Företagens värdering av stödets betydelse

Det finns relativt stora skillnader mellan projektens verksamhet, men i vissa fall även mellan olika företags beskrivningar av samma projekt. De senare skillnaderna kan exempelvis bero på att företagen haft olika tidigare erfarenheter och därför olika behov, eller på att de har tagit del av olika verksamheter inom ett och samma projekt. En

anledning kan också vara att de har helt olika upplevelser av samma insats. Överlag är det dock större skillnader mellan än inom projekten.

Inkubatorprojekt

De intervjuade företagen startades under tiden i inkubatorn, där ett par av de intervjuade företagen också fortfarande finns kvar. De har alla en tydlig koppling till universitetet, antingen genom att de som äger och driver företagen själva är forskare eller genom att man arbetar tillsammans med forskare. Alla utom ett av företagen har tagit del av olika råd-givande verksamheter och även fått viss hjälp av mer praktisk karaktär. Det företag som inte har tagit del av stödet har lång erfarenhet av branschen och upplevde inte att den typen av stöd behövdes. Företag med mindre erfarenhet upplever dock generellt att coachingen och rådgivningsinsatserna varit betydelsefulla. Tillgången till laboratorier och till inkubatormiljön i stort har också bedömts vara viktiga faktorer i uppstarten av ett nytt företag. Alla har lyft fram att inkubatorprojektet har spelat en viktig roll för företagets utveckling och några menar att stödet i vissa fall varit helt avgörande.

Flera har även fått ekonomiskt stöd, vilket har bedömts som viktigt. En person kommente-rar särskilt bristen på riskkapital i regionen och menar att projektet fyller åtminstone en liten del i en lucka. Företagen lyfter bland annat att det finns ett behov av mer administra-tivt stöd i företagens startskede. Ett annat av företagen pekar också på behovet av ett närmare samarbete mellan inkubatorn och universitetet, och då mellan naturvetenskapliga discipliner och de företagsekonomiska och juridiska disciplinerna. Sammanfattningsvis kan det dock sägas att personerna överlag är mycket nöjda och upplever inkubatorn som väl anpassad till deras behov. Att de har bakgrund som forskare och att inkubatorn initierats ur målgruppen har troligen betydelse för att utformningen ses som väl anpassad till deras behov.

I det andra inkubatorprojektet har företagen som intervjuats i huvudsak haft en gemensam och positiv bild av projektet. De har särskilt framhållit laboratorierna och möjligheten att sitta tillsammans med andra liknande företag som positivt och viktigt för företagens utveckling. För den här typen av forskningsintensiva företag är också tillgången till olika typer av databaser av stor betydelse, och det är ett stort värde när sådana kostnader kan bäras utanför företagen i tidiga skeden. Inkubatorns miljö, där det finns möjlighet att utbyta erfarenheter och dela kunskap med andra, är dock det mest positiva av allt. För ett av företagen har även de andra företagen varit kunder och samarbetspartner.

Det varierar om företagarna har tidigare erfarenhet av att driva företag eller inte, och de med längre erfarenhet har i intervjuerna starkare betonat behovet av en mer individualise-rad rådgivning. Ett av företagen med kortare erfarenhet har också fått stöd både från Nyföretagarcentrum och från Almi Företagspartner, vilket de uppfattade som ett komple-ment till inkubatorns verksamhet. De äldre företagen har båda tagit del av ekonomiskt stöd från Vinnova och ett av dem även från Tillväxtverket. På grund av att erfarenheterna skiljer sig åt mellan företagarnas bakgrund har även behoven delvis sett olika ut, vilket förefaller ha påverkat deras upplevelse av inkubatorn och hur väl verksamheten har passat företagen.

Forskningsinriktat klusterprojekt

De intervjuade företagen som tagit del av ett forskningsinriktat projekts verksamhet har antingen fått ekonomiskt bidrag eller deltagit på en mässa anordnad av projektet. Företagen som har fått ekonomiskt stöd var eller är fortfarande i en utvecklingsfas där de arbetar med att utveckla en produkt. Dessa företag har även tagit del av andra ekonomiska stöd, till exempel från Vinnova eller lån via Almi och en regional utvecklingsfond samt tagit del av andra typer av stöd. De betonar att det ekonomiska stödet har varit viktigt för dem i den fas de befann sig i när de fick stödet, antingen för att det påskyndade deras utveckling eller för att de under perioden inte hade något annat stöd. Ett av företagen saknar dock bättre nätverksmöjligheter för att ha kontakt med potentiella kunder och få feedback på sin produkt.

Forskningsinriktat klusterprojekt i mera perifert beläget område

Företagens uppfattning om det forskningsinriktade klusterprojektet i perifert område präglas av att det generellt har varit få aktiviteter och att de aktiviteter som genomförts haft mer begränsat värde för företagen. Denna bild är relativt samstämmig från samtliga inter-vjuade företag.

De intervjuade uppger sig ha deltagit i enstaka möten, eller kanske ingått i klusterinitiativet SRR. Företagen menar generellt att klusterinitiativet i teorin varit bra, men att det i

praktiken inte blivit så många aktiviteter. Framför allt upplever intervjupersonerna att de fått ett relativt litet utbyte från mötet med akademin. Man upplever att universitetet har haft en allt för teoretisk ingång i frågan och att det ömsesidiga utbytet därmed har begränsats.

Detta har inneburit att projektet inte varit särskilt lyhört mot företagens behov och intresse för att medverka i projektet.

Näringslivsinriktat klusterprojekt

De intervjuade företagen pekar på att projektet spelat en betydelsefull roll i företagens utveckling. Bland annat nämns den stora spelkonferensen som projektet arrangerade i Umeå, Umeå Game Dev, som ett viktigt exempel. Konferensen skapade tillfällen att nät-verka både med andra företag och med kunder.

Vidare har även de utbildningar inom området film som hållits uppfattats som relevanta av företagen. Filmbranschen anses som en svår bransch där behovet av stöd är stort. Således behövs finansiellt stöd till branschen i stort och inte nödvändigtvis till de enskilda aktörer-na, då ett ökat branschstöd potentiellt kan även här bidra till ökad samverkan och ge aktörerna fler kontakter.

Behovet av att sammanföra aktörerna kan vara särskilt stort eftersom regionen är väldigt stor och glesbefolkad, vilket bidrar till ökad distans och mindre tillgänglighet till andra aktörer. Resorna till de gemensamma träffarna som kretsat kring workshoppar och

konferenser finansierades av projektet, och det nämns också som positivt då resorna i vissa fall varit långa och dyra för somliga av de inblandade parterna. Det gränsregionala

perspektivet (det vill säga att företag från Norge och Finland också ingått) har i det här sammanhanget positivt bidragit till att öka den kritiska massan i branschen.

Slutsatser inom tema Innovativa Miljöer

Den genomgående värderingen från de intervjuade företagen (gällande inkubator- och klusterprojekt) är både positiv och negativ. Tillgången till en forsknings- och innovations-infrastruktur har varit värdefull, liksom tillgången till kunskaper och erfarenheter – särskilt för de yngre företagen. I någon mån upplever man att Regionalfonden kunnat kompensera för avsaknaden av riskvilligt kapital. De äldre företagen förefaller också i högre grad fått del av andra stödresurser.

I den andra ändan har vi klusterprojekt som uppfattats som alltför teoretiska och mindre nyttiga. Den akademiska ingången i projektet har varit för dominerande. Det tydligt att projektets relevans för företagarna är ett mycket viktigt kriterium för hur företagarna själva kommer att motivera sig inom de olika projekten.

Entreprenörskapsprojekt riktat mot ett tydligt omställningsbehov

Merparten av de intervjuade inom omställningsprojektet är eller har varit nyföretagare och uppger att de hade ett stort behov av hjälp för att komma igång med sitt företagande.

De intervjuade lyfter fram att flera av de mer grundläggande affärsutvecklingsinsatserna haft stor betydelse för de tidiga skedena i företaget. Här nämns till exempel insatser såsom affärsrådgivning och allmän rådgivning om företagsstart, finansieringsfrågor och

marknadsföring. Företagen uppskattar också de konsultcheckar som funnits att få.

Konkret nämns affärsrådgivningen som en lyckad aktivitet från projektets sida, och flera av de intervjuade aktörerna anser att den har bidragit till ökad kunskap och förståelse för hur man bygger företag. Även utbildningen om marknadsföring uppfattas ha varit

betydelsefull. Dessutom nämner flera att rådgivningen om finansieringsfrågor har hjälpt dem att utveckla företaget.

Entreprenörskapsprojekt med hög närvaro i perifert belägna områden

De företag som intervjuats inom entreprenörskapsprojektet i perifera områden upplever sig inte ha haft någon aktiv del i projektet eller dess aktiviteter. Några av de intervjuade uppger sig dock ha tagit del av affärsrådgivningsinsatser, men annars uppfattar de flesta intervjuade inga tydliga aktiviteter från projektet. Detta gör projektet svårvärderat ur denna aspekt.

Slutsatser inom tema Entreprenörskap

Även inom entreprenörskapsprojekten pekar resultaten åt olika håll, med både positiva och negativa omdömen. Företagarna anser att entreprenörskapsprojektet som är kopplat till ett tydligt omställningsbehov i regionen har varit praktiskt och värdefullt medan entreprenör-skapsprojektet med hög närvaro i perifert belägna områden inte får lika positiva omdömen.