I föregående avsnitt har vi fått en beskrivning av tillväxten av företag i de olika program-områdena under perioden 2007–13. De regionala strukturfondsprogrammens målsättning att få fler lönsamma växande och snabbväxande företag bygger i hög grad på kluster-satsningar. Det kan därför vara av betydelse att få fram mera kunskaper om vad man kan förvänta sig av en sådan regional tillväxtpolitik. Hur stor kan den regionala effekten av klustersatsningar bli om den lyckas? Inom ramen för de regionala strukturfonderna har stora resurser gått till olika former av klustersatsningar med fokus på att stärka företagens konkurrenskraft i specifika branscher. Dessa satsningar är ofta relaterade till bransch och till regionens styrkeområden. Om vi antar att till exempel företag i närliggande branscher (kluster) stärkt sin konkurrenskraft och lönsamhet, vad kommer sådana satsningar att generera för regional tillväxt? Ett sätt att få bättre kunskaper om tillväxtpolitikens möjlig-heter att påverka regioner är att testa ett antal scenarier för att se vilka konsekvenser de kan ha på olika regioner och regionala kontexter.
Tillväxtanalys har försökt att göra detta med hjälp av Raps prognosverktyg. Vi har skrivit fram olika scenarier för att belysa förväntade effekter av klustersatsningar på den regionala utvecklingen. De regionala kontexter som vi har velat återknyta till berör de åtta regionala programområdena. Vi har valt att begränsa oss till en typ av klustersatsning för att se vilken effekt den kan ha i olika regionala kontexter. Skogsindustrin är framträdande i de norra programområdena och under programperioden 2007–13 genomfördes ett flertal klustersatsningar för att stimulera den här typen av kluster. Vi har därför valt att testa ett kluster bestående av trävarurelaterade branscher. Dessa branscher motsvaras i Raps av branscherna 7 (sågverk, träimpregneringsverk), 8 (annan trävaruindustri; ej möbler) och 10 (pappers- o pappersvaruindustri).
Vi har sedan valt att testa prognosmodellen på två regioner på NUTS2-nivå: Norra Mellansverige (SE31) och Mellersta Norrland (SE32). I Norra Mellansverige ingår Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län. I Mellersta Norrland ingår Västernorrlands och Jämtlands län.
Utgångspunkten för Raps-analyserna är de förutsättningar för regional utveckling som formulerats för Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2015 (SOU, 2015:101). Utvecklingen enligt Långtidsutredningen utgör analysens referensalternativ, där Konjunkturinstitutet (KI) har gjort antaganden om produktivitetstillväxten för olika branscher. KI:s antagande utgör våra grundantaganden för hur dessa branscher kommer att utvecklas framöver. Vi skruvar upp dessa antaganden och antar att produktionen per år har höjts genom en ökning av tillväxttakten för utrikes export till 5 procent för trävaror (bransch 7 och 8) respektive 7 procent för pappersvaror (bransch 10). Nivån har fastställts utifrån bland annat utveckling av exporten för de mest expansiva delbranscherna och utifrån bedömningar av exportens framtida utveckling och potential i LU. Vi vill med detta spåra vad en ökad lönsamhet i dessa näraliggande branscher kan leda till. Den ökade lönsamheten innebär att förädlings-värdet ökar till följd av att kostnaden per producerad enhet minskar. Minskad produktions-kostnad antas uppstå genom högre arbetsproduktivitet. En del av den ökade lönsamheten som uppstår tack vore ökad produktivitet antas även komma de anställda till del genom högre löner i branschen.
Utifrån detta har tre olika Raps-scenarier tagits fram för att spegla konsekvenserna på regional nivå, med körning för respektive län och för var och en av de tre studerade
branscherna åren 2014–24. Dessa tre scenarier kan sägas utgöra tre olika nivåer för eller varianter av hur produktivitetsutvecklingen kan påverka regionen:
1. Scenario 1 innebär ökad produktion genom ökad produktivitet med oförändrad lönekostnad. Det ger oförändrad genomsnittslön och oförändrat antal sysselsatta.
2. Scenario 2 innebär ökad produktion genom ökad produktivitet med högre lönekostnad.
Det ger ökad genomsnittslön men oförändrat antal sysselsatta.
3. Scenario 3 innebär ökad produktion genom ökad produktivitet med högre lönekostnad.
Det ger ökad genomsnittslön och ökat antal sysselsatta.
Referensscenario: hur kommer dessa programområden att utvecklas utan någon förhöjd lönsamhetsutveckling i de näraliggande branscherna?
Vid en trendframskrivning för dessa två programområden (Mellersta Norrland och Norra Mellansverige) från 2014 till 2024 (tioårsperiod) med utgångspunkt i att
långtids-utredningen har gjort relativt korrekta antaganden om utvecklingen, kommer följande att ske: (1) i Norra Mellansverige kommer antalet sysselsatta att minska med 1–3 procent beroende på vilket län som avses inom programområdet Norra Mellansverige;
(2) sysselsättningsutvecklingen i Mellersta Norrland blir relativt likartad – antalet sysselsatta kommer att minska med cirka 2 procent i båda länen.
Det innebär att målvariabeln sysselsatta kommer att vara svår att påverka i dessa regioner, och realistiska förväntningar på vad man kan åstadkomma i sysselsättningstermer under till exempel nästa programperiod borde egentligen vara relaterade till den här typen av trend-framskrivning. Då får man en tydligare uppfattning om hur stor själva utmaningen är och hur mycket som krävs för att man ska kunna påverka en sådan utveckling.
När vi går vidare och studerar trendframskrivningen för dessa två programområden perioden 2014–24, men med fokus på BRP, BRP per sysselsatta, lönesumma och löne-summa per sysselsatta får vi en bild av förväntade förändringar i den regionala tillväxten i dessa programområden. Resultaten visar att i Norra Mellansverige kommer de olika länens BRP att växa med 16–17 procent under perioden 2014–24, och motsvarande för löne-summan ligger på 15–16 procent. Sätter vi dessa siffror i relation till antalet sysselsatta (BRP eller lönesumma per sysselsatta) kommer de att öka med 17–21 procent i de olika länen. I Mellersta Norrland är de uppskattade tillväxtsiffrorna något lägre. Här beräknas BRP och lönesumman öka med 13–14 procent i de två berörda länen under motsvarande period, medan BRP eller lönesumma per sysselsatt ökar med 13–17 procent. Dessa resultat får återspegla det mest realistiska scenariot (vårt referensscenario) utifrån
långtids-utredningens grundantaganden för hur dessa programområden kommer att utvecklas under en tioårsperiod. Men hur mycket kan vi påverka ett sådant scenario med lyckade kluster-satsningar i form av stärkt produktivitet? Och hur mycket kan den typen av satsning påverka regionen, det vill säga en satsning som leder till att lönsamheten förstärks i ett antal näraliggande branscher?
Resultaten redovisas både per län och per programområde. Om vi först granskar de regionala sysselsättningsförändringarna utifrån tre skilda produktivitetsutvecklings-scenarion kan vi konstatera att vi får ganska stora sysselsättningseffekter, framför allt om scenario 3 skulle inträffa, det vill säga produktions- och produktivitetsutvecklingen leder till både ökad genomsnittslön och ökat antal sysselsatta. Vi får både en direkt och indirekt (effekt på insatsvaror) effekt i ett sådant utvecklingsscenario. Den totala sysselsättnings-effekten år 2024, jämfört med vårt referensscenario år 2024, skulle bli följande:
• Norra Mellansverige: Värmland skulle få 3 600 fler sysselsatta än referensscenariot, Dalarnas län skulle få cirka 3 100 fler sysselsatta än referensscenariot och Gävleborgs län cirka 3 400.
• Mellersta Norrland: Västernorrland skulle få cirka 2 800 fler sysselsatta än i referens-scenariot år 2024 och Jämtland cirka 580 fler.
I realiteten skulle det innebära att en sådan förändring skulle kunna ändra på den negativa sysselsättningsutvecklingen i regionen. Undantaget är Jämtland, där den regionala effekten förblir relativt begränsad. Den negativa sysselsättningsutvecklingen skulle inte bli
2 procent som i referensscenariot utan 1,4 procent för åren 2014–24. Multiplikatoreffekten i Jämtland är relativt stor (det vill säga den indirekta effektens betydelse i relation till den totala effekten), men den ger ändå en liten effekt på regionens sysselsättningsutveckling.
Skillnaden i näringslivets sammansättning mellan de båda länen gör att den regionala effekten blir olika. Alla de andra länen skulle i stort sett vända en ganska negativ regional sysselsättningsutveckling till svagt positiv om scenario 3 inträffar. I scenariona 1 och 2 skulle effekten bli mera begränsade och sysselsättningsutvecklingen skulle fortsatt vara negativ i programområdena. Den här typen av insatser skulle kunna ge betydande regionala sysselsättningseffekter, förutom i Jämtland som har en annan näringslivssammansättning.
Frågan är om vi får liknande resultat om vi studerar BRP tillväxten i de olika program-områdena. Den totala BRP-effekten, det vill säga om vi jämför skillnaden i BRP år 2024 med referensscenariot och de andra scenarierna, leder till följande resultat:
• Norra Mellansverige: Med scenario 3 skulle BRP i Värmland vara 9 miljarder kronor högre än referensscenariot år 2024. Med scenario 1 och 2 skulle den totala effekten bli ungefär hälften så stor (4,6 miljarder). Motsvarande för Dalarnas län är 6,9 miljarder högre BRP (scenario 3) och för scenario 1 och 2 ungefär 3,6 miljarder kronor högre BRP. Motsvarande för Gävleborgs län är 8,3 miljarder högre BRP (scenario 3) och ungefär 4,3 miljarder högre BRP i scenario 1 och 2.
• Mellersta Norrland: Med scenario 3 skulle BRP i Västernorrland vara ungefär 6,2 miljarder högre, och i scenario 1 och 2 cirka 3,2 miljarder högre. I Jämtland skulle BRP vara 820 miljoner kronor högre i scenario 3 och ungefär 430 miljoner högre i scenario 1 och 2.
Se vidare Figur 13 för att jämföra utvecklingen specifikt mellan län inom programområde Mellersta Norrland.
Figur 13 Prognos i scenario 3 i Mellersta Norrland
Källa: Raps, Tillväxtanalys
Effekterna på tillväxten visar samma mönster om vi jämför de olika programområdena och länen med varandra. Mönstret förblir också likartat om vi jämför lönesummornas
utveckling utifrån dessa scenarier. Jämtland sticker ut eftersom tillväxten i BRP eller lönesumma inte är densamma som i de andra länen. Frågan är varför den här typen av insatser inte får samma regionala effekter i Jämtland som i de andra länen. Det finns troligtvis två faktorer som förklarar det mesta av skillnaderna. Det första är att näringslivs-sammansättningen är annorlunda. I Jämtland är bransch 10, pappers- och pappersvaru-industri, mycket liten medan den är stor i de övriga länen. Det andra är att summan av branscherna 7, 8 och 10 är mindre i Jämtland än i de övriga länen. Branscherna står för runt 1,7 procent av den totala sysselsättningen i Jämtland jämfört med 3–4 procent i de övriga länen. När det gäller BRP utgjorde dessa branscher 2,5 procent av länets totala BRP i Jämtland (2008) medan de stod för 5–8 procent i de övriga länen. Den här typen av
0
2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024
Västernorrland
2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024
Jämtland
2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024
Västernorrland
0 500 1000
2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024
Jämtland
2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024
Västernorrland
2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024
Jämtland
Sysselsättning
BRP
Lönesumma
skillnad i utgångsläget och näringslivssammansättningen genererar ganska stora skillnader i regionala effekter och innebär i förlängningen att det finns goda argument för att man i regionen bör satsa på sina styrkeområden för att få till en regional utveckling. Slutsatsen blir därför att den här typen av klustersatsningar (branschsatsningar med fokus på att öka produktiviteten) kan ge betydande regionala effekter om det redan är ett relativt viktigt styrkeområde i regionen och om produktivitetsutvecklingen leder till ökade genomsnitts-löner och ökad sysselsättning.
6 Resultatanalys med fokus på program-utvärderingar och strategiska projekt
6.1 Resultatanalys med fokus på programutvärderingarna