Detta avsnitt beskriver företagen som har ingått i de olika projekten: deras storlek, ålder, verksamhet och resultat.
Presentationerna av företagen som har tagit del av projektet baseras i huvudsak på uppgifter om företag som är registrerade som aktiebolag. Enskilda firmor ingår inte i exempelvis jämförelser av antal anställda eller omsättning på grund av att underlag för dessa inte gick att finna i databaserna.
7.4.1 Inkubatorprojekt
I det första inkubatorprojektet inom Life science är de flesta företagen små och endast i något fall har de någon anställd. Företagen i projektet är i huvudsak nya, de har uteslutande bildats sedan 2010 och hade genomgående relativt liten omsättning även 2014, dock med en viss variation företagen emellan.
Företagen arbetar med läkemedelsutveckling, diagnostik eller medicinteknik och har i de flesta fall en nära koppling till universitetet, då projektet syftar till att kommersialisera forskning. Företagen återfinns alla inom branscherna annan naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling eller bioteknisk forskning och utveckling. Några har flyttat till annan ort eller blivit uppköpta, mellan starten och 2014. I vissa fall har det inneburit att verksamheten har flyttat men i något fall har verksamheten och kompetensen stannat kvar i regionen.
Det faktum att projektet syftar till kommersialisering av forskning innebär också att företag som organisationsform inte alltid är en del av kärnmålgruppen.
I det andra inkubatorprojektet är företagen genomgående något äldre och några startades långt innan projektet startade. I andra fall har de startats under projektets gång. Alla utom något enstaka företag hade färre än 10 anställda 2014 och det genomsnittliga antalet anställda var 2,6 personer. Både de som bildades under projektperioden och de som bildades redan innan inkubatorprojektet startade har generellt fler anställda än företagen i det förstnämnda inkubatorprojektet. Företagens verksamhet klassas i de flesta fall som annan naturvetenskaplig och teknisk forskning, men även företag inom branscherna bioteknisk forskning och annan öppen hälso- och sjukvård förekommer.
Några av företagen räknas till partihandel med kemiska produkter, tillverkning av
strålningsutrustning eller elektromedicinsk och elektroterapeutisk utrustning. Företagarnas tidigare erfarenhet skiljer sig också från företagarna i det förstnämnda inkubatorprojektet.
I det andra inkubatorprojektet har vissa företagare en bakgrund som forskare, där flera
sedan tidigare arbetat i branschen. Andra kommer också från Astra Zenecas tidigare verksamhet i Lund (Sandström , 2012).
Forskningsinriktade klusterprojekt
Forskningsinriktade klusterprojekt skiljer sig från inkubatorprojekten, även om deras syfte också är att kommersialisera idéer inom medicinteknik. Företagen i den här typen av klustersatsning har en större branschbredd än inkubatorprojekten och omfattar här branscher såsom tillverkning av olika typer av produkter och material, partihandel, programmering och konsultverksamhet inom medicinteknik. En majoritet av företagen hade 2014 färre än 10 anställda men det finns även ett antal företag med flera anställda.
Detta gör sammantaget att genomsnittet var 19,2 anställda 2014.
Det finns även några större företag (över 250 anställda). Dessa ingår dock inte i analysen, då deras roll i projektet främst kan anses handla om att bidra till kommersialisering av forskningsresultat via mindre företag. I projektet finns det flera företag som startade innan projektets start och vissa registrerades så långt tillbaka som på 1970- och 1980-talen.
I genomsnitt var företagen 10,6 år vid projektets start. Företagens deltagande har varierat, från att delta i kunskapshöjande aktiviteter eller nätverkande till att vara med och driva idéer för kommersialisering. I flera fall har nya företag skapats genom projektidéer inom ramen för klusterprojektet. Uppskattningsvis har ungefär 50 företag aktivt varit med i att driva projekt (idéerna).
Inom forskningsinriktade klusterprojekt är blandningen av nya och etablerade företag en viktig del av projektidén.
Forskningsinriktade kluster- och inkubatorinsatser lokaliserade nära ”starka forsknings-miljöer” och tillväxtregioner
Inom kategorin Forskningsinriktade kluster- och inkubatorinsatser lokaliserade nära
”starka forskningsmiljöer” och tillväxtregionerser vi således en relativt stor spännvidd i företagen. Här finns exempel på individer och forskningsinstitutioner som bidrar till kommersialisering genom försäljning av licenser eller patent till andra företag, rena start-up-företag i inkubatormiljöer, små forskningsintensiva företag i tidiga skeden och något mer etablerade företag i tillväxtskeden.
Det som främst förenar projekten är att alla företagen har hög innovationspotential. Även om inkubatorprojekten och de forskningsinriktade projekten vänder sig till nyare företag är skillnaden mellan de tre projektens företag stor i detta avseende. I ett av
inkubator-projekten är företagen yngst och i många fall sker kommersialiseringen inte genom företagande i mer vanlig mening, utan genom att idéer kommersialiseras genom olika former av försäljning till etablerade företag. Företagen i det andra inkubatorprojektet är mer typiska inkubatorföretag, det vill säga relativt nystartade företag som avknoppas från antingen forskningen, kliniker eller annan ”life science”-industri.
Vi konstaterar således att även de projekt som enligt projektansökningarna säger sig vända sig till nya företag i praktiken ofta engagerar en mer blandad grupp av företag. Det kan bland annat bero på att finns en fördel i att kombinera nyare och något äldre företag då dessa kan stödja varandra i en innovationsprocess. Det andra inkubatorprojektet som analyserats är lite speciellt på grund av att det delvis är ett svar på nedläggningen av Astra Zenecas verksamhet i Lund och ett sätt att försöka ta tillvara både personella och fysiska resurser för regionens utveckling.
Forskningsinriktad klustersatsning lokaliserade i mera perifert beläget område I den här gruppen av forskningsinriktade klustersatsningar finns även ett strategiskt klusterprojekt som inte haft lika bra förutsättningar avseende tillgängligheten till starka forskningsmiljöer eller regionala tillväxtföretag. Företagen i det här forskningsinriktade klusterprojektet är huvudsakligen konsultföretag men här finns även företag inom
tillverkning eller handel med varor. Klusterprojektets fokus på konsultföretag kan ses som ett resultat av projektets inriktning på kompetenshöjande insatser som bättre passar tjänsteföretag, vilket kan kopplas till att Risk and Crisis Research Centres forskning i huvudsak berör mer samhällsinriktad forskning om riskbeteende, krishantering och samhällets sårbarhet.
Företagen som är knutna till klusterprojektet varierar i storlek även om många är små.
Antalet företag är litet och det är svårt att räkna på genomsnittliga uppgifter för projektets företag. Här finns dock ett antal stora och medelstora bolag samt bolag som är äldre än 10 år. Sammantaget var detta klusterprojekts företag äldst, i genomsnitt 11,5 år vid projektets start. Även här ingår stora bolag, men då främst med syftet att bidra med kunskap och möjligheter till affärer för de mindre bolag som är projektets mer primära målgrupp.
I projektet är ambitionen att göra nytta för företag med relativt hög tillväxtpotential.
Samtidigt ser vi att den verkliga sammansättningen av ingående företag är bredare än så, troligen för att det finns ett begränsat antal företag med hög tillväxtpotential i regionen.
Den här typen av klusterprojekt saknar gemensam målgrupp och tydliga gemensamma målbilder för dessa, och den största utmaningen är sannolikt att skapa relevans för företagen ifråga.
Det finns också indikationer på att man haft svårt att skapa relevans för de deltagande företagen Förmodligen beror detta på att klusterprojektet haft en svårdefinierad och liten bransch att utgå från och att projektet haft en akademisk tyngd snarare än en praktisk.
Näringslivsinriktat klusterprojekt (gränsöverskridande)
De flesta företagen som har tagit del av det näringslivsinriktade klusterprojektet är små, med upp till tre anställda. Ett fåtal företag är större. Det finns även många enskilda firmor bland de företag som har tagit del av projektet. Med avseende på omsättning och ålder är variationen mellan företagen stor, där en del är nybildade och andra har funnits i många år.
Genomsnittligt var företagens ålder 8,5 år då projektet startade. Företagen klassas oftast som produktion av film, video och tv-program men det finns även datakonsultverksamhet, programmering, PR och grafisk design samt någon kontorstjänst och snickeriverksamhet.
Det går även att se vissa regionala skillnader mellan företagen, där Västerbotten har en större variation medan det i Norrbotten finns en större koncentration kring produktion. Det är även tydligt att företag med fler än tio anställda i de flesta fall finns i Västerbotten, men ett av dem ligger det i en annan del av Sverige. Utöver detta finns det relativt många enskilda firmor som har tagit del av projektet.
Entreprenörskapsprojekt riktat mot ett tydligt omställningsbehov
Ett entreprenörskapsprojekt har inte riktat sig mot en enskild bransch eller grupp av branscher utan har riktat in sig på företag med ett tydligt omställningsbehov, bland annat biltillverkaren Saab vars konkurs och nedläggning ledde till ökande arbetslöshet. Tanken var att särskilt stödja nyföretagandet och att främja tillväxt och utveckling i befintliga bolag. Företagen i projektet finns inom olika branscher, även om flera företag på något sätt är kopplade till fordonsbranschen. Här finns branscher såsom tillverkning av olika
kompo-nenter, reparationer, konsultverksamhet inom industriteknik/byggnad och anläggning och metallegoarbeten representerade. Samtidigt finns också många företag som arbetar med andra verksamheter, exempelvis camping, lokalvård, revision eller restaurangverksamhet.
Nästan alla företag har färre än 20 anställda och genomsnittet var 11,2 anställda år 2014.
Företagens genomsnittsålder i projektets deltagande företag var 10 år vid projektets start.
Utöver detta finns relativt många enskilda firmor.
Entreprenörskapsprojektets huvudsakliga syfte kan närmast beskrivas som att stödja företag för en bredare och mer innovationsfrämjande arbetsmarknad i regioner som annars är eller riskerar att bli svaga i dessa avseenden.
Den största utmaningen för den här typen av projekt, som saknar gemensam målgrupp och tydliga gemensamma målbilder för dessa, är även här sannolikt att skapa relevans för företagen ifråga. Projektet har dock lyckats skapa relevans för företagen och i princip öppnat dörren för ”alla företag”, med enkla tillväxtfrämjande erbjudanden.
Entreprenörskapsprojekt med hög närvaro i mera perifert belägna områden Inom entreprenörskapsprojektet med hög närvaro i perifera områden är de flesta företagen små och nästan inga har fler än tio anställda. Deltagande företag i projektet har igenomsnitt två anställda. Omsättningen är också relativt låg. Entreprenörskapsprojektet riktar sig inte mot en specifik bransch och företagen har också olika verksamheter såsom konsult-verksamhet, partihandel med kontorsmöbler, gym, skogsskötsel, skönhetsvård och hälso-vård. Företagen i projektet var i genomsnitt är 1,8 år gamla vid projektstart, alltså betydligt yngre än i det andra entreprenörskapsprojektet. Det bör även noteras att många av företag-en i projektet är företag-enskilda firmor.
7.4.2 Träffar man rätt företag?
Den tydligaste skiljelinjen mellan alla de olika projektens företag går mellan dem som har en tydlig branschorientering och dem som inte har det. De tre ”life science”-inriktade klustren och inkubatorprojekten och det näringslivsinriktade klusterprojektet har attraherat företag som vi menar ligger väl till i förhållande till de mål man ställt upp för projekten.
För övriga tre projekt (två entreprenörskaps- och ett klusterprojekt) är bredden av deltagande företag större, fler branscher är representerade och variationen i storlek och ålder mer betydande.
Entreprenörskapsprojekten riktar sig brett till lokala och regionala företag och har lyckats olika väl i att nå målgrupperna. Klusterprojektet har önskat en specialisering på bransch men har inte lyckats uppnå detta.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att flertalet av dessa strategiska projekt haft en hyfsad träffbild på sina riktade insatser mot företag.
I genomsnitt hade alla undersökta projektföretagen omkring 11 anställda 2012. Variationen i storlek på företagen är dock betydande både inom och mellan projekten. I ena änden har vi inkubatorprojekt, där de flesta företag saknade anställda. I andra änden har vi forsk-ningsinriktade klusterprojekt i perifert belägna områden, där företagen i genomsnitt har 25 anställda.
Det finns också en betydande variation i projektföretagens ålder, där de yngsta företagen generellt sett återfinns inom ”life science”-inkubatorerna medan företagen i de övriga projekten har betydligt mer varierande ålder. I några av de övriga projekten fanns väl etablerade företag som funnits i långt över 10 års tid. Som tabellen nedan visar var
medianåldern för företagen över 10 år vid projektstart för företagen i tre av projekten (i två klusterprojekt och i ett entreprenörskapsprojekt). Om det är många väletablerade företag som deltar i projektinsatserna ställs höga krav på att insatserna har relevans för deltagarna.
Det är på så sätt en mera utmanande situation för projektet.
Tabell 12 Projektföretagens storlek och ålder
Projekt Projektstart Antal anställda 2012
(genomsnitt) Medianålder vid start
Inkubatorprojekt 1 2011 0 0
Inkubatorprojekt 2 2008 3,0 2,9
Forskningsinriktat klusterprojekt 1 2011 15,8 10,6
Forskningsinriktat klusterprojekt 2 2010 25,2 11,5
Näringslivsinriktat klusterprojekt 2011 9,8 8,5
Entreprenörskapsprojekt 1 2012 3,0 1,8
Entreprenörskapsprojekt 2 2012 10,0 10,0
Källa: Egen bearbetning
7.5 Regionalfondsprojektens betydelse för företagens