k a p i t e l
Arbetsfördelning och att ”göra”
en jämställd familj62
Det finns ingen given gräns för ens ansträngningar, ingen naturlig slutpunkt för ens försök att göra alla dessa måltider rimligt aptitliga och näringsriktiga. Maten kan alltid göras go-dare, nyttigare, festligare, punktligare eller billigare – och köket kan alltid pysslas om lite till (Wästerfors i Sydsvenskan 2008-08-23).
I Tage Danielssons dikt om hur måltiden dukats fram till en väntande skara barn har ”frysen villigt lämnat ut sin buk”, smörassietten står ”glad” och doften av sallad far ut bakom gardinen. Det är en idyllisk bild men den döljer att det är någon som utför handlingarna, arbetet. Det enda sättet på vilket vi förstår att det är någon som har tillagat maten är att ”mammas fingertoppar luktar lök”, i övrigt tycks maten i det närmaste ha kommit fram av sig självt. Som vi dock vet så sätter inte måltiden fram sig själv utan den kräver mycket arbete och i det här kapitlet är det just arbetet bakom och kring måltiden som är det centrala temat. Att mat ska stå på bordet var kväll och hur detta blir allt mer viktigt med barn i hushållet var något som diskuterades i föregående kapitel, men att maten kommer på bordet, inhandlas och dukas fram sker inte utan arbete.
Utifrån den gängse definitionen av arbete som synonymt med produktionsar-bete har feministiska interventioner visat på och hävdat att en sådan definition är för smal och att även omsorgsarbete bör inkluderas i arbetsbegreppet (se till exempel Oakley 1974; DeVault 1991). På avstånd kan måltidsarbetet tyckas re-lativt okomplicerat. Det är praktiskt, vardagligt och repetitivt (Bugge och Almås 2006, s. 206). Vid närmare analys framstår arbetet däremot inte som lika enkelt. I linje med tidigare feministiska interventioner är syftet i det här kapitlet att visa att mat- och måltidsarbetet är ett centralt arbete men som inte alltid syns eller ens förstås som arbete.
62 Delar av argumentationen i det här kapitlet återfinns även i forskningsrapporten ”Man måste
En mängd olika sociologiska ansatser har försökt att ringa in vad arbete be-tyder och avser. I studier om och av arbete framträder andra definitioner än just de produktiva. Det emotionella arbetet och omsorgsarbetet är ett område som är en central del i servicearbete såväl som i hemmet och det personliga livet. Det handlar inte enbart om det praktiska arbetet utan också om att skapa en känsla av tillhörighet, utöva omsorg, stötta och trösta, om att ”känna rätt” och upprätthålla bilden av att allt är som det ska och att man lever upp till förväntade normer (Hochschild 1983; Mulinari 2007). DeVault delar in olika aspekter på det arbete som inte är produktionsarbete i till exempel frivilligarbete och interaktionsarbete i konversationer med andra (DeVault 1991, s. 19). Sammantaget refererar dessa beskrivningar av arbete till något som också är en del av den sociala interaktio-nen, inte endast något som genererar ekonomiska transaktioner utan pekar mot en bredare definition av arbete (DeVault 1991, s. 19). Inom den institutionella etnografin används en bred definition av arbete där det inte enbart är ett kon-kret arbete som avses utan också hur människors handlingar är en del av deras deltagande i institutionella processer (Smith 2005, s. 229). Med Smiths begrepp ”work knowledge” (”kunskapspraxis”) avses vad människor förstår som arbete och vilken betydelse andra har för den förståelsen (Smith 2005, s. 229). Det vill säga, det handlar inte enbart om arbetet som sådant och de specifika uppgifter det inkluderar utan också om hur dessa förstås och relaterar till andra.
[…] ”work” is used in a generous sense to extend to anything done by people that takes time and effort , that they mean to do, that is done under definite conditions and with whatever means and tools, and that they may have to think about. It means much more than what is done on the job (Smith 2005, s. 151-152).
Smith avser därmed inte endast arbete i termer av vad man gör inom sitt för-värvsarbete utan snarare uppgifter människor utför och hur det man gör relaterar till andra och förstås av andra. Utifrån denna förståelse av vad arbete innebär kommer jag med ett särskilt fokus på planering av måltiden att analysera hur de intervjuade talar om mat- och måltidsarbetet. Utifrån en svensk kontext där begreppet jämställdhet idag har en central plats och där den politiska visionen syftat till att män och kvinnor ska kunna förena men också dela på förvärvsarbete och omsorgsarbete vill jag inleda med att närmare analysera hur de intervjuade förhåller sig och berättar om arbetsdelningen i det egna hushållet.
7.1 Det avgränsade arbetets fördelning
Mot bakgrund av föregående kapitel förstår vi att arbetet med mat och målti-der intensifieras när det kommer barn in i familjen och enligt statistiken ökar hushållsarbetet markant i övergången från att vara en familj utan barn till att bli en familj med barn (SCB 2011 a). Detta kan i sig inte tyckas särskilt förvå-nande då man om man är fler i familjen naturligtvis har mer att både tvätta, städa och fler munnar att mätta. Utifrån en svensk jämställdhetspolitisk vision är detta ett arbete som män och kvinnor förväntas att dela på. Begreppet jämställdhet63
är också något som många ser positivt på och ett ideal många förhåller sig till och vill uppnå (Forsberg 2009; Johansson 2009). Att dela på arbetet i hemmet tycks således vara något som många samboende strävar efter och förhandlar om. Oavsett att många ställer sig positiva till jämställdhet som begrepp tycks det dä-remot råda ett glapp mellan jämställdhet som teori och som praktik, för trots po-litiska visioner, visar kvantitativa studier att arbetet i hemmet fortfarande främst utförs av kvinnor och att glappet blir särskilt stort efter det att barn fötts (Ahrne och Roman 1997; Larsson 2007; Grönlund och Halleröd 2008; SCB 2011 a).64
På samma gång skiljer sig relationen mellan förvärvsarbete och hushållsarbete åt mellan gruppen kvinnor. Medan vissa kvinnor idag kan köpa sig fria från vissa hushållsuppgifter är det istället andra kvinnor som främst är de som utför dem i deras ställe (Anderson 2000; Platzer 2003; Gavanas 2010). De kvantitativa studi-erna visar däremot också att något har hänt, att skillnader i mäns och kvinnors tid på förvärvsarbete och omsorgsarbete närmar varandra och att ansvaret för hem och familj är mer jämlikt fördelat idag än tidigare. Statistiken kan på så sätt tolkas på två sätt och om detta skriver sociologen Thomas Johansson:
Det verkar som att det är svårt att foga samman och integrera modernitetsteorins resone-mang om förändring med statistiska rapporter om ”bestående strukturer”. Ofta blir det antingen-eller, det vill säga antingen för man fram data som tyder på att det inte hänt så mycket, utan att vi fortfarande lever i ett samhälle som präglas av bristande jämställdhet, klasshierarkier och en idealiserad heterosexuell kärnfamilj, eller också för man fram en bild
63 Kritik har också riktats mot jämställdhetsbegreppet som sådant då det enligt kritiker (Mulinari 2009, s. 212; Dahl 2005) riktar sig främst till en redan privilegierad grupp av svenska hetero-sexuella medelklasskvinnor. Trots detta har begreppet en särskild ställning i svensk politik och har motiverat och fortsätter att motivera politiska interventioner. Med tanke på detta och hur jämställdhet är ett begrepp som återkommer i de intervjuades sätt att resonera kring sin vardag anser jag det därför centralt att förhålla mig till.
64 Vi ser också allt fler män laga mat i andra forum så som TV, tidningar och bloggar. Under de senaste åren har den urbane småbarnspappan som både är föräldraledig och delar på sysslorna i hemmet kommit att bli näst intill en symbol för ett nytt fadersideal (Johansson 2009; Klinth och Johansson 2010).
av stark förändring och en successivt förändrad maktbalans mellan könen (Johansson 2009, s. 19).
Johansson menar att vi måste sträva efter att inte enbart se den ena eller den andra sidan utan att se såväl förändringar som bestående ojämlikheter. Fortfarande är det dock enbart tidsinsatsen i relation till det praktiska arbetet som går att mäta, det vill säga hur mycket tid man lägger på att städa, tvätta, handla, laga mat och diska. Detta i sig är viktigt men det är också viktigt att närmre analysera vad ar-betet mer består i, hur man förhåller sig till uppdelningen av arar-betet och utifrån mina intervjuer hur man pratar om det. Att enbart ta utgångspunkt i kvantitativa studier innebär att den dynamik som omger arbetet förblir dold. I analysen utgår jag därför, för att förstå hur kön görs i relation till mat- och måltidsarbetet, från hur de intervjuade berättar om arbetet och dess olika beståndsdelar.