För att närma oss programområdenas intentioner med insatserna för att skapa ökad tillväxt behöver vi ytterligare fokusera på målvariabeln växande företag, framför allt snabb-växande företag som ofta lyfts fram som en nyckelaktör för att skapa regional tillväxt.
Förutom att dessa företag är viktiga för att generera tillväxt var de också en central mål-grupp för de olika programmens insatser under perioden 2007–13 för att få fram fler växande företag, framför allt snabbväxande företag. Frågan är hur detta har sett ut i jämförelse med tidigare programperioder. Resultaten redovisas i Figur 6.
Figur 6 Antal växande företag år 2000, 2007 och 2013 i de olika programområdena
Källa: Raps, Tillväxtanalys 0
2000 4000 6000 8000 10000 12000
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Stockholm
Östra Mellansverige Småland med öarna Skåne-Blekinge Västsverige
Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000
2000 2007 2013
Figur 7 Antal snabbväxande företag år 2000, 2007 och 2013 i de olika programområdena
Källa: Raps, Tillväxtanalys
Om vi jämför Figur 6 med Figur 7 kan vi få en uppfattning om hur många växande respektive snabbväxande företag det har funnits i respektive programområde och hur detta har förändrats över tid. Programområdena Stockholm och Västsverige sticker ut med ett högt antal växande och snabbväxande företag. Sedan har vi en grupp bestående av Östra Mellansverige och Skåne-Blekinge som har färre växande och snabbväxande företag än den förstnämnda gruppen. Ur diagrammen kan vi urskilja ytterligare två grupper, Småland och Öarna och Norra Mellansverige respektive Mellersta Norrland och Övre Norrland som har minst antal växande och snabbväxande företag. Antalet växande företag har ökat något i programområdet Stockholm vid en jämförelse mellan åren 2007 och 2013. Annars är läget i de andra programområdena relativt oförändrat, och dessutom med en svagt negativ förändring. Utvecklingen är dock helt annorlunda när det gäller snabbväxande företag. En jämförelse mellan åren 2000, 2007 och 2013 visar en kontinuerlig ökning i antalet
snabbväxande företag i alla programområdena. Ökningen är svagast i de mera perifert belägna programområdena och starkast i programområdena Stockholm, Västsverige och Östsverige. Resultaten visar att alla programområdena fick fler snabbväxande företag mellan 2007 och 2013, men att skillnaderna är stora mellan de olika programområdena.
Ett intressantare mått ur ett strukturfondsperspektiv är att bedöma förändringen i antalet snabbväxande företag mellan de olika programområdena utifrån hur många snabbväxande företag som tillkom under respektive programperiod, det vill säga 2000–06 och 2007–13.
Resultaten visar att under programperioden 2000–06 tillkom det generellt sett många fler snabbväxande företag än under programperioden 2007–13. Undantaget är programområdet Stockholm och Östra Mellansverige som fick fler snabbväxande företag under den senare programperioden. Framför allt hade Övre Norrland ett större ”tapp” i ökningen av antalet snabbväxande företag under programperioden 2007–13. Orsakerna till att vi har fått en sådan utveckling kan bero på ett flertal faktorer, bland annat programområdenas närings-livsstruktur och konkurrensläget för vissa branscher under programperioden. Förändringen är positiv, men takten i förändringen lugnade ned sig under programperioden 2007–13.
Slutligen kan vi konstatera att förändringen är svagare än under den tidigare program-perioden och att det inte skedde någon stor förändring i antalet snabbväxande företag i de
0 500 1000 1500 2000 2500 3000
2000 2007 2013
programområden där regionala strukturfondsresurser spelade en viktig roll under perioden 2007–13.
Figur 8 Antal snabbväxande företag under programperioderna 2000–06 och 2007–13
Källa: Raps, Tillväxtanalys
Slutligen, om vi studerar hur dessa förändringar har påverkat programområdenas andel av växande och snabbväxande företag, visar det sig att det är framför allt programområdet Stockholm som har stärkt sin andel av både växande och snabbväxande företag. De som kontinuerligt tappat något i andelar är Skåne-Blekinge, Småland och Öarna och Norra Mellansverige. Jämförs utvecklingen mellan de två programperioderna 2000–06 och 2007–
13 har fem programområden fått en mindre andel av snabbväxande företag jämfört med den tidigare programperioden. Programområdena Stockholm och Östra Mellansverige har ökat sin andel av de snabbväxande företagen. Resultaten är relativt likartade om vi i stället fokuserar på växande företag. Slutsatsen är i stora drag att programområdena har fått fler snabbväxande företag, men att skillnaderna över tid har blivit större mellan de olika programområdena. Vi kan därför inte påstå att dessa skillnader på något sätt har minskat;
snarare har de ökat, och mera perifert belägna programområden har inte stärkt sin relativa position med avseende på att få fram fler växande och snabbväxande företag, se vidare Figur 9 och Figur 10.
0 100 200 300 400 500 600
Snabbväxande 2000-2006 Snabbväxande 2007-2013
Figur 9 Andel snabbväxande företag i respektive programområde i relation till totala antalet snabbväxande företag i alla programområden år 2000, 2007 och 2013
Källa: Raps, Tillväxtanalys
Figur 10 Andel snabbväxande företag i respektive programområde i relation till totala antalet snabbväxande företag i alla programområden år 2000, 2007 och 2013
Källa: Raps, Tillväxtanalys
En annan viktig utgångspunkt för programmen har varit att påverka företagens konkurrens-kraft och sysselsättning. Om vi först granskar sysselsättningen kan vi konstatera att sysselsättningen generellt sett har varit positiv i Stockholm, Östra Mellansverige, Skåne-Blekinge och Västsverige. I de övriga programområdena förefaller sysselsättnings-utvecklingen 2007–13 har varit relativt oförändrad. Jämför vi dessa siffror med hur sysselsättningsutvecklingen i växande och snabbväxande företag har varit förefaller det som Stockholm och Östra Mellansverige har lyckats bäst med att stärka sysselsättningen inom dessa två typer av växande företag. Västsverige har en hög andel sysselsatta i
0 5 10 15 20 25 30 35
Snabbväxande 2000 Snabbväxande 2007 Snabbväxande 2013
-1,5 -1 -0,5 0 0,5 1 1,5
Snabbväxande 2000-2006 Snabbväxande 2007-2013
växande och snabbväxande företag, och hade även en svag positiv utveckling 2007–13, men i relation till 2000 har sysselsättningen minskat. Övre Norrland har också haft en svag, men kontinuerlig, sysselsättningsökning i de växande och snabbväxande företagen.
Avslutningsvis har programmen haft stort fokus på att stärka företagens konkurrenskraft.
Ett sätt att försöka mäta detta är att studera programområdenas produktivitetsutveckling.
Generellt sett visar resultaten att vi har haft en stärkt produktivitetsutveckling i företagen som kontinuerligt förbättrades 2000–13. För den här målvariabeln är skillnaderna mellan programområdena inte så stora. Undersöker vi specifikt produktivitetsutvecklingen i de växande och snabbväxande företagen kan vi konstatera att den varit ytterligare ett snäpp vassare i alla programområdena. Resultaten pekar på att vi har haft en god produktivitets-utveckling i samtliga programområden. Vi kan därmed påstå att företagens konkurrenskraft stärktes under programperioden 2007–13, både generellt och i gruppen växande och snabb-växande företag, se vidare Figur 11och Figur 12.
Figur 11 Total arbetsproduktivitet och arbetsproduktivitet i växande och snabbväxande företag
Källa: Raps, Tillväxtanalys
Figur 12 Total Sysselsättning och sysselsättning i växande och snabbväxande företag
Källa: Raps,Tillväxtanalys
Arbetsproduktivitet i växande och snabbväxande företag
5.3 Förväntningar på klustersatsningar och deras