Energi och klimat - Årsredovisning Länsstyrelsen Västerbotten

Avsnittet innehåller redovisningar och återrapporteringar enligt:

Uppgift/Uppdrag Källa till uppgift/uppdrag 3§ p6 Energi och klimat Länsstyrelseinstruktion

Regleringsbrevsuppdrag som ska redovisas i särskild ordning finns listade i bilaga D.

Verksamhetens uppgifter, uppdrag och mål

Länsstyrelsernas uppgifter och uppdrag inom verksamhetsområdet kan sammanfattas på detta sätt:

Leda och samordna det regionala arbetet mot de energi- och klimatpolitiska målen. Uppdraget innebär att tillsammans med andra aktörer genomföra den regionala energi- och klimatstrategin och att verka för att energi och klimat ska bli en integrerad del i alla ansvarsområden. Detta innebär att förmedla kunskap, ge inspiration samt att driva och samordna regionala insatser som stärker genomförandet av uppdraget. Dessutom ingår att främja effektiva klimatinvesteringar.

Samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat utifrån uppdrag i förordning om myndigheters klimatanpassningsarbete (2018:1428) samt målen i den nationella strategin för klimatanpassning.

Uppdraget omfattar samverkan, samordning och kunskapsfrämjande insatser om hur Västerbotten påverkas av ett förändrat klimat och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska länets sårbarheter, främst till målgruppen kommuner och regionala sektorsmyndigheter. Dessutom ska detta utvärderas och följas upp. Arbetet med det uppdraget presenteras i avsnitt 9 Integrering av sektorsövergripande områden.

Mål som rör länsstyrelsernas uppgifter och uppdrag inom verksamhetsåret

Preciseringen av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan ligger i linje med Parisavtalets temperaturmål som är att hålla den globala uppvärmningen under två grader men helst under 1,5 grader. Det långsiktiga målet är att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium senast år 2045 ska ha minskat med minst 85 procent, jämfört med år 1990.

Etappmålen på vägen mot det långsiktiga målet omfattar utsläpp av växthusgaser i den så kallade icke-handlande sektorn. I icke-handlande sektorn ingår framförallt utsläpp från inrikes transporter, byggnader och jordbruk.

Mål för energipolitiken handlar om att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.

Regeringens mål för samhällets anpassning till ett förändrat klimat är att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter och ta tillvara möjligheter.

Målsättningarna om klimatanpassning i Parisavtalet och Agenda 2030 med de globala målen för hållbar utveckling ska också uppnås.

Det finns även andra relevanta mål för verksamhetsområdet, till exempel under generationsmålet i

miljömålssystemet. I årsredovisningen redovisar vi information av väsentlig betydelse i förhållande till dessa mål.

Sveriges nationella mål knyter an till flera av de globala målen i Agenda 2030. När Länsstyrelsen bidrar till att nationella mål får genomslag i länet bidrar vi också till genomförandet av Agenda 2030.

Verksamhetens resultat

Nyckeltal

Nyckeltal: Energi och klimat (42) År 2021 År 2020 År 2019

Antal årsarbetskrafter totalt 6,7 9,0 9,4

Antal årsarbetskrafter kvinnor 4,7 6,3 6,4

Antal årsarbetskrafter män 2,1 2,7 3,0

Antal ärenden, inkomna och upprättade 63 37 40

Antal beslutade ärenden 66 39 94

Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 0 0 3

Verksamhetskostnad inkl. OH (tkr) 10 465 10 800 10 623

Lämnade bidrag där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 1 938 1 555 712

Under året har vi haft en tjänstledighet och en person som avslutat sin tidsbegränsade tjänst varpå antalet årsarbetskrafter minskat i jämförelse med tidigare år. Ärendemängden inom verksamhetsområde Energi och klimat följer tydligt antalet inkomna ansökningar inom Klimatklivet de senaste åren. Antalet inkomna

ansökningar för Klimatklivet visar en fördubbling jämfört med föregående år och vi har också upprättat ett flertal upphandlingar inom sakområdet. Verksamhetskostnaden speglar utöver våra finansierade uppdrag även ett treårigt EU-projekt med ett flertal anställda inom projektet.

Resultatindikatorer

SCB:s statistik för energi på länsnivå är förknippad med sekretess för vissa län, vilket gör att datan är svår att använda för att mäta utfall och effekter. Vi har valt att ta med en indikator i tabellen nedan.

Resultatindikator Mål Uppgift eller

uppdrag Källa Målvärde År 2021 År 2020 År 2019

Antal inlämnade ansökningar under året inom Klimatklivet per 10 000 invånare

Sveriges

klimatmål Stöd till

klimatinvesteringar Naturvårdsverket¹⁾ Målvärde saknas 1,46 0,77 0,51 1) Naturvårdsverkets ärendehanteringssystem.

Fel siffror redovisades i årsredovisningen för 2020, vilket är rättat i ovanstående tabell.

Antalet inkomna ansökningar avseende Klimatklivet för 2021 visar en fördubbling jämfört med 2020, vilket indikerar en ökad vilja för klimatomställning i anslutning till återhämtningen efter Corona-pandemin.

Länsstyrelsernas gemensamma arbete med energi och klimat (LEKS)

Länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning (LEKS) är samverkansorgan för det regionala arbetet med minskad klimatpåverkan och energiomställning. Med målet att länsstyrelserna ska bidra till att de nationella energi- och klimatmålen uppfylls bidrar LEKS till att utveckla samverkan mellan länsstyrelserna, mellan

länsstyrelsernas olika sakområden samt med berörda myndigheter, departement med flera. LEKS verkar även för att identifiera synergier mellan olika styrmedel och samhällsmål som sedan kan användas som hävstänger i det regionala arbetet. Exempel på väsentliga insatser under året är:

• Fyra samverkansledare, inom områdena Klimatklivet, transporter, energisystem och regionala energi- och klimatstrategier.

• Projekt inom olika sak- och ämnesområden, till exempel samhällsplanering, regional utveckling, lantbruk, naturvård och länstransportplanering.

• Samordnade insatser för ett tiotal remisser.

• Samordning av synpunkter från länsstyrelserna till arbetet med de nationella strategierna för elektrifiering och bioekonomi.

• Arrangerande av två digitala nätverkskonferenser för länsstyrelserna.

Flera av insatserna sker i samverkan med RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) och olika chefsnätverk.

Bedömningen är att resultatet är gott och i allt väsentligt uppnår målen för det länsgemensamma arbetet med energi- och klimatomställning.

Prestationer och effekter

Samordning av det regionala klimat- och energiarbetet

Under året har ett flertal aktiviteter initierats för att genomföra samordningen av klimat- och energiarbetet både internt och externt. Under året har arbetet med implementeringen av Klimat- och energistrategin fortsatt. Detta har framförallt handlat om att ta fram underlag för utformning av en handlingsplan kopplad till strategin.

Länsstyrelsen har under året agerat som en stödjande roll mot kommuner och andra organisationer men har inte kunnat göra det i samma omfattning som tidigare år, med anledning av att anslaget för att samordna det regionala klimat- och energiarbetet beslutades först i vårändringsbudgeten 2021. Länsstyrelsen har initierat ett flertal insatser som skapar goda förutsättningar för det fortsatta arbetet för många olika aktörer i länet. Det handlar om insatser som bidrar till arbetet med genomförandet av länets klimat- och energistrategi, kommande handlingsplan, genomförande av infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel, samt klimatanpassning. Arbetet med detta kommer att fortgå 2022.

Länsstyrelsen har tidigare tagit fram en utredning för laddstationer för E12-sträckan i Sverige och Norge. Vi har nu utökat utredningen till fler vägsträckor i Västerbotten för en mer heltäckande bild. Utredningen ska också analysera en del tidsknutna frågetecken och fokuserar mer på normer/beteende och den beteendeförändring som kan komma att krävas för omställningen till en fossilfri fordonsflotta.

Receptsamlingen för våtmarksprojekt ska ge exempel på åtgärder med syfte att stärka ansökningar inom

Klimatklivet, LOVA (lokala åtgärder för bättre havs- och vattenmiljö), LONA (lokala naturvårdssatsningen) samt bidra till bland annat vattenrening samt vattenreglerande egenskaper för att förhindra översvämningar och torka i landskapet. Det är en länsstyrelsegemensam insats som spänner över flera enheter och verksamhetsområden.

År 2018 och 2019 uppdrogs Uppsala universitet att sammanställa en koldioxidbudget för Västerbottens län, som del av ett forskningsprojekt som bedrevs av universitet. Länsstyrelsen vill uppdatera länets koldioxidbudget med ny uppdaterad statistik som inkluderar IPCC AR6 (den sjätte utvärderingsrapporten från FN:s mellanstatliga panel om klimatförändringar ingår i en serie rapporter som bedömer vetenskaplig, teknisk och socioekonomisk

information om klimatförändringar), och har under 2021 påbörjat arbetet tillsammans med Klimatsekretariatet.

Utöver de uppdrag som följer direkt av regleringsbrevet har Länsstyrelsen genomfört flera egeninitierade aktiviteter med stöd av externa medel som myndigheten på eget initiativ sökt och fått. Nedan beskrivs kortfattat några projektresultat.

Projektet Fossilfria transporter i norr

Projektet har länets 15 kommuner som målgrupp och syftet att skapa planeringsförutsättningar för att ställa om till en fossilfri fordonsflotta, och att leverera strategisk klimatkompetens och kunskap till kommunföreträdare.

Projektet har avslutats under hösten 2021 och har resulterat i:

• Åtta kommuner har antagit en handlingsplan för fossilfria transporter, fyra kommuner har integrerat åtgärderna i befintliga styrdokument och tre kommuner har pågående arbete med åtgärder gentemot målbilden.

• En statistikportal har lanserats som innehåller transportrelaterad statistik.

• I samarbete med Luleå tekniska universitet har framtidsscenarier tagits fram som beskriver hur transporterna i länet kan ställas om för att nå klimatmålen år 2030 och 2045. Scenarierna ger kommunerna vägledning kring möjlig framtida energi-användning och utsläpp från transporter utifrån olika styrmedel, åtgärder och

beteendeförändringar.

• Ett åtgärdsbibliotek för hållbara transporter har tagits fram. Biblioteket innehåller 20 beprövade åtgärder som ger klimatnytta.

• Kommunerna har fått ta del av kompetenshöjande insatser med olika teman, till exempel klimatsmart

upphandling och alternativa drivmedel, som har gjort att kommunerna står bättre rustade för omställningen. De uppger också att projektet har bidragit till att de har frågorna högre upp på agendan och de har diskussioner kring frågorna i bredare forum och med fler yrkesgrupper.

• Checklista för att genomföra en cykelkampanj och en guide för att ta fram en strategi för laddinfrastruktur är framtagna av projektet.

Under året har projektet också utvecklat en GIS-karta som ska visa goda exempel på verksamheter med fossilfria drivmedel i transportsektorn över hela länet.

Incitament för energieffektivisering (IEE)

IEE är ett projekt för att öka energieffektiviteten i små- och medelstora företag som omfattas av miljötillsyn.

Detta genom att använda ordinarie miljötillsyns strukturer och kanaler för att sprida information och kunskap kring energieffektivisering. Projektet avslutades under 2021 och har resulterat i att miljöinspektörer i

medverkande kommuner, samt personal på Länsstyrelsen, fått utbildning i metoden motiverande samtal och energieffektiviserande åtgärder. Vi har också samverkat med kommunala energi- och klimatrådgivare för att genomföra företagsbesök. Miljöinspektörernas arbete tillsammans med företagens arbetet bidrar till målet om energiomställning och minskad klimatpåverkan.

Energieffektiviseringsnätverk (EEnet)

EEne är ett nätverksprojekt med målgruppen små- och medelstora företag med hög (>1GWh) energiförbrukning.

Projektet har avslutats under 2021 och har resulterat i att deltagande företag genomfört åtgärder som sammantaget inneburit 15 procent effektivare energianvändning sedan projektstarten 2016. Ett företag som deltagit i

nätverksarbetet har fått priset Print Innovation Awards för sitt hållbarhetsarbete, för det arbete som de gjort med att minska energiförbrukningen. Projektet bidrar till målet om energiomställning och minskad klimatpåverkan.

Främja effektiva klimatinvesteringar

Arbetet med Klimatklivet har utmynnat i ett flertal stora och komplexa ansökningar under året, som exempelvis rör vätgasproduktion- och distribution, och ansökningar inom både små- och storskalig industri. Detta är särskilt glädjande då det pekar på en vilja att klimatinvestera i länet i anslutning till återhämtning efter den pågående pandemin. Årets sista ansökningsomgång har dessutom genererat en större mängd ansökningar för att bygga ut snabbladdningsinfrastrukturen i länet.

Verksamheten har samverkat med Länsstyrelserna i främst Norrbotten, men även med Jämtland och

Västernorrland, om gemensamma informationsinsatser men även till viss del i yttrandeprocess i anslutning till årets ansökningsomgångar.

Övriga insatser

Länsstyrelsen har exempelvis, tillsammans med Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Sametinget, deltagit i arbetet som rör den nationella strategin för hållbar vindkraftsutbyggnad. Under året har Naturvårdsverket

arrangerat workshops med olika teman som Länsstyrelsens personal deltagit i och bidragit med sin kunskap.

På grund av ett ökat kommunikationsbehov inom krisorganisationen har antalet kommunikativa insatser för verksamheten påverkats negativt under 2021. Dock har flera insatser genomförts för att sprida kunskap om klimatarbetet. Inför ansökningsomgångarna till Klimatklivet har informationsinlägg och filmer producerats till webb och sociala medier.

Länsstyrelsen deltar aktivt i ett flertal nätverk, samverkansgrupper och styr/referensgrupper såsom Agenda 2030, Hållbara Västerbotten, SEE Hållbarhetsveckan, Hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat och

Referensgrupp för projektet Integrering av regionala koldioxidbudgetar i regional klimatpolitik, som drivs av Uppsala universitet.

Samordning av det interna klimat- och energiarbetet

Länsstyrelsen har under 2021 arbetat för att samordna och förankra klimatfrågan internt genom samordning av ett klimatråd och förankring i chefsråd och arbetsgrupper. Ett flertal av de insatser som genomförts under året har skett i samverkan och/eller i förankring tillsammans med berörda enheter och sakområden. För varje år blir det alltmer tydligt att frågorna berör i princip samtliga av Länsstyrelsens verksamhetsområden och det syns inte minst genom arbetet med interna remisser, interna arbetsgrupper och projekt.

Som en del i Länsstyrelsens kvalitetsarbete har en särskild insats kring processen att ta fram strategier och handlingsplaner genomförts under året. Länsstyrelsen har kartlagt och utvärderat tidigare genomfört arbete inom klimat- och energiområdet i syfte att utveckla processen att ta fram planer och strategier. Resultatet är en

kvalitetssäkrad och standardiserad process som kommer underlätta framtida arbeten inom sakområdet och säkerställa att resultat tas tillvara och följs upp.

Resultatbedömning

Till stora delar har Länsstyrelsen utifrån rådande förutsättningar genomfört uppdragen enligt plan och med gott resultat. Många insatser är genomförda som redan har och kommer att vara till god grund för det fortsatta arbetet både internt och externt. Det går dock inte att förbise att vårens förändringar då medlen för uppdragen uteblev under första halvåret påverkade resultatet. På grund av pandemin var ett flertal aktiviteter framflyttade och en planering för att ta igen dessa under våren blev återigen skjuten på med stor osäkerhet. Länsstyrelsen har under många år byggt upp ett gott samarbete med kommuner och andra aktörer och stödet från myndigheten efterfrågas i allt högre grad då klimat- och energifrågorna med all tydlighet genomsyrar alla sakområden. Det finns en förväntan på Länsstyrelsen som drivande aktör och som katalysator och medfinansiär för aktiviteter och det är därför extra synd att osäkerheten i uteblivna resurser ledde till fördröjning och satte många aktiviteter på paus.

Det sker oerhört snabb utveckling på området och frågorna kräver kontinuitet.

Det sker en fortsatt positiv utveckling i länet där vi ser att fler och fler aktörer ser en vinning med att arbeta med frågorna, inte minst genom fler och större ansökningar till Klimatklivet. Det är också tydligt att klimataspekterna får större och tydligare utrymme i planeringsunderlag av olika slag vilket också ställer högre krav och

förväntningar på Länsstyrelsen.

Kulturmiljö

Avsnittet innehåller redovisningar och återrapporteringar enligt:

Uppgift/Uppdrag Källa till uppgift/uppdrag

3§ p7 Kulturmiljö Länsstyrelseinstruktion

1A5 Nationella målen för kulturmiljöarbetet Regleringsbrev

Regleringsbrevsuppdrag som ska redovisas i särskild ordning finns listade i bilaga D.

Verksamhetens uppgifter, uppdrag och mål

Kärnverksamheten består av tillsyn och tillstånd enligt kulturmiljölagen och miljöbalken, samt prövning av kulturmiljöbidrag till vård, information, kunskapsuppbyggnad och tillgänglighetssatsningar. Kulturmiljöhänsyn tas till stor del i annan lagstiftning utöver kulturmiljölagen. Tvärsektoriell samverkan upptar därmed en betydande del av verksamheten både internt och externt i samrådsärenden, framförallt enligt miljöbalken och plan- och bygglagen. Samverkan genom dialog är ett viktigt verktyg för att främja, utveckla och förnya kulturmiljöarbetet i samverkan med länets aktörer.

Respektive läns prioriterade inriktning anges i kulturmiljöstrategi eller i motsvarande dokument.

Kulturmiljöarbetet utgår från fyra prioriterade miljökvalitetsmål:

• God bebyggd miljö

• Levande sjöar och vattendrag

• Ett rikt odlingslandskap

• Levande skogar

Vidare tar kulturmiljöarbetet sin utgångspunkt i Riksantikvarieämbetets samlade vision 2030 att ”Alla, oavsett bakgrund, upplever att de kan göra anspråk på det kulturarv som format Sverige” och de fyra nationella kulturmiljömålen. Dessa är:

• Ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas

• Människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön

• Ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser

• En helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas tillvara i samhällsutvecklingen.

Regionala uppgifter, uppdrag och mål

Länsstyrelsen Västerbotten har nedanstående regionala mål för verksamheten:

Förvaltning och användning av kulturmiljöer

Målområdet omfattar bland annat handläggning av ärenden som rör bidrag till kulturmiljövård samt tillstånd till åtgärder i skyddade kulturmiljöer: byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen, fornlämningsmiljöer och

kulturreservat. Dessutom ingår insatser inom förvaltning av kulturreservaten, tillsyn av skyddade kulturmiljöer samt arkeologiska uppdrag, hantering av interna och externa remisser som på olika sätt berör kulturmiljön samt uppdrag inom miljömålsarbetet.

62 Kommunikation och tillgänglighet

Arbetet med information och kommunikation kring kulturmiljöer sker i bred samverkan och dialog med länets kommuner, museer, hembygdsförbundet, Region Västerbotten samt ett flertal olika privata och ideella aktörer.

Verksamheten består i att ta fram och förmedla tryckt och digitalt informations-, väglednings- och

utbildningsmaterial om kulturmiljön för allmänheten eller för specifika målgrupper. Dessutom ingår arbete med riktade insatser för fysisk och kognitiv tillgänglighet till och i utvalda kulturmiljöer.

Urval av kulturmiljöer

Här ingår utredningsarbete, dialog och förhandlingar inför samt beslut om lagskydd av kulturmiljöer enligt kulturmiljölagen och miljöbalken, men även översyn och revidering av beslut och skyddsbestämmelser för redan skyddade miljöer. Målområdet inkluderar också större strategiska satsningar på att lyfta fram särskilt angelägna och förbisedda kulturmiljöer.

Förutsättningar och metoder för kulturmiljöarbetet

I målområdet inryms den kunskaps- och metodutveckling som behövs för att klara uppdragen med effektivitet, rättssäkerhet och god kvalitet. Det kan vara fortbildningar avseende utvecklade administrativa system inom handläggningen, utveckling av former och rutiner för samverkan och internremisser, deltagande i utbildningar eller kunskapsfrämjande nätverk. Här ingår även utveckling av strategier för kulturmiljöarbetet samt medverkan i externa kunskapsutvecklande projekt.

Verksamhetens resultat

Nyckeltal

Nyckeltal: Kulturmiljö (43) År 2021 År 2020 År 2019

Antal årsarbetskrafter totalt 4,5 6,7 5,2

Antal årsarbetskrafter kvinnor 2,9 4,7 2,9

Antal årsarbetskrafter män 1,6 2,0 2,3

Antal ärenden, inkomna och upprättade 472 355 429

Antal beslutade ärenden 448 391 425

Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 9 9 5

Verksamhetskostnad inkl. OH 5 994 8 755 6 628

Lämnade bidrag där Länsstyrelsen gör utbetalningen 6 971 6 720 8 578

Under året har bemanningen varit lägre än normalt beroende på tjänstledigheter och sjukskrivningar.

63 Resultatindikatorer

Detta är ett komplext verksamhetsområde och det är svårt att mäta länsstyrelsernas bidrag till det övergripande nationella målet. Några indikatorer listas nedan.

Resultatindikator Mål Uppgift eller uppdrag Källa Målvärde År

2021 År

kulturmiljölagen Se mål ovan.

Skydd av kulturhistoriskt

enligt miljöbalken Se mål ovan.

Skydd och vård av

kulturmiljövården Se mål ovan.

Tillgodose och

Antalet fornlämningar, inventeringar, som gjorts under året ligger ännu som oavslutade uppdrag i Fornreg.

Fornlämningar som registrerats inom dessa uppdrag blir inte synliga i Fornreg, och därmed inte i statistiken, förrän uppdragen avslutats.

Prestationer och effekter

År 2021 har varit ett mycket ansträngt år för sakområdet, ärendemängden har liksom tidigare varit hög men bemanningen har succesivt minskat på grund av sjukskrivningar och tjänstledigheter. Det har lett till

omprioriteringar av planerade insatser till förmån för några fokusområden som vi bedömt vara viktigast att kunna hantera: handläggning av tillståndsärenden enligt kulturmiljölagen, kulturmiljöbidraget, arkeologiska uppdrag och internremisser samt i möjligaste mån delta i dialoger med kommuner, andra myndigheter och allmänheten.

Efterfrågan på vår medverkan i olika sammanhang är stor, vilket naturligtvis är mycket positivt då betydelsen av kulturmiljöfrågor i olika sammanhang ökar. Detta faktum innebär samtidigt att våra resurser inte räcker till.

Hanteringen av kulturmiljöbidraget har under året inneburit att totalt ca 8,1 miljoner kronor har kunnat betalas ut som bidrag till vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och bebyggelsemiljöer, vård av forn- och

kulturlämningar, information om dessa miljöer, till riktade kunskapsunderlag samt till köp av tjänster i dessa ärenden. Med dessa insatser kan kunskapsnivån om kulturmiljövärden, både i allmänhet och i synnerhet, höjas

In document Årsredovisning Länsstyrelsen Västerbotten (Page 56-66)