Programmens bidrag till hållbar regional tillväxt, konkurrenskraft och

Har vi fått fler växande och snabbväxande konkurrenskraftiga företag i programområdena?

Det var ett av de viktigaste målen med programmen och satsningarna under perioden 2007–13, och därför kan det vara värt att försöka belysa sådana förändringar. Tillväxt-analys har valt att undersöka strukturfondsperiodens företags- och

sysselsättnings-förändringar i jämförelse med den tidigare programperioden 2000–06. Jämförelsen ger oss ett underlag för att diskutera resultatförändringar i några av programmens centrala

målvariabler och se hur långt man har kommit med den regionala näringslivsutvecklingen.

Resultaten visar att fler snabbväxande företag tillkom under den tidigare programperioden, det vill säga 2000–06. Undantaget är Stockholm och Östra Mellansverige som fick fler snabbväxande företag under den senare programperioden. Framför allt hade Övre Norrland ett större ”tapp” i ökningen av antalet snabbväxande företag under programperioden 2007–

13. Detta kan bland annat bero på programområdenas näringslivsstruktur och konkurrens-läget för vissa branscher i samband med finanskrisen som kom 2008. Vi har dock inte fått färre snabbväxande företag utan det finns fler än under den föregående strukturfonds-perioden. Det vi ser är att förändringen (ökningen i antalet snabbväxande företag) var mycket större under programperioden 2000–06 jämfört med 2007–13. Tillväxtanalys huvudslutsats är därmed att ökningen av snabbväxande företag var svagare 2007–13. Vi kan heller inte se någon stor förändring i antalet snabbväxande företag i de program-områden där regionala strukturfondsresurser var framträdande under 2007–13.

Skillnaderna i antalet snabbväxande företag fortsätter dock att öka mellan de program-områden som redan är starka och de nordligt belägna programprogram-områdena.

En annan viktig utgångspunkt för programmen har varit att påverka företagens konkurrens-kraft och sysselsättning. I de flesta programområdena var sysselsättningen relativt

oförändrad 2007–13, och jämför vi dessa siffror med sysselsättningsutvecklingen i växande och snabbväxande företag förefaller det som Stockholm och Östra Mellansverige har lyckats bäst med att stärka sysselsättningen inom dessa två typer av företag. Väst-sverige har också en hög andel sysselsatta i växande och snabbväxande företag även om programområdet hade en svagt positiv utveckling 2007–13. Tillväxtanalys kan konstatera att det inte har skett några stora sysselsättningsförändringar i programområdena.

Utifrån programmens målsättningar och fokus på att stärka företagens konkurrenskraft har vi försökt mäta förändringar i konkurrenskraft genom att studera företagens utveckling i de olika programområdena. Generellt sett ser vi en stärkt produktivitets-utveckling i företagen under 2000–13 i alla programområden, utan några större skillnader mellan programområdena. Vi kan också konstatera att produktivitetsutvecklingen var något större i de växande och snabbväxande företagen. Vi kan därmed påstå att företagens konkurrenskraft stärktes både generellt och i gruppen växande och snabbväxande företag under programperioden 2007–13.

En fråga är vad programmen bidragit med för att stärka en hållbar regional tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Som svar kan vi först konstatera att de inte har

resulterat i några tydliga regionala sysselsättningseffekter eller någon markant ökning i antalet snabbväxande företag. Däremot har de växande och snabbväxande företagen stärkt sin konkurrenskraft, men det kan vara svårt att värdera om det regionala läget skulle varit ännu sämre utan dessa stödinsatser. Det kan vara så eftersom programperioden hade ett svårare utgångsläge än den tidigare, men det är inget som Tillväxtanalys har kunnat bedöma.

I resultatgenomgången har vi gjort en närmare analys av de strategiska projektens resultat inom tema Innovativa Miljöer, Entreprenörskap och gränsöverskridande insatser.

När det gäller Innovativa Miljöer och Entreprenörskap konstaterar vi att det finns ett bra fokus i dessa strategiska projekt överlag och att de ligger i linje med teorierna om vad som ska påverkas och hur de ska leda till regional utveckling. Projekten har på många sätt fullgjort sina åtaganden utifrån de inplanerade aktiviteterna, och aktivitetsmålen är på så sätt uppnådda. I de flesta fall har man uppnått förväntningarna på antalet nya företag och arbetstillfällen.

Innovativa Miljöer

För temat Innovativa Miljöer är vår bedömning att dessa projekt varit framgångsrika utifrån målet att producera kunskaper och utveckla nya samverkanskonstellationer.

Tillväxtanalys är mera tveksam till om alla dessa insatser leder till regional näringslivs-utveckling, och vi ser en stor skillnad mellan projektens genomförande och projektens mål att skapa näringslivsresultat. Vår slutsats är därför att projekten vet vilka förutsättningar som ska skapas och vilka aktörer som bör vara med, men att det har varit svårt att skapa den dynamik som utvecklingsmiljöerna behöver för att utveckla näringslivet. Det finns alltså tydliga skillnader mellan projektens mål och projektens resultat, där specifika delar av insatserna har gjorts på olika sätt. Vi anser att detta har haft betydelse för hur projekten lyckats med att skapa starka utvecklingsmiljöer som genererar näringslivsutveckling.

Vår resultatanalys av temat Innovativa Miljöer visar att dessa strategiska kluster inte skapade några större förändringar under programperioden 2007–13 när det gäller antalet sysselsatta eller antalet nya företag. Tillväxtanalys har samtidigt svårt att bedöma vad som är rimligt att förvänta sig. Å ena sidan vet vi att det tar tid att utveckla strategiska kluster och det är många kvalitativa processer som måste stärkas innan det går att se tydliga resultat. Å andra sidan bygger ofta dessa insatser vidare på befintliga kluster som funnits en längre tid och visat sig fungera.

Entreprenörskap

För temat Entreprenörskap visar vår resultatanalys att rådgivning gett bättre resultat än inkubatorsverksamheten, både när det gäller antal nya företag och antal skapade arbets-tillfällen. Av nio strategiska rådgivningsprojekt har sex projekt skapat mer än 200 nya företag per projekt, medan inkubatorprojekten bara har skapat 50 nya företag, i bästa fall.

Resultaten är desamma med avseende på antal skapade arbetstillfällen. Det är dock inte rättvist att jämföra dessa två insatser eftersom den ena är mera av en breddsatsning (att fler ska starta företag) medan inkubatorverksamheten snarare är en spetssatsning och en satsning på att få fram högkvalitativa snabbväxande företag. Vi vet dock inte om någon av satsningarna skapar fler snabbväxande företag. En sådan studie skulle vara värd att genomföra.

Angående temat Entreprenörskap är vår bedömning att resultaten från

inkubator-satsningarna skiljer sig åt till viss del. En del strategiska projekt har varit mera lyckade än

andra när det gäller att sprida information, få in nya affärsidéer och stärka själva

kommersialiseringsprocessen och fokuseringen på tillväxtföretag. Rådgivningsinsatserna verkar ha varit till gagn för företagare som velat starta upp en ny verksamhet, och mer än 70 procent av målgruppen tycker att rådgivningen varit bra eller mycket bra. Man har också ofta lyckats bättre än de ursprungliga målsättningarna med projekten, i bemärkelsen coachat fler nya företagare än vad man föresatt sig. Den här typen av insats blir särskilt viktig när det inte finns så många andra alternativ tillgängliga i mera perifera områden.

Vi kan även synliggöra vissa delar av hållbarhetsaspekten med hjälp av kärnindikatorerna som rör jämställdhet. Könsskillnaderna verkar vara störst inom kluster- och inkubator-satsningar, och vi ser inte samma problem i rådgivningsprojekt. Exempelvis visar resultaten i klustersatsningarna ganska stora skillnader mellan mäns och kvinnors prestationer. Tillväxtanalys har i nuläget ingen bra förklaring till detta utan kan bara konstatera att den här typen av hållbarhetsproblem finns kvar inom de klustersatsningar som genomfördes under programperioden 2007–13.

Ett problem med att bedöma insatserna är att vi vet för lite om företagen som tagit del av insatserna, vilka de är och hur de har utvecklats under en längre tidsperiod. Tillväxtanalys skulle ha behövt ett bättre resultatunderlag i utvärderingarna kring företagen, företagens tillväxt och överlevnadsförmåga för att se hur de deltagande företagen har påverkas när det gäller tillväxt och överlevnadsförmåga. Dock har många slututvärderingar som riktats mot företagsrådgivning och inkubatorverksamhet varit bättre på att utvärdera själva mål-gruppen.

Tillväxtverket har tidigare gett ut en syntesrapport (Tillväxtverket, 2012) för att syntetisera erfarenheter från programgenomförandet utifrån följeforskningen och för att ge rekom-mendationer inför den nuvarande programperioden 2014–20. En slutsats i den rapporten är att man inte uppnått förväntningarna med näringslivets och företagens medverkan.

Tillväxtanalys delar den uppfattningen och här finns det en hel del som behöver göras för att förstärka den delen.

Gränsöverskridande program

Tillväxtanalys konstaterar att varje program inom Interreg har haft sina utmaningar och försökt hitta vägar för att nå utveckling och tillväxt. Varje program har också skapat resultat utifrån sina förutsättningar, men det är uppenbart att det tar tid att bygga upp ett väl fungerande samarbete.

Det har varit nästan omöjligt att jämföra resultat mellan Interregprogrammen då det saknas gemensamma indikatorer och varje program i stället har sina egna specifika indikatorer för att mäta projektens och programmens resultat- och måluppfyllelse. De skilda förutsättning-arna har också haft stor betydelse för resultaten. De geografiska förutsättningförutsättning-arna påverkar möjligheterna till att jobba med kluster och innovationssystem, och i en tät miljö med korta avstånd mellan människor, företag och akademi kan företag och akademi bilda kluster för dagligt utbyte av information och kunskap. Här tycks ÖKS och delregionen Öresund ha särskilt goda förutsättningar och även en tradition av att arbeta med innovationsfrågor och kluster. I Sverige-Norge och Botnia-Atlantica har mycket av insatserna handlat om att bygga från grunden och stödja nya klusterinitiativ medan Nord till stor del tycks ha över-vunnit de långa avstånden och fått goda resultat genom att stora företag och forskning deltagit aktivt i själva genomförandet.

8.1.2 Fördjupad bild av förutsättningarna för genomförda insatser och