområden och mer information om insatsernas effekter kan hittas under respektive område i årsredovisningen. Under året har Länsstyrelsen

Västerbotten deltagit i det nationella projekt som har kartlagt hur länsstyrelsernas verksamhet bidrar till cirkulär ekonomi, samt arrangerat utbildningar för att öka kunskapen i ämnet. Länsstyrelsen Västerbotten har också haft ett webbinarium om cirkulär ekonomi.

Vid sidan av ovanstående insatser har Länsstyrelsen också tagit fram en regional vattenförsörjningsplan, bedrivit ett energieffektiviseringsprojekt och arbetat med resurseffektivitet och kemikalier inom prövning och tillsyn.

Regleringsbrevsuppdrag 1A9 Nationella planen för moderna miljövillkor

Länsstyrelserna har i uppdrag att verka för att den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften genomförs i sin helhet. Länsstyrelsen Västerbotten har under året påbörjat samverkan inom Kågeälvens,

Åbyälven, Tavelåns och Öreälvens prövningsgrupper, samt arbetat med att ta fram ett utkast på

nulägesbeskrivning för Sävaråns prövningsgrupp. Samverkan inom Rickleåns prövningsgrupp har fortsatt och avslutats 2021. Länsstyrelsen har under året deltagit i nationella möten om Nationella planen för moderna miljövillkor (NAP) samt initierat ett samarbete med NAP-samordnarna i Norrlandslänen (Norrbotten, Västernorrland och Jämtland). Syftet med samarbetet är att förbättra samverkansprocessen inom

prövningsgrupperna och planera för hantering av gemensamma prövningsgrupper. Kontakt har också tagits med Havs- och vattenmyndigheten i syfte att få till en bra myndighetssamverkan för de domstolsprövningar som påbörjas i februari 2022.

Länsstyrelsen har fullföljt Vattenmyndighetens uppdrag för översyn av vattenförekomster påverkade av

vattenkraft inför särskilt samråd våren 2021. Detta omfattade vattenförekomster som påverkas av vattenkraftverk som ska prövas 2022–2024 (Åbyälven, Kågeälven, Rickleån, Sävarån, Tavelån och Öreälven). De

vattenförekomster som påverkas av vattenkraftverk som ska prövas senare än 2024 har ingått i

Vattenmyndigheternas allmänna samråd 2021 (Skellefteälven, Bureälven, Ume- och Vindelälven, Gideälven samt Ångermanälven).

De tidiga prövningsgrupperna har en betydligt lägre andel vattenförekomster utpekade som kraftigt modifierade av vattenkraft än de senare prövningsgrupperna (se tabellen nedan). Detta beror på att dessa vattendrag domineras av småskaliga strömkraftverk med en begränsad påverkan, medan de sena prövningsgrupperna omfattar länets stora produktionsälvar innehållande anläggningar med stor påverkan på vattenmiljön, samt med stor betydelse för nationell elproduktion. Detta förklarar den höga andelen vatten som har fått mindre stränga krav på grund av vattenkraft i de senare prövningsgrupperna.

I tabellen nedan visas antal vattenförekomster som berörs av vattenkraft, vattenförekomster som utpekas som kraftigt modifierade, samt omfattas av tidsfrister eller mindre stränga krav i tidiga respektive sena

prövningsgrupper enligt NAP.

Prövningsgrupper

2022-2024 Prövningsgrupper 2025-2030

Antal vattenförekomster totalt 444 2 567

påverkade av vattenkraft 114 444

kraftigt modifierade av vattenkraft 2 138

andra skäl (kulturmiljö) 2 -

med undantaget tidsfrist på grund av

påverkan av vattenkraft 56 161

med undantag mindre stränga krav på grund av

påverkan av vattenkraft - 107

Regleringsbrevsuppdrag 1A4 Grön infrastruktur

Länsstyrelserna ska arbeta med regionala handlingsplaner för grön infrastruktur för att stärka de ekologiska sambanden i landskapet mellan skyddade och på andra sätt bevarade områden och biotoper. Grön infrastruktur är en arbetsmetod som syftar till att höja kvalitén i det naturvårdsarbete som redan bedrivs idag, och därmed öka möjligheten att nå upp till nationella och internationella mål och åtaganden. Detta arbete sker genom att ta fram kunskapsunderlag som visar på de ekologiska sambanden i landskapet och vilka naturmiljöer som bör gynnas i olika typer av landskap. Underlagen baseras till största delen på data som finns tillgänglig sedan tidigare, men som tillför ett tydligare landskapsperspektiv. Dessa landskapsunderlag omfattar även natur som hyser lägre värden och som kommer att brukas i produktionssyfte.

Grön infrastruktur är stommen i det naturvårdsarbete Länsstyrelsen bedriver idag. Det är ett strukturellt arbete som behövs för att kunna genomföra övrigt naturvårdsarbete på effektivast möjliga sätt. Arbetet med grön infrastruktur bistår därför övriga sakområden inom naturvårdsarbetet och kan likställas med naturvårdens

In document Årsredovisning Länsstyrelsen Västerbotten (Page 82-93)