Syftet med uppdraget under 2021 har varit att utöka antalet medverkande länsstyrelser och etablera en mer systematisk användning och analys av data och statistik som kan användas i verksamhetsutveckling och uppföljning, för att bidra till högre effektivitet i myndigheterna.
Genom att skapa förutsättningar för en gemensam förståelse av läget ökas förmågan att fatta mer välgrundade beslut och vidta samordnade åtgärder för att på ett effektivt sätt bedöma verksamhetens riktning framåt. Under året har utvecklingsarbetet fokuserat på att anpassa datalager och applikationer för visualisering av lägesbilder och verksamhetsstatistik kopplat till indikatorer och nyckeltal för deltagande län. Därutöver var målet också en anpassning av infrastrukturen som uppfyller kraven för IT-standarder och dataskydd för alla länsstyrelser.
Bedömningen är att de målen som satts upp för 2021 är uppfyllda och grunden för ett mottagande av ytterligare länsstyrelsers data är etablerad. Förutsättningar för synergier med andra centrala utvecklingsuppdrag där användning och analys av data och statistik är central för uppdragen har skapats. Därtill har förmågan till jämförbarhet mellan länen geografiska lägesbilder och indikatorer ökat. Måluppfyllelse bedöms därför vara god.
Information av väsentlig betydelse
Länsstyrelsernas gemensamma arbete med Covid-19
2020 etablerade länsstyrelserna, efter beslut från landshövdingarna, gemensamt ett samordningskansli med syfte att möjliggöra länsövergripande samordning och en effektiv samverkan med myndigheter på nationell nivå under hanteringen av pandemin.
Den gemensamma hanteringen genom samordningskansliet har resulterat i en effektiv fördelning och samordning av information och uppdrag mellan de 21 länsstyrelserna och mellan den regionala nivån och andra centrala aktörer i pandemihanteringen.
Regeringens uppdrag till länsstyrelserna under pandemin har bland annat omfattat att:
• Löpande upprätta samlade lägesbilder med anledning av covid-19
• Bistå Socialstyrelsen i arbetet med att samordna tillgången till skyddsutrustning och annat sjukvårdsmaterial
• Bistå regionerna i att säkerställa flöden för storskalig testning för covid-19
• Bistå regionerna med genomförandet av vaccinationen mot covid-19 inom sina respektive geografiska områden
• Följa efterlevnaden av rekommendationer, råd och riktlinjer som utfärdats för att minska smittspridning av det virus som orsakar sjukdomen covid-19
• Samordna, stärka och utveckla kommunikationsinsatserna till allmänheten med anledning av coronapandemin
• Ge stöd och råd till kommunerna gällande tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen
• Ta fram förslag på insatser vid olika smittspridningsscenarier av det virus som orsakar sjukdomen covid-19
• Tillsyn enligt nya tillfälliga pandemilagen Covid-19
119
• Uppdrag att redovisa och vidareutveckla formerna för regional och lokal samverkan inför eventuella smittutbrott av covid-19
• Uppdrag till länsstyrelserna att i samarbete med regionerna bistå i arbetet att nå en högre vaccinationstäckning mot covid-19
Länsstyrelserna initierade under våren 2020 en följeforskning för att belysa och tillvarata erfarenheterna från länsstyrelsernas gemensamma hantering av pandemin och Lunds universitet har under hösten lämnat sin slutrapport (Lund: LTH, Avdelningen för Riskhantering och Samhällssäkerhet, 2021-09-16, Diarienummer: F 2021/1603). Bedömningen är att resultatet är gott och studien visar att länsstyrelserna har spelat en betydande roll för hur samhället har lyckats i hanteringen av pandemin.
Länsstyrelsernas arbete med tillsyn enligt den tillfälliga covid-19-lagen
Från den 10 januari 2021 gäller en tillfällig covid-19-lag i Sverige. Enligt lagen kan regeringen och myndigheter besluta om begränsningar och åtgärder för att förhindra smittspridning. Länsstyrelserna är utsedda till
tillsynsmyndigheter och har i uppdrag att kontrollera att lagen och tillhörande föreskrifter följs. Tillsyn bedrivs genom information, rådgivning och tillsynsbesök. Verksamheter som omfattats av länsstyrelsernas tillsyn är allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, platser för fritids- och kulturverksamhet, handelsplatser, kollektivtrafik och platser för privata sammankomster. Tillsynen bedrivs där den bedöms minska smittspridningen i störst omfattning. I första hand strävar länsstyrelserna efter att verksamheter ska rätta till eventuella brister frivilligt men om de inte genomför de åtgärder som krävs kan länsstyrelserna fatta beslut om vitesföreläggande.
Länsstyrelsen i Dalarnas län har i uppdrag att samordna länsstyrelsernas tillsynsarbete. Varje länsstyrelse rapporterar regelbundet hur tillsynsarbetet fortskrider i länet och utifrån länens återkoppling tar Länsstyrelsen i Dalarnas län fram en gemensam nationell rapport som lämnas till Regeringskansliet.
Sedan lagens ikraftträdande den 10 januari 2021 har tillhörande föreskrifter förändrats utifrån aktuellt smittläge, ofta och med kort varsel. På grund av den snabbt föränderliga lagstiftningen har länsstyrelsernas inriktning varit att först möta verksamhetsutövarnas informationsbehov och bistå med rådgivning och sedan vid behov följa upp med övriga tillsynsåtgärder så som platstillsyn. Den 29 september 2021 upphävdes Folkhälsomyndighetens föreskrifter vilket innebar att länsstyrelserna sattes i beredskapsläge med bibehållen kapacitet för att återigen bedriva tillsyn om smittläget försämrades och föreskrifter meddelades. Den 1 december 2021 återinfördes föreskrifter vilket innebar att länsstyrelserna åter började bedriva tillsynsarbete i större skala.
Av länsstyrelsernas regelbundna redovisning till Regeringskansliet har det framgått hur länsstyrelserna anpassat tillsynsarbetet efter smittspridningens utveckling och de områden där länsstyrelserna identifierat störst brist på efterlevnad. Länsstyrelsen har även redogjort för vilka eventuella tillämpningsproblem som har identifierats i tillsynsarbetet och vid behov lämnat förslag på hur de identifierade problemen skulle kunna lösas. Länsstyrelserna har i stor utsträckning informerat verksamhetsutövare om gällande regler och bistått med rådgivning, vilket har gett god effekt för efterlevnaden. Vid påtalade brister har de flesta verksamhetsutövare valt att åtgärda bristerna redan vid tillsynsbesöket och i övriga fall har länsstyrelserna kunnat kräva att smittskyddsåtgärder vidtas genom föreläggande.
Regional hantering av coronapandemin
Länsstyrelsen Västerbotten har under året samordnat arbetet med coronapandemin inom ramen för det upprättade Coronakansliet. Kansliet ansvarar för regional samverkan med länets krisberedskapsaktörer med utgångspunkt i länets regionala överenskommelse om samverkan vid samhällsstörningar. Kansliets huvudsakliga uppgifter är att:
• Vara motor i den regionala samverkan rörande hanteringen av pandemin.
• Genomföra regelbundna och riktade samverkanskonferenser utifrån de behov som uppstår i länet.
• Ta in lägesrapporter från samverkande aktörer och sammanställa en samlad lägesbild för länet som beslutsunderlag för eventuella åtgärder.
• Samordna och inrikta verksamhet, information och kommunikation i länet.
• Sammanställa och rapportera lägesbilder till länsstyrelsernas gemensamma samordningskansli för vidare rapport till Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
• Bistå Region Västerbotten med uppgifter kring genomförandet av vaccinationen mot covid-19.
120
• Bistå Socialstyrelsen i arbetet med att samordna tillgången till skyddsutrustning och annat sjukvårdsmaterial till följd av spridningen av covid-19.
• Se till att nya regeringsuppdrag som tilldelas Länsstyrelsen tas omhand.
Regional samverkan och lägesbild
Från januari till och med andra halvan av juni genomförde Länsstyrelsen regionala samverkanskonferenser varje vecka och därefter varannan vecka året ut. Syftet med mötena har varit att tillsammans med länets aktörer skapa en samlad lägesbild, dela information och komma överens om aktörsgemensam inriktning och samordning i hanteringen. Länsstyrelsen har initierat en gemensam uppföljning av den regionala samverkan i hanteringen av covid-19. Utvärderingen visar att de regionala samverkanskonferenserna fyller en viktig funktion för framförallt informationsdelningen och att förutsägbarheten i den operativa rytmen har skapat en tydlighet i samverkan och förutsättningar att skapa samordning i olika frågor. Länsstyrelsens och övriga aktörers förmåga att samverka har i och med hanteringen av pandemin stärkts.
Länsstyrelsen har med samma operativa rytm som för samverkanskonferenserna begärt in underlag från länets aktörer och sammanställt samlade regionala lägesbilder. Den regionala lägesbilden har använts vid
samverkanskonferenserna för att beskriva läget i länet och utgöra underlag för aktörsgemensam inriktning och samordning. Lägesbild har även rapporterats till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt
länsstyrelsernas gemensamma samordningskansli för vidare rapport till regeringskansliet. Länets samverkande aktörer bedömer överlag att de har haft nytta av de samlade regionala lägesbilderna. De har kunnat använda lägesbilderna som komplement till den egna lägesbilden samt vid information inom den egna organisationen. I syfte att integrera ett jämställdhets- och barnperspektiv i arbetet med lägesbilder arbetade Länsstyrelsen under förra året fram ett stöddokument för länets aktörer för integrering av ett barn- och jämställdhetsperspektiv. Detta har under året reviderats.
Bistå Socialstyrelsen i arbetet med att samordna tillgången till skyddsutrustning och annat sjukvårdsmaterial Länsstyrelsen har under året koordinerat arbetet i den regionala inköpsorganisation vars syfte varit att säkerställa tillgången till skyddsutrustning och annat sjukvårdsmaterial till hälso- och sjukvård samt vård och omsorg inom länet. Inköpsorganisationen har varit en viktig förutsättning för att säkerställa tillgången till skyddsutrustning och sjukvårdsmaterial i länet. Att Länsstyrelsen fick regeringsuppdraget att bistå Socialstyrelsen i arbetet med att samordna tillgången till skyddsutrustning och annat sjukvårdsmaterial bidrog till en tydlig ansvarsfördelning i detta arbete. Lärdomarna från arbetet med den regionala inköpsorganisationen utgör ett viktigt underlag inför eventuella framtida samhällsstörningar där en liknande samordning av arbetet skulle kunna bli aktuellt.
Bistå Region Västerbotten med genomförandet av vaccinationen mot covid-19 samt i arbetet att nå en högre vaccinationstäckning mot covid-19
Länsstyrelsen genomförde i början av året i samråd med Region Västerbotten en kartläggning av vilka utsatta/svårnådda målgrupper som finns i länet, samt vilka möjliga kanaler som kan användas för att nå dessa.
Kartläggningen har även i år använts som underlag för planering av strategiska kommunikationsinsatser och andra åtgärder för att öka vaccinationsviljan och underlätta vaccinationen för dessa målgrupper.
Länsstyrelsen har bland annat:
• spridit digital och fysisk information om vaccination mot covid-19 på olika språk
• arrangerat digitala frågestunder om vaccineringen på olika språk
• arrangerat informationsmöten för kulturdoulor och elever inom SFI-verksamhet
• producerat filmer på olika språk om hur man bokar tid för vaccination mot covid-19 i Region Västerbotten
• bidragit till att hitta lösningar med gruppbokningar och praktiskt stöd för personer med särskilda behov
• bistått med kartläggning av och information till stora företag med anställda som saknar svenskt personnummer
• bistått regionen med analyser och produktion av GIS-kartor utifrån vaccinstatistik för olika demosociografiska områden
• tagit initiativ till och arrangerat lokala dialoger för ökad vaccinationstäckning.
121
Följa efterlevnaden av rekommendationer, råd och riktlinjer som utfärdats för att minska smittspridning av det virus som orsakar sjukdomen covid-19
Under året har ett antal riktade konferenser genomförts i syfte att bidra till minskad smittspridning och efterlevnad av allmänna råd och riktlinjer. Dialogmöten har genomförts med trossamfund, med länets skidanläggningar inför och under skid- och vintersäsong samt med bygg- och industrisektorn.
Förbättrade samråd och utvecklade prövningsprocesser
Under året har intresset för att starta verksamheter i Västerbotten ökat. Sverige och Västerbotten går igenom en kraftig tillväxt i form av stora industrietableringar, en förutsättning för den klimatomställning som pågår i norra Sverige. Exempelvis har Northvolts etablering i Skellefteå skapat nya förutsättningar och samtidigt genomförs stora satsningar på vindkraft och gruvor i länet.
Arbetet med regeringsuppdraget att samordna arbetet med att förbättra miljöprövningen i Sverige inleddes i slutet av året. Genom att förbättra samråden och säkerställa att utmaningar lyfts tidigt i processen kan
prövningsprocessen förkortas och förbättras.
Norrbotniabanan fortskrider enligt tidplan
Länsstyrelsen har tillstyrkt fem av totalt sju järnvägsplaner under 2021 på sträckan mellan Umeå och Skellefteå.
Besluten innebär ytterligare viktiga steg framåt inom ramen för projektet Norrbotniabanan som för närvarande uppnår de mål som är uppsatta i tidplanen. Norrbotniabanan är viktig för att Sverige ska kunna dra nytta av den starka ekonomiska utvecklingen i norra Sverige och få avkastning på de investeringar som görs i länet.
Nytt uppdrag Holmöförbindelsen
Länsstyrelsen har under året arbetat aktivt med att hitta lösningar för att få till en så bra förbindelse med Holmön som möjligt. Landshövdingen har arrangerat regionala möten samt deltagit på möte med infrastrukturministern och diskuterat de olika aktörernas roll i förbindelsen till Holmön. Infrastrukturministern har uppdragit till Landshövdingen att verka för att parterna arbetar på ett konstruktivt sätt för att hitta en långsiktig lösning på färjeförbindelsen. Detta arbete sker inom ramen för Länsstyrelsens främjandeuppdrag.
Omställning till fossilfria godstransporter
Den svenska transportindustrin står inför radikala utsläppsminskningar för att nå Sveriges mål om att inrikes transportutsläpp ska minska med 70% till 2030 och helt elimineras till 2045. Landshövding Helene Hellmark Knutsson är ordförande för forsknings- och innovationsprogrammet Fossil Free Freight – Triple F, som är Trafikverkets satsning och ska bidra till det svenska godstransportsystemets omställning till fossilfrihet.
Landsbygdsutveckling och livsmedelsstrategi
Mer mat i Västerbotten, länets regionala livsmedelsstrategi, färdigställdes under året och den fungerar som en viktig kompass i vårt gemensamma arbete för att stimulera till ökad efterfrågan och produktion av livsmedel från Västerbotten. I livsmedelsstrategin poängterar vi att förmågan till innovation och utveckling behöver stärkas i hela livsmedelkedjan och att utbildningssystemen som försörjer branschen med arbetskraft behöver utvecklas.
Den regionala livsmedelsstrategin är ett resultat av samverkan mellan Länsstyrelsen, Region Västerbotten, och LRF med Region Västerbottens som huvudman.
Länsstyrelsen tog i början av 2021 ett initiativ att sammankalla en expertgrupp för landsbygdsfrågor. Tanken är att den ska ta sig an problem och utmaningar, men också visa på möjligheter och ge perspektiv på
landsbygdsfrågorna i vid mening. Gruppen har genomfört ett första seminarium. Landsbygdsprogrammet och den demografiska utvecklingen stod i fokus och engagemanget var mycket stort. Arbetet fortsätter och fördjupas under 2022.
Friluftslivets år: Landshövdingarna i stafett
Göran Enander, landshövding i Uppsala län, bjöd in landets landshövdingar att göra friluftslivsaktiviteter under året. Västerbottens landshövding Helene Hellmark Knutsson genomförde fyra aktiviteter: skidåkning under invigningsveckan, samtal om vardagsnära natur med kommunpolitiker, mountainbike efter Isälvsleden och ett besök i Vindelfjällens naturreservat. Syftet med stafetten var att uppmärksamma Friluftslivets år, friluftslivets betydelse för folkhälsa och de friluftspolitiska målen.
122 Historiskt år för ledsatsningar i länet
Under 2021 färdigställdes Lapplandsleden, en efterlängtad fjälled för både vandring och skidåkning.
Lapplandsleden kopplar samman ett antal äldre ledsträckor med fyra nya sträckor. Med Lapplandsleden blir det möjligt att vandra eller åka skidor på sammanhållen led genom hela Lapplandsfjällen, från Borgafjäll i söder till Abisko i norr.
123
Sammanställning av väsentliga uppgifter
Sammanställningarna är gjorda enligt 2 kap. 4 § Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Belopp angivna i tkr.
Sammanställning väsentliga övriga uppgifter År 2021 År 2020 År 2019 År 2018 År 2017
Beviljad Låneram i Riksgälden 13 000 13 500 12 200 9 100 9 500
Utnyttjad Låneram i Riksgälden 3 693 5 132 5 630 7 668 7 920
Beviljad Räntekontokredit i Riksgälden 5 000 5 000 5 200 6 200 6 200
Utnyttjad Räntekontokredit i Riksgälden 0 0 0 0 0
Ränteintäkter Räntekonto 0 0 0 0 0
Räntekostnader Räntekonto 0 -4 -230 -423 -261
Budget Avgiftsintäkter som disponeras 3 825 5 065 4 500 3 870 3 445
Utfall mot budget Avgiftsintäkter som disponeras 5 147 3 927 4 794 5 030 3 845 Utfall enligt resultaträkning Avgiftsintäkter som disponeras 25 071 18 014 19 087 20 918 13 785 Budget Avgiftsintäkter som inte disponeras 13 280 13 750 13 115 12 100 8 308 Utfall Avgiftsintäkter som inte disponeras 13 126 12 493 12 940 13 918 12 232
Antal årsarbetskrafter 279 266 251 253 240
Medeltal anställda1) 302 292 281 274 259
Driftkostnad per årsarbetskraft 1 218 1 181 1 175 1 145 1 029
Årets kapitalförändring -327 -2 777 -543 10 738 844
Balanserad kapitalförändring 11 945 14 723 15 266 4 527 3 683
1) Medeltal anställda beräknas som samtliga månadsanställda reducerat med anställningsperiod samt tjänstledighet om 100%. Därutöver räknas timanställdas anställningsomfattning utifrån antalet genomförda arbetstimmar under anställningsperioden.
2) Med årsarbetskrafter avses antal anställda personer omräknat till heltidsarbetande. Sammanlagd arbetad tid divideras med en länsstyrelsegenomsnittlig möjlig arbetstid = 1 710 timmar.
Sammanställning väsentliga uppgifter anslagskredit År 2021 År 2020 År 2019 År 2018 År 2017 Beviljad Anslagskredit: Utgiftsområde 01 Rikets styrelse
01 05 001 020 Länsstyrelserna m.m. Västerbottens län 4 645 4 119 4 129 4 081 5 048 Utnyttjad Anslagskredit: Utgiftsområde 01 Rikets styrelse
01 05 001 020 Länsstyrelserna m.m. Västerbottens län 0 0 0 0 0
Beviljad Anslagskredit: Utgiftsområde 05 Internationell
samverkan 05 01 011 005 Barentssamarbete 0 0 0 0 0
Utnyttjad Anslagskredit: Utgiftsområde 05 Internationell
samverkan 05 01 011 005 Barentssamarbete 0 0 0 0 0
Beviljad Anslagskredit: Utgiftsområde 19 Regional tillväxt 19 01 001 020 Regionala tillväxtåtgärder
185 240 624 7 190 7 190
Utnyttjad Anslagskredit: Utgiftsområde 19 Regional tillväxt 19 01 001 020 Regionala tillväxtåtgärder
0 0 0 62 0
124 Sammanställning väsentliga uppgifter
anslagssparande/intecknade åtaganden År 2021 År 2020 År 2019 År 2018 År 2017 Summa anslagssparande: Utgiftsområde 01 Rikets styrelse
01 05 001 020 Länsstyrelserna m.m. Västerbottens län 7 668 4 379 3 848 4 328 3 512 Summa anslagssparande: Utgiftsområde 05 Internationell
samverkan 05 01 011 005 Barentssamarbete 3 85 0 14 0
Summa anslagssparande: Utgiftsområde 19 Regional tillväxt 19 01 001 020 Regionala tillväxtåtgärder
900 1 247 1 049 -62 10 188
Därav intecknade åtaganden med stöd av anslagssparande: 0 0 0 0 0
Sammanställning väsentliga uppgifter tilldelade
bemyndigande/åtaganden inom bemyndigade År 2021 År 2020 År 2019 År 2018 År 2017 Tilldelade bemyndigande: Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
19 01 001 020 Regionala tillväxtåtgärder
600 16 000 20 000 90 000 90 000
Åtaganden inom bemyndigande: Utgiftsområde 19 Regional
tillväxt 19 01 001 020 Regionala tillväxtåtgärder 47 2 472 5 674 77 248 70 904
Kommentar till tabellerna sammanställning över väsentliga uppgifter
Låneram: av beviljad låneram har 276 tkr ianspråktagits för anläggningstillgångar som inte var lånefinansierade per den 31 december 2021.
Anslagssparande: därav intecknade åtaganden med stöd av anslagssparande har justerats avseende år 2020 - 2017 i tabellen. Tidigare år redovisades åtaganden inom barentssamarbete och regionala tillväxtåtgärder.
Bemyndiganden: avser regionala tillväxtåtgärder. I regleringsbrev för regionala tillväxtåtgärder framgår att länsstyrelsen inte får ta nya beslut. Återstående åtaganden beräknas vara slututbetalda år 2022.
125
Avgiftsbelagd verksamhet
Avgiftsbelagd verksamhet redovisas i enlighet med 3 kap. 2 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Tabellerna i avsnittet visar intäkter, kostnader och utfall för länsstyrelsens avgiftsbelagda verksamhet, enligt den indelningen för återrapportering som framgår av budgeten för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras i regleringsbrevet.
Belopp angivna i tkr.
Avgifter – Offentligrättsliga avgifter
Avgifter – Uppdragsverksamhet
Tabellen visar intäkter, kostnader och utfall av länsstyrelsens avgiftsbelagda verksamhet i jämförelse mot budget. Uppställningen utgår från indelningen av avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras enligt punkt 6.1 i länsstyrelsernas regleringsbrev.
Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Unit4 ERP
Kommentar till tabeller avgiftsbelagd verksamhet
Djur och lantbruk: Under pandemin har genomförandet av anmälningskontroller behövt dras ner, detta för att fokusera resurserna på att upprätthålla kontrollerna av livsmedels producerande djur, så kallade normalkontroller (dessa är inte belagda med någon kostnad för djurhållaren). En sänkt budget lades på grund av denna
omprioritering för 2021 vad gäller såväl kostnader som intäkter för anmälningsärendena. Vi har dock under pandemin fortsatt kunna arbeta med att kräva in ännu ej betalade ersättning från djurhållare för kostnader som uppkommit vid tidigare genomförd tillsyn. Detta har gjort att intäkterna översteg kostnaderna under 2021.
Övrig offentligrättslig verksamhet avser dammsäkerhetstillsyn. Länsstyrelsen kommer under 2022 vidta åtgärder för att minska det ackumulerade utfallet.
Resurssamordning varierar mellan åren beroende på hur många medarbetare som arbetar med våra länsstyrelse gemensamma uppdrag.
Fjällförvaltning: Utfallet för intäkterna varierar mellan åren beroende på hur mycket det jagas och fiskas. Utfall intäkter 2021 är högre än budgeterat då coronapandemin inte påverkade i samma omfattning som beräknat.
Kostnaderna varierar mellan åren beroende på vilka åtgärder som genomförs. Under 2021 har bland annat upprustning av två stugor genomförts som en särskild insats för 1,5 miljoner.
2019 2020 2020 2020 2021 2021 2021 2021 2021 2021 2021
Verksamhet
ackumulerat utfall utfall intäkter utfall kostnader netto utfall budget intäkter utfall intäkter budget kostnader utfall kostnader netto budget netto utfall ackumulerat utfall
Registreringsavgift för
jaktområden 0 74 74 0 75 83 75 83 0 -0 0
Djur och lantbruk (avgift för
extra kontroller m.m.) -239 353 318 34 200 411 250 291 -50 120 -85
Delgivning 0 18 18 -0 0 18 0 37 0 -18 -18
Övrig offentligrättslig
verksamhet 1 406 1 747 1 749 -1 1 750 1 747 1 800 1 627 -50 120 1 524
Summa offentligrättsliga
avgifter 1 167 2 191 2 158 33 2 025 2 259 2 125 2 037 -100 221 1 421
2019 2020 2020 2020 2021 2021 2021 2021 2021 2021 2021
Verksamhet
ackumulerat utfall utfall intäkter utfall kostnader netto utfall budget intäkter utfall intäkter budget kostnader utfall kostnader netto budget netto utfall ackumulerat utfall
Resurssamordning 0 769 790 -22 800 1 030 780 1 086 20 -57 -78
Fjällförvaltning 3 965 967 3 337 -2 371 1 000 1 858 1 500 2 618 -500 -759 835
Summa avgifter
uppdragsverksamhet 3 965 1 735 4 128 -2 392 1 800 2 888 2 280 3 704 -480 -816 757
126