Areella näringar - Årsredovisning Länsstyrelsen Västerbotten

Avsnittet innehåller redovisningar och återrapporteringar enligt:

Uppgift/Uppdrag Källa till uppgift/uppdrag

3§ p10 Lantbruk och landsbygd Länsstyrelseinstruktion

3§ p11 Fiske Länsstyrelseinstruktion

4§ p1 Tillsyn över att fastighetsinnehav avvecklas enligt 18 kap. 7§ ärvdabalken Länsstyrelseinstruktion

16§ Delegation för rennäringsfrågor Länsstyrelseinstruktion

1A2 Regionalt livsmedelsstrategiarbete Regleringsbrev

1A3 Målsättningar för hantering av EU-stöd Regleringsbrev

1A10 EU:s gemensamma jordbrukspolitik Regleringsbrev

1A11 Landsbygdsprogrammet samt Havs- och fiskeriprogrammet Regleringsbrev

1D3 Markärenden ovanför odlingsgränsen Regleringsbrev

1D5 Hållbar rennäring Regleringsbrev

1D6 Ersättning för skada på fisk och fiskeredskap Regleringsbrev

Regleringsbrevsuppdrag som ska redovisas i särskild ordning finns listade i bilaga D.

Verksamhetens uppgifter, uppdrag och mål

Nedanstående punkter sammanfattar delar av uppgifterna och uppdragen inom verksamhetsområdet.

• Jordbrukarstöd till jordbruksföretagare som direktstöd (gårdsstöd, förgröningsstöd, nötkreatursstöd, stöd till unga).

• Jordbrukarstöd till jordbruksföretagare inom landsbygdsprogrammet (kompensationsstöd, ersättning för ekologisk produktion eller till omställning, miljöersättning till betesmarker och slåtterängar, skötsel av våtmark).

• Kontroll av alla ovanstående stödformer i fält samt även vissa andra stödformer till jordbrukare som Jordbruksverket handlägger, till exempel stöd för djuromsorg.

• Administrera olika landsbygdsstöd: miljöinvesteringar inom jordbruk; investeringar för ökad konkurrenskraft inom jordbruk eller trädgård; jordbruks- och affärsutveckling; service, infrastruktur och attraktiv landsbygd.

• Inom ramen för landsbygdsprogrammet: arbeta med samarbetsprojekt kopplat till livsmedelsstrategin för att skapa nya jobb inom livsmedelskedjan; erbjuda kompetensutveckling, information och rådgivning till lantbrukare och företagare på landsbygden.

• Ängs- och betesmarksinventering.

• Behörighetsutbildningar, grundkurser och vidareutbildning, för behörighet att yrkesmässigt använda växtskyddsmedel

• Tillsyn av flyghavre och vissa skadegörare.

• Jordförvärvsärenden vid köp av jord- och skogsbruksfastigheter.

• Tillsyn av avveckling av dödsboägda lantbruksenheter.

• Ansvara regionalt för genomförandet av de fiskeripolitiska målen inkluderande yrkesfiske och vattenbruk samt hållbar förvaltning och skydd av fiskbestånd.

• Förordna fisketillsynspersoner och ansvarar för olika fiskevårdsåtgärder.

• Dela ut fiskevårdsbidrag för till exempel biotopvård i rinnande vatten med mänsklig påverkan, utsättning av fisk, fiskevårdsplaner och fiskvägar.

• Hantera ersättning för sälskador på fisk och fiskeredskap samt investeringsstöd till fiskerinäringen för bland annat yrkesfiske.

• Handläggning av stöd inom europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF).

Målet för areella näringar, landsbygd och livsmedel är att insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till

klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart.

Riksdagen har även beslutat om ett övergripande mål för livsmedelskedjan samt mål för tre strategiska områden – Regler och villkor, Konsument och marknad samt Kunskap och Innovation.

• En konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i

livsmedelskedjan ska minska.

Det övergripande målet för fiskepolitiken är att bidra till livskraftiga fisk- och skaldjursbestånd, ett hållbart fiske och hälsosamma ekosystem samt att stärka måluppfyllnaden i Maritima strategin och Livsmedelsstrategin.

Sveriges nationella mål knyter an till flera av de globala målen i Agenda 2030. När Länsstyrelsen bidrar till att nationella mål får genomslag i länet bidrar vi också till genomförandet av Agenda 2030.

Regionala uppgifter, uppdrag och mål

Länsstyrelsens arbete inom sakområde Fiske utgår huvudsakligen från fiskelagstiftningen och att inom Länsstyrelsen bistå med expertkompetens i frågor som bland annat kan beröra fiskerinäring och

verksamheter/åtgärder som kan beröra fisk och dess livsmiljöer. Upplåtelser och förvaltning av fisket på statens mark ovan odlingsgränsen, med utgångspunkt från rennäringslagstiftningen, är en omfattande uppgift som också hanteras av sakområdet. Under våren har Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten utifrån ett

regeringsuppdrag redovisat en strategi för framtidens fiske och vattenbruk för åren 2021–2026. Utifrån strategin har även handlingsplaner för svenskt yrkesfiske, vattenbruk och fritidsfiske och fisketurism tagits fram.

Länsstyrelsen har påbörjat arbetet med att implementera strategin och handlingsplanerna i arbetet.

Länsstyrelsen har i många fall en viktig samordningsroll. En del i detta är att arbeta med den nationella

målsättningen med ekosystembaserad fiskförvaltning. Länsstyrelsen har som en följd av detta inlett ett arbete med att samordna laxförvaltningen. Inom länsstyrelserna sker också en samordning av bland annat det register som ska hållas över länets fiskevårdsområdesföreningar och en gemensam hantering för förordnande av

fisketillsynspersoner.

Länsstyrelsen i Västerbotten ansvarar också för att förvalta nyttjanderätter (mark, fiske och jakt) på statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen, kontrollera samebyarnas renräkning, besluta om högsta renantal, samt främja rennäringens utveckling genom att bland annat stödja utvecklingsprojekt.

Länsstyrelsen kontrollerar lagar, förordningar och föreskrifter samt de regler och riktlinjer som Länsstyrelsen Västerbotten fastställt i egenskap av upplåtare på statens mark och i skyddade områden. Länsstyrelsen verkar även för att öka den operativa samverkan och samordningen med Polismyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket med syfte att förbättra tillsynsarbetet. För detta hålls årliga utvärderings- och planeringsmöten samt regelbunden operativ samverkan med framförallt Polismyndigheten. Länsstyrelsen bedriver egen tillsyn av jakt och fiske på statens mark ovan odlingsgränsen och fördelar bidrag för fisketillsyn i framförallt vatten där allmänheten har rätt att fiska fritt. Länsstyrelsen har en viss samordnande roll i denna tillsyn och förordnar även fisketillsynspersoner.

Länsstyrelsen bevakar även rennäringens intressen i samhällsplanering och tillståndsprövning.

Det övergripande målet för rennäringspolitiken är en socialt, kulturellt, ekologiskt och ekonomisk hållbar rennäring som bedrivs så att renbetesmarkernas långsiktiga produktionsförmåga säkerställs.

Verksamhetens resultat

Nyckeltal

Nyckeltal:Areella näringar (60–62) År 2021 År 2020 År 2019

Antal årsarbetskrafter totalt 25,4 24,9 24,2

Antal årsarbetskrafter kvinnor 13,2 12,9 13,6

Antal årsarbetskrafter män 12,2 12,0 10,6

Antal ärenden, inkomna och upprättade 8 314 8 414 8 507

Antal beslutade ärenden 8 459 8 473 8 830

Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 898 918 845 Verksamhetskostnad inkl. OH (tkr) 28 932 28 268 27 889 Lämnade bidrag där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 14 051 13 264 10 490

Antalet årsarbetskrafter har ökat med en halv årsarbetskraft från 2020 tom 2021. Arbetet med lantbruks- och landsbygdsfrågorna krävde 0,7 årsarbetskrafter mer under 2021 jämfört med 2020. Det var arbete med

kvarvarande arbetsuppgifter från tidigare stödår som av tekniska skäl inte kunnat genomföras tidigare som var främsta orsaken till denna ökning. Inom fiske så har personalomsättning förorsakat en tillfällig sänkning av den arbetade tiden med 0,5 årsarbetskrafter. Rennäring- och fjällförvaltning krävde 0,3 årsarbetskrafter mer än 2020.

Resultatindikatorer

De indikatorer som är framtagna för att mäta de nationella målen inom verksamhetsområdet har tydliga kopplingar till länsstyrelsernas verksamhet. Relevanta indikatorer listas nedan.

Resultatindikator Mål Uppgift eller uppdrag Källa Målvärde År 2021 År 2020 År 2019 Andel ekologisk

slåtterängar Miljömål Ett rikt odlingslandskap

* Statistik för 2021 saknas när det gäller andel ekologiskt brukad mark.

** Redovisas endast av Norrbotten, Västerbotten och Jämtland.

*** Siffror för 2021 ej tillgängliga från Sametinget

Målvärde saknas för tre av indikatorerna. Målsättningen för dessa tre indikatorer är dock generellt att de skall öka.

1) Jordbruksverkets statistikdatabas.

2) Jordbruksverkets statistikdatabas.

3) Länsstyrelsens register.

4) Jordbruksverkets register.

Diskussion rörande resultatindikatorer

Andelen ekologiskt brukad jordbruksmark riskerar på sikt att sjunka även om den legat stabil mellan 2019 och 2020. En anledning till detta är den minskade efterfrågan från kunderna på ekologiska produkter. Konsumenterna efterfrågar idag oftare närproducerat än ekologiskt. Denna minskade efterfrågan har exempelvis föranlett

Norrmejerier att inte ta in fler ekologiska producenter.

96 Arealen betes- och slåttermark

Arealen betes- och slåttermark ökade från 2019 till 2020 men sjönk något igen till 2021. Förändringarna i arealen är som tur är små. Länsstyrelsen arbetar med olika insatser så som exempelvis kompetensutveckling, rådgivning, och markförmedling för att dessa marker skall bevaras och utvecklas vidare.

Renantal i vinterbetesgrupp

Antalet renar i vintergrupp variera något mellan åren på en nivå som ligger under nivån för länets högsta renantal.

Att redovisa antal renar i förhållande till tillåtet antal på länsnivå är ett något trubbigt mått för att nå målet ”En hållbar rennäring i balans med betesmarkernas produktionsförmåga” eftersom variationerna i antal renar mellan samebyarna samt de olika förutsättningarna beträffande tillgång till betesmarker inte tas i beaktning. Eftersom antalet renar kan regleras med stödutfodring har renantalet idag mindre att göra med betesmarkernas

produktionsförmåga än hur det varit sedan tidigare.

Vattenbruk och fiskodling

Antalet fiskodlingar har under de senaste åren varit relativt konstant. Det tillstånd som tillkommit under året är en omlokalisering av en stor del av odlingsvolymen i en matfiskodling till en ny odlingsplats i samma sjö.

Prestationer och effekter

Lantbruk och landsbygd

Länsstyrelsen i Västerbottens län tog 2021 emot 1953 SAM-ansökningar. Antalet lantbrukare som sökt

jordbrukarstöd har sjunkit något 2021 jämfört med tidigare år. Detta är fortsättningen på en sjunkande trend som pågått länge. En pågående storleksrationalisering av jordbruket gör att jordbruken blir färre och större.

Inriktningen på jordbruket som bedrivs i länet förändras inte mycket över åren. Efterfrågan på ekologiska

produkter fortsätter att minska till förmån för svensk- och lokalproducerat, vilket gjort att utveckling saktat av vad gäller ekologisk produktion.

Företagsstöd (Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft 4.1 2a)

Intresset för investeringsstöd inom Landsbygdsprogrammet för ökad konkurrenskraft har varit mycket stort under hela programperioden, så även under förlängningsåret 2021. Den goda investeringsviljan bland länets jordbrukare har ställt höga krav på prioritering av ansökningar med hänsyn till den begränsade budgeten. Länsstyrelsen har tillämpat tre beslutsomgångar per år, och budget för respektive beslutsomgång har fastställts med utgångspunkt i en jämn fördelning av budgeten under programperioden. Under 2021 har Länsstyrelsen dock med hänsyn till knappare tid för hantering av de ytterligare medel som tillförts för förlängningsåren valt att hanterat ansökningar löpande. Under programperioden inklusive förlängningsåren har hittills 189 ansökningar beviljats stöd om nästan 154 miljoner kronor. Drygt 117 miljoner kronor har hittills betalats ut.

Rådgivning och kompetensutveckling till lantbruket

Under 2021 har mycket verksamhet fortsatt behövts ställas om för att kunna genomföras under pandemikrisen.

Inom verksamhet som rådgivning och i vårt regionala livsmedelsarbete är interaktion mellan människor det viktigaste. Mycket har kunnat genomföras fysiskt på ett tryggat coronasäkert sätt alternativt digitalt, men en del aktiviteter som fältvandringar har minskat i omfattning och en del aktiviteter har behövt skjutas på framtiden. En långvarig pandemi skulle kunna resultera i eftersatt kunskapsbyggande och utveckling inom näringen.

Tillsyn av flyghavre och vissa skadegörare

Länsstyrelsen bedriver även viss tillsyn rörande flyghavre och karantänsskadegörare som riskerar att påverka jordbruket negativt på ett påtagligt sätt. Under 2021 var inga ärenden aktuella, men beredskap finns att hantera frågan när den blir aktuell.

Ängs- och betesmarksinventering

Jordbruksverkets Äng- och betesmarksinventering har fortlöpt även under 2021. Som en del av en Corona-anpassad utbildning av fältinventerarna anordnades det regionala fältdagar runt om i landet. Länsstyrelsen i Västerbotten stod som värd för utbildningen för Norrbotten och Västerbotten. Förutom värdskapet ingick i uppdraget även att välja ut lämpliga marker för fältbesök. Urvalet gjordes för att omfatta representativa och hävdhistoriskt betydelsefulla ängs- och betesmarker för denna del av landet. Utifrån detta urval kunde de flesta variabler av inventeringsmetodiken gås igenom och ett flertal relevanta aspekter diskuteras utifrån ett regionalt perspektiv. För 2021 har Länsstyrelsen haft en extern fältinventerare engagerad för uppdraget att inventera ängs-

och betesmarker. Totalt inventerades 85 marker om totalt 474 ha. Inventeringarna har registrerats och hanterats i Jordbruksverkets system Falken och Hagen.

Livsmedelsstrategi för Västerbotten

För Västerbotten finns det sedan våren 2021 en beslutad regional livsmedelsstrategi. Huvudmannen Region Västerbotten, som har samordningsansvaret, har bjudit in Länsstyrelsen och LRF för vidare samverkan kring genomförandet av stratgein. Strategin saknar en handlingsplan och det kommer därför att krävas ytterligare konkret planering och framförallt regionala prioriteringar under början av år 2022. Digitaliseringen har möjliggjort en samverkan under arbetets gång. Det regionala livsmedelsarbetet beskrivs mera ingående under redovisningen av RB-uppdrag 1A2.

Värnande av jordbruksmarken

Länsstyrelsen arbetar för att jordbruksmarken i länet bevaras och brukas. En insats är ett pågående projekt med fokus på länets ängs- och betesmarker. En uppmärksammad del av projektet är en betesförmedling där

Länsstyrelsen försöker koppla samman betesdjur med betesmarker. Denna förmedling omfatta numera såväl förmedling av betesmark som förmedling av mark för odling. En viktig del i Länsstyrelsens arbete för jordbruksmarken är de kompetensutvecklings- och rådgivningsinsatser som genomförs med stöd av Landsbygdsprogrammet.

En annan typ av insats är att öka förståelsen för jordbruksmarkernas värde i samhällsplaneringen vid samråd inför exploateringar och fastighetsregleringar. Under 2021 har ett omfattande antal samråd genomförts med

Lantmäteriet med anledning av fastighetsregleringar som påverkar brukbarhet av jordbruksmark. Genom att delta med lantbrukskompetens i arbetet inför exempelvis större exploateringar så som Norrbottniabanan ges möjlighet till ökad hänsyn till jordbruksvärden. Under 2021 producerades en informationsfilm vid myndigheten med fokus om vikten av att värna jordbruksmark som en del av vårt livsmedelsstrategiska arbete.

Jordförvärv

Länsstyrelsen handlägger och beslutar i jordförvärvsärenden i enlighet med Jordförvärvslag och

Jordförvärvsförordning. Lagstiftningens främsta syfte är att främja sysselsättning och bosättning i glesbygd samt att bevara ägarbalansen mellan fysiska och juridiska personer. Västerbotten är ett av de län som årligen har flest antal jordförvärvsärenden i landet då länet till största del utgörs av glesbygd. 2021 hanterades 28 ärenden med juridisk person som markförvärvare och 259 ärenden där enskild person varit förvärvare. Trots lagstiftningens ambition, att främja bosättning och sysselsättning i glesbygd så är det dock ytterst sällan som någon utbo nekas förvärvstillstånd till förmån för någon lokal glesbygdsbo i dagsläget. Länsstyrelsen genomförde en pilotstudie i början av 2021. Syftet med studien var att tydliggöra förvärvslagstiftningens mening samt att synliggöra de fastigheter där utbor söker förvärvstillstånd utan att ha för avsikt att bosätta sig permanent i det aktuella

glesbygdsområdet. Detta nya förfarande har medfört ett ökat lokalt intresse med fler som anmäler intresse för de berörda fastigheterna. För myndigheten så har det förändrade arbetssättet även inneburit en effektivare

ärendehantering.

Landsbygder i fokus

Under 2021 avslutades Länsstyrelsens projekt ”Hela Västerbotten” ett projekt runt vilket myndigheten möttes för att kraftsamla runt länets landsbygder. Under 2021 genomfördes ett digitalt seminarium vid namn ”Landsbygd i centrum”. En annan insats har varit framtagandet av ett första utkast till manual för att Agenda 2030-säkra och landsbygdssäkra myndighetens insatser. Landsbygdsarbetet har i stället övergått till för att drivas som en

fortlöpande process. Landsbygdsarbetet blir allt tydligare en del av myndighetens arbete för Agenda 2030-målen med ett viktigt geografiskt perspektiv att ta hänsyn till. Länsstyrelsen Västerbotten har under 2021 på såväl chefs- som handläggarnivå deltagit i olika grupperingar inom Tillväxtverkets arbete för hållbar regional utveckling och landsbygdsutveckling. Under 2020 tillsatte Landshövdingen en expertgrupp för landsbygdsfrågor. Under 2021 har denna gruppering träffats digitalt vid 3 tillfällen.

Fiske

Länsstyrelsen är den regionala utföraren av väsentliga delar inom det i EU-gemensamma

datainsamlingsprogrammet (EU-MAP) som delfinansieras av EU. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är nationellt ansvarig för programmet. Länsstyrelsen har länge varit samarbetspartner med SLU som anser att Länsstyrelsens nätverk, personal, utrustning och tidigare erfarenheter att utföra de specifika arbetsuppgifterna är avgörande för ett fungerande datainsamlingsprogram. Verksamheten har genomförts under året i enlighet med upprättat kontrakt och innefattar bland annat elfiske, insamling av fiskestatistik och räkning av lax- och havsöringsmolt i Öreälven. Uppdraget har rapporterats till SLU.

Länsstyrelsen har under många år prioriterat frågor kopplat till förvaltning och restaurering av laxvattendrag.

Arbetet är nära kopplat till Havs- och vattenmyndigheten (HaV) som är nationell ansvarig myndighet. Under året har Länsstyrelsen, som en av huvudparterna, fortsatt arbetet med att driftsätta en nationell digital laxportal.

Uppdraget innebär även att Länsstyrelsen ska ansvara för driften av portalen med stöd av medel från HaV.

Portalens syfte är kort sammanfattat att den ska vara ett nationellt nav där alla fakta om laxbeståndet i landets vattendrag ska sammanställas och löpande uppdateras. Den ska i olika grad vara tillgänglig för olika grupper av intressenter, från forskare till intresserad allmänhet.

I arbetet med att implementera en ekosystembaserad fiskförvaltning har ett arbete startats med att i länet

organisera ett regionalt laxråd. Syftet är bland annat att minska klyftan mellan fiskerättsägare, myndigheter samt att förmedla dagsaktuell kunskap. Ett ökat samarbete med och inflytande från de lokala

fiskerättsägareorganisationerna är en nödvändighet när förvaltningen ska struktureras till ett system som i större utsträckning än idag utgår från de enskilda bestånden. Tyvärr så var situationen även under 2021 sådan att personliga möten med fiskerättsägare inte gick att genomföra i den utsträckning som det fanns behov av

I samarbete med Länsstyrelsen i Norrbotten har ett projekt med fokus på kustlevande harr genomförts. Mycket ny kunskap av värde för förvaltningen har tagits fram. De lekplatser som kartlagts för kustlekande harr visar på att de leker på exponerade kuststräckor, men där själva lekplatsen är skyddad. Lekplatserna ligger huvudsakligen på djup mellan 20-60 centimeter och bottnen består framförallt av grus. Totalt hittade 50 lekplatser för harr, varav 40 av lokalerna fanns i Norrbotten. Ytterligare exempel är att projektet, med hjälp av SLU arbetat med en ny teknik som kan ge svar på om harr lekt i vattendrag eller efter kusten. Genom en analys av den kemiska

sammansättningen i fiskens hörselstenar (otoliterna) kan fiskens ursprung bestämmas. Projektet avslutas under 2021 och en slutrapport är beräknad att publiceras i februari 2022.

Under 2021 har Länsstyrelsen samordnat och fördelat medel för fisketillsyn till tre kustkommuner för tillsyn efter länets kust. Länsstyrelsen bedriver ingen egen tillsyn efter kusten men har under året, i samarbete med

kommunerna, påbörjat arbetet med en utökad och mer strukturerad tillsyn. En effekt av en ökad tillsyn är bland annat fler samtal från allmänheten med frågor om fiskeregler, vilket innebär ett större behov av en mer

lättillgänglig information.

På statens mark ovan odlingsgränsen bedriver Länsstyrelsen fisketillsyn i egen regi. Den egna tillsynen på statens mark ovan odlingsgränsen har de senaste åren bedrivits i relativt likartad omfattning.

Fiskevårdsbidrag har betalats ut till kommuner och organisationer för bedrivande av fisketillsyn och andra fiskevårdsåtgärder. Den totala summan som utbetalats är knappt 725 000 kronor, varav knappt 70 % gått till fisketillsynsåtgärder. Förutom detta har ca 140 000 kronor från fiskevårdsbidraget använts för åtgärder som kopplar till ekosystembaserad fiskförvaltning.

Länsstyrelsens bedömning är att målsättningarna för sakområdet har uppfyllts på ett gott sätt. Handläggningen av ärenden har skett inom tiden för uppställda mål och inom verksamheten tas initiativ att arbeta mot mål som sätts upp av centrala myndigheter som exempelvis en ekosystembaserad fiskförvaltning.

Förvaltning ovan odlingsgränsen

Jakt- och fisketillsynen på statens mark ovan odlingsgränsen har under 2021 genomförts i för verksamheten normal omfattning, med dryga 150 kontroller av fiskekort och ett 40-tal jaktkortskontroller.

Under året har både planerade och händelsestyrda tillsynsinsatser av terrängkörning genomförts på statens mark, framförallt avseende terrängkörning på snö. Några förebyggande insatser har utförts samordnat med lokal polis i

både norra och södra fjällvärlden. Det gäller kontroll av bland annat regleringsområden och nykterhet i

Vindelfjällen respektive Borgafjäll. Planerad terrängkörningstillsyn har även utförts på barmark. Ett exempel är en samordnad tillsyn tillsammans med polisen vid vapentransport under älgjakten efter brunstuppehållet kring Tärnaby.

Sedan fem år finns ett utökat samarbete mellan Länsstyrelsen Västerbotten och polisen vid tillsyn av licensjakten på björn under de första jaktdagarna. Tillsynen innefattade efterlevnaden av villkor i besluten,

skottplatsundersökningar och kontroll av åtlar. Samarbetet uppfattas som mycket lyckat och har sannolikt en förebyggande effekt.

Jakt- och fiskeförvaltning ovan odlingsgränsen

För jaktupplåtelserna på statens mark ovan odlingsgränsen har ett antal större insatser genomförts under 2021.

Älg-, björn-, lo- och småviltsjakt har upplåtits. Webbplatsen för småviltsjakt (Natureit) har vidareutvecklats under året. Som exempel har köpflödet förbättrats efter förändringar i struktur och funktion. Applikationen har

In document Årsredovisning Länsstyrelsen Västerbotten (Page 93-109)