Hösten 2015 genomförde Kontigo de dokumentstudier, intervjuer och analyser som ligger till grund för den här rapporten. Under vintern kompletterades också undersökningen med en statistisk analys av företagen i projekten i jämförelse med företag i kontrollgrupper.
Undersökningen består av fyra huvuddelar: en inledande analys, där fokus ligger på de utvalda projekten, en övergripande analys av de företag som tagit del av projekten, en analys av den övriga policykontext företagen verkar inom samt en analys av de ”effekter”
och mervärden som skapats genom Regionalfondens resurser. De olika delarna syftar således till att besvara studiens frågeställningar genom både kvalitativa och kvantitativa metoder. Nedan beskrivs de olika delarna och metoderna något mer ingående. Först vill vi bara nämna något mer om de projekt som studien grundar sig på.
7.3.1 Avgränsning och urval av projekt
Undersökningen är avgränsad till sammanlagt sju projekt som fick stöd från något program inom Regionalfonden under perioden 2007–13. Stödet var riktat till insatsområdena Innovativa Miljöer och insatser för att främja Entreprenörskap i nya och befintliga företag eller motsvarande. Projekten har valts ut med hänsyn till deras inriktning, deras geogra-fiska spridning och summan medel de beviljades.
Urvalet projekt syftar till att identifiera projekt som i någon mening har bedömts vara strategiska ur ett företagsutvecklingsperspektiv. I det ursprungliga upplägget hade Tillväxt-analys i dialog med Tillväxtverket tagit fram en lista på tio projekt som kunde bedömas ha en sådan strategisk karaktär.
För att genomföra uppdraget ville vi också identifiera de företag som ingått i projekten med organisationsnummer. Detta gjorde att flera av de projekt som ursprungligen identifi-erats inte bedömdes som möjliga att inkludera i studien då uppgifter om de deltagande företagens organisationsnummer antingen aldrig hade samlats in eller inte längre fanns
tillgängliga. Detta ledde till att urvalet av projekt fick göras om och till att det slutliga urvalet begränsades till sju projekt.
Det slutliga urvalet av projekt omfattar tre projekt som riktar sig till företag och idéägare inom Life Science (Lund Life Science Incubator, Umeå Bio Incubator, Nova Med Tech), två projekt med generella företagsfrämjande ambitioner (Entreprenör Centrum Väster-botten, Omställningskontoret), ett projekt som riktar sig till företag inom den audiovisuella branschen (Film Arc 2.0) och ett projekt som riktar sig till skydds- och säkerhetsbranschen (Mid Risk). Projekten återfinns således i de regionala programmen för Skåne-Blekinge, Västsverige, Östra Mellansverige, Övre Norrland och Mellersta Norrland. För en beskriv-ning av valda projekt se Bilaga 4.
Projektet Film Arc 2.0 är finansierat inom det gränsregionala samarbetsprogrammet Nord och riktar sig därför förutom till svenska företag också till företag i norra Finland och Norge.23
7.3.2 Analys av projekten
Syftet med den analys av projekten som vi genomför är att kontextualisera de insatser företagen har tagit del av. Här introducerar vi de projekt som har studerats. Vilka var projektens mål och resultat, och vilka erfarenheter finns från projektens genomförande?
Här görs även en första analys av vilken påverkan projekten kan förväntas ha haft på deltagande företag, utifrån projektens uppgivna resultat.
Analysen bygger på projektdokumentationen såsom ansökan, lägesrapporter och slut-rapport samt en eventuell utvärdering från följeforskare eller interna utvärderingar. Utöver detta har intervjuer genomförts med projektledare i respektive projekt eller med någon annan representant från projektägaren. För Lund Life Science Incubator har varken projektledare eller projektägare kunnat nås för intervju, trots upprepade kontaktförsök.
Analysen mynnar ut i en övergripande karaktäristik och en kategorisering av projekten.
7.3.3 Övergripande företagsanalys
Företagsanalysen syftar till att ge en bild av vilka företag som har deltagit i projekten.
Underlaget består av totalt 185 aktiebolag och ungefär lika många enskilda firmor. De enskilda firmorna ingår dock inte i de kvantitativa analyserna eftersom tillgänglig data för dessa är av otillräcklig kvalitet. Information om de enskilda bolagen har däremot tagits i beaktande i kvalitativa analyser och i beskrivningarna av företagen.
En utmaning här är den delvis ofullständiga redovisningen av de företag som har tagit del av projekten. Det har i flera fall varit svårt att få fram data för företagen, antingen för att de inte funnits redovisade i slutrapporteringen eller för att företagen inte har varit möjliga att återfinna i databaser eller genom manuell sökning. Ett ytterligare problem är att det som regel finns mycket begränsade uppgifter om vad det faktiskt innebär att ett företag har deltagit. Många utvärderingar av regionalfondsfinansierade projekt och program har pekat på vissa företag inte är medvetna om att de har deltagit i projektet. En del av förklaringen är att projekten sällan skiljer mellan företag som har deltagit i något enstaka seminarium och sådana som deltagit i mer omfattande rådgivningsinsatser eller utvecklingsprogram.
23 I analysen av Film Arcs företag ingår dock bara de företag som återfinns i Sverige.
Detta påverkar självklart möjligheterna att dra slutsatser om företagen som har tagit del av projekten som helhet.
7.3.4 Policykontext och mervärdesanalys
Den avslutande delen i studien kan i sin tur delas in i tre delar:
• En del beskriver den policykontext som företagen finns inom, det vill säga de andra stöd som företagen i projekten också tar del av.
• En andra del bygger på företagens egen värdering av regionalfondsprojektens betydelse för företagens utveckling.
• En tredje del försöker kvantifiera effekterna av projektdeltagandet för företagen – så långt detta låter sig göras.
Metoder i policykontextanalysen
Med utgångspunkt i databasen MISS – Mikrodatabas över statliga företagsstöd (Tillväxt-analys) har vi undersökt vilka andra stödtyper som företagen i projekten tagit del av, vilken omfattning stöden har haft och när man fått del av dessa stöd.
Metoder för företagens värdering av stödets betydelse
Kontigo har även genomfört intervjuer med ett urval av de företag och företagare som har tagit del av projektens insatser. I intervjuerna med företagen har man frågat efter omfatt-ningen av stöden men även upplevelsen av insatserna och huruvida företagen själva bedömer att insatserna har påverkat företagens utveckling.
De personer som vi har intervjuat har dock i många fall gett relativt samstämmiga beskriv-ningar av projekten, vilket gör att intervjuerna bidrar med en kompletterande bild av projektens aktiviteter och hur dessa har mottagits av företagen som deltagit. Intervjuerna ger även en inblick i företagens syn på projektens inverkan på deras verksamhet i ett senare utvecklingsskede, något som enligt följeforskare är viktigt för att utvärdera projektens inverkan.
Metoder för ”effektstudie”
Slutligen har vi försökt att skatta effekten av deltagandet i de studerade projekten för företagen. Vi gör dock inte anspråk på att ha genomfört en verklig effektstudie, då detta inte var det ursprungliga syftet med uppdraget. Dessutom medger inte datakvaliteten detta.
Vi har trots detta utgått från bolagsdata från Bisnode, som omfattar perioden 2005–14, för att dels försöka skapa en kontrollgrupp för projektföretagen, dels försöka jämföra utveck-lingen i projektföretagen med den i kontrollgruppen före respektive efter projektstart.
Målet var att genomföra en så kallad ”difference-in-difference”-analys, men detta var inte möjligt på grund av bristen på data eller projektens övriga karaktär.
Generellt har det varit nödvändigt att använda så kallad bootstrapping för att säkerställa tillgången till ett normalfördelat urval. Bootstrapping är här en förutsättning för att analysera små urval.
Därefter har två typer av analyser genomförts:
1. en enkel analys för att jämföra skillnaderna mellan projektföretagen och en kontrollgrupp vad gäller utvecklingen av företagens tillväxt efter projektstart
2. en ”difference-in–difference”-analys där vi jämför projektföretag och kontrollföretag både före och efter insatsen.
Vår analys har begränsats av tillgången till tillväxtdata och vi har därför valt att använda måtten omsättning per anställd och rörelsemarginal för att mäta företagens utveckling.
För projektet Umeå Bio Incubator har ingen kvantitativ analys över huvud taget kunnat göras. För Lund Life Science Incubator och NovaMed Tech har endast analysen enligt punkten 1 ovan kunnat göras. För övriga projekt har en difference-in-difference-ansats enligt 2 ovan prövats.
En fullständig metodbeskrivning över effektanalysen finns i bilaga 5.