I avsnitt 7.6 beskrivs vad vi kallar för ”en effektanalys” av stödens betydelse för företagen.
Vi gör dock inte anspråk på att ha genomfört en verklig effektstudie eftersom data-kvaliteten inte medger detta och det heller inte var det ursprungliga syftet med uppdraget.
Studien är designad så att utvecklingen i de företag som fått stöd via projekten jämförs med företag som inte fått stöd. Målet är att jämföra utvecklingen i företagen i de båda grupperna både före och efter stödet – det vill säga före och efter projektdeltagandet. Målet var därför att analysen ska följa en så kallad difference-in-difference-ansats. Projektens karaktär (att man till exempel vänder sig till helt nya företag eller företagare snarare än företag) innebär att denna ansats inte kunnat tillämpas för mer än på en del av analysen.
Data för studien har av praktiska och ekonomiska skäl hämtats från Bisnode och bygger på rapporterade bolagsdata. Av de variabler vi haft tillgång till (för hela perioden) har vi bedömt att omsättning per anställd och rörelsemarginal är de som bäst fångar utvecklingen i bolagen. Omsättning per anställd är en tillväxtindikator som mäter den ekonomiska aktiviteten i ett företag och som reagerar snabbare på förändringar än utfallet på exempel-vis investeringar och antal anställda som i högre utsträckning är ett resultat av långsiktiga strategier. I viss mån kan omsättning per anställd också anses vara ett mått på arbets-produktiviteten i ett företag genom att mäta den ekonomiska aktivitet som varje anställd genererar. Rörelsemarginalen mäter hur stor del av omsättningen, alltså de pengar som kommer in i ett företag, som resulterar i vinst före skatt. Rörelsemarginalen är ett mått på operationell effektivitet men kan även ses som en indikator på kapitalproduktivitet
Till kontrollgruppen har vi matchat ett urval av företag för att säkerställa att företagen är så lika varandra som möjligt när det gäller branschtillhörighet respektive geografiskt läge. För FilmArc 2.0, Lund Life Science Incubator, MidRisk, NovaMed Tech och Umeå Biotech Incubator har kontrollgrupper valts ut bland företag som finns i samma branscher som de deltagande företagen i projektgruppen. För EntreprenörCentrum Västerbotten och Omställningskontoret har urvalet i stället byggt på var i landet företagen finns. Se de fullständiga matchningsgrunderna nedan:
• EntreprenörCentrum Västerbotten – endast företag från Umeåregionen, definierad som företag i Umeå, Vindeln, Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vännäs och
Örnsköldsvik
• FilmArc 2.0 – endast företag inom bransch 5911, produktion av film, video och tv-program
• Lund Life Science Incubator – endast företag från bransch 7211 och 7219, bioteknisk forskning och utveckling och annan naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling
• MidRisk – endast företag från bransch 7022, konsultverksamhet avseende företags organisation
• NovaMed Tech – endast företag från bransch 7211 och 7219, bioteknisk forskning och utveckling och annan naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling
• Omställningskontoret – endast företag från Sotenäs, Munkedal, Färgelanda, Grästorp, Mellerud, Lysekil, Uddevalla, Vänersborg, Trollhättan
• Umeå Biotech Incubator – endast företag från bransch 7211 och 7219, bioteknisk forskning och utveckling och annan naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling.
Eftersom det finns få observationer (företag) i insatsgruppen (de företag som tagit del av stöd från projekten) har vi använt oss av så kallad bootstrappingmetodik för att säkerställa att vi har ett normalfördelat (t-distributed) urval som kan analyseras. Bootstrapping går ut på att man estimerar distributionen i urvalet baserat på ett antal deskriptiva mått genom att utföra en slumpmässig simulering med återläggning för att få ett normalfördelat data. En sådan fördelning är en förutsättning för att kunna utföra korrekta analyser på relativt små urval.
Vi har sedan gjort två olika typer av analyser beroende på vad tillgänglig data tillåter utan att riskera analysens kvalitet. Den första, enklare analysen, görs på skillnaden mellan tillväxten i omsättning per anställd respektive rörelsemarginalen mellan insatsgruppen och kontrollgruppen efter insatsen gjorts (det vill säga efter projektstart).
Den andra analysen är gjord med en difference-in-difference-ansats som innebär att vi tittar på skillnaderna mellan tillväxten efter insats jämfört med innan insats för insats-gruppen respektive kontrollinsats-gruppen. Dessa differenser jämförs sedan med varandra för att undersöka om det finns en signifikant skillnad mellan hur de två gruppernas utveckling har förändrats efter projektens startår. Tanken är att ställa de bägge grupperna på samma startpunkt vid analysens början för att sedan undersöka hur nivån på tillväxten påverkats av en insats, i detta fall projektstöd genom regionalfonderna. De tidsserier vi tittat på löper från 2005–14.
För ett av projekten, Umeå Biotech Incubator, har ingen analys gjorts. Datatillgången var gör dålig eftersom endast sju företag ingick i projektet och inget av företagen i projektet registrerades före 2010. För EntreprenörCentrum Västerbotten och Lund Life Science Incubator har den enklare analysen gjorts. För Lund Life Science Incubator, det projekt som startade tidigast med startår 2008, är tidsserien före insats för kort för att vi ska kunna titta på den. I fallet med EntreprenörCentrum Västerbotten startade företagen i projektet först 2010, vilket gör att det inte finns tillgänglig data för tiden efter projektstart.
För de tre projekt som vi gjort en enklare analys av finns två signifikanta resultat. För Lund Life Science Incubator har projektföretagen en signifikant (på 10 procents signifikansnivå) bättre utveckling än kontrollgruppen när det gäller omsättning per anställd. För NovaMed Tech har projektgruppen däremot en signifikant (på 5 procents signifikansnivå) sämre utveckling av rörelsemarginalen än kontrollgruppen efter att de fått stöd. När det gäller de projekt som analyserats med en difference-in-difference-ansats uppvisar Omställnings-kontoret signifikanta resultat för variabeln rörelsemarginal. Projektgruppen har både före och efter insats signifikant högre tillväxt än kontrollgruppen för rörelsemarginalen, men även förbättringen i projektgruppens tillväxt efter insats jämfört med före insats relativt kontrollgruppen är signifikant på 1 procents signifikansnivå.
Tabell 23 Resultat från difference-in-difference-analys
Projekt Startår Medelålder vid start
Umeå Biotech Incubator 2011 0,0
Lund Life Science
Incubator 2008 2,9
NovaMed Tech 2011 10,6
EntreprenörCentrum
Västerbotten 2012 1,8
Omställningskontoret 2012 10,0
FilmArc 2.0 2011 8,5
MidRisk 2010 11,5
EntreprenörCentrum Västerbotten
Värdetyp Tillväxt
oms/anst (period 2)
Tillväxt rörelsemarg
(period 2)
Insatsgrupp -5 % 215 %
Kontrollgrupp 5 % 209 %
P-värde 0,227 0,688
Differens -10 % 6 %
Lund Life Science Incubator
Värdetyp Tillväxt
oms/anst (period 2)
Tillväxt rörelsemarg
(period 2)
Insatsgrupp 26 % 33 %
Kontrollgrupp -7 % 12 %
P-värde 0,073* 0,216
Differens 33 % 21 %
NovaMed Tech
Värdetyp Tillväxt rörelsemarg
(period 1)
Tillväxt rörelsemarg
(period 2)
Difference-in-difference P-värde
Insatsgrupp 13 % 194 %
Kontrollgrupp 6 % 353 %
P-värde 0,759 0,791
Differens 7 % -159 % -166 % 0,79
Omställningskontoret
Värdetyp Tillväxt
oms_anst (period 1)
Tillväxt oms_anst (period 2)
Difference-in-difference P-värde
Insatsgrupp 3 % 7 %
Kontrollgrupp 1 % -2 %
P-värde 0,551 0,307
Differens 2 % 9 % 7 % 0,16
Värdetyp Tillväxt rörelsemarg
(period 1)
Tillväxt rörelsemarg
(period 2)
Difference-difference in- P-värde
Insatsgrupp 2 % 62 %
Kontrollgrupp -7 % 23 %
P-värde 0,03** 0***
Differens 9 % 39 % 30 % 0,001***
www .til lv axt ana
Tillväxtanalys, myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, är en gränsöverskridande organisation med 60 anställda.Huvudkontoret ligger i Östersund och vi har verksamhet i Stockholm, Brasilia, New Delhi, Peking, Tokyo och Washington D.C.
Tillväxtanalys ansvarar för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser och därigenom medverkar vi till:
• stärkt svensk konkurrenskraft och skapande av förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag
• utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft, hållbar tillväxt och hållbar regional utveckling
Utgångspunkten är att forma en politik där tillväxt och hållbar utveckling går hand i hand. Huvuduppdraget preciseras i instruktionen och i
regleringsbrevet. Där framgår bland annat att myndigheten ska:
• arbeta med omvärldsbevakning och policyspaning och sprida kunskap om trender och tillväxtpolitik
• genomföra analyser och utvärderingar som bidrar till att riva tillväxthinder
• göra systemutvärderingar som underlättar prioritering och effektivisering av tillväxtpolitikens inriktning och utformning
• svara för produktion, utveckling och spridning av officiell statistik, fakta från databaser och tillgänglighetsanalyser
Om rapportserien:
Rapportserien är Tillväxtanalys huvudsakliga kanal för publikationer.
I rapportserien ingår även myndighetens faktasammanställningar.
Övriga serier:
Statistikserien – löpande statistikproduktion.
Svar direkt – uppdrag som ska redovisas med kort varsel.
PM – metodresonemang, delrapporter och underlagsrapporter är exempel på publikationer i serien.
Foto: Therese Winberg/Scandinav Bildbyrå