Avsnittet innehåller redovisningar och återrapporteringar enligt:
Uppgift/Uppdrag Källa till uppgift/uppdrag
3§ p12 Folkhälsa Länsstyrelseinstruktion
3§ p13 Jämställdhet Länsstyrelseinstruktion
3§ p14 Integration Länsstyrelseinstruktion
1A12 Mänskliga rättigheter och icke-diskriminering Regleringsbrev 3B22 Anvisningsmodell för ensamkommande barn och anvisning av nyanlända Regleringsbrev
Regleringsbrevsuppdrag som ska redovisas i särskild ordning finns listade i bilaga D.
Verksamhetens uppgifter, uppdrag och mål
Uppgifter och uppdrag inom verksamhetsområdet omfattar områdena folkhälsa, jämställdhet, mänskliga rättigheter och integration. Nedanstående punkter sammanfattar uppgifterna och uppdragen.
• Att övergripande inom de ovan nämnda områdena stärka samverkan mellan myndigheter, kommuner, regioner, civilsamhällets organisationer och andra aktörer.
• Samordna och utveckla det förebyggande arbetet mot alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS) i länet. Vi har också ett regionalt tillsynsansvar inom alkohol och tobak.
• Samarbete och samverkan med kommuner, regioner och andra aktörer i arbetet med att utveckla föräldraskapsstöd.
• Samordning och stöd inom jämställdhetsområdet genom att kartlägga och följa utvecklingen av jämställdhet i länet, skapa kunskapsunderlag (som till exempel könsuppdelad statistik) samt stödja kommuner, myndigheter, föreningar och andra organisationer i deras jämställdhetsarbete.
• Ansvar för att den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor får genomslag i länen.
• Samverkan och samordning om mänskliga rättigheter, inklusive stöd till andra aktörer som arbetar med mänskliga rättigheter inom områdena barnets rättigheter och barnkonventionen, funktionshinder, nationella minoriteter och minoritetsspråk samt rasism i arbetslivet.
• Samordning och samverkan när det gäller att driva och delta i planering, organisering, genomförande och uppföljning av integrationsinsatser, vilket omfattar insatser för ensamkommande barn, mottagande och etablering av nyanlända, samhällsorientering för nyanlända, tidiga insatser för asylsökande, bidrag för att utveckla kapacitet och beredskap i mottagandet av nyanlända samt bidrag för flyktingguider och
familjekontakter.
• Bevilja statsbidrag till kommuner för personligt ombud.
• Ansvar för att utveckla det brottsförebyggande arbetet på regional nivå.
Nedanstående punkter sammanfattar målen inom verksamhetsområdet.
• Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.
• Målet för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT) är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk. Den nationella ANDT-strategin är vägledande i detta arbete.
• Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det finns också sex jämställdhetspolitiska delmål.
• Målet för politiken för mänskliga rättigheter är att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.
• Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas.
110
• Målet för politik mot diskriminering är ett samhälle fritt från diskriminering.
• Det övergripande målet för integrationspolitiken är lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund.
• Målet för samhällets insatser mot spelberoende är att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande.
• Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet och verksamheten omfattar även brottsförebyggande arbete.
Sveriges nationella mål knyter an till flera av de globala målen i Agenda 2030. När Länsstyrelsen Västerbotten bidrar till att nationella mål får genomslag i länet bidrar vi också till genomförandet av Agenda 2030.
Regionala uppgifter, uppdrag och mål
Demokratiåret 2021
Länsstyrelsen har med anledning av Demokratin 100 år genomfört en rad insatser under året, allt med utgångspunkt i målet för demokratipolitiken - alltså en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika. Länsstyrelsen i Jönköpings län har det nationella samordningsansvaret för Demokratiåret och redovisar de aktiviteter som anordnats runt om i landet under året.
Pilotuppdrag om samordnat folkhälsoarbete
Länsstyrelsen Västerbotten har under åren 2019–2021 haft ett särskilt regeringsuppdrag att utveckla metoder och arbetssätt för samordning av regionalt arbete för en god och jämlik hälsa. Detta utifrån bestämningsfaktorerna i de åtta målområdena, med målet att skapa bättre förutsättningar för det lokala främjande och förebyggande
folkhälsoarbetet i länet.
Länsstyrelsen har med anledning av pilotuppdraget om samordnat folkhälsoarbete genomfört en omfattande inventering av förutsättningarna för lokalt och regionalt folkhälsoarbetet i länet. Den har legat till grund för aktiviteter som genomförts och processer som startats under pilotprojektets tid. Detta innefattar bland annat kommunbesök, dialoger, samverkanskonferenser, utbildning i folkhälsa och folkhälsoarbete samt förankring och framtagande av en avsiktsförklaring för en god, jämlik och jämställd hälsa.
Verksamhetens resultat
Länsstyrelserna har i uppgift att utveckla sitt arbete med att bidra till att de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 uppfylls. De mänskliga rättigheterna utgör grunden för de globala målen och förutsätter att
principer som deltagande, ansvarsskyldighet och icke-diskriminering respekteras. Mänskliga rättigheter erbjuder vägledning för genomförandet av de globala målen, samtidigt som Agenda 2030 kan bidra till förverkligandet av de mänskliga rättigheterna. Många av de rättighetsperspektiv som ingår i länsstyrelseinstruktionens 5 § är också nödvändiga för att uppfylla agendans åtagande om att ingen ska lämnas utanför. Genom det rättighetsbaserade arbetssättet arbetar vi systematiskt med samtliga mål i Agenda 2030. Några mål är dock av särskild vikt för verksamheten i detta avsnitt, nämligen:
• Mål 3 – God hälsa och välbefinnande
• Mål 5 – Jämställdhet
• Mål 10 – Minskad ojämlikhet
• Mål 11 – Hållbara städer och samhällen
• Mål 16 – Fredliga och inkluderande samhällen
111 Nyckeltal
Nyckeltal: Folkhälsa, Jämställdhet, integration m.m. (70, 80–85) År 2021 År 2020 År 2019
Antal årsarbetskrafter totalt 15,8 13,3 15,1
Antal årsarbetskrafter kvinnor 13,3 11,4 12,6
Antal årsarbetskrafter män 2,5 1,9 2,5
Antal ärenden, inkomna och upprättade 167 164 179
Antal beslutade ärenden 147 161 143
Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 6 2 2
Verksamhetskostnad inkl. OH 22 881 17 601 22 432
Lämnade bidrag där Länsstyrelsen gör utbetalningen 4 320 5 502 5 769
Resultatindikatorer
Länsstyrelserna har valt att inte ha några resultatindikatorer för verksamhetsområdet i årsredovisningen 2021.
Prestationer och effekter
Folkhälsa
Regeringsuppdragen inom ANDTS, brottsförebyggande arbete och jämlik hälsa utgör grunden för myndighetens arbete med folkhälsa. Arbetet utgörs av regional och nationell samverkan, samt stöd till kommuner i form av samverkande forum, rådgivning, arbetsgrupper/nätverk och kompetenshöjande insatser.
Länsstyrelsen har under året samverkat med andra aktörer och stöttat kommunernas folkhälsoarbete med
utgångpunkt i folkhälsopolitiken, den nationella ANDT-strategin och kriminalpolitiken. Länsstyrelsen har stöttat utvecklingen av ett kunskaps- och problembaserat lokalt och regionalt folkhälsoarbete, vilket har bidragit till att samarbete och erfarenhetsutbyte mellan berörda aktörer utvecklas på lokal och regional nivå. Målen är att förebygga brott, att förebygga skadligt bruk av alkohol, narkotika och doping, att bidra till minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk samt att främja en social hållbar
samhällsutveckling med en god och jämlik hälsa. Vi har under året arbetat med att stödja kompetensutveckling och gemensamma tvärsektoriella utbildningsinsatser inom folkhälsoområdet liksom med att stödja och initiera kommunöverskridande förebyggande åtgärder inom ANDTS, brottsförebyggande arbete och jämlik hälsa. Några exempel på årets arbete är:
• Länsstyrelsen har i samverkan med Region Västerbotten bildat Forum för folkhälsa i Västerbotten. Det utgör ett dynamiskt ”nav” i det regionala folkhälsoarbetet, genom att skapa förutsättningar för samsyn kring aktuella utmaningar och frågor som folkhälsoarbetet i länet står inför. Forum för folkhälsa i Västerbotten kan därmed utgöra en struktur för samverkan som både främjar och stödjer dialog, informations- och erfarenhetsutbyte, utveckling och utbildning och bidrar till uppföljning av folkhälsoarbetet i länet.
• Länsstyrelsen har antagit en avsiktsförklaring för en god, jämlik och jämställd hälsa i Västerbotten. Genom avsiktsförklaringen finns nu en gemensam ambition och inriktning för en långsiktig samverkan i
folkhälsoarbetet mellan Länsstyrelsen, Region Västerbotten och länets kommuner.
• I samverkan med Region Västerbotten ger Länsstyrelsen varje månad ut nyhetsbrevet Jämlik hälsa Västerbotten, vilket riktar sig till de som ansvarar för, arbetar med eller är intresserade av Västerbottens folkhälsoarbete och folkhälsans utveckling i länet.
Effekten av myndighetens arbete med folkhälsa under året är en ökad samverkan mellan folkhälsoaktörer på lokal, regional och nationell nivå liksom en ökad kunskap om folkhälsa och folkhälsoarbete hos länets politiker och tjänstepersoner. Fler har tagit del av de goda exemplen på framgångsrikt folkhälsoarbete, och fler
verksamheter, organisationer och professioner har deltagit under året i aktiviteter som anordnats inom
folkhälsoområdet. Detta ger i sin tur effekter i form av nya samarbeten, nya infallsvinklar i frågor och en ökad förståelse för det förebyggande arbete som lägger grunden för ett socialt hållbart samhälle, där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader.
112 Jämställdhet
Länsstrategin för jämställdhetsintegrering, länsstyrelseinstruktionen samt det specifika regeringsuppdraget att bekämpa och motverka mäns våld mot kvinnor är grunden för myndighetens strategiska arbete med att
regionalisera jämställdhetspolitiken. Arbetet bedrivs i nära samverkan med regionen, kommuner, myndigheter, näringsliv och civilsamhälle. Länsstyrelsens stöd till regionala och lokala aktörer är diversifierat eftersom målgruppernas förkunskaper och behov är fortsatt varierande. En mer detaljerad redovisning av länsstrategin i jämställdhetsintegrering samt mäns våld mot kvinnor görs i särskild ordning till Arbetsmarknadsdepartementet.
Myndigheten lyfter ett antal väsentliga insatser som gjorts inom hela jämställdhetsuppdraget i detta avsnitt.
Länet har en väldigt könssegregerad arbetsmarknad och därav har ett större fokus legat på den
samhällsomvandling som sker i länet med tanke på de stora industrietableringarna. I det arbetet tas erfarenheterna från elva års arbete med jämställd skogssektor tillvara och används för att sprida lärande och metoder för att integrera jämställdhetsperspektivet. Länsstyrelsen bedömer att det är en samhällsutmaning med
bostadssituationen som också förvärras i och med de stora etableringarna i länet. Stigande hyror påverkar vem som har den ekonomiska möjligheten att hyra och köpa bostad, och med det lönegap som finns i länet påverkar det kvinnors möjlighet till egen bostad. Den utmaningen blir större för våldsutsatta.
Länsdelegationen i jämställdhet har omformats. Numera ingår Umeå kommun, Skogsstyrelsen, Sveriges
lantbruksuniversitet, Sorsele kommun, Region Västerbotten, Västerbottens idrottsförbund, IF metall samt Boliden Rönnskär. Samtliga delegater har tillfrågats utifrån deras ambition och resultat av deras jämställdhetsarbete. En inriktning har antagits av delegationen och fokusområdena under året har varit uppföljning och utvärdering, samt maskulinitet. Länsdelegationen leds av landshövdingen och är Länsstyrelsens strategiska forum för
jämställdhetsfrågor.
Föregående års översyn av det regionala jämställdhetsnätverket har inneburit fler aktörer till nätverket,
företrädelsevis från statliga myndigheter. Den kartläggning som länsstyrelserna och Jämställdhetsmyndigheten har genomfört angående regional närvaro och stödbehov från myndigheter inom JiM (Jämställdhetsintegrering i myndigheter) och JiHU (Jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet) visar att det finns ytterligare myndigheter att nå i länet förutom dem som redan ingår.
Länsstyrelsen har under året påbörjat en utvärdering av länsstrategin Ett jämställt Västerbotten. Därigenom har det gjorts en omfattande genomlysning av arbetet med länsstrategin och de regionala strukturerna som finns uppbyggda inom området jämställdhet, där Länsstyrelsen Västerbotten är sammankallande. Fokus för
uppföljningen har varit en genomlysning, med målet att ge förslag till en revidering. Ambitionen är att genom fyra punkter bidra till att förflytta fokus från vision till målstyrning: Punkterna som används som raster är: ledning och styrning, konkretisering, nya åtgärdsförslag samt omformulerade åtgärdsförslag. Länsdelegationen och flertalet nätverk har under året kommit med inspel kring revideringen av länsstrategin. Verksamhetsområdet social hållbarhet är involverade i revideringen i syfte att förstärka det intersektionella perspektivet och den interna samverkan.
Arbetet med jämställd skogssektor har breddats och inkluderar nu även jakt och träindustri. Dessutom har ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte påbörjats mellan skogssektorn och industrin - främst den industri som finns inom Skellefteåområdet. Det är framförallt sju områden som jämställd skogssektor profilerar sig kring, och av dessa är maskulinitet och arbetsmiljö två punkter som särskilt uppmärksammats. I syfte att främja långsiktigt arbete och lärande, samt tillvaratagande av resultat, har ett metodmaterial tagits fram utifrån lärdomar från skogssektorns arbete som fokuserar på att identifiera jämställdhetsproblem inom organisationer. Metodmaterialet kompletteras även med en loggbok. Allt material är interaktivt och anpassat till digitalt format. Länsstyrelsen samt skogliga aktörer genomförde även en nationell konferens som fokuserade på maskulinitet och våldsprevention.
Erfarenheterna från jämställd skogssektor har rönt nationellt intresse och har presenterats såväl för LRF
Jämställdhetsakademi och de län som vill integrera ett jämställdhetsperspektiv i de regionala skogsprogrammen.
Länsstyrelsen har inom sitt regionala ordförandeskap inom Barents startat projektet Equal Barents tillsammans med Ombudsmannen för mänskliga rättigheter samt Generalkonsulatet i Sankt Petersburg. Projektet syftar till att utbyta erfarenheter och arbetssätt inom jämställdhetsfältet. Projektet har under året genomfört fyra webbinarium inom tematikerna pandemins konsekvenser för jämställdheten, könssegregerad arbetsmarknad samt mäns våld mot kvinnor. Målgrupp är experter och tjänstepersoner som arbetar med jämställdhetsfrågor i Västerbotten,
113
nordvästra Ryssland och vår vänregion Karelen. Under året har det i samverkan med Umeå Kommun gjorts en översättning av Det könade landskapet till ryska. Det pågår också en översättning av Umeå Kvinno- och tjejjours handbok för att kunna sprida till de ryska kvinnojourerna som deltar i projektet. Equal Barents kommer fortlöpa kommande år och är en del av Länsstyrelsens internationella arbete.
Nyhetsbrevet Aktuellt om jämställdhet har nu funnits i sex år och bedöms ha god spridning. Nyhetsbrevet
uppmärksammar aktuell information om länsstyrelsens samt andra aktörers jämställdhetsarbete. Allmänheten kan ta del av nyhetsbrevet på Länsstyrelsens webbsida och en animerad film om utvecklingen i länet utifrån
jämställdhetspolitiken är under framtagande.
Under 2021 har även de fyra nordliga länen startat utbyten mellan de respektive regionala nätverken inom
jämställdhet och mäns våld mot kvinnor. Temat för träffarna följer jämställdhetspolitiken och fokus första året har varit makt och inflytande och jämställdhetsbudgetering. Träffarna lyfter fram nationella och regionala studier, metoder och praktiska exempel. Utbyten mellan praktiker och strateger från de fyra länen har varit uppskattat och är ett led i att stärka kompetensutvecklingen och lärandet över länsgränserna.
Våldsprevention Västerbotten är ett mycket uppmärksammat och framgångsrikt samverkansinitiativ. Arbetet bygger på ett systematiskt sätt att synliggöra och analysera mäns våld mot kvinnor som ett jämställdhetsproblem.
Syftet är att bidra till en kunskapsökning kring hur ett våldsförebyggande arbete med genusförändrande ansats i glesbygdskommuner kan byggas upp, med målet att bli självförsörjande kring den kompetensen i länet. Under året har därför en processledarutbildning genomförts, där deltagare från flertalet verksamheter från de fyra kommunerna men också från primärvård samt polis medverkat och där de själva nu utbildar inom sina respektive verksamheter. Under hösten arrangerades även en nationell spridningskonferens ”Våldsprevention Västerbotten – att förebygga i praktiken” med deltagande forskare, praktiker och kommunala samordnare från länet kring resultaten av arbetet med initiativet sedan starten 2018. Intresset är stort för arbetet både regionalt, nationellt som internationellt.
Länsstyrelsen Västerbotten har samordnat länsstyrelsernas uppdrag att kartlägga kommuners insatser för att hjälpa våldsutsatta vuxna med eller utan barn att ordna stadigvarande boende efter placering i skyddat boende eller annat tillfälligt boende. För att samordna och stödja övriga länsstyrelser har anvisningar för genomförandet av uppdraget tagits fram. Kontinuerliga erfarenhetsutbyten har också arrangerats. I den regionala delen av uppdraget har en majoritet av länets kommuner intervjuats. Nära samverkan har skett med hela sakområdet jämställdhet och i dialog med övriga relevanta sakområden inom social hållbarhet och samhällsplanering.
Redovisning av uppdraget lämnas den 31 mars 2022.
Under året har Länsstyrelsen Västerbotten tillsammans med Länsstyrelsen Norrbotten genomfört tre särskilda insatser med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck. Den ena var en konferens med över 300 deltagare från både regionerna, kommuner, näringsliv och civilsamhälle. Deltagarna var politiker, chefer och medarbetare från de olika sektorerna. Den andra är en ny enkät till länets skolor för att kartlägga bortförda barn, samt skolornas förutsättningar att upptäcka och hantera detta problem. Länsstyrelsens analys av resultatet är att skolorna i länet behöver stöd i arbetet med rutiner och ökad kompetens om bortförda barn på grund av hedersrelaterat våld och förtryck. Den tredje särskilda insatsen är en revidering av syfte och mål för den operativa spetsgruppen för hedersrelaterat våld och förtryck som leds och samordnas tillsammans med Länsstyrelsen Norrbotten.
Spetsgruppen ska arbeta med att stödja kollegor i verksamheterna som är i kontakt med invånare utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, samt utbilda kollegor i Länsstyrelsens webbutbildning om hedersrelaterat våld.
Förra årets kartläggning av prostitutionen på internet, visade bland annat på behovet av att arbeta med
förebyggande och riktade insatser främst gentemot unga kvinnor hemmahörande i Västerbotten och Norrbotten.
Därav har det genomförts utbildningsinsatser gentemot elevhälsa och ungdomsmottagning om sexuell exploatering och sex mot ersättning på nätet. Två stora konferenser om digitala bordeller har anordnats med nationella och regionala politiker, forskare och föreläsare tillsammans med Child 10, Realstars, Roks, Unizon och länsstyrelserna i Västerbotten, Norrbotten och Västernorrland.
114 Integration
Målen för integrationspolitiken är att lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter ska gälla för alla oavsett etnisk eller kulturell bakgrund. För Länsstyrelsen innebär det att verka för en flexibel beredskap och kapacitet att ta emot nyanlända, ensamkommande barn och asylsökande i länet.
Länsstyrelsen för dialog kontinuerligt över året med kommuner, regioner, organisationer ur civilsamhället, andra myndigheter samt näringslivet via kommunbesök, Migrationsrådet, nätverksträffar och verksamhetsbesök. Under pandemin har majoriteten av besök och nätverksträffar skett digitalt. Länsstyrelsen har under året även erbjudit kunskapshöjande föreläsningar kopplat mot ämnet integration samt spridit information via nyhetsbrev.
Länsstyrelsen har under 2021 haft arbetsmarknaden som ett fokusområde eftersom det är av stor vikt för
integrationen att tidigt komma in i arbete. Samtidigt vet vi att nyanlända - och särskilt utrikesfödda kvinnor - står långt från arbetsmarknaden. Vi har bland annat genomfört en studie för att kartlägga arbetsmarknadsprojekt riktade mot utrikesfödda, identifiera framgångsfaktorer samt sprida goda exempel. Studien identifierade även ett antal hinder och/eller utmaningar för denna typ av projekt. Länsstyrelsen har även bildat en fokusgrupp med nyckelpersoner från olika sektorer av samhället med fokus på arbetsmarknad och integration. Genom förbättrad samverkan med andra myndigheter, kommuner och andra aktörer kan vi synliggöra utrikesföddas situation på arbetsmarknaden och då med särskilt fokus på kvinnor. Fokusområdet har genomsyrat insatser som gjorts under året.
Länsstyrelsens arbete för att på kort och lång sikt anpassa beredskap i länet för mottagande av nyanlända, samt arbetet med samverkande insatser som stödjer detta, underlättas av att insatser kan finansieras med 37§ och 37a§ i förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Vi noterar dock att flera
kommuner omorganiserar sitt arbete dels på grund av det lägre mottagandet och dels på grund av att
kommunernas grundersättning har avskaffats. Detta sammantaget innebär att det i vissa kommuner blir svårt att bibehålla och tillsätta kompetens för att samordna mottagandet i kommunen. Länsstyrelsen menar att
grundersättningen bör återinföras för att säkra att kommunerna kan anställa en samordnande funktion för mottagande av nyanlända.
Anvisningsmodell för ensamkommande barn och anvisning av nyanlända
Vad gäller beslut om kommuntal för nyanlända har Länsstyrelsen tagit Migrationsverkets beräkning i beaktning i fördelningen, men samtidigt tagit stor hänsyn till att bibehålla beredskap och kapacitet i länet. Likt tidigare år har Länsstyrelsen skickat ut information om processen till kommunerna inför beslutet och sedan fört dialog med högsta ledningen i varje kommun för att samla in deras önskemål kring mottagande. Länsstyrelsen har därefter fattat beslut.
Vad gäller dialog med kommunerna om möjligheten att göra en omfördelning av anvisningsandelar för
Vad gäller dialog med kommunerna om möjligheten att göra en omfördelning av anvisningsandelar för