Länsstyrelsen Västerbotten
hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk mel- lan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan.
Titel: Årsredovisning 2021
Utgiven av: Länsstyrelsen Västerbotten Text: Länsstyrelsen Västerbotten
Bild på omslaget: Bildbyrån Mostphotos
Adress: Länsstyrelsen Västerbotten, 901 86 Umeå Telefon: 010-225 40 00
E-post: vasterbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se/vasterbotten Diarienummer: 106-319-2022
Innehållsförteckning
Landshövdingen har ordet ... 5
Om årsredovisningen ... 6
Årsredovisningens kapitelindelning ... 6
Om resultatredovisningen ... 6
Om Länsstyrelsen ... 8
Om våra uppgifter, uppdrag och mål ... 8
Strategisk styrning och planering ... 9
Organisation ... 10
Länsstyrelsegemensamma stödverksamheter ... 11
Resultatredovisning ... 13
Myndighetsövergripande redovisning ... 13
Redovisning av verksamhetsområden ... 30
Övrig förvaltning och trafikföreskrifter ... 30
Livsmedelskontroll, djurskydd, allmänna veterinära frågor ... 38
Regional tillväxt och infrastrukturplanering ... 44
Hållbar samhällsplanering och boende ... 51
Energi och klimat ... 56
Kulturmiljö ... 61
Samhällsskydd och beredskap ... 66
Naturvård och miljöskydd ... 73
Areella näringar ... 93
Folkhälsa, jämställdhet, integration m.m... 109
Övrig redovisning ... 118
Året i siffror ... 126
Finansiell redovisning ... 138
Resultaträkning ... 138
Balansräkning ... 139
Anslagsredovisning ... 141
Tilläggsupplysningar och noter ... 142
Landshövdingens underskrift av årsredovisningen ... 157
Bilagor ... 158
4
5
Landshövdingen har ordet
Den gröna omställningen i Sverige har löpt som en röd tråd genom verksamhetsåret 2021. Länsstyrelsens verksamheter arbetar på en rad olika sätt med att stimulera och möjliggöra omställningen bland annat genom kunskapshöjande insatser, privat och offentlig samverkan, återställande- och skydd av naturvärden, samt tillsyns- och informationsverksamhet.
Kunskapen om klimatförändringarna har ökat och därmed också intresset för att på olika sätt medverka i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Som en följd av det ökade intresset och engagemanget hos offentlig sektor, näringsliv samt allmänhet och ideell sektor har också förståelsen för Agenda 2030 perspektiven ökat.
Länsstyrelsens möjligheter att skapa en bred förståelse för och uppslutning kring ett länsgemensamt arbete för en ekonomisk, ekologisk och social utveckling har förbättrats.
Coronapandemin har präglat också verksamhetsåret 2021. Verksamheten har succesivt anpassats till de nya förutsättningarna, vilket bland annat resulterat i att en majoritet av uppdragen genomförts på ett tillfredställande sätt.
En anpassad organisation i form av ett coronakansli har införts och fullföljt arbetet med samordning, lägesbild, rapportering och kommunikation. Ett antal regeringsuppdrag har varit i fokus, bland annat att stötta Region Västerbotten i arbetet med storskalig vaccinering. 87,2 procent av befolkningen har nu (v49) minst två doser vaccin.
Sammantaget har Länsstyrelsens roll som statlig regional myndighet med uppgift att vara förbindelselänk mellan den nationella, regionala, och lokala nivån förstärkts och utvecklats som en följd av de krav på samverkan som ställs som en följd av klimatomställning samt pandemi.
Digitaliseringen av verksamheten har, som en följd av pandemin, utvecklats i snabbare takt än planerat och myndighetens medarbetare har utvecklat och tillämpat nya metoder och använt digitala lösningar för att kunna fullgöra sina ordinarie uppdrag.
Vi ser ett mycket stort internationellt och nationellt intresse för norra Sverige som en följd av den mycket starka utvecklingen i delar av länets näringsliv.
Länsstyrelsen har en viktig roll som möjliggörare och tillsynsmyndighet i den samhällsförändring som nu inletts i och med ny industrialiseringen, klimatomställningen, och arbetet med en hållbar energiomställning. Myndigheten har därför under 2021 initierat ett internt utvecklingsarbete som ska bidra till att nå målet om att vara en
myndighet som kombinerar arbete för tillväxt och utveckling med ett strategiskt och långsiktigt perspektiv på ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling.
Helene Hellmark Knutsson Landshövding Västerbotten
6
Om årsredovisningen
Syftet med detta avsnitt är att informera om årsredovisningens upplägg och disposition samt att beskriva de huvudsakliga begrepp, mät- och värderingsmetoder som vi använder. Redovisningsprinciper avseende finansiella delar, tabeller och ärendestatistik redovisas under rubriken Tilläggsupplysningar och noter i avsnittet Finansiell redovisning.
Årsredovisningens kapitelindelning
Länsstyrelsens årsredovisning är uppbyggd för att motsvara kraven i förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Den består av delarna:
• Landshövdingen har ordet
• Om årsredovisningen
• Om Länsstyrelsen
• Resultatredovisning
• Finansiell redovisning
• Landshövdingens underskrift av årsredovisningen
• Bilagor
Avsnittet Om Länsstyrelsen beskriver länsstyrelsens övergripande uppgift, hur vi arbetar med den strategiska styrningen, verksamhets- och organisationsutveckling samt de länsstyrelsegemensamma stödverksamheterna.
Resultatredovisningen innehåller bland annat en myndighetsövergripande redovisning och en redovisning per verksamhetsområde, som utgår från den länsstyrelsegemensamma verksamhets- och ärendestrukturen (VÄS).
Den finansiella redovisningen innehåller resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisningen samt tilläggsupplysningar och noter.
Bilaga A-C beskriver vilka paragrafer i Förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion,
regleringsbrevsuppdrag och övriga uppdrag som ingår i resultatredovisningen samt var i årsredovisningen de redovisas. Bilaga D tydliggör vilka regleringsbrevsuppdrag som redovisas i särskild ordning.
Om resultatredovisningen
Redovisningen per verksamhetsområde inleds med en tabell med instruktionsuppgifter, regleringsbrevsuppdrag eller andra återrapporteringsgrunder som redovisas i avsnittet. Därefter följer en redogörelse för
verksamhetsområdets uppgifter, uppdrag och mål samt en beskrivning av hur vi genomför verksamheten. Vi redovisar resultatet genom att beskriva prestationer och effekter för att slutligen göra en bedömning av resultatet, bland annat med stöd av indikatorer. Avsnittet innehåller även en tabell med verksamheten i siffror som visar årsarbetskrafter, viss ärendestatistik och uppgifter om kostnader, finansiering och transfereringar.
Förklaring av begrepp
Nedan förklarar och definierar vi några av de begrepp som vi använder oss av i resultatredovisningen.
Uppgifter utgår i regel från förordningar, till största delen från det som står i Förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion.
Uppdrag utgår till största delen från tidsatta uppdrag som regeringen angett i regleringsbrevet eller i något annat beslut.
Länsstyrelsens verksamhet styrs av att vi i utförandet av våra uppgifter och uppdrag ska bidra till att nationella och mer övergripande mål får genomslag i länet och där länsstyrelsens insatser som enskild myndighet i olika grad påverkar måluppfyllelsen. Dessa mål kan alltså vara olika verksamhetsnära, dvs de kan ha varierande koppling till de egna arbetsinsatserna.
I enlighet med Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 3 kap. 1 § Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) har länsstyrelsen tagit fram resultatindikatorer som ska användas som stöd för
7
bedömningar av måluppfyllelsen och resultaten inom respektive verksamhetsområde. Indikatorer är mått som används i bedömning av måluppfyllelse. En indikator mäter i regel en avgränsad del av ett mål. Under året har ett särskilt uppdrag genomförts som syftar till att ta fram länsstyrelsegemensamma indikatorer. I uppdraget att ta fram gemensamma indikatorer har fokus legat på prestationer/leveranser och sådana effekter i länet som till relativt hög grad beror på länsstyrelsens eget arbete. Vi har också fokuserat på att välja ut eller ta fram relativt få och relevanta indikatorer.
Det finns flera områden i resultatredovisningen som Länsstyrelsen inte redovisar indikatorer för. Skälen till det är bland annat:
• svårigheter inom vissa områden att definiera relevanta indikatorer som påvisar eller indikerar en resultatutveckling utifrån uppdraget
• att tid och/eller kostnad för att ta fram underlaget till resultatindikatorn är för stor, eller
• att länsstyrelserna i vissa fall kan behöva samordna sig och komma överens om vilka indikatorer som bör följas över tid.
Resultatbedömningen är den samlade bedömningen av resultatet av myndighetens insatser inom verksamheten, i förhållande till verksamhetens uppgifter, uppdrag och mål.
Grunder för bedömningar
För varje verksamhetsområde bedöms resultatet av genomförda insatser i förhållande till verksamhetsområdets uppgifter, uppdrag och mål. Bedömningarna motiveras med stöd av indikatorer och övriga resultatbeskrivningar.
De bedömningsnivåer som vi använder är:
• Otillfredsställande: Resultaten når inte upp till målen eller endast i begränsad omfattning når de uppsatta målen.
• Utvecklingsbehov: Resultaten når delvis upp till de uppsatta målen men inte i tillräcklig omfattning.
• Gott: Resultaten i all väsentlighet uppnår de uppsatta målen.
• Utmärkt: Resultaten i alla delar uppnår de uppsatta målen med god marginal.
Resultatbedömningen kan även innehålla en bedömning av trend och riktning i ett regionalt perspektiv.
8
Om Länsstyrelsen
I Förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion (länsstyrelseinstruktionen) anges att i varje län finns en länsstyrelse som ansvarar för den statliga förvaltningen i länet, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter.
Om våra uppgifter, uppdrag och mål
Länsstyrelseinstruktionen anger övergripande inom vilka områden länsstyrelsen har uppgifter och hur
länsstyrelsen ska styras och organiseras. Länsstyrelsernas uppdrag ges via lag av riksdagen och via förordning eller beslut av regeringen, främst i vårt regleringsbrev. Även EU:s direktiv och förordningar styr länsstyrelsernas verksamhet.
Länsstyrelsen arbetar för det hållbara samhället. Utifrån de tre dimensionerna social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet arbetar vi för en hållbar utveckling i länet. Vi ansvarar för att beslut från riksdagen och regeringen får regionalt genomslag och vi samordnar den statliga verksamheten. Vi ska tillvarata såväl individens som
samhällets intressen i utvecklingen av länet. Vi bedriver verksamhet inom flera olika samhällsområden och vi ska vara en kunskapsorganisation som har förmågan att arbeta tvärsektoriellt i många frågor.
Det saknas ett riksdagsbundet mål för länsstyrelserna. Övergripande ska dock länsstyrelserna verka för att nationella mål ska få genomslag i länen, samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar.
Detta omfattar samtliga län, oavsett ansvars- och uppgiftsfördelning mellan staten, kommunerna och regionerna. I redovisningen av respektive verksamhetsområde knyter vi an till relevanta nationella och regionala mål som uppgifterna och uppdragen ska bidra till att uppnå. Resultaten vi redovisar kan bestå av såväl prestationer som effekter på kort, medellång eller lång sikt.
9
Strategisk styrning och planering
Tillitsbaserad styrning -tre strategiska målområden
Vi tillämpar tillitsbaserad styrning där ett aktivt medarbetarskap är nyckeln till en god arbetsmiljö och goda verksamhetsresultat. Under 2021 utvecklades målstyrningen i riktning mot tre strategiska målområden med utgångspunkt i Länsstyrelsens vision Vi gör hållbar utveckling möjlig – i hela länet: Länsstyrelsen – en Agenda 2030-myndighet, Attraktiv arbetsgivare och gott ledarskap, och Vi utnyttjar digitaliseringens möjligheter.
Intern styrning och kontroll inom Länsstyrelsen Västerbotten
Länsstyrelsen Västerbottens ledning har bedömt att den interna styrningen och kontrollen för myndigheten har varit god under 2021. Vid Länsstyrelsens helårsuppföljning ska samtliga enhetschefer kortfattat till länsrådet rapportera statusen på enhetens interna styrning och kontroll för det gångna verksamhetsåret. Enhetschefernas bedömning är en del av underlaget för landshövdingens bedömning av hela myndighetens interna styrning och kontroll. För verksamhetsåret 2021 har samtliga enhetschefer bedömt att den interna styrningen och kontrollen är tillfredställande inom sin verksamhet.
En samlad dokumentation över den interna styrningen och kontrollen tas fram under året där även synpunkter från intern och extern revision har beaktats för att utgöra en del av underlaget för landshövdingens bedömning av hela myndighetens interna styrning och kontroll.
Arbetet med risker inom Länsstyrelsen Västerbotten
Länsstyrelsen har under året fortsatt att utveckla den interna styrningen och kontrollen för att säkerställa att verksamheten bedrivs enligt de krav som ställs genom 3§ myndighetsförordningen (2007:515). Länsstyrelsen har, med anledning av kravet i förordningen om intern styrning och kontroll (2007:603), under året utvecklat
processen för omhändertagande av intern revisionens riskbedömningar och rapporter.
I Länsstyrelsens riktlinjer för riskhantering finns det beskrivet hur arbetet med riskhantering går till. I riktlinjerna ingår bland annat en enhetlig riskmall, beskrivning av processen under året samt roller och ansvar i processen.
Till de myndighetsövergripande riskerna finns en åtgärdsplan som beskriver hur riskerna hanteras. Länsstyrelsens riskarbete är en integrerad del i den årliga processen för verksamhetsplanering och uppföljning. Uppföljning och vid behov revidering av riskanalyserna genomförs vid samtliga tertialuppföljningar under året.
De riskområden som bedöms som myndighetsövergripande 2021 är:
• risker inom IT-verksamheten
• risker inom området ekonomiska resurser
• risker för mutor och korruption
• risker inom upphandlingsområdet
• risker med coronapandemin
• risker inom kompetensförsörjning.
10
Organisation
11
Länsstyrelsegemensamma stödverksamheter
Ett antal av Länsstyrelsens stödverksamheter har inordnats i nationella funktioner med hemvist vid en länsstyrelse. Dessa är:
Länsstyrelsernas gemensamma IT-avdelning
Funktionen har till uppgift att försörja samtliga länsstyrelser med IT. Former och inriktning samt
ansvarsfördelning inom ramen för samverkan regleras via den gemensamma överenskommelsen. Värdlän för IT- avdelningen är Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Samordnad löneservice
Funktionens uppdrag är att hantera löner för 22 myndigheter, 21 länsstyrelser samt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Tillfälligt hanterar Löneservice även lönerna för Brottförebyggande rådet, Brå.
Den övergripande inriktningen för Löneservice är att bedriva verksamheten med balans mellan
kostnadseffektivitet, kvalitet och god service. Värdlän för funktionen Löneservice är Länsstyrelsen i Kronobergs län.
Telefonistorganisation
Funktionens uppdrag är att hantera samtal för 20 länsstyrelser och vidarebefordra samtalen till rätt person i rätt län. Den övergripande inriktningen för Telefonistorganisationen är att bedriva verksamheten med balans mellan kostnadseffektivitet, kvalitet och god service. Värdlän för Telefonistorganisationen är Länsstyrelsen i Kronobergs län.
Ekonomiadministration LstEA
LstEA har i uppdrag att effektivisera och samordna ekonomiadministration och redovisningsmodell så att länsstyrelsernas ekonomiska information är enhetlig, jämförbar och rättvisande. LstEA äger länsstyrelsernas redovisningsmodell.
Dataskydd och informationssäkerhet
Funktionens uppdrag främja en god dataskyddskultur och informationssäkerhet både i det nationella perspektivet och inom varje länsstyrelse. Genom gemensam IT, gemensamma system och identiska uppdrag behöver de 21 länsstyrelserna hantera och lösa dessa frågor på samma sätt. I funktionen ingår befattningen dataskyddsombud, som är obligatorisk enligt förordningen. Värdlän för funktionen för Dataskydd och informationssäkerhet är Länsstyrelsen i Stockholm.
Gemensamma kansliet
Gemensamma kansliets ska i sitt övergripande uppdrag skapa förutsättningar för gemensam utveckling- och förvaltning och inom området stärka och effektivisera samarbetet. Detta genom att på länsrådens uppdrag arbeta med länsstyrelsegemensamma strukturer och styrning av utveckling och förvaltning. Värdlän för det
gemensamma kansliet är Länsstyrelsen i Västmanland.
12
Figur 1 Länsövergripande samverkan
För att kunna hantera länsstyrelsernas bredd av verksamhetsområden har länsråden delat in sig i 6 länsrådsgrupper och i respektive länsrådsgrupp deltar 5-7 länsråd. Varje länsrådsgrupp har ett antal nätverk knutna till sig vilka arbetar operativt på uppdrag från länsrådsgruppen. Alla nätverk har representation från samtliga 21 länsstyrelser.
Förvaltnings- och utvecklingsportfölj
För att åstadkomma en effektiv samverkan har länsstyrelserna sedan 2015 en etablerad portföljstyrning av sin utveckling och förvaltning. På en aggregerad nivå styrs den gemensamma utvecklings- respektive
förvaltningsportföljen genom att planering, uppföljning och beredning m.m. sker hos Gemensamma kansliet som också utgör en portföljhanteringsfunktion. Beslut fattas därefter av länsrådsgrupp 7 som tillsammans med IT-chef utgör portföljstyrgrupp.
Förvaltningsportföljen har en förvaltningsmodell och 13 etablerade förvaltningsobjekt. Varje objekt styrs, inom ramen för sitt mandat, av en objektstyrgrupp med objektägare från såväl verksamheten som IT-avdelningen.
Objekten är knutna till den länsrådsgrupp som ansvarar för verksamhetsområdet och har även koppling till ett eller flera av länsrådsgruppens nätverk.
Utvecklingsportföljens utvecklingsinsatser kopplas till en gemensam digital strategi samt en gemensam målkarta som bland annat omfattar nedanstående strategiska mål.
• Kontakten med länsstyrelserna är enkel och effektiv
• Länsstyrelserna främjar samarbete och innovation
• Länsstyrelsernas gemensamma förvaltning och utveckling är effektiv
• Förtroendet för länsstyrelserna är stort
Därutöver har länsstyrelserna alltid ett antal initiativ som måste genomföras utifrån beroenden till
sektorsmyndigheters uppdrag. För 2021 är det exempelvis Samtjänst vattenbruk tillsammans med Tillväxtverket samt uppdrag samordnade av DIGG såsom Single Digital Gateway. I övrigt anpassas innehållet i de båda portföljerna utifrån verksamheternas behov.
13
Resultatredovisning
Länsstyrelsens resultatredovisning är indelad i fyra avsnitt: myndighetsövergripande redovisning, redovisning per verksamhetsområde, övrig redovisning och året i siffror.
Myndighetsövergripande redovisning
I det här avsnittet redovisar vi resultat av verksamhet som berör flera verksamhetsområden eller som inte kan placeras i ett enskilt verksamhetsområde.
Verksamhetsöversikt
Nyckeltal: Verksamhetsöversikt År 2021 År 2020 År 2019
Antal årsarbetskrafter totalt 279,0 266,0 251,1
Antal årsarbetskrafter kvinnor 161,0 150,4 137,7
Antal årsarbetskrafter män 118,0 115,6 113,4
Antal ärenden, inkomna och upprättade 18 730 17 390 17 800
Antal beslutade ärenden 18 599 17 543 18 044
Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 1 066 1 045 1 020 Verksamhetskostnad inkl. OH (tkr) 342 606 317 162 298 353 Lämnade bidrag där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 320 334 287 452 292 438
Kommentar till tabellen Nyckeltal Verksamhetsöversikt
Verksamhetskostnaderna och antalet medarbetare har ökat de senaste tre åren i takt med att länsstyrelsen fått både fler och mer omfattande uppdrag både i regleringsbrevet och från andra myndigheter. Inom Länsstyrelsen
Västerbotten har andelen kvinnor öka den senaste treårsperioden.
Både antalet inkomna och upprättade ärenden och antalet beslutade ärenden har ökat under 2021 medan mängden ej beslutade ärenden äldre än två år inte har ökat i samma omfattning.
14
Övergripande om nationella mål, samverkan, tillsyn, länets utveckling och Agenda 2030
Mot bakgrund av regleringsbrevsuppdrag 1E1 återrapporteras här Länsstyrelsens verksamhet med utgångspunkt i uppgifterna enligt 2§ länsstyrelseinstruktionen.
Avsnittet innehåller redovisningar och återrapporteringar enligt:
Uppdrag/Uppgift Källa till uppgift/uppdrag
2§ p1 Verka för att nationella mål får genomslag Länsstyrelseinstruktion
2§ p2 Arbeta sektorsövergripande och samordna olika samhällsintressen och statliga insatser Länsstyrelseinstruktion
2§ p3 Följa tillståndet i länet Länsstyrelseinstruktion
2§ p4 Främja samverkan Länsstyrelseinstruktion
2§ p5 Ansvara för angivna tillsynsuppgifter Länsstyrelseinstruktion
1A1 Agenda 2030 Regleringsbrev
1E1 Struktur för återrapportering enligt 2 § förordningen med länsstyrelseinstruktion Regleringsbrev
Nationella mål
En utförlig beskrivning av hur respektive verksamhetsområde planerat, genomfört, och utvärderat tillsynsåtgärder återfinns under respektive sakområde.
Samordna samhällsintressen och främja samverkan
Landshövdingen och länsrådet i Västerbotten har regelbundna möten och träffar med länets primära aktörer:
kommuner, Region Västerbotten och statliga myndigheter med verksamhet i länet. Länsledningen har även omfattande externa kontakter med företag, universitet och föreningar. Även internationella kontakter förekommer inom ramen för länsledningens främjandeuppdrag.
Myndighetssamverkan
Landshövdingen samlar vid några tillfällen varje år företrädare för statliga myndigheter i länet för
informationsutbyte och samråd. Detta gäller såväl myndigheter som har sitt säte i Västerbotten som myndigheter som bedriver verksamhet i länet. Andra exempel på myndighetskontakter som länsledningen haft under året är bilaterala möten med Skogsstyrelsen, Försvarsmakten och SGU.
Länsledningen har haft ett möte med den under året tillsatta renskötselutredningens ordförande och sekretariat.
Landshövdingarna i de fyra norrlandslänen – numera samtliga kvinnor – har träffats vid ett par tillfällen under året. Länsrådet är vice ordförande i Umeå universitetsstyrelse och ledamot i styrelsen för Arktiskt centrum vid Umeå universitet.
I slutet av april genomfördes för tredje gången de så kallade Myndighetsdagarna, som arrangeras tillsammans med Länsstyrelsen i Norrbottens län. Vid dessa dagar medverkar generaldirektörer från ett antal myndigheter och målgruppen är kommunledningar i Norr- och Västerbotten. Just samarbetet med Länsstyrelsen i Norrbotten spelar en viktig roll i främjandeuppdraget, inte minst i ljuset av den snabba samhällsomvandlingen och länsledningarna hade en gemensam överläggning under två dagar i september i Skellefteå. Landshövdingen har också haft frekventa möten och överläggningar med regeringens särskilde samordnare för samhällsomvandlingen i norra Sverige.
15
Dialog med kommuner och Region Västerbotten
Möten med kommuner och region sker fortlöpande. Landshövdingen har bland annat genomfört kommunbesök i Storuman, Robertsfors, Malå, Norsjö och Sorsele. Landshövding och länsråd har haft ett möte med företrädare för regionens glesbygdsmedicinska centrum och även besökt den nya basen för det nationella ambulansflyget i Umeå.
Landshövdingen har även genomfört besök vid Norrlands universitetssjukhus och haft möte med regionens FoU- enhet. Länsledningen är också engagerade i Rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor där ett antal
länskommuner ingår, tillsammans med Försvarsmakten och blåljusmyndigheter.
Demokrati
Demokratifrågan har haft en framträdande roll under 2021. Landshövdingen var värd för ett arrangemang i början av juni där företrädare för länets kommuner undertecknade den s.k. demokratideklarationen. Västerbotten var även under en höstvecka värd för demokratistugan, där länsrådet och landshövdingen svarade för var sin invigning i Dorotea respektive Robertsfors.
Landshövdingen medverkade i samband med Sametingets öppnande i Lycksele den 1 september, där hon också fullgjorde rollen som värd för kronprinsessan. Länsrådet invigde Skellefteås demokrativecka i början av oktober, och landshövdingen medverkade på konferensen Future of democracy i Göteborg i slutet av samma månad.
Jämställdhet
Även jämställdhetsfrågan har haft en framträdande roll under året. Landshövdingen samlar på regelbunden basis Länsdelegationen för jämställdhet, som under året fått en ny sammansättning. Landshövdingen har även
medverkat vid en konferens om jämställdhet i Barentsregionen liksom vid en skoglig jämställdhetskonferens.
Länsledningen har också fokuserat på våld i nära relationer genom ett utbildningstillfälle för hela chefsgruppen och genom ett samarbete med Diskrimineringsombudsmannen kring en enkät till samtliga medarbetare. Länsrådet medverkade också i en högnivåkonferens om mäns väld mot kvinnor som Umeå kommun anordnade.
Övrig samverkan
För övrigt kan nämnas att landshövdingen tagit initiativ till att uppmärksamma länets Vardagshjältar vid en ceremoni på residenset i mitten av november. Landshövdingen har uppmärksammat friluftslivets år genom att åka skidor i Stadsliden i Umeå och cykla mountainbike längs Isälvsleden i Vindelns kommun. Landshövdingen höll också ett anförande på Jämmerdalen, byn Överklintens version av Almedalen.
Främja länets utveckling och följa tillståndet i länet
Länsledningen har omfattande externa kontakter med företag, universitet och föreningar. Även internationella kontakter förekommer inom ramen för länsledningens främjandeuppdrag.
Samverkan med näringslivet
Möten med företag sker också regelbundet. Några exempel på företag som landshövdingen haft möten med, ensam eller tillsammans med länsrådet eller någon av enhetscheferna är: Balticgruppen, Holmen, Drömtrappor, Ecopart, Impulse Radar, Skellefteå Kraft och Hemavan Alpint.
Landshövdingen har genomfört ett besök på Boliden-Rönnskär och genomförde i samband med detta invigningen av det nya lakverket. Northvolts site i Skellefteå har besökts vid flera tillfällen. Landshövdingen ledde även Länsförsäkringars årsstämma och stod värd för ett arrangemang med Young Start-Up.
Ny plattform för kvinnors företagande
Landshövding Helene Hellmark Knutsson startade under 2021, tillsammans med Sparbanksstiftelsen Norrlands Riskkapitalstiftelse, en plattform för att synliggöra kvinnors företagande. Plattformen, som fått namnet 4K, syftar till att stärka och synliggöra kvinnors företagande, ägande och investeringar i länet. 4 K skiljer sig från övriga nätverk i Västerbotten genom att vara länsövergripande och rikta sig specifikt till kvinnor som äger bolag och som investerar i företag.
16
Råd och delegationer
En stor och viktig del av främjandearbetet sker inom ramen för råd och delegationer. Landshövdingen har under året tagit initiativ till att inrätta en expertgrupp för landsbygdsfrågor, där företrädare för politik, akademi och civilsamhälle ingår. Landshövdingen har också tagit initiativ till ett länsgemensamt forum för folkhälsa som tar vid där länsstyrelsens tidigare pilotprojekt för en god och jämställd folkhälsa tog slut.
Landshövdingen är vidare ordförande i Insynsrådet, Viltförvaltningsdelegationen, det regionala skogsprogrammet och Migrationsrådet samt är ordförande i Föreningen Trästad.
Internationell dialog
Landshövdingen har deltagit i flera möten i Barents regionråd, bland annat i samband med överlämnandet av det regionala ordförandeskapet i Tromsö i slutet av oktober. Länsrådet har deltagit i ett digitalt möte med nätverket Governors of the North. Landshövdingen har varit värd i samband med besök av ambassadörerna från Kanada respektive Storbritannien.
Tillsyn
Inom arbetsfältet djurskydd och veterinär folkhälsa (djurskydd, smittskydd, primärproduktion av livsmedel och foder, animaliska biprodukter samt veterinära frågor och läkemedel) samordnas kontrollområdena där så är möjligt, för att utnyttja resurser effektivt och för att minska antalet besök hos verksamhetsutövarna. Granskning inför utbetalning av investeringstöd har samordnats med besiktning av förprövning av djurstallar och kontroll av märkning och registrering av djur har till viss del samordnats med djurskyddskontroller. Delar av
tvärvillkorskontrollerna kopplat till jordbrukarstöden, har utförts av handläggare inom djurskydd och veterinär folkhälsa, medan andra har utförts av jordbrukarstödskontrollanter, och resultaten från kontrollerna slås samman till en heltäckande kontroll. Detta för att utnyttja handläggarnas kompetenser och dels för att inte heller inom detta område belasta verksamhetsutövarna med ytterligare kontroller.
Under coronapandemin har metodiken administrativ kontroll i större omfattning än tidigare valts som
kontrollmetod, dels för att utnyttja ansträngda resurser och dels för att minska risken för smittspridning. Fokus för de kontroller som utförts i fält har legat på livsmedelsproducerande verksamheter. Som exempel kan nämnas att revision av kommunernas livsmedelskontroll har skett vid digitala möten. Detta har fungerat väl, men har krävt komplettering med omfattande dokumentgranskning för att ge en heltäckande bild av verksamheten.
Kommunerna har uttryckt att det varit lättare för politiker att delta och restiden har minskat för alla deltagare, vilket har varit positivt. Det har även varit lättare för de tekniska experterna inom till exempel
dricksvattenområdet att kunna delta. Dock har inte så kallad skugginspektion, där granskning av en inspektion i fält sker i realtid, kunnat genomföras, men i stället har mer tid kunnat läggas på diskussion, rådgivning och information om till exempelgoda exempel från andra myndigheters arbete.
Tillsyn enligt den tillfälliga covid-19 lagen samt tillsynsvägledning för tillsyn av smittskydd vid serveringsställen har placerats vid Enheten för landsbygd och regional utveckling. Detta har lett till upprättande av en ny
organisation, i huvudsak med befintlig, tillsynsvan personal från enheten men även med förstärkning av personal från andra enheter på Länsstyrelsen. Rekrytering av ny personal för att förhindra undanträngningseffekter på framförallt djurskyddssidan har skett.
Tillsyn och kontroll
Tillsynen kan omfatta hela tillsynsområden och eller avgränsade tillsynsobjekt. I tabellen nedan framgår antalet miljötillsynsobjekt inom aktuella tillsynsområden där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Med tillsynsinsatser menas besök på plats och möten med verksamhetsutövaren.
17
Tillsynsområde Antal objekt Tillsynsinsatser
2021
Miljöfarlig verksamhet (exklusive täkter och vindkraft) 44 51
Vindkraft 26 4
Seveso (6 på högre nivå och 40 på lägre nivå) 46 18
Tillståndspliktiga täkter 80 39
Förorenade områden (Riskklass 1 och 2) 41 12
Dammsäkerhet (Konsekvensklass A, B och C) 51 9
Vattenskyddsområden 113 11
Vattenverksamhet (exklusive markavvattningsföretag) 1 276 28
Torvtäkter 6 0
Under 2021 har mycket tillsynstid lagts på Northvolt där det pågår stor aktivitet med byggnationer och
förberedande tester av anläggningen vilket resulterat i många anmälningsärenden och tillsynsfrågor. Vi har också lagt en hel del tid på att sätta oss in i tre nya tillsynsobjekt som vi tog över från Skellefteå kommun i början av 2021. Överlag har det under året lagts mycket tid på tillsynsobjekt som ligger inne för prövning samt att vi har deltagit på flertalet samråd i samband med prövning av nya kommande tillsynsobjekt. Coronapandemin har på ett tydligt sätt påverkat Länsstyrelsens tillsynsuppdrag under året. Möjligheten att genomföra fysiska tillsynsbesök har varit begränsad och därför har Länsstyrelsen ersatt en del av de planerade besöken med digitala tillsynsmöten och i viss utsträckning har tillsynsbesök utförts på plats vid verksamheter där det ansetts motiverat, Positivt är att tillsynen trots allt har kunnat utföras på ett bra sätt och i stort enligt gällande tillsynsplan.
Mycket tillsynstid har under året lagts på tillsyn av vindkraftsparker under uppbyggnad. Under 2021 har installation av turbiner pågått i sex vindkraftparker. Länsstyrelsen har med anledning av pandemin arbetat med alternativa metoder till platsbesök vilket gör att insatserna inte finns med i statistiken. Tre olyckor har inträffat vilket resulterat i att mycket tid dessutom lagts på händelsestyrd tillsyn av vindkraft.
Tillsynsvägledning
Uppföljning och utvärdering av miljöbalkstillsyn har gjorts i två kommuner under 2021. Resultat från kommunenkät som gjordes under 2020 har legat till grund för prioritering. Miljösamverkan Sveriges handläggarstöd med frågeställningar och bedömningsgrunder har använts för uppföljningen.
Miljödagar genomfördes i maj i digital form. Två halvdagar fylldes med bland annat vägledning om hållbara förelägganden, information om aktuella rättsliga avgöranden och aktuella frågeställningar inom avfallsområdet och förorenade områden.
Digitalt tillsynsvägledningsmöte för kommunerna har genomförts angående VISS och enskilda avlopp. Träffen genomfördes tillsammans med Miljöanalys. En digital TVL-träff hölls också under hösten för ett antal
inlandskommuner som framfört önskemål om vägledning inom avfallsområdet.
Länets kommuner och övriga kommuner inom Norrlänsamverkan för tillsynsvägledning inom förorenade
områden har bjudits in till två digitala vägledningsträffar (en presentation av Strategipaketet som arrangerades av Länsstyrelsen Norrbotten och Innovativa åtgärder arrangerat av Länsstyrelsen Västernorrland). Utöver detta har länets kommuner erbjudits delta på Mälarlänsutbildningen som i år hade fokus på avfall och masshantering och även den hölls i digital form.
18
Agenda 2030
Länsstyrelsernas gemensamma arbete med Agenda 2030
Det länsstyrelsegemensamma arbetet med Agenda 2030 har som syfte att stödja länsstyrelserna i arbetet med regleringsbrevsuppdrag 1A1 avseende Agenda 2030 och fylla rollen som en regional huvudaktör i arbetet med de Globala målen. Arbetet har resulterat i fördjupad kunskap om de globala målens koppling till länsstyrelsernas verksamhet, spridning av goda exempel och tvärsektoriella arbetssätt länsstyrelserna emellan, samt en bättre omvärldsbevakning. Den nationella samordningen har även bidragit och utvecklat länsstyrelsernas förmåga att på ett samlat sätt kunnat möta och föra dialog med olika aktörer. Exempel på väsentliga insatser under året:
• Implementering av processtödet för länsstyrelsernas arbete med Agenda 2030; tre större workshoppar med kontaktpersoner för Agenda 2030 och andra medarbetare med intresse för Agenda 2030 från de olika länen har genomförts.
• Länsstyrelsegemensam konferens för länsledningar, länsstyrelsernas kontaktpersoner för Agenda 2030, chefer och strateger som berörs av arbetet med Agenda 2030. Medverkade gjorde bland annat civilministern, SKR, Nationella samordnaren för Agenda 2030 och Tillväxtverket.
• Tematiska föreläsningar utifrån fokusområdena i regeringens handlingsplan för Agenda 2030, bland annat utifrån temat kommun/region.
• Kommunikationsinsatser, exempelvis nyhetsbrev om Agenda 2030 och utveckling av den gemensamma samverkansytan för Agenda 2030.
• Samverkan och dialog med andra aktörer såsom Nationella samordnaren för Agenda 2030, Globala Sverige (projekt som drivs av FN-förbundet och SKR), SCB och RKA1. Länsstyrelserna finns även representerade i GD-forum, där svenska myndigheter samverkar för att uppnå de globala målen, och dess operativa arbetsgrupp.
Bedömningen är att resultatet är gott och i allt väsentligt uppnår målet för det länsstyrelsegemensamma arbetet.
Länsstyrelsens arbete med Agenda 2030
Länsstyrelsen ska i samverkan, med andra aktörer i länen, verka för att uppnå målen i Agenda 2030 samt sprida information om Agenda 2030 på regional och lokal nivå. Det övergripande målet är att Länsstyrelsen ska vara en myndighet som kombinerar arbete för tillväxt och utveckling med ett strategiskt och långsiktigt perspektiv på ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling. Detta stämmer väl överens med målsättningen för att nå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.
En stor del av den verksamhet Länsstyrelsen bedriver utifrån instruktion, regleringsbrev, eller i form av uppdrag från andra myndigheter verkar för att nå målen inom Agenda 2030.
Länsstyrelsen Västerbotten har under 2021 arbetat med kopplingen mellan mål, aktiviteter och uppföljning i myndighetens styrdokument. Länsstyrelsen Västerbotten deltar i det nationella nätverket för Agenda 2030.
Agenda 2030 forum Västerbotten, genomfördes den 29:e nov med drygt 85 deltagare, hälften digitalt och hälften fysiskt. Konferensen hade en bred ansats med föreläsningar och workshop om globala målen, inom områden klimat, upphandling, hållbart byggande och folkhälsa. Under året har samverkansgruppen Hållbara Västerbotten (Region Västerbotten, Umeå universitet och Umeå kommun) genomfört flera möten.
SEE hållbarhetsveckan genomfördes igen, trots Corona, men med mycket mer digitala aktiviteter Dessa marknadsfördes i hållbarhetsveckans programtidning, SEE-Magasin, som också innehöll artiklar som beskriver målen och det regionala Agenda 2030-arbetet i Västerbotten.
Förutom det externa arbetet med Agenda 2030 har Länsstyrelsen arbetat internt med att höja kunskapen hos medarbetarna genom information på intranätet.
Kopplingen mellan myndighetens åtgärdsprogram för att nå miljömålen och målen för Agenda 2030 har förstärkts. På detta sätt synliggörs på vilket sätt miljöarbetet bidrar till uppfyllelsen av de globala målen.
19
Under 2021 tog Länsstyrelsen fram ett frågebatteri, ett stöddokument, som ska underlätta för att myndigheten på ett mer systematiskt och kvalitetssäkrat sätt belysa Agenda 2030-aspekterna i viktiga remisser, vid
verksamhetsplanering och viktiga ärenden.
20
Integrering av sektorsövergripande områden
Förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion (länsstyrelseinstruktionen) 5 § tar upp ett antal
sektorsövergripande områden som ska hanteras i vårt myndighetsarbete. Dessa omfattar bland annat jämställdhet, könsuppdelad statistik, barnperspektiv, tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, mänskliga rättigheter, folkhälsa och förenkla för företag.
Avsnittet innehåller redovisningar och återrapporteringar enligt:
Uppdrag/Uppgift Källa till uppgift/uppdrag
5§ p1 Integrering av jämställdhetsperspektiv Länsstyrelseinstruktion
5§ p2 Individbaserad statistik med kön som fördelningsgrund Länsstyrelseinstruktion
5§ p3 Vid beslut och andra åtgärder som kan röra barn, analysera konsekvenserna och ta särskild hänsyn till
barns bästa Länsstyrelseinstruktion
5§ p4 Verka för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning Länsstyrelseinstruktion 5§ p5 Integrera mänskliga rättigheter genom att belysa, analysera och beakta dem, särskilt skyddet mot
diskriminering Länsstyrelseinstruktion
5§ p6 Beakta folkhälsomålet i arbetet med bl. a regional tillväxt, samhällsplanering, krishantering samt
alkohol och tobak Länsstyrelseinstruktion
5§ p7 Verka för att förenkla för företag Länsstyrelseinstruktion
5§ p8 Samordna arbete på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat Länsstyrelseinstruktion
1C3 Förenkla för företag Regleringsbrev
Jämställdhet och könsuppdelad statistik
I ett led att följa upp genomförandet av den interna strategin för jämställdhetsintegrering har det genomförts en internrevision. Revisionen visar att Länsstyrelsen Västerbotten delvis följt den beslutade interna strategin, men revisionen visar också att genomförandeprocessen för jämställdhetsintegrering kan förbättras.
Följande tre rekommendationer föreslås: Länsstyrelsen bör i ordinarie verksamhetsprocess fastställa och inkludera konkreta mål, delmål och aktiviteter på myndighetsnivå för jämställdhetsarbetet. Detta för att få en mer stringent och effektiv styrning av arbetet, för att bidra till att förverkliga de nationella jämställdhetsmålen. Länsstyrelsen bör också fastställa vilken ambitionsnivå, både för sakområdet och för verksamheterna, som ska läggas på jämställdhetsarbetet så att en tillräckligt god nivå kan upprätthållas i konkurrens med andra sektorsövergripande uppdrag. Den tredje rekommendationen är att, om beslut tas för ny intern strategi, säkerställa att strategin blir tydlig i processen för genomförande, uppföljning och utvärdering för lärande och utveckling samt utifrån ansvarigas roller och ansvarsfördelning. Mer resultat, effekter och utvecklingsbehov finns beskrivna i den särskilda redovisningen för länsstrategin.
En del i myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering är att utbilda chefsrådet, huvudskyddsombud samt fackliga representanter i mäns våld mot kvinnor och våld som arbetsgivarfråga. Det är ett sätt att integrera det sjätte jämställdhetspolitiska målet i arbetet med jämställdhetsintegrering. Inom ramen för detta arbete har myndigheten tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten och tre andra länsstyrelser genomfört en
medarbetarenkät om våldsutövande och våldsutsatthet. Enkäten visade bland annat att en tredjedel av de anställda som svarade på enkäten hade påverkats av våld i nära relation, antingen själva eller via en kollega. I
enkätundersökningen rapporterade kvinnorna jämfört med männen en högre grad av utsatthet för våld i nära relation. Omkring 2,6 procent av de svarande uppgav också att de själva utövat våld. Länsstyrelsen kommer fortsätta att vidareutbilda under kommande år och myndigheten deltar även i arbetet med att revidera ett stödmaterial för chefer inom länsstyrelserna.
Under året har ett utbyte genomförts med Region Västerbotten i arbetet med jämställdhetsbudgetering, då myndigheten tar del av regionala aktörers lärdomar i arbetet. Ett utvecklingsbehov som tidigare har identifierats är fortbildning inom jämställdhetsbudgetering. Länsstyrelsen har påbörjat fortbildning för att kunna
vidareutveckla detta inom ordinarie styrsystem.
21
Länsstyrelsen Västerbotten arbetar medvetet med en inkluderande kommunikation i såväl sociala medier som i annat material som publiceras. Myndigheten följer årligen upp utfallet i sociala medier, vilket har förbättrats år från år genom en bredare mångfald utifrån kön, etnicitet och funktionalitet. En workshop i inkluderande kommunikation genomfördes under hösten med sexton tjänstepersoner från olika verksamheter inom
myndigheten. Det gav som effekt att verksamheter efterfrågat ytterligare stöd och utbildning. Länsstyrelsen har också tagit fram en skrivbordslathund som hjälp till handläggare att uttrycka sig inkluderande i såväl text som bild.
Länsstyrelsens regionala råd för krisberedskap och skydd mot olyckor har beslutat om en inriktning för länets arbete med krisberedskap, skydd mot olyckor och civilt försvar för 2022. Det övergripande målet är att stärka de samverkande aktörernas förmåga att hantera stora samhällsstörningar i hela hotskalan. I inriktningen framgår också att internationell humanitär rätt (särskilt jämställdhets- och barnrättsperspektiv) samt klimatförändringarnas påverkan på risker, hot och förmåga ska beaktas. Detta förväntas bidra till att berörda aktörer, både på egen hand och i samverkan, utvecklar sitt arbete med att integrera dessa perspektiv i till exempel risk- och
sårbarhetsanalyser, kris- och krigsorganisationer och i utbildningar och övningar inom området. Länsstyrelsen har under året tagit fram en grundläggande beredskapsplan för höjd beredskap och krig. Planen beaktar bland annat perspektiven jämställdhet och genus i den övergripande inriktningen för hur Länsstyrelsen ska verka under höjd beredskap och krig. En planeringsinriktning är att dessa perspektiv ska beaktas i den fortsatta utvecklingen av beredskapsplaneringen, exempelvis vid planering för utrymning och evakuering.
Internt har social hållbarhet haft särskilt fokus på jämställdhetsintegrering inom respektive uppdrag. Myndigheten har genomfört en grundläggande utbildning samt haft en dialog med samtliga sakområden. Detta för att inventera vilka jämställdhetsproblem som de har identifierat inom sitt område, samt vilka utvecklingsbehov som finns. De processer som kan utvecklas med ett jämställdhetsperspektiv är uppföljning av statsbidrag inom integration, tillsyn inom alkohol och tobak, brottsförebyggande arbete samt samverkan i arbetet med att integrera länsstyrelseinstruktionens §5 i verksamheten. Länsstyrelsen ser ett utvecklingsbehov kring att arbeta med ett funktionshinderperspektiv genom samtliga delmål i jämställdhetspolitiken utöver delmål 6.
Tillgången till regional könsuppdelad statistik har även under 2021 varit begränsad trots att SCB har levererat en viss mängd statistik. Statistiken som levererades har spridits inom myndigheten i syfte att användas som underlag i både insatser och lägesbilder. Utöver det materialet har bland annat den nya funktionen på SCB använts för att ta fram statistik till underlag och revidering av länsstrategin Ett jämställt Västerbotten. Inom ramen för
pandemihanteringen har Länsstyrelsen bistått Region Västerbotten med analyser och GIS-kartor över
vaccinationsgraden i olika demosociografiska statistikområden. I arbetet med detta har myndigheten bland annat tagit fram kartor som visar vaccinationsgraden i olika områden, fördelat på kvinnor och män. Underlaget kan användas vid planering av målgruppsanpassade insatser för att öka vaccinationstäckningen i dessa områden.
Den könsuppdelade statistiken är ett av grundverktygen för jämställdhetsarbetet. Länsstyrelsen ser ett utvecklingsbehov i att nationella myndigheter tillhandahåller regional och lokal statistik, och att nationella indikatorer kan brytas ner till regionala och lokala data. Det regionala jämställdhetsnätverket har uttryckt att statistiken är användbar. Därför har sakområdet Jämställdhet och folkhälsa tittat på vilken statistik som behöver tas fram under kommande år, samt hur den ska tillgängliggöras. Det statistiska underlaget till delmål 6 är undermåligt, varför länsstyrelserna gemensamt beställt utökat underlag till de regionala lägesbilderna.
Individbaserad statistik redovisas inte genomgående könsuppdelat vid Länsstyrelsen. Under rådande pandemi har arbetet med könsuppdelad statistik i ärendesystemet Platina försenats. Ett beslut har fattats om att länsstyrelserna gemensamt ska driva ett nationellt utvecklingsprojekt, då det saknas ett förvaltningsobjekt för sakområdet
jämställdhet. Arbetet ska resultera i en vidareutveckling av statistiken och vårt system. Under året har ett underlag tagits fram för att ringa in frågeställningar för det fortsatta arbetet.
Länsstyrelsen bedömer att jämställdhetsarbetet fortgår men i likhet med föregående år i mindre omfattning med tanke på rådande pandemi. Kunskapsnivån kring mäns våld mot kvinnor har höjts generellt, men behöver vara en obligatorisk kunskapsdel för cheferna. Internrevisionen visar på att ansvaret behöver vara tydligare och att ledningens funktion är väldigt viktig för genomslaget. Länsstyrelsen bedömer att den regionala statistiken är viktig för såväl myndigheten i stort, som för regionala och lokala aktörer. Fortfarande saknas ett nationellt
22
utvecklingsprojekt när det gäller ärendehanteringssystemet och det inverkar på det interna arbetet och uttagande av statistik. Länsstyrelsen ser ett stort behov av att SCB tillgängliggör mer statistik.
Barnrätt
Uppdragen kring föräldraskapsstöd, friluftsliv, samhällsplanering och djurskydd är några exempel på verksamhet som berörs av barnrättsperspektivet. Det kan till exempel handla om att öka barns och ungdomars tillgänglighet till natur- och kulturlandskapet, att hänsyn tas till barns hälsa i planering av skolgårdar, lekplatser och parker, och att uppmärksamma barns utsatthet i arbetet med djurtillsyn.
Under 2021 har fokus dels legat på utveckling av den interna utbildningen i rättighetsbaserat arbetssätt för att tydligare inkludera barnrättsperspektivet och tillämpningen av barnets rättigheter i praktiken, dels på
framtagandet av ett kunskapsstöd för prövning av barnets bästa i den egna verksamheten genom deltagande i en nationell arbetsgrupp. I hanteringen av coronapandemin har också barnrättsperspektivet varit ett tydligt
genomgående perspektiv.
Några exempel på hur ett barnrättsperspektiv har integrerats i Länsstyrelsens verksamhet är:
• Arbetet med miljömålen berör indirekt barns bästa, då det handlar om att lämna över ett samhälle till nästa generation där de största miljöproblemen är lösta.
• Vid djurförbud har barnrättsperspektivet beaktats vid bedömningen om förbudet ska omfatta samtliga djurslag eller om sällskapsdjur kan undvaras.
• Vid beslut om hastighetssänkningar och andra trafiksäkerhetsåtgärder beaktas barnperspektivet.
• Inom övriga delar av länsstyrelseinstruktionens 5 § är barnperspektiven en naturlig del av arbetet.
• Många av de beslut som fattas inom miljöfrågor påverkar människor och därmed också barn. Besluten har ibland försiktighetsmått för att skydda människor som till exempel att bergtäkter ska stängslas in, eller att man inte får överskrida vissa bullervillkor. Detta skyddar både vuxna och barn.
• Bostadsmarknadsanalysen lyfter barnperspektivet framför allt när det gäller våldsutsatta kvinnor med barn som på grund av bostadsbrist blir kvar på stödboenden, vilket påverkar barnens trygghet.
Sammantaget bedömer Länsstyrelsen att barnrättsperspektivet har fått ett strategiskt lyft i arbetet med
rättighetsbaserat arbetssätt och att barnperspektivet integreras i myndighetens olika verksamheter. Samverkan med regionala aktörer har utökats och ett flertal kunskapshöjande insatser har efterfrågats och genomförts, både internt på Länsstyrelsen och externt i länet. Länsstyrelsen arbetar för barns bästa inom en rad områden och steg för att stärka detta arbete har tagits under året. Dock finns det ett utvecklingsbehov av att stärka arbetet med barnkonsekvensanalyser genom att utveckla ett mer systematiskt och myndighetsgemensamt arbetssätt för att höja medarbetarnas kompetens inom området. Arbetet inom länsstyrelsernas nationella nätverk utgör ett viktigt stöd för detta. Det nationella stödet Kunskaps- och metodstöd för prövning av barnets bästa har spridits i verksamheten under året och arbetet med implementering kommer att pågå även kommande år. Den interna handlingsplanen som ska tas fram under nästa år inom mänskliga rättigheter kommer även inkludera barnrättsperspektivet.
Mänskliga rättigheter och folkhälsa
Tillgänglighet
Länsstyrelsen har under året förbättrat integreringen av funktionshinderspolitiken i arbetet med att implementera det rättighetsbaserade arbetssättet i länsstyrelsens verksamhet som helhet. Länsstyrelsen gör inom sina respektive verksamhetsområden olika insatser som har positiv inverkan på tillgänglighet och delaktighet.
Länsstyrelsen har under hanteringen av coronapandemin belyst hur samhällsstörningen påverkat olika grupper av människor i samhället, däribland personer med funktionsnedsättning.
Länsstyrelsen får översiktsplaner, detaljplaner, infrastrukturplaner, havsplaner etcetera på remiss från planläggande myndighet. I Länsstyrelsens remissarbete bevakas att planeringen har beaktat den fysiska
tillgängligheten då personer med funktionsnedsättning har rätt att leva ett självständigt liv och delta i samhället på lika villkor som andra. Det säkerställer också att kommunerna samråder med berörda grupper. Effekter av
samhällsplanering kommer över tid då en översiktsplan ofta har genomförandetider på tiotals år.
23
Länsstyrelsen har under året samverkat med regionen och funktionshinderrörelsen för att stärka rättigheter, tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning.
Under året har webbplatsen www.vindelfjallen.se lanserats. Här beskrivs länets och landets största naturskyddade område, Vindelfjällens naturreservat. I arbetet med denna har tillgänglighetsanpassning av material och foton varit ett genomgående arbete för att öka möjligheten för fler målgrupper att ta del av informationen.
Tillgänglighetsanpassning av Länsstyrelsens externa webb är ett ständigt pågående arbete på hela myndigheten.
Mänskliga rättigheter
Under 2021 har mer arbetstid lagts på frågor inom området. Det ger effekter i form av ökat fokus på betydelsen av bristerna i konventionsefterlevnad, men också ökat fokus på målgrupper och invånare i länet som inte får sina rättigheter tillgodosedda. Arbetet med att skapa förbättrade rutiner och mål för det tvärsektoriella arbetet på myndigheten, däribland mänskliga rättigheter, kommer att fortsätta utvecklas under kommande år.
Den statliga värdegrunden är en viktig del i arbetet och tas bland annat upp i introduktionsutbildningar för nyanställda och vid enhetsmöten på myndigheten. I och med arbetet med Agenda 2030 får mänskliga rättigheter ständigt förnyad aktualitet.
I samband med hanteringen av coronapandemin har Länsstyrelsen synliggjort hur olika grupper av människor i samhället har påverkats av hanteringen, tillsammans med de grundläggande värdena (som inkluderar människors fri- och rättigheter).
Länsstyrelsen har undertecknat Deklaration för en stark demokrati. De interna åtagandena som uppgavs var:
• Att under pågående hantering av coronapandemin genomföra regelbundna samverkanskonferenser för att i dialog med länets aktörer inhämta underlag till den samlade lägesbilden. Länsstyrelsen säkerställer även framgent att inkludera analyser kring hur särskilt utsatta grupper drabbas. Myndigheten fortsätter också
genomföra dialoger med civilsamhället, samt uppmärksammar demokratiutmaningar. Lärdomar från arbetet tas fortsatt med till såväl Länsstyrelsens coronakansli, som att ingå i myndighetens löpande ordinarie arbete.
• Länsstyrelsen är värd för Demokratistugan under 2021, enligt överenskommelse med kommittén Demokrati 100 år. Arrangemanget sker i samverkan med Dorotea kommun och Robertsfors kommun. Genom
kommunikationsinsatser och samverkan med många olika aktörer kommer hela länet att bjudas in och involveras i Demokrativeckan.
• Länsstyrelsen arrangerar en digital Delaktighetsvecka med tema Demokrati under vecka 46.
• Länsstyrelsen arrangerar en webbinarieserie i sex delar med tema Mänskliga rättigheter och Demokrati.
Länsstyrelsen bedömer att arbetet med att belysa, analysera och beakta mänskliga rättigheter fortgår på myndigheten, men det finns utrymme för att utveckla arbetet. Inte minst genom att höja kompetensen kring mänskliga rättigheter, dess betydelse för de olika arbetsområdena och tillämpning av konkreta verktyg och arbetssätt inom området. Fortsatt implementering av det rättighetsbaserade arbetssättet och en tvärsektoriell intern samverkan krävs för att fortsätta utveckla arbetet. Beslut har fattats att under år 2022 ta fram en intern
handlingsplan för arbetet med mänskliga rättigheter, vilket ytterligare kommer stärka arbetet med att integrera mänskliga rättigheter och att arbeta med icke-diskriminering.
24 Folkhälsa
Länsstyrelsen har under året beaktat folkhälsoperspektivet i flera delar av verksamheten. Länsstyrelsen gör inom sina respektive verksamhetsområden olika insatser som har positiv inverkan på folkhälsans utveckling i länet.
Nedan är några exempel.
• Folkhälsoperspektivet har varit genomgående i hanteringen av coronapandemin. Under hanteringen av coronapandemin har Länsstyrelsen belyst hur samhällsstörningen påverkat olika grupper av människor i samhället, och även belyst hur coronapandemin ökat de sociala klyftorna i samhället, liksom skillnaderna i hälsa mellan olika grupper. Arbetet har beaktat pandemins direkta påverkan på människors liv och hälsa genom att belysa och rapportera om smittspridning, antal vårdade på sjukhus samt antal döda i länet. Länsstyrelsen har också belyst den indirekta påverkan på folkhälsan genom vår rapportering om ökad psykisk ohälsa och sociala konsekvenser för bland andra barn och ungdomar.
• Länsstyrelsen har i samverkan med Region Västerbotten och Umeå Universitet erbjudit länets alla folkhälsoaktörer att delta i den digitala kursen Folkhälsa och folkhälsoarbete – en introduktion 2 hp. Flera sakområden inom myndigheten har deltagit på kursen och applicerat de nya kunskaperna inom sitt verksamhetsområde. Detta gäller bland annat regional tillväxt, friluftsliv, miljömålsarbetet och social hållbarhet.
• Inom området Tillsyn av Alkohollagen och Lagen om tobak och liknande produkter har myndigheten under året lagt stort fokus på att utbilda och fortbilda länets kommunala handläggare. Fem utbildningar har genomförts inom områden som tobaksreklam, märkning och tillsyn av tobak, att läsa och förstå bokslut, ny tobaksskatt samt information från ekobrottsmyndigheten. I utvärderingar har deltagarna uppgett att
utbildningen givit kunskaper som stärker handläggaren i sin yrkesroll.
• Länsstyrelsen har ansvarat för att ta fram en ny livsmedelsstrategi för länet där folkhälsoperspektivet inkluderats.
• Under året har en intern samverkan inom sakområdet folkhälsa initierats och bland annat lett till gemensamma prioriteringar, kommundialoger och kunskapshöjande aktiviteter.
Länsstyrelsen bedömer att arbetet med att beakta folkhälsoperspektivet fortgår på myndigheten, men det finns utrymme för att utveckla arbetet. Inte minst genom att höja kompetensen kring folkhälsa och folkhälsoarbete och hur det knyter an till andra tvärsektoriella områden som mänskliga rättigheter, jämställdhet, integration och funktionshinder, liksom till arbetet med Agenda 2030. En tvärsektoriell intern samverkan krävs för att fortsätta utveckla folkhälsoarbetet.
Förenkla för företag
Länsstyrelsens förenklauppdrag är en del av främjandeuppdraget med mål att förbättra servicen och korta handläggningstiderna för företag. Handläggningsprocesserna ska vara tydliga för att underlätta för företag, organisationer och medborgare att göra rätt från början. Samordnade insatser genomförs för att initiera och utveckla ett gemensamt förenklingsarbete i bedömning, tillsyn och tillstånd som har företag som mottagare av myndighetens olika tjänster. Länsstyrelsen har tidig dialog med företagen, genomför värdeflödesanalyser och visualiserar ärendeflödet med styrdiagram. Att utveckla processer och arbetssätt syftar till att identifiera och ta bort onödiga arbetsmoment och på så sätt effektivisera verksamheten och förenkla för företag och intressenter.
Lagar och myndighetsregler ska främja tillväxt
Under pandemin har Länsstyrelsen haft löpande kontakter med företagen och dess branschorganisationer.
Länsstyrelsen har arrangerat informationsträffar med fokus på skidturismen dit turistföretag har bjudits in. Vid träffarna har deltagarna fått information om smittläge och gällande restriktioner samt getts möjlighet att utbyta erfarenheter och ställa frågor kring vilka anpassningar de har behövt göra i verksamheten utifrån pandemin.
Framtagen regional livsmedelsstrategi lyfter fram vikten av förenkling för företag, främst tillämpning av regler och villkor som underlättar genomförandet för alla parter. Strategin beslutades 19 maj 2021 efter ett samarbete mellan Region Västerbotten, LRF Västerbotten och Länsstyrelsen Västerbotten. Matkompassen är ett
samlingsnamn för Länsstyrelsens riktade livsmedelsarbete. Personalen vid Länsstyrelsen som genomför tillsyn enligt djurskyddslagen har alla genomgått Jordbruksverkets kompetensutveckling (KUDOS). Under året har det dessutom producerats en utbildningsfilm som skall öka kunskapen om den offentliga kontrollen hos länets livsmedelsproducenter. det riktade och systematiska arbete som går i linje med livsmedelsstrategins intentioner
25
och målsättningar. Ett resultat är en karttjänst som förenklar tillgängligheten till länets småskaliga livsmedelsproducenter.
Kostnader för företagen till följd av regler ska minska
Länsstyrelsen har under året arbetat med att förbättra och förenkla processen för anmälan om ändringar av miljöfarliga verksamheter. Genom en grundlig genomgång av processen har tillsynsmyndighetens syfte och mål kunnat förtydligas och flera förbättringsområden i processen är identifierade. Under 2022 kommer
förbättringsarbetet att fortsätta, arbetssättet förändras och utfallet följs upp i syfte att få till ett lärande.
Förenkling genom digitalisering
Länsstyrelsen är aktiv och pådrivande vid utvecklingen av nationella e-tjänster. Genom att ta tillvara
digitaliseringens möjligheter har handläggningstider förkortats och insatsen att lämna uppgifter har minskat.
Länsstyrelsen Västerbottens webbplats har anpassats i enlighet med kraven om tillgänglig offentlig service och status för webbplatsen beskrivs i en tillgänglighetsredogörelse. Därtill har ett antal nya e-tjänster utvecklats och lanserats under året. Nedan redovisas några exempel;
• För att effektivisera och höja kvaliteten på arbetet med förordnande av fisketillsyns-personer har en ny nationell applikation tagits fram. Applikationen innehåller register och handläggarstöd.
• E-tjänsten för anmälan av vattenverksamhet har förbättrats med en kartfunktion och anpassningar för vattenuttag och anläggande av våtmark.
• En ny e-tjänst för ansökan om lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) har lanserats.
• Under 2022 lanseras en ny funktion Mina sidor på Länsstyrelsens webbplats. Det är en funktion där medborgare kan logga in med sin e-legitimation och spara e-formulär under tiden de arbetar med att fylla i uppgifterna. Utvecklingsarbetet har pågått under 2021.
Länsstyrelsen har nått ett mål för internetanvändning då samtliga ansökningar om direktstöd till jordbruket (SAM-ansökan) skickades in digitalt. Identifiering genom e-legitimation underlättar användningen av
webbansökan. Ansökan via internet ger fördelar både för den sökande och för Länsstyrelsen genom färre fel i ansökningarna eftersom programmet har spärrar mot vissa felaktiga registreringar. I syfte att underlätta för lantbrukarna att använda internetansökan ger Länsstyrelsen råd och stöd vid hantering av webbansökan och användning av e-legitimation.
Minskade handläggningstider och effektiva tillståndsprocesser
Länsstyrelsen i Västerbotten har fått ett uppdrag från regeringen om att utveckla samrådsprocessen för miljöfarlig verksamhet. Uppdraget är att samordna utvecklingsarbetet med samverkansformer som främjar innovativa och effektiva tillståndsprocesser som syftar till minskad miljö- och klimatpåverkan. Därigenom stärks det hållbara företagandet och näringslivets klimatomställning påskyndas. Vinnova bidrar med erfarenheter av policylabb och innovationsutveckling. Avgränsning görs till samrådsprocesserna med anledning av industri-utvecklingen i Norrbottens, Västerbottens och Västra Götalands län. Arbetet är påbörjat med att definiera problem och mäta nuläget av samrådsprocesserna på Länsstyrelserna. Dialog pågår med den statliga samordnaren av större investeringar, Vinnova, Naturvårdsverket, Hav- och vatten-myndigheten och övriga länsstyrelser. Uppdraget sträcker sig fram till december 2023.
26
Klimatanpassning
Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning sker i samverkan med övriga län, andra myndigheter samt genom myndighetsintern samverkan. Sedan 2018 har även klimatanpassning inkluderats i flera av myndighetens verksamhetsområden genom regeringsuppdrag, uppdrag från andra myndigheter eller genom projekt.
Länsstyrelsen samordnar arbetet genom att ge stöd i form av riktlinjer och rekommendationer samt underlag kopplat till klimatanpassning vid fysisk planering. Exempel på detta är att genomförda skyfallskarteringar sprids och används i det löpande arbetet, samt att myndigheten sprider metodstöd från andra länsstyrelser och
myndigheter. I handläggning av samhällsplanering är flera sakområden inom myndigheten involverade och vid behov samråds även med andra myndigheter för att säkerställa att hänsyn tas till klimatförändringarna i de remissvar som myndigheten lämnar.
Hänsyn tas även till klimatanpassningsfrågor i arbetet med vatten- och miljötillsyn samt vid prövning av ansökningar om tillstånd för miljöfarlig- och vattenverksamhet.
I arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser beaktar Länsstyrelsen även klimatförändringarna och dess framtida konsekvenser för länet för att öka samhällets robusthet i ett förändrat klimat.
Under året har framtagandet av den regionala handlingsplanen för klimatanpassning slutförts och den interna handlingsplanen väntar på godkännande av länsledningen. Båda dessa planer har som syfte att vägleda hur arbetet med klimatanpassning kan bedrivas i länet. Detta utgår ifrån genomförda klimat- och sårbarhetsanalyser och andra kompletterande analyser, som bland annat snöanalyser för Västerbottens län som blev klart genom projektsamverkan i Nordgruppen i början av 2021.
För att säkerställa korrekta underlag och analyser har arbetet med att revidera nuvarande klimat- och
sårbarhetsanalyser för Västerbottens län påbörjats av Statens geologiska institut (SGI). Arbetet sker på uppdrag av Länsstyrelsen. I slutet på året upphandlades även en analys av de indirekta effekterna av klimatförändringarna för Västerbottens län, vilket ska ge en bättre bild av hur näringsliv samt export och import kan komma att påverkas.
Tillsammans med länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland kommer SLU att genomföra klimatanalyser över jordbruksmark i respektive län.
Under 2021 har Länsstyrelsen även medverkat i SMHI:s utlysning Studiecirkel i klimatanpassning. Detta har skett gemensamt med länsstyrelserna i Gävleborg, Västernorrland och Jämtland.
Länsstyrelsen har under året upphandlat uppdraget att ta fram ett underlag för klimatanpassad förvaltning av skyddad natur och resultatet är klart mars 2022.
Som en del i det löpande förbättringsarbete har Länsstyrelsen genomfört en processkartläggning över klimatanpassningsarbetet. Med syfte att säkerställa att insatserna riktas mot rätt målgrupp och att planerade aktiviteter ger önskad effekt, har effektmål och resultatmål tagits fram. De nya målen kommer vara till hjälp vid kommande verksamhetsplanering. Detta kommer även bidra till ett förbättrat kvalitetsarbete, genom att värdefulla lärdomar från framtagandet av handlingsplaner inom klimatanpassning, samt genomförda handlingsplaner, fångas upp.
