Fördjupad bild av förutsättningarna för genomförda insatser och resultat inom

Förutsättningarna för att nå resultat kan diskuteras på olika sätt, bland annat genom att analysera programområdenas projektportföljer. Dessa portföljer visar en tydlig fokusering på insatser som är riktade mot Innovation och förnyelse, vilket gett bra förutsättningar för att stärka företagens konkurrenskraft. I programområdenas projektportföljer har insatserna varit inriktade på att stärka de befintliga företagens konkurrenskraft och inte i första hand stärka nyföretagande. Tillväxtanalys slutsats är att denna inriktning var positiv eftersom riskerna i strukturfondsinsatserna inte varit alltför höga, och i många fall har man försökt förstärka något befintligt och fungerande. Frågan är om koncentrationen av insatser för befintliga företag har varit optimal eller om de borde ha prioriterats annorlunda. Tillväxt-analys anser att det borde vara lättare att få resultat i företagen med en strategi som är riktad mot befintliga företag.

Programområdena har dock gjort olika val när det gäller att satsa på olika typer av kluster-satsningar. En del programområden har fokuserat på att utveckla kluster med hjälp av forskningsinriktade satsningar medan andra mera har inriktats mot att utveckla närings-livskluster. Tillväxtanalys slutsats är att det verkar vara enklare, i ett kortare perspektiv, att få fram näringslivsresultat i ett näringslivskluster än i ett forskningsbaserat kluster. De större strategiska klusterprojekten har i många fall varit forskningsbaserade och det är oklart om dessa klustersatsningar hade optimala förutsättningar eller om fördelningen mellan dessa två typer var den rätta.

Vår uppfattning är att förutsättningarna behöver justeras ytterligare för att få ännu bättre näringslivsresultat framöver, och det behövs alltså fler insatser som har en tydlig närings-livsorientering i sina klustersatsningar. Frågan berör till stora delar också projektens tidshorisont och frågan om hur strategiska och långsiktiga projektens målsättningar ska vara. Ett näraliggande område är om de strategiska projektinsatserna varit för kunskaps- och forskningsinriktade och för lite utvecklings- och näringslivsinriktade. Tillväxtanalys slutsats är att förutsättningarna för att införa och utveckla kunskapsinfrastrukturen har varit bra, men att det finns brister i förmågan att skapa goda förutsättningar för att stimulera ett mer utvecklingsinriktat näringsliv. I delar av vår genomgång speglar resultaten en alltför stor fokusering på kunskapsutveckling.

Resultat från programutvärderingar

Även programutvärderarna har i sina rapporter analyserat förutsättningarna för att nå resultat och fördjupat sig i centrala teman. Ett viktigt tema är de insatser som är kopplade till innovationer och innovationssystem. De har också lyft fram uppföljningssystemen och frågan om det fanns tillräckligt många och relevanta indikatorer för att spegla de resultat som genereras från projektinsatserna. Framför allt berörde de områden där insatserna gick ut på att försöka påverka kommersialiseringen av forskningsresultat. Det gäller då

kommersialisering av nya kunskaper, antingen via nya företag eller etablerade (befintliga) företag. De nya kunskaperna ska omsättas i antingen nya produkter eller tjänster, eller användas för att effektivisera befintliga verksamheter. Här menade programutvärderarna att oavsett strategi var huvudmålet att stärka företagens konkurrenskraft. De var kritiska till de befintliga kärnindikatorerna som skulle följa upp detta huvudmål, och ansåg att kärn-indikatorerna (antal nya företag, nya arbetsställen, antal nya nätverk) inte speglade olika insatsers betydelse för att uppnå resultat som är relaterade till ett sådant huvudmål (det vill säga stärkt konkurrenskraft). Programutvärderarna efterlyste därmed fler och bättre

utfallsindikatorer inom innovationsområdet. Tillväxtanalys vill bara ytterligare betona att bra indikatorer är en förutsättning för att man ska kunna belysa programperiodens resultat på ett relevant sätt. Annars finns en risk för att vi inte fångar upp betydelsefulla resultat-förändringar.

Programutvärderarna uppmärksammande också möjligheterna att bygga framgångsrika innovationssystem, nämligen förutsättningarna för att genomföra insatserna. De satte vissa frågetecken för skalan på insatserna (om det var en tillräcklig kritisk massa) och för sättet att koordinera, styra och finansiera verksamheten. Tillväxtanalys har inte sett några indikationer på en skalproblematik men vi vill ändå betona att de branschinsatser som ska genomföras inom ett så kallat styrkeområde behöver ha en viss storlek i relation till andra branscher i regionen för att ge några regionala effekter. Vår konsekvensframskrivning av vad en specifik branschsatsning kan ge för regionala effekter visar att en relativt liten skillnad i näringslivssammansättningen har stor inverkan på resultaten. Exempelvis är det en stor skillnad om ett branschkluster står för runt 1,7 procent av den totala sysselsätt-ningen än om andelen är 3–4 procent. Tillväxtanalys slutsats är att den här typen av klustersatsningar (branschsatsningar med fokus på att öka produktiviteten) kan ge betydande regionala effekter om klustret redan är ett relativt viktigt styrkeområde i regionen och om produktivitetsutvecklingen leder till ökade genomsnittslöner och ökad sysselsättning. Det innebär att den här typen av klustersatsningar måste hålla en viss storlek för att ge regionala effekter.

Programutvärderarna har även analyserat temat entreprenörskap och nyföretagande. Även inom detta tema är målsättningarna i stort sett desamma som inom innovationsområdet, det vill säga insatserna har sin tyngdpunkt i ökat nyföretagande och stärkt konkurrenskraft i befintliga företag. Programutvärderarnas bedömning är att man försökt inrikta sig mera mot kommersialisering än tidigare och att det är många satsningar som är riktade mot en specifik bransch. De branschinriktade projekten ska medverka till att stärka företagens konkurrenskraft snarare än att skapa så många nya företag som möjligt. Det finns dock andra insatser, som är bredare och öppna för alla, med syftet att skapa fler företag och mera diversifiering (bredare branschsammansättning). Programutvärderarna har här velat lyfta fram en tydlig målkonflikt i prioriteringen av de företagsfrämjande insatserna.

Programmets tillväxtmål med ökad sysselsättning kan bli svårare att nå om

projekt-insatserna är inriktade på att stärka konkurrenskraften i befintliga företag. Det kan i många fall begränsa möjligheterna till fler arbetstillfällen, samtidigt som företagen får bättre förutsättningar för att konkurrera. Detta behöver beaktas i samband med att vi studerar resultatförändringar i målvariabeln sysselsättning. Programutvärderarna har också uppmärksammat vissa problem med själva balansen av olika insatser i programmet och funnit att den inte är optimal i relation till målen inom området entreprenörskap och företagande. Konsekvenserna är att det har funnits förutsättningar för att nå målet med antal nya företag och ökad konkurrenskraft, men inte målet med en ökad andel tillväxt-företag eller målet att få fler personer att bli tillväxt-företagare. Resultaten kan också påverkas av att man sätter för stort fokus på att projekt ska vara nyskapande. Det kan innebära att framgångsrika projekt selekteras bort.

Det finns även andra resultatutvärderingar som belyst programmens förutsättningar för att nå resultat, och där har man gjort ett försök att analysera hur de åtta regionala struktur-fondsprogrammen påverkat den regionala tillväxten. Utvärderingen har analyserat intentionerna och profilen i programmen för att se om de är riktade mot struktur-förändringar som leder till tillväxt. Styrkan i programmen är att deras inriktning har justerats i jämförelse med tidigare programperioder. Insatserna har koncentrerats mot

branscher och kunskapsområden som är starka i regionerna, för att bygga vidare på dem.

Ett problem är dock att programmen utvecklar branscher och kunskapsområden som överlappar varandra och programmen har för dålig koll på vad som genomförs i andra regioner. Tillväxtanalys ser detta som ett tecken på att man inte försöker utnyttja olika regionala styrkor på ett effektivt sätt. Det är bättre att utveckla samverkan med andra regioner om de har kommit längre inom till exempel specifika kunskapsområden än att själva försöka bygga upp liknande verksamheter från grunden. Denna analys bekräftar Tillväxtanalys slutsats: att det varit för stort fokus på kunskapsuppbyggnad och för lite på näringslivsutveckling. Utvärderarna konstaterar i analysen att dessa insatser har varit för styrda av akademins behov och intresse av deltagande. Det har lett till att insatserna i för hög utsträckning varit inriktade mot att utveckla ny kunskap snarare än mot kommersiali-sering. Det finns på så sätt en efterfrågan efter fler innovationssystem som är mer entrepre-nörsdrivna.

En annan slutsats är att entreprenörskapsprojekten varit för breda, och att de inte varit anpassade till specifika målgrupper och regionala förutsättningar. Det har också gått för mycket resurser till så kallad ”vardagsinnovationer” med tanke på att de övergripande målen i den nationella strategin är att programmen ska stödja snabbväxande innovativa företag. Tillväxtanalys bedömer att man i många fall haft för dåliga kunskaper om målgruppen och de företag som man vill påverka. Det har lett till att insatserna inte har blivit tillräckligt effektiva och anpassade till målgruppen. Tillväxtanalys kan dock inte bedöma om vardagsinnovationer fått för stor del av resurserna eller om det har minskat möjligheterna att få fram fler snabbväxande företag.

Ett annat viktigt problem är att innovationsprojekten till stor del ägts av högskolor och universitet. Här efterfrågas ett alternativt ägande i strukturfondsprojekten för att stärka själva innovationslogiken. Tillväxtanalys menar att ägandet och ansvaret för projekten påverkar förutsättningarna och därmed vilka resultat som projekten kommer att ge.

Dessutom påverkas balansen och inflytandet mellan offentliga och privata aktörer.

Tillväxtanalys har ingen klar uppfattning om hur ägandet och ansvaret bör fördelas utan detta behöver utredas ytterligare. Vi vill dock lyfta fram att stora resurser gått till vad vi har definierat som övriga insatser. Sådana satsningar går till offentliga aktörer och berör resurser till projekt som ska finansiera organisationslösningar, synliggöra och koordinera aktörer samt genomföra och utveckla handlingsplaner, analyser och strategier. Frågan är om det har satsats för mycket resurser på den här typen av insatser i relation till andra insatser som är direkt riktade mot målgruppen.

Förutsättningar för resultat i gränsöverskridande program

När det gäller Interregprogrammen har en viktig fråga för programutvärderingarna varit att analysera hur väl programmen och projekten har stärkt innovationssystemen i respektive område. Ett flertal programutvärderingar visar att skilda förutsättningar har haft en stor inverkan på resultaten. I den här typen av program påverkar de geografiska förutsättningar-na möjligheterförutsättningar-na att jobba med kluster och innovationssystem. I en tät miljö med korta avstånd mellan människor, företag och akademi kan företag och akademi bilda kluster för dagligt utbyte av information och kunskap.

Det är svårt att dra några generella slutsatser av programmen, till stor del på grund av bristen på projektutvärderingar. För de prioriterade områden som valts ut för programmen (Innovativa Miljöer och Entreprenörskap) har särskilda projektutvärderingar endast genomförts i ett fåtal fall då det inte har funnits krav på projektutvärderingar

(följe-forskning) för projekt med EU-finansiering över 10 miljoner kronor på det sätt som har gällt för de regionala programmen. Det gör det svårt att bedöma programmens mål-uppfyllelse.

8.1.3 Stärka kunskaperna om vilka företag som deltar, deras